Tjock- & Ändtarmscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Transkript

1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Tjock- & Ändtarmscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Stefan Skullman, Karl Kodeda & Susanne Ottosson december 2015

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Patientgruppens epidemiologi Patientens väg genom vården Ledtider Baslinjemätning Delledtider Kvalitetsindikatorer Utvecklingsområden gentemot SVF Kostnader... 17

3 1. INLEDNING Syftet med nulägesbeskrivningen är att visa hur läget ser ut för tjock- och ändtarmscancerprocessen inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) och bedöma vilka åtgärder som fordras med anledning av införandet av SVF för tjock- och ändtarmscancer (C18 & C20). Dokumentet har arbetats fram av regionala processägare Stefan Skullman, Karl Kodeda och Susanne Ottosson, tillsammans med stödteam vid RCC Väst. Arbetet har samordnats av Johan Ivarsson RCC Väst, vid frågor om innehållet i rapporten kontakta Johan 1 eller regionala processägare. Målgruppen för nulägesbeskrivningen är processansvariga, linjechefer, beslutsfattare samt vårdgivare som skall arbeta med införandet av vårdförloppet i Västra Götalandsregionen (VGR), där tanken är att berörda ska ha en gemensam bild av nuläget och gemensam utgångspunkt inför SVF. 2. PATIENTGRUPPENS EPIDEMIOLOGI Bakgrund Varje år registreras i Sverige drygt nya fall av koloncancer och fall av rektalcancer. Sammanlagt är kolorektalcancer den tredje vanligaste cancerformen, efter prostata- och bröstcancer. Kolorektalcancer är ovanlig bland unga. Cirka 5 procent är under 50 år vid diagnos. Rektalcancer är lite vanligare bland män (cirka 58 procent är män) medan koloncancer är lika vanligt hos män och kvinnor. Vid diagnos är ca 80 procent aktuella för kurativ behandling. Varje år avlider cirka personer av koloncancer och 750 personer av rektalcancer. Under perioden orsakade kolorektalcancer 11 procent av all cancerorsakad död. Här nedan redovisas vissa bakgrundsfakta för koloncancer och rektalcancer separat eftersom resultaten redovisas separat i Svenska Kolorektalcancerregistret. 1 johan.ivarsson@rccvast.se 18 Publicerad:

4 I figur 1 presenteras statistik över överlevnad, incidens och prevalens för kolorektalcancer i VGR för de senaste fem åren. Diagnoskoder som ingår är C18 & C20. Data är hämtad ur cancerregistret. Figur 1: Epidemiologisk översikt kolorektalcancer VGR Överlevnadsgrafen visar hur stor andel av patienterna som överlever kolorektalcancer över ett 5-års spann efter diagnos. Mätningen har tagit hänsyn till andra dödsorsaker, därav relativ överlevnad. I VGR är den relativa femårsöverlevnaden 67%. Incidensen visar alla nya cancerfall per HSN-område (Figur 2) och år. Den totala incidensen i VGR kan ses i tabell 1. Femårsprevalensen visar hur många patienter som har fått en kolorektal cancerdiagnos upp till 5 år bakåt och lever med den vid ett givet mätdatum varje år mellan Den totala femårsprevalensen för VGR under ses i tabell 1. Figur 2: Karta HSN-område 2

5 Tabell 1: Incidensen och Prevalensen kolorektalcancer i VGR de senaste 5 åren Median Incidens Prevalens Koloncancer Incidensen är stadigt ökande, vilket till stor del beror på den successivt åldrande befolkningen men en viss reell incidensökning föreligger också. Samtidigt avtar mortaliteten sakta, sannolikt pga. bättre peroperativt omhändertagande och en ökad användning av adjuvant behandling med cytostatika. Den åldersstandardiserade incidensen i koloncancer för män är 43/ invånare och år och för kvinnor 38/ /år. Relativ 3-årsöverlevnad för radikalt opererade utan metastaser är för elektivt opererade av koloncancer 92 % och för akut opererade 69 %. Ca 20 % behandlas akut och ca 20 % av alla patienter har spridd sjukdom vid upptäckt. Rektalcancer Incidensen är oförändrad och stabil de senaste 15 åren. Mortaliteten sjunker långsamt under samma period. Den åldersstandardiserade incidensen i koloncancer för män är 26/ invånare och år och för kvinnor 15/ /år. Relativ 3-årsöverlevnad för radikalt opererade utan metastaser är för rektalcancer ca 90 %. Rektalcancer opereras nästan aldrig akut, vid eventuellt akutfall lägger man ut en stomi och utreder och behandlar elektivt. Ca 20 % av alla patienter har spridd sjukdom vid upptäckt. 3

