Regionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2015 Uppsala-Örebroregionen November 2016

Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2015 Uppsala-Örebroregionen

Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA 4 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

1 FÖRORD Registret startade 1995 som Svenska rektalcancerregistret men benäms idag Svenska kolorektalcancerregistret eftersom kvalitetsdata på koloncancer började registreras 2007 Webbaserad inmatning sker via IN- CA, wwwcancercentrumse Där återfinnes nationella vårdprogrammet, information om Standardiserade vårdförlopp (SVF) avseende kolorektalcancer samt de nationella rapporterna mm Nationella styrgruppen arbetar för att registret skall bli levande med direkt onlineregistrering i INCA och genom att utveckla Koll på läget, dvs en funktion som innebär att man får en ögonblicksbild av tio utvalda kvalitetsindikatorer som skall spegla verksamheten för de olika sjukhusen I denna rapport redovisas data kring patienter med rektalcancer som diagnosticerades/opererades 2015 samt uppföljning efter 3 och 5 år, dvs patienter diagnosticerade/opererade 2012 och 2010 Syftet med kolorektalcancerregistret är att förbättra omhändertagandet av individer som drabbas av kolorektalcancer Denna rapport vänder sig därför i första hand till professionen med syftet att ge underlag för att utvärdera den egna verksamheten samt för regionalt kvalitetsarbete Många figurer och tabeller redovisas på kliniknivå och förhoppningen är att detta skall stimulera till interna diskussioner och förbättringsarbete Främst skall varje enhet kunna följa sin egen utveckling Jämförelser med riksgenomsnittet och andra behandlande enheter kräver kunskap om potentiella störfaktorer såsom exempelvis case-mix Täckningsgraden för inrapportering är genomgående mycket hög och validiteten höjs om data förs in löpande i processen Inte minst gäller det operationsfynd Registrering och kvalitetsarbete måste vara en naturlig del i den kliniska vardagen Denna rapport utgår från de sju landstingen i regionen: Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro Innehållet i rapporten har utarbetats av Kenneth Smedh på uppdrag från regionala vårdprocessgruppen Statistiker Fredrik Sandin har utfört sammanställning och statistisk bearbetning av data till regionala kvalitetsrapporten 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FÖRORD 5 2 SAMMANFATTNING 9 3 BAKGRUND 10 4 VÄNTETIDER 12 5 UTREDNING 14 6 BEHANDLING 16 61 Preoperativ behandling 18 62 Kirurgi 19 63 Adjuvant cytostatika 27 7 UPPFÖLJNING OCH ÖVERLEVNAD 28 8 PATIENTRAPPORTEN 29 9 EFFEKT- OCH PROCESSMÅTT 30 10 UTVECKLINGSPUNKTER 32 6 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

TABELLER TABELLER 1 Täckningsgrad mot Cancerregistret, Uppsala-Örebroregionen 11 2 Täckningsgrad mot Cancerregistret, per sjukhus, 2015 11 3 pt-stadium för resecerade fall, 2015 15 4 pn-stadium för resecerade fall, 2015 15 5 M-stadium för resecerade fall, 2015 15 6 ASA-klass för resecerade fall, 2015 15 7 Antal opererade per sjukhus, 2011-2015 17 FIGURER 1 Antal nya fall av rektalcancer i Uppsala-Örebroregionen, 2007-2015 10 2 Åldersstandardiserad incidens av rektalcancer i Uppsala-Örebroregionen, 2007-2015 10 3 Täckningsgrad av kvalitetsregistret jämfört med Cancerregistret, per sjukhus, 2015 11 4 Andel opererade patienter med högst 4 veckor mellan diagnos och behandlingsstart (preoperativ strålbehandling/preoperativ cytostatikabehandling/operation), per sjukhus, 2015 12 5 Andel patienter med högst 2 veckor mellan preoperativ multidisciplinär konferens och start av preoperativ strålbehandling, per sjukhus, 2015 12 6 Andel av opererade patienter med högst 2 veckor mellan operation och PAD-svar, per sjukhus, 2015 13 7 Andel patienter med högst 8 veckor mellan operation och start av adjuvant behandling (postoperativ strålbehandling/cytostatikabehandling), per sjukhus, 2013-2015 13 8 Andel patienter med komplett staging (avseende primärtumör, lungmetastaser och levermetastaser), per sjukhus, 2015 14 9 Andel preterapeutisk staging avseende primärtumör med MR per sjukhus, 2013-2015 14 10 Andel patienter (exklusive de som genomgått endoskopisk polyopektomi som enda åtgärd) som tagits upp på preoperativ multidisciplinär konferens, per sjukhus, 2015 16 11 Andel av patienter behandlade med operation eller endoskopisk polypektomi (exklusive de som avlidit inom 30 dagar) som tagits upp på postoperativ multidisciplinär konferens, per sjukhus, 2015 16 12 Andel av samtliga patienter som inkluderats i studie, 2015 17 13 Andel resecerade 1 fall per sjukhus, 2015 17 14 Täckningsgrad för neo-/adjuvantblanketten per sjukhus, för patienter som planerats för pre- eller postoperativ onkologisk behandling, 2013-2015 18 15 Andel preoperativ strålbehandling per sjukhus, 2013-2015 18 16 Andel preoperativ strålbehandling per år, 2007-2015 19 17 Tid från preop strål (kort strål) till operation (med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion) 22 dagar hos de som opererats med fördröjd kirurgi, 1995-2014 (källa: Onkolograpport 2014 från Svenska Kolorektalcancerregistret) 19 18 Andel operationer där ackrediterad kolorektalkirurg och/eller specialist med kolorektal inriktning deltagit, per sjukhus, 2015 20 19 Andel av patienter opererade med främre resektion eller Hartmanns operation som genomgick perop sköljning av rektum, per sjukhus, 2015 20 20 Fördelning av operationstyp bland resecerade fall per sjukhus, 2015 21 21 Fördelning av operationstyp bland resecerade fall per år, 2007-2015 21 22 Andel laparoskopiskt opererade per sjukhus, 2013-2015 21 23 Andel av opererade patienter utan fjärrmetastaser (M0) som opererats radikalt enligt både kirurg och patolog, per sjukhus, 2015 21 7

FIGURER 24 Andel postoperativa komplikationer per sjukhus, 2013-2015 22 25 Andel postoperativa komplikationer per typ av komplikation och sjukhus, 2013-2015 22 26 Andel postoperativa komplikationer per år, 2007-2015 22 27 Andel reoperationer per år, 2007-2015 22 28 Andel komplikationer per typ av kirurgi, 2015 23 29 Andel anastomosinsufficiens per sjukhus, elektiv operation, 2013-2015 23 30 Andel sårruptur per sjukhus, 2013-2015 23 31 Andel oplanerad återinläggning per sjukhus, 2013-2015 24 32 Andel oplanerad återinläggning per sjukhus, laparoskopisk operation, 2013-2015 24 33 Antal dagar mellan operation och utskrivning (vårdtid), 2013-2015 24 34 Antal dagar mellan operation och utskrivning (vårdtid), laparoskopisk operation, 2013-2015 24 35 Vårdtid (Median antal dagar) per år, 2007-2015 25 36 Andel av opererade patienter som avlidit inom 30 dagar från operation, per sjukhus, 2013-2015 25 37 Andel av opererade patienter, T1-3 och M0, ej preoperativt strålbehandlade, som fått lokalrecidiv inom 3 år från operation, per sjukhus, 2010-2012 25 38 Andel av opererade patienter, T1-3 och M0, preoperativt strålbehandlade, som fått lokalrecidiv inom 3 år från operation, per sjukhus, 2010-2012 25 39 Andel tumörnära perforation bland opererade patienter, per sjukhus, 2013-2015 26 40 Andel av opererade patienter, ej pt0, med minst 1 mm cirkumferentiell resektionsmarginal, per sjukhus, 2015 26 41 Andel av opererade patienter med minst 12 undersökta körtlar, per sjukhus, 2015 26 42 Andel ifyllda PAD-uppgifter för opererade patienter, per sjukhus, 2015 26 43 Andel adjuvant cytostatika given bland stadium II per sjukhus, 2009-2014 27 44 Andel adjuvant cytostatika given bland stadium III per sjukhus, 2009-2014 27 45 Andel av patienter med godkänd 3- eller 5-årsuppföljning, per sjukhus, 2012 respektive 2010 28 46 Relativ 3-årsöverlevnad för opererade patienter utan fjärrmetastaser (M0), per sjukhus, 2008-2015 28 47 Andel komplikationer och kvarstående besvär 1 år efter operation, 2011-2015 29 48 Andel komplikationer och kvarstående besvär 1 år efter operation bland patienter med någon typ av komplikation enligt uppföljningsformuläret, 2011-2015 29 49 Poängsumma effektmått, 2012-2015 (källa: Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport för år 2015 från Svenska Kolorektalcancerregistret) 31 50 Poängsumma processmått, 2012-2015 (källa: Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport för år 2015 från Svenska Kolorektalcancerregistret) 31 8 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

2 SAMMANFATTNING Täckningsgraden i regionen är mycket hög, Att hinna rapportera in data fram till deadline har varit ett problem och arbetet framöver är att få data inrapporterade direkt online i INCA Från januari 2017 skall också radiologer och patologer rapportera in sina fynd direkt i INCA Här kvarstår säkert en del arbete från processgruppen att få detta att fungera Väntetiderna är fortfarande ett stort problem, särskilt tiden mellan diagnos och start av behandling samt MDK och start av preoperativ strålning Däremot har tiden till start av adjuvant cytostatikabehandling förbättrats påtagligt I år startade SVF som sannolikt kommer att bidra till en förbätt- ring av ledtiderna De kirurgiska indikatorerna varierar fortfarande betydligt mellan sjukhusen Här finns stor potential till förbättring I processgruppen förespråkas att kolorektalcancer behandlas på ett sjukhus i varje län Detta för att en viss volym är viktig för att hela vårdkedjan skall få erfarenhet och ökande kunskap om handläggningen av dessa patienter Antalet opererande kirurger bör också begränsas för att dessa skall utveckla/behålla sin kompetens, särskilt avseende rektalcancer Fortfarande sker behandling på två sjukhus i Dalarna och Södermanland 9

3 BAKGRUND 3 BAKGRUND I Sverige ställdes diagnosen rektalcancer på strax under 2200 patienter under 2015 I vår region diagnosticerades 478 patienter med en täckningsgrad på (Tabell 1) Antalet nya fall ökar sakta och så även den ålderstandardiserade incidensen i vår region, till skillnad mot trenden i hela landet (Figur 1 och 2) Under 2015 omhändertog de nio sjukhus i länen som opererar rektalcancer mellan 25 och 76 patienter I Dalarna och Södermanland opererar två sjukhus varför volymerna per sjukhus blev lägre Samtliga tabeller och figurer, med undantag för analyser gällande mortalitet, baseras på antal operations- eller diagnostillfällen Det Nationella vårdprogrammet har reviderats 2016 och finns tillgängligt på wwwcancercentrumse Antal nya tumörer 300 250 200 150 100 50 0 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Män År Kvinnor Figur 1 Antal nya fall av rektalcancer i Uppsala- Örebroregionen, 2007-2015 (C18* och C199, enbart adenocarcinom (096) ur Regionala tumörregistret) Åldersstandardiserad incidens per 100 000 30 25 20 15 10 5 0 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Män År Kvinnor Figur 2 Åldersstandardiserad incidens av rektalcancer i Uppsala-Örebroregionen, 2007-2015 (C18* och C199, enbart adenocarcinom (096) ur Regionala tumörregistret) Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige år 2000 10 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

Tabell 1 Täckningsgrad mot Cancerregistret, Uppsala-Örebroregionen Registrerad i kvalitetsregistret Saknas i kvalitetsregistret Totalt Diagnosår 1 2007 450 (100) 0 (0) 450 2008 417 (100) 0 (0) 417 2009 452 (100) 0 (0) 452 2010 457 (100) 0 (0) 457 2011 444 (100) 0 (0) 444 2012 500 (100) 0 (0) 500 2013 478 (100) 0 (0) 478 2014 422 (100) 0 (0) 422 2015 477 (100) 1 (0) 478 Totalt 4097 (100) 1 (0) 4098 1 Baserat på diagnosåret i Cancerregistret Tabell 2 Täckningsgrad mot Cancerregistret, per sjukhus, 2015 Registrerad i kvalitetsregistret Totalt 76 (100) 76 Avesta lasarett 1 (100) 1 57 (100) 57 71 (100) 71 47 (100) 47 64 (98) 65 Hudiksvalls sjukhus 2 (100) 2 23 (100) 23 31 (100) 31 28 (100) 28 Sjukhuset i Torsby 4 (100) 4 71 (100) 71 2 (100) 2 Totalt 477 (100) 478 Avesta lasarett Hudiksvalls sjukhus Sjukhuset i Torsby 76 av 76 1 av 1 57 av 57 71 av 71 47 av 47 2 av 2 23 av 23 31 av 31 28 av 28 4 av 4 71 av 71 2 av 2 477 av 478 64 av 65 Figur 3 Täckningsgrad av kvalitetsregistret jämfört med Cancerregistret, per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 98 % 11

4 VÄNTETIDER 4 VÄNTETIDER Andelen patienter som startat behandling (preoperativ strålning/cytostatika eller operation) för sin rektalcancer inom 4 veckor från diagnos framgår av Figur 4 Inget sjukhus klarar att nå upp till målnivån på 80 %, snittet ligger på 16 % Bäst klarar sig Gävle och Mora Tittar vi på andelen med högst 2 veckor mellan preoperativ MDK och start av preoperativ strålbehandling ser det endast något bättre ut med ett snitt på 2, där Uppsala och framför allt Gävle (5) har bäst logistik (Figur 5) Andelen resecerade patienter som startar adjuvant cytostatika inom 8 veckor ser däremot bra ut i hela regionen På alla sjukhus startar mer än 75 % sin adjuvanta behandling inom stipulerad tid (Figur 7) Väntetiden har förkortats under senare år men kan förhoppningsvis förbättras ytterligare eftersom 8 veckor är bedömd som en bortre gräns för effektiv adjuvans Sjukhuset i Torsby 14 av 39 5 av 17 9 av 51 7 av 43 55 av 342 207 av 1487 3 av 23 6 av 51 6 av 52 3 av 39 0 av 19 0 av 6 36 % 29 % 18 % 16 % 16 % 1 13 % 1 1 Figur 4 Andel opererade patienter med högst 4 veckor mellan diagnos och behandlingsstart (preoperativ strålbehandling/preoperativ cytostatikabehandling/operation), per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 17 av 33 15 av 41 44 av 217 7 av 36 1 av 9 80 av 830 1 av 13 1 av 20 1 av 20 1 av 28 0 av 13 8 % 5 37 % 2 19 % 11 % 1 Figur 5 Andel patienter med högst 2 veckor mellan preoperativ multidisciplinär konferens och start av preoperativ strålbehandling, per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 8 % 5 % 5 % 12 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

32 av 34 14 av 17 35 av 44 20 av 36 18 av 36 641 av 1332 147 av 306 8 av 19 5 av 22 10 av 47 1 av 5 4 av 46 9 8 8 56 % 5 48 % 48 % 4 23 % 21 % 2 Figur 6 Andel av opererade patienter med högst 2 veckor mellan operation och PAD-svar, per sjukhus, 2015 29 av 31 25 av 29 181 av 217 35 av 42 10 av 12 30 av 37 4 av 5 31 av 39 13 av 17 719 av 952 Figur 7 Andel patienter med högst 8 veckor mellan operation och start av adjuvant behandling (postoperativ strålbehandling/cytostatikabehandling), per sjukhus, 2013-2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 9 % 9 86 % 83 % 83 % 83 % 81 % 8 79 % 76 % 76 % 13

5 UTREDNING 5 UTREDNING Andelen med komplett preoperativ staging (primärtumör, lunga-lever) är hög De flesta sjukhus ligger på (Figur 8) Några sjukhus med lägre andel bör enkelt kunna tillse att man får en komplett utredd patient inför MDK Andelen som utreds med MR av primärtumören varierar stort mellan 67 och 100 % (Figur 9) Detta är klart mer oroande eftersom MR är så viktig i valet av eventuell neoadjuvans och operation Dessutom har andelen minskat under sista tre åren på flera sjukhus Här måste förbättring ske, särskilt i Värmland Viss selektion finns emellertid då vissa sjuka/sköra patienter som inte ska reseceras inte utsätts för all radiologi Ser man på patienters preoperativa sjuklighet mätt med ASA, är endast 18 (11-26) % i regionen friska utan funktionell begränsning med ASA 1 (Tabell 6) Sjukhuset i Torsby 51 av 51 17 av 17 23 av 23 19 av 19 55 av 55 6 av 6 51 av 52 1461 av 1495 337 av 346 38 av 40 40 av 43 35 av 38 Figur 8 Andel patienter med komplett staging (avseende primärtumör, lungmetastaser och levermetastaser), per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat Sjukhuset i Torsby * 19 av 19 6 av 6 50 av 51 16 av 17 51 av 55 48 av 52 21 av 23 1357 av 1495 307 av 346 35 av 40 31 av 38 29 av 43 2013 2014 *2015 98 % 98 % 97 % 95 % 93 % 9 98 % 9 93 % 9 91 % 91 % 89 % 88 % 8 67 % Figur 9 Andel preterapeutisk staging avseende primärtumör med MR per sjukhus, 2013-2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 14 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

Tabell 3 pt-stadium för resecerade fall, 2015 pt0 pt1 pt2 pt3 pt4 Totalt 6 (13) 3 (6) 13 (28) 22 (47) 3 (6) 47 1 (3) 2 (6) 11 (31) 21 (58) 1 (3) 36 3 (7) 4 (9) 12 (26) 19 (41) 8 (17) 46 0 (0) 1 (3) 12 (33) 19 (53) 4 (11) 36 1 (3) 7 (19) 12 (33) 16 (44) 0 (0) 36 1 (6) 0 (0) 6 (35) 10 (59) 0 (0) 17 0 (0) 1 (5) 5 (23) 14 (64) 2 (9) 22 0 (0) 0 (0) 4 (21) 14 (74) 1 (5) 19 2 (4) 4 (9) 13 (29) 26 (58) 0 (0) 45 0 (0) 0 (0) 0 (0) 4 (80) 1 (20) 5 Totalt 14 (5) 22 (7) 88 (28) 165 (53) 20 (6) 309 Tabell 4 pn-stadium för resecerade fall, 2015 pn0 pn1 pn2 Totalt 27 (57) 12 (26) 8 (17) 47 25 (69) 10 (28) 1 (3) 36 30 (65) 14 (30) 2 (4) 46 26 (72) 9 (25) 1 (3) 36 23 (64) 11 (31) 2 (6) 36 7 (41) 5 (29) 5 (29) 17 12 (55) 8 (36) 2 (9) 22 7 (37) 11 (58) 1 (5) 19 27 (60) 11 (24) 7 (16) 45 5 (100) 0 (0) 0 (0) 5 Totalt 189 (61) 91 (29) 29 (9) 309 Tabell 5 M-stadium för resecerade fall, 2015 M0 M1 Totalt 47 (100) 0 (0) 47 33 (92) 3 (8) 36 44 (96) 2 (4) 46 34 (94) 2 (6) 36 33 (92) 3 (8) 36 15 (88) 2 (12) 17 21 (95) 1 (5) 22 18 (95) 1 (5) 19 43 (96) 2 (4) 45 5 (100) 0 (0) 5 Totalt 293 (95) 16 (5) 309 Tabell 6 ASA-klass för resecerade fall, 2015 ASA-klass 1 ASA-klass 2 ASA-klass 3 ASA-klass 4 Uppgift saknas Totalt 11 (23) 22 (47) 7 (15) 0 (0) 7 (15) 47 6 (17) 20 (56) 9 (25) 1 (3) 0 (0) 36 5 (11) 22 (48) 18 (39) 1 (2) 0 (0) 46 7 (19) 21 (58) 8 (22) 0 (0) 0 (0) 36 5 (14) 20 (56) 10 (28) 1 (3) 0 (0) 36 2 (12) 12 (71) 2 (12) 1 (6) 0 (0) 17 3 (14) 16 (73) 3 (14) 0 (0) 0 (0) 22 5 (26) 8 (42) 6 (32) 0 (0) 0 (0) 19 9 (20) 26 (58) 10 (22) 0 (0) 0 (0) 45 2 (40) 1 (20) 2 (40) 0 (0) 0 (0) 5 Totalt 55 (18) 168 (54) 75 (24) 4 (1) 7 (2) 309 15

6 BEHANDLING 6 BEHANDLING Under 2015 utfördes tumörresektion på 64 % av patienterna i regionen, med en variation mellan sjukhusen på 59 och 76 % (Figur 13) Andelen som resecerats har succesivt sjunkit genom åren Mycket beror på att av patienter med metastaser reseceras i mindre utsträckning då många tas om hand ganska omgående för onkologisk behandling Andra faktorer är patientselektion och remitteringsmönster samt sakta ökande wait-and-watchstrategi eller val av lokal endoskopisk/radiologisk tumörbehandling Glädjande nog utfördes vid alla sjukhus över 99 % av resektioner med deltagande av ackrediterad kolorektalkirurg eller specialist med kolorektal inriktning (Figur 18) Avesta lasarett Hudiksvalls sjukhus Sjukhuset i Torsby 24 av 24 29 av 29 29 av 29 6 av 6 75 av 76 68 av 69 67 av 68 448 av 463 1894 av 1962 45 av 47 54 av 58 48 av 53 99 % 99 % 99 % 97 % 97 % 96 % 93 % 91 % Figur 10 Andel patienter (exklusive de som genomgått endoskopisk polyopektomi som enda åtgärd) som tagits upp på preoperativ multidisciplinär konferens, per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat Hudiksvalls sjukhus Sjukhuset i Torsby 51 av 51 41 av 41 17 av 17 22 av 22 17 av 17 6 av 6 53 av 54 39 av 40 341 av 350 55 av 57 1457 av 1514 38 av 42 98 % 98 % 97 % 96 % 96 % 9 Figur 11 Andel av patienter behandlade med operation eller endoskopisk polypektomi (exklusive de som avlidit inom 30 dagar) som tagits upp på postoperativ multidisciplinär konferens, per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 16 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

Avesta lasarett Hudiksvalls sjukhus Sjukhuset i Torsby 55 av 69 45 av 71 26 av 49 13 av 29 204 av 458 30 av 69 19 av 57 8 av 25 570 av 1919 1 av 6 5 av 48 2 av 29 8 63 % 53 % 45 % 45 % 43 % 33 % 3 3 17 % 1 Figur 12 Andel av samtliga patienter som inkluderats i studie, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 7 % 5 av 6 83 % 22 av 29 76 % 36 av 49 73 % 17 av 25 68 % 36 av 53 68 % 1355 av 2031 67 % 309 av 480 6 45 av 71 63 % 19 av 30 63 % 46 av 73 63 % 47 av 76 6 36 av 61 59 % Avesta lasarett Hudiksvalls sjukhus Karlskoga lasarett Sjukhuset i Torsby Figur 13 Andel resecerade 1 fall per sjukhus, 2015 1 Främre resektion, rektumamputation och Hartmanns operation Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat Tabell 7 Antal opererade per sjukhus, 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 39 51 53 46 52 241 60 49 55 45 43 252 44 45 44 55 51 239 36 42 36 30 39 183 30 48 47 39 40 204 Hudiksvalls sjukhus 11 3 1 0 0 15 14 13 14 17 17 75 39 29 41 18 23 150 15 20 14 20 19 88 Sjukhuset i Arvika 2 0 2 0 0 4 Sjukhuset i Torsby 1 0 0 2 2 5 57 59 65 53 55 289 7 5 6 6 6 30 Totalt 355 364 378 331 347 1775 17

6 BEHANDLING 61 Preoperativ behandling Andelen preoperativt strålade tumörer uppvisar stor spridning, i Södermanland 86-89 % ner till 33 % i Falun (Figur 15) Snittet i riket ligger runt 65 % Data visar en påtaglig variation mellan regionerna vad gäller andel patienter med fördröjd kirurgi efter kort preoperativ strålbehandling Den är nu som högst i de två regioner som inkluderade majoriteten av patienterna i Stockholm III-studien Andelen var klart högst i vår region (Figur 17) Kirurgin har successivt fördröjts och är för år 2013-14 över 8 veckor för hälften av individerna och mycket få opereras inom 6 veckor Orsaken till detta är oklar En möjlig förklaring kan vara logistiken avseende operationsplanering beroende på bristande operationsresurser Man har då ett spelrum mellan 6-10 veckor eller mer från avslut av strålning till kirurgi En annan förklaring kan vara att vissa rapporter har visat att man genom fördröjning minskar risken för kirurgiska komplikationer Den fördröjda kirurgin efter 25 Gy har kritiserats eftersom tiden till eventuell adjuvant cytostatika blir påtagligt förlängd Saknas skäl för organbevarande behandling anses det att förutom på gamla multisjuka patienter med en lokalt avancerad tumör inte fördröja kirurgin längre än de 4 8 veckor som rekommenderats i S-III studien Vid preoperativ kemoradioterapi vid avancerad cancer måste kirurgin fördröjas åtminstone 4 veckor efter avslutad strålbehandling Tiden från strålbehandlingen till kirurgin har även här successivt fördröjts utan att organbevarande behandling varit huvudsyftet hos fler än möjligen någon enstaka patient Frånsett en rapport som hävdar att de kirurgiska komplikationerna minskar med längre tidsintervall saknas dokumentation för att detta är relevant Optimalt intervall är dock inte känt * 20 av 20 40 av 42 16 av 17 34 av 37 21 av 23 52 av 58 17 av 19 35 av 40 250 av 308 962 av 1206 11 av 48 2013 2014 *2015 95 % 9 9 91 % 9 89 % 88 % 81 % 8 23 % Figur 14 Täckningsgrad för neo-/adjuvantblanketten per sjukhus, för patienter som planerats för pre- eller postoperativ onkologisk behandling, 2013-2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat * 17 av 19 19 av 22 30 av 36 35 av 46 32 av 45 213 av 309 24 av 36 880 av 1355 11 av 17 30 av 47 3 av 5 12 av 36 Radiokemoterapi Radioterapi 2013 2014 *2015 89 % 86 % 83 % 76 % 71 % 69 % 67 % 65 % 65 % 6 6 33 % Figur 15 Andel preoperativ strålbehandling per sjukhus, 2013-2015 18 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

62 Kirurgi 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Figur 16 Andel preoperativ strålbehandling per år, 2007-2015 Figur 17 Tid från preop strål (kort strål) till operation (med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion) 22 dagar hos de som opererats med fördröjd kirurgi, 1995-2014 (källa: Onkolograpport 2014 från Svenska Kolorektalcancerregistret) 62 Kirurgi Andelen laparoskopiskt opererade ökar, flest i Örebro (6) Dalarna och Södermanland hade inte startat under 2015 (Figur 22) Andelen radikalopererade M0-patienter ligger relativt bra runt 95 % men här finns i små patientgrupper som alltid slumpvariationer Några enheter ligger lägre, som Mora på 8 baserat på endast 15 patienter (Figur 23) Mycket stor variation mellan sjukhusen ses vid registrering av postoperativa komplikationer, mellan 24 och 6 Snittet i regionen ligger på 39 % (Figur 24) I stora studier ligger frekvensen snarare bortåt 5 och i den här sammanställningen ingår abdominoperineala excisioner som är förenade med en mycket hög andel perineala sårinfektioner Sannolikt avspeglar den relativt låga komplikationsfrekvensen bristande registrering av komplikationer på vissa sjukhus När vi tittade på andelen komplikationer efter öppen respektive laparoskopisk/robotassisterad laparoskopisk kirurgi, fann vi en högre andel kirurgiska komplikationer efter laparoskopisk teknik både på regional (23 % respektive 27 %) och på riksnivå (Figur 28) Här är viktigt att följa utvecklingen noga eftersom man kan förmoda att operatörer utan stor erfarenhet av och skicklighet i öppen TME-teknik nu opererar rektalcancer laparoskopiskt Andelen anastomoskomplikationer varierar mellan 3 och 16 % och här kan vara på plats att syna teknik/operatör samt även selektera rätt patienter till anastomos (Figur 29) Vårdtiden efter tarmresektion ligger runt 8 dagar för laparoskopiska ingrepp och 9 (8-14) dagar för öppna Skillnaderna är små och beror sannolikt på att många patienter får avlastande eller permanent stomi Längst vårdtid ses i Mora och Eskilstuna, i det senare fallet sannolikt beroende på att perineum efter APE försluts med muskel- 19

6 BEHANDLING lambå I Figur 36 redovisas den postoperativa mortaliteten som är något högre på några sjukhus (3-), även om slumpvariation kan bidraga Lokalrecidiv inom 3 år hos ej preoperativt strålade patienter med T1-3 tumör utan metastaser är högre än snittet () vid fyra sjukhus, från 6 till 9 % (Figur 37) På ett sjukhus är den högre även efter preoperativ strålning (Figur 38) Här är det viktigt att syna teknik/operatör samt att efterforska att rätt patienter får adekvat neoadjuvant onkologisk behandling Andelen tumörnära perforationer, som är en känd riskfaktor för lokalrecidiv, var klart högre i Dalarna (8 och 17 %) än snittet på (Figur 39) Det är angeläget att gå igenom dessa fall för att se vilka förbättringsmöjligheter som finns Perforationer mättes på patienter opererade 2013-2015 och syns förstås inte i lokalrecidiven i Figur 37-38, vars tumörer resecerades 2010-2012 Målnivån där minst 95 % av resecerade tarmpreparat skall innehålla minst 12 lymfkörtlar nås av endast ett sjukhus (Figur 41) Färre körtlar är en känd riskfaktor i flera studier Här finns tre sjukhus som inte når 8-nivån och märkligt nog skiljer sig de två sjukhusen åt i Dalarna och Södermanland där länen har gemensam patologklinik Här kan kirurgin spela in, men annars troligt att antalet rapporterade körtlar beror på patologen Sjukhuset i Torsby 52 av 52 43 av 43 51 av 51 40 av 40 17 av 17 23 av 23 19 av 19 343 av 347 54 av 55 1468 av 1498 37 av 39 5 av 6 99 % 98 % 98 % 95 % 83 % Figur 18 Andel operationer där ackrediterad kolorektalkirurg och/eller specialist med kolorektal inriktning deltagit, per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 32 av 32 30 av 30 19 av 19 28 av 28 17 av 17 21 av 21 187 av 201 12 av 13 769 av 845 10 av 14 16 av 24 93 % 9 91 % 71 % 67 % Figur 19 Andel av patienter opererade med främre resektion eller Hartmanns operation som genomgick perop sköljning av rektum, per sjukhus, 2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 20 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

62 Kirurgi 47 36 46 36 36 17 22 19 45 5 309 1355 Främre resektion Rektumamputation Hartmanns operation Figur 20 Fördelning av operationstyp bland resecerade fall per sjukhus, 2015 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Främre resektion Rektumamputation Hartmanns operation Figur 21 Fördelning av operationstyp bland resecerade fall per år, 2007-2015 * 29 av 45 20 av 47 519 av 1352 11 av 36 14 av 46 82 av 308 1 av 5 7 av 36 0 av 35 0 av 17 0 av 22 0 av 19 2013 2014 *2015 6 43 % 38 % 31 % 3 27 % 2 19 % Figur 22 Andel laparoskopiskt opererade per sjukhus, 2013-2015 33 av 33 21 av 21 18 av 18 5 av 5 45 av 46 43 av 44 278 av 292 1198 av 1262 32 av 34 40 av 43 29 av 33 12 av 15 98 % 98 % 95 % 95 % 9 93 % 88 % 8 Figur 23 Andel av opererade patienter utan fjärrmetastaser (M0) som opererats radikalt enligt både kirurg och patolog, per sjukhus, 2015 21

6 BEHANDLING 4 av 17 23 av 97 14 av 52 38 av 117 29 av 79 50 av 136 370 av 946 1659 av 4065 56 av 128 57 av 129 70 av 144 29 av 47 2 2 27 % 3 37 % 37 % 39 % 41 % 4 4 49 % 6 Figur 24 Andel postoperativa komplikationer per sjukhus, 2013-2015 1 % 3 % 1 % 1 % 3 % 1 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % 6 % 9 % 1 9 % 1 11 % 11 % 15 % 13 % 16 % 19 % 18 % 0 10 20 30 40 50 Infektiösa Kardiovaskulära 2 2 2 26 % 31 % Neurologiska Kirurgiska Figur 25 Andel postoperativa komplikationer per typ av komplikation och sjukhus, 2013-2015 49 % 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Figur 26 Andel postoperativa komplikationer per år, 2007-2015 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 27 Andel reoperationer per år, 2007-2015 År 22 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

62 Kirurgi Öppen kirurgi (N=226) Laparoskopisk kirurgi (N=82) Öppen kirurgi (N=833) Laparoskopisk kirurgi (N=519) 3 % 3 % 6 % 7 % 11 % 1 1 1 11 % 11 % 0 10 20 30 40 23 % 2 2 Kirurgiska Infektiösa Kardiovaskulära Figur 28 Andel komplikationer per typ av kirurgi, 2015 27 % 0 av 7 2 av 70 1 av 25 2 av 49 1 av 24 3 av 43 6 av 83 159 av 2067 38 av 483 5 av 59 9 av 67 9 av 56 0 5 10 15 20 Figur 29 Andel anastomosinsufficiens per sjukhus, elektiv operation, 2013-2015 (Främre resektion) 0 av 97 0 av 17 1 av 129 1 av 79 2 av 136 2 av 128 2 av 117 71 av 4065 18 av 946 3 av 144 2 av 52 5 av 47 0 5 10 15 20 3 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 13 % 16 % 1 % 1 % 1 % 11 % Figur 30 Andel sårruptur per sjukhus, 2013-2015 23

6 BEHANDLING 1 av 16 7 av 97 14 av 144 8 av 79 13 av 117 114 av 944 16 av 129 19 av 136 606 av 4058 19 av 127 8 av 52 9 av 47 0 5 10 15 20 25 30 6 % 7 % 1 1 11 % 1 1 1 15 % 15 % 15 % 19 % Figur 31 Andel oplanerad återinläggning per sjukhus, 2013-2015 1 av 23 1 av 16 8 av 91 21 av 186 3 av 22 184 av 1081 7 av 33 0 5 10 15 20 6 % 9 % 11 % 1 17 % 21 % Figur 32 Andel oplanerad återinläggning per sjukhus, laparoskopisk operation, 2013-2015 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat 128 117 51 143 17 136 128 4046 942 96 47 79 Median 8 8 8 8 8 9 9 9 9 11 14 14 0 5 10 15 20 Median samt kvartilavstånd Figur 33 Antal dagar mellan operation och utskrivning (vårdtid), 2013-2015 112 50 15 104 95 2941 103 751 94 52 47 79 Median 8 8 8 9 9 9 10 10 11 11 14 14 0 5 10 15 20 Median samt kvartilavstånd Figur 34 Antal dagar mellan operation och utskrivning (vårdtid), laparoskopisk operation, 2013-2015 24 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

62 Kirurgi 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Alla operationer År Laparoskopisk operation Figur 35 Vårdtid (Median antal dagar) per år, 2007-2015 0 av 135 0 av 97 0 av 17 1 av 129 1 av 77 58 av 4049 14 av 939 2 av 128 2 av 116 1 av 50 5 av 143 2 av 47 0 2 4 6 8 10 Figur 36 Andel av opererade patienter som avlidit inom 30 dagar från operation, per sjukhus, 2013-2015 1 % 1 % 1 % 1 % 3 % Hudiksvalls sjukhus Sjukhuset i Arvika 0 av 27 0 av 16 0 av 17 0 av 7 0 av 10 27 av 1054 1 av 34 10 av 229 1 av 18 3 av 42 4 av 44 1 av 11 0 2 4 6 8 10 Figur 37 Andel av opererade patienter, T1-3 och M0, ej preoperativt strålbehandlade, som fått lokalrecidiv inom 3 år från operation, per sjukhus, 2010-2012 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat Hudiksvalls sjukhus 0 av 55 0 av 17 0 av 60 0 av 30 0 av 7 1 av 72 1 av 63 1 av 61 9 av 518 61 av 2108 2 av 66 3 av 67 1 av 20 0 2 4 6 8 10 Figur 38 Andel av opererade patienter, T1-3 och M0, preoperativt strålbehandlade, som fått lokalrecidiv inom 3 år från operation, per sjukhus, 2010-2012 3 % 3 % 6 % 7 % 9 % 9 % 1 % 3 % 3 % 5 % 25

6 BEHANDLING 0 av 129 0 av 79 0 av 17 2 av 117 5 av 136 38 av 943 6 av 144 6 av 127 205 av 4015 3 av 52 8 av 96 8 av 46 0 5 10 15 20 5 % 5 % 6 % 8 % 17 % Figur 39 Andel tumörnära perforation bland opererade patienter, per sjukhus, 2013-2015 35 av 35 5 av 5 21 av 22 41 av 43 39 av 41 269 av 295 1191 av 1310 39 av 43 17 av 19 31 av 35 14 av 16 27 av 36 95 % 95 % 95 % 91 % 91 % 91 % 89 % 89 % 88 % 75 % Figur 40 Andel av opererade patienter, ej pt0, med minst 1 mm cirkumferentiell resektionsmarginal, per sjukhus, 2015 5 av 5 44 av 46 34 av 36 41 av 46 1183 av 1344 31 av 36 264 av 308 38 av 45 18 av 22 28 av 36 13 av 17 12 av 19 96 % 9 89 % 88 % 86 % 86 % 8 8 78 % 76 % 63 % Figur 41 Andel av opererade patienter med minst 12 undersökta körtlar, per sjukhus, 2015 36 45 46 22 17 5 1355 309 36 47 19 36 Figur 42 Andel ifyllda PAD-uppgifter för opererade patienter, per sjukhus, 2015 99 % 99 % 98 % 98 % 97 % 96 % 96 % 96 % 95 % 9 93 % 89 % 26 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

63 Adjuvant cytostatika 63 Adjuvant cytostatika Andelen rektalcancerpatienter yngre än 75 år i hela Sverige som erhållit adjuvant cytostatika är något lägre än vid koloncancer Motsvarande skillnad ses mellan stadierna I stadium II har cirka 15 % erhållit adjuvant cytostatika jämfört med cirka 6 vid stadium III Tittar vi på regionen för alla åldrar så framkommer stor variation mellan sjukhusen där 47 % av patienterna med stadium II erhåller adjuvant cytostatika i Västerås, jämfört med endast 5 % i Eskilstuna (Figur 43) I stadium III är skillnaderna ännu större där Västerås ger 6 av patienterna adjuvans jämfört med endast 5-1 i Södermanland (Figur 44) Evidensen för tillräcklig effekt av adjuvant cytostatika är betydligt lägre vid rektalcancer än vid koloncancer Måttlig evidens finns för adjuvant cytostatika om patienten inte tidigare strålbehandlats, vilket oftast är fallet vid tumörer lokaliserade högt upp i rektum Evidens för adjuvant cytostatika efter preoperativ kemoradioterapi är mycket låg, och omdiskuterad Den stora variationen i regionen beror på olika värderingar hos framför allt de lokala onkologerna Bättre studier och evidens samt riktlinjer känns viktigt Hudiksvalls sjukhus 30 av 64 24 av 66 5 av 24 110 av 608 15 av 85 12 av 68 1 av 8 298 av 2499 1 av 10 9 av 99 8 av 92 2 av 28 3 av 64 47 % 36 % 21 % 18 % 18 % 18 % 1 1 1 Figur 43 Andel adjuvant cytostatika given bland stadium II per sjukhus, 2009-2014 Hudiksvalls sjukhus Sjukhuset i Arvika 50 av 80 58 av 96 39 av 66 1356 av 2911 13 av 29 269 av 645 4 av 10 28 av 72 24 av 67 38 av 108 7 av 28 5 av 49 2 av 37 9 % 9 % 7 % 5 % 6 6 59 % 47 % 45 % 4 4 39 % 36 % 35 % 25 % 1 Figur 44 Andel adjuvant cytostatika given bland stadium III per sjukhus, 2009-2014 5 % 27

7 UPPFÖLJNING OCH ÖVERLEVNAD 7 UPPFÖLJNING OCH ÖVERLEVNAD Täckningsgraden för 3 och 5- årsuppföljningen ligger i regionen på nästan för 2012 respektive 2010 (Figur 45) Stora skillnader mellan sjukhusen avseende relativ 3-årsöverlevnaden finns för tarmresecerade utan fjärrmetastaser, mellan 83 och 96 % (Figur 46) Relativ överlevnad är en skattning i en hypotetisk värld där rektalcancer är det enda en individ kan dö av Den är uträknad per sjukhus utan hänsyn till eventuella skillnader i ålder, kön, stadium och ASA Här kan då förekomma selektionsmekanismer som kan komplicera tolkningen Hudiksvalls sjukhus Karlskoga lasarett Sjukhuset i Arvika 76 av 76 81 av 81 76 av 76 22 av 22 35 av 35 56 av 56 36 av 36 105 av 105 9 av 9 689 av 692 101 av 102 88 av 90 2905 av 2998 99 % 98 % 97 % Figur 45 Andel av patienter med godkänd 3- eller 5- årsuppföljning, per sjukhus, 2012 respektive 2010 Sjukhus som i aktuellt urval bidrog med färre än 5 fall redovisas ej separat Hudiksvalls sjukhus 0963 (0913 0998) 0951 (0895 0990) 0947 (0839 1015) 0927 (0861 0975) 0922 (0868 0962) 0912 (0903 0920) 0910 (0849 0957) 0903 (0885 0920) 0866 (0811 0911) 0858 (0659 0957) 0855 (0798 0902) 0832 (0723 0912) 0830 (0700 0919) 00 04 08 Relativ 3 årsöverlevnad samt 95 % igt konfidensintervall Figur 46 Relativ 3-årsöverlevnad för opererade patienter utan fjärrmetastaser (M0), per sjukhus, 2008-2015 Sjukhus med färre än 10 fall presenteras ej separat, men ingår i estimatet för hela regionen 28 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

8 PATIENTRAPPORTEN I nationella patientrapporten presenterades komplikationer och sena besvär 1 år efter resektion för rektalcancer Patienterna var opererade under åren 2011-2015 Uppföljningsblanketten hade fyllts i för 971 patienter under denna period Det visade sig när vi tittade på patienterna i vår region att man nationellt hade redovisat andelen sena besvär som andelen av de som hade någon form av sena besvär eller komplikationer, dvs inte andelen av samtliga registrerade patienter När rätt antal patienter hamnade i nämnaren blev andelen med sena komplikationer/besvär orimligt lågt (Figur 47) Magtarmförbundet har också påpekat att enligt Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering skall vid patientens alla kontakter med sjukvården, förekomsten av besvärande symptom kartläggas! Uppföljningen och omhändertagandet av patienternas sena besvär måste kraftfullt förbättras Ett första steg vore att patienten själv inför varje årskontroll fyllde i ett anpassat uppföjningsprotokoll Då kommer problemen mycket lättare upp vid besöken och vi kan förhoppningsvis få en pålitlig och kontinuerlig registrering Jämför PROM/PREM som enkäter men är endast tillfällig 7 6 5 4 3 2 1 0 1 % 6 % Insufficiensfraktur i bäckenet Ileus subileus Anastomoskomplikationer Abscess i buk/bäcken 3 % 6 % Stomikomplikationer Ärrbråck Anal inkontinens Miktionsbesvär 7 % 5 % 6 % 7 % Sexuella komplikationer Annat Figur 47 Andel komplikationer och kvarstående besvär 1 år efter operation, 2011-2015 20 15 10 5 0 3 % 18 % Insufficiensfraktur i bäckenet Ileus subileus Anastomoskomplikationer Abscess i buk/bäcken 6 % 8 % 18 % Stomikomplikationer Ärrbråck Anal inkontinens Miktionsbesvär Sexuella komplikationer Annat Figur 48 Andel komplikationer och kvarstående besvär 1 år efter operation bland patienter med någon typ av komplikation enligt uppföljningsformuläret, 2011-2015 2 15 % 18 % 21 % 6 % 2 29

9 EFFEKT- OCH PROCESSMÅTT 9 EFFEKT- OCH PROCESSMÅTT Enligt tabellen nedan med målnivåer för poängbedömning finns en målnivå för varje parameter Noll poäng ges om ett sjukhus nått upp till det satta målet, annars ges minuspoäng Detta tänkt som en hjälp i det interna kvalitetsarbetet För att varje enhet och region enkelt skall kunna följa sin utveckling över tid presenteras grafer där poäng för både effektmått och processmått under åren 2012-2015 är angivna (Figur 49-50) I effektmåtten går det lite upp och ner varje år för de flesta sjukhus beroende på att patientsammansättning och svårighetsgrader varierar Avseende processmåtten som inkluderar ledtider har emellertid poängsummorna (minuspoängen) för alla sjukhus glädjande nog minskat under dessa tre år Tabell 6 Målnivå för poängbedömning poäng Selektering 0-1 -2-3 -4-5 -6 Effektmått A Resecerade*, M0 90% 80-89% 70-79% <70% B Resecerade <1% 1-19% 2-29% 3-39% 4% C Resecerade, M0 95% 90-94% 85-89% 80-84% 75-79% 74% D Resecerade, T1-T3, M0, ej preop strål <5% 5-7% 8-10% 11-14% 15% E Resecerade,T1-T3, M0, preop strål <5% 5-7% 8-10% 11-14% 15% F Resecerade 0% 001-2% 201-5% >5% G Resecerade t0n0 90% 80-89% 70-79% <70% Processmått H Cyt/strål/op 80% 70-79% 60-69% <60% I Resecerade 80% 70-79% <70% J Resecerade*, adjuv beh 80% 75-79% 70-74% 65-69% <65% K Preop MDT och preop strålbeh=ja 90% 80-89% 70-79% <70% L Alla 100% 97-99% 90-96% <90% M Alla op 90% 80-89% 70-79% <70% N Alla utom endosk polyp 90% 80-89% 70-79% <70% O Resecerade* 95% 90-94% 80-89% <80% P Resecerade 95% 90-94% 80-89% 70-79% <70% Q Op med främre res eller Hartmann 100% 95-99% 90-94% <90% R Resecerade 95% 85-94% 75-84% <75% S Alla op eller endosk polyp 90% 80-89% 70-79% <70% T Alla 30% 20-29% 10-19% <10% U Opererade 100% 97-99% 90-96% <90% *)resecerade: Främre resektion, rektumamputation och Hartmann **)Andel där crm 10 mm Effektmått A) Radikalt opererad enligt kirurg och patolog, 2015 B) 30 dagars mortalitet, 2013-2015 C) Relativ 3-års överlevnad, 2008-2015 D) Lokalrecidiv inom 3 år, ej preop strål, 2010-2012 E) Lokalrecidiv inom 3 år, preop strål, 2010-2012 F) Perop tarmperforation, 2013-2015 G) Cirkumferentiell marginal (CRM), andel 10 mm, 2015 Processmått H) Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom 4 veckor, 2015 I) Väntetid från operation till PAD svar, andel inom 2 veckor, 2015 J) Väntetid från operation till adjuvant behandling planerad, andel inom 8 veckor, 2013-2015 K) Väntetid från preop MDT till start av preop strålbehandling, andel inom 2 veckor, 2015 L) Täckningsgrad, anmälan, 2015 M) Komplett staging, 2015 N) Preoperativ MDT, 2015 O) Ackrediterad kolorektal kirurg och/eller specialist med kolorektal inriktning, 2015 P) Antal undersökta körtlar 12, 2015 Q) Sköljning, 2015 R) Ikryssade PAD rutor, 2015 S) Postoperativ MDT, 2015 T) Inkluderad i studie, 2015 U) Täckningsgrad, uppföljning, 2010 och 2012 19 30 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015

Figur 49 Poängsumma effektmått, 2012-2015 (källa: Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport för år 2015 från Svenska Kolorektalcancerregistret) Figur 50 Poängsumma processmått, 2012-2015 (källa: Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport för år 2015 från Svenska Kolorektalcancerregistret) 31

10 UTVECKLINGSPUNKTER 10 UTVECKLINGSPUNKTER ˆ Korta väntetiderna till diagnos, operation och preoperativ strålbehandling/cytostatika i enlighet med angivna ledtider i Standardiserade vårdförlopp för kolorektalcancer ˆ Öka andelen preterapeutisk stadieindelning avseende primärtumören med MR, något som är mycket viktigt i val av eventuell neoadjuvans och operation ˆ Andelen preoperativ strålning är fortsatt för hög vid vissa sjukhus Bör i första hand sänkas till rikssnittet på runt 65 %, men sannolikt lägre ˆ Andelen som efter kortidsstrålning får vänta på kirurgi har blivit alldeles för hög enligt onkologexperter Den är högst i vår region och risken med att gå från operation direkt till en väntan på operation med 8-10 veckor är att den adjuvanta cytostatikabehandling fördröjs vilket kan påverka överlevnaden ˆ Laparoskopiska resektioner ökar i regionen och sker i linje med rekommendationer från kolorektalkirurgföreningen Utvecklingen bör ske kontrollerat på varje sjukhus och utföras av få kirurger med erfarenhet av öppen TME-teknik ˆ Komplikationsregistreringen måste bli bättre och mer likformig i regionen Det finns fortfarande alltför stora variationer mellan sjukhusen En lokal genomgång och diskussion om hur resultaten kan förbättras är därför viktig Själva registreringen måste bli med bättre då andelen postoperativa komplikationer ner mot 20-3 efter rektalcancerkirurgi inte är trovärdigt ˆ En förbättrad uppmärksamhet och registrering av patienternas sena komplikationer och besvär måste vi arbeta för att få till stånd Detta för att följa Vårdprogrammet för cancerrehabilitering ˆ Behandling med adjuvant cytostatika uppvisar alltför stora skillnader mellan sjukhusen Här måste onkologerna trots avsaknad av studier nå samsyn ˆ Organisera lokalt så att inrapportering i kvalitetsregistret sker online Detta är en förutsättning för att kvalitetsparametrar skall kunna visas som ögonblicksbilder i Koll på läget ˆ Det är viktigt att vi lokalt engagerar våra radiologer och patologer för registrering direkt i INCA Start januari 2017 32 Rektalcancer - Regional kvalitetsrapport för år 2015