6 3. PATIENTENS VÄG GENOM VÅRDEN Nedan följer en beskrivning av patientens vårdväg i VGR, samt en visualisering av förloppet (figur 3). Figur 3: Processkarta kolorektalcancer VGR De flesta patienter remitteras via primärvården pga. alarmsymtom där de viktigaste är blödningsanemi, rött blod i avföringen och eventuellt nytillkomna avföringsrubbningar > 40 års ålder. Normalt görs en koloskopi på någon av regionens endoskopiavdelningar (se figur 3) och vid makroskopiskt fynd av cancer eller trolig cancer remitteras patienten vidare till kirurgavdelningarna på respektive sjukhus. Man behöver inte vänta på px-svar. Andra vägar in i systemet är via akuten, ca 20 % av patienter med koloncancer söker akut, oftast pga. tarmvred men även pga. blödningar eller perforation av tarmen. Idag handlägger 4 sjukhus (SU-Östra, NU-NÄL, SkaS-Skövde och SÄS-Borås) patienter med rektalcancer, patienter med koloncancer sköts på ytterligare tre sjukhus, (Kungälv, SkaS- Lidköping och Alingsås). Som baslinjemätningen (figur 5 s.8) visar har, utöver ovan nämnda enheter, akuta operationer utförts i NU-Uddevalla och på SU-Sahlgrenska. I figur 3 visas en visualisering av hur vårdprocessen ser ut i nuläget inom regionen och vilka vårdenheter som gör vad. 4

7 De allra flesta planerade patienter genomgår en preoperativ utredning med CT-Thorax/buk vid fynd av koloncancer med tillägg av MR Bäcken för rektalcancer. Här skiljer rutinerna lite på de olika sjukhusen, på en del beställs erforderlig röntgen av endoskopiavdelningen, andra beställer direkt på remissen, och en del kirurgkliniker träffar patienten så fort det är möjligt för preliminär information och för att ordna utredningen. De flesta patienter genomgår preoperativ MDK (multidisciplinär terapikonferens) där man ger ett behandlingsförslag som kan vara operation direkt eller preoperativ behandling med cytostatika och/eller strålbehandling (för utvalda patienter med rektalcancer). Behandlingsbeslut tas sedan med patienten. Behandlingsförslaget kan även vara att avstå operation och ge enbart cytostatika respektive palliativ vård vid spridd sjukdom. De flesta patienter genomgår kirurgi med en medianvårdtid på ca 7 dagar för koloncancer och 10 dagar för rektalcancer. Avsikten är att alla patienter genomgår postoperativ MDK när det mikroskopiska svaret (PAD) kommit, detta tar oftast 2-3 veckor. Beroende på PADsvaret, patientens allmäntillstånd och ålder ges vissa patienter adjuvant cytostatika i 6 månader. Denna behandling ska starta inom 8 veckor efter operation för full effekt. Alla sjukhus har sedan ett uppföljningsprogram för sina patienter, många gånger sköts uppföljningen av kontaktsjuksköterskor. 5

8 4. LEDTIDER Nedan presenteras en baslinjemätning som visar på nuvarande ledtider för hela vårdförloppet motsvarande standardiserat vårdförlopp, samt relevanta ledtider för delar av utredningsprocessen för kolorektalcancer. 4.1 BASLINJEMÄTNING Baslinjemätningen skall lyfta fram hur ledtiderna mellan motsvarande punkt för välgrundad misstanke och behandlingsstart ser ut inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp. Vidare är det tänkt att mätningen ska användas som utgångspunkt för att visa hur mycket ledtiderna ska kortas ner på sikt samt ge underlag för analys av vilken effekt införandet av SVF i verksamheterna haft på ledtiderna. Dock får man se på baslinjemätningen med viss försiktighet, då den innefattar alla patienter som fått en kolorektalcancerdiagnos och då även de patienter som inte skulle varit inkluderade i ett standardiserat vårdförlopp. Detta då det inte gått att särskilja dessa patienter då det inte funnits motsvarande variabel i registret. Mätningen har utförts enligt: Register: Kolorektalcancer Urval: Patienter som ingår i registret Patienter som påbörjat behandling och som vid diagnosen var folkbokförda i Region Väst. Ledtid från: - Datum för utfärdande av remiss (substitut för datum för välgrundad misstanke) Ledtid till: - Datum för preoperativ strålbehandling. - Datum för preoperativ cytostatikabehandling. - Datum för operation. Målledtider: 39 dagar till start av primär behandling (53 dagar vid individualiserad utredning) 6

9 Figur 4: Baslinjemätning Kolorektalcancer VGR uppdelat per år

10 Figur 5: Baslinjemätning Kolorektalcancer VGR uppdelat per sjukhus

11 4.2 Delledtider Tiderna som presenteras är medianen, vilket innebär att 50% av patienterna har haft den tid som presenteras eller kortare. Målet i SVF står i varje tabell och målet ska innefatta 80 % av patienterna. Dessa tabeller visar de data som finns i kolorektalcancerregistret idag och täcker inte alla tider som ska registreras i SVF. Diagnos Behandlingsstart Tabell 2: Tid från diagnos till behandlingsstart. Läget i VGR och riket Koloncancer (Mål 28 dagar), Obs har för 2014 % inom 42 dagar, vilket var målet då. Sjukhus Tid från diagnos till behandlingsstart (dagar) % inom 42d 2014 Alingsås Borås Kungälv? Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Rektalcancer (Mål 28 dagar) Sjukhus Tid från diagnos till behandlingsstart (dagar) % inom 42d 2014 Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Tabellen visar på att tiden från diagnos till behandlingsstart har blivit något längre över de senaste tre åren. Tiderna varierar för de olika sjukhusen inom regionen från dagar för koloncancer samt dagar för rektalcancer. Rektalcancer har betydligt längre ledtid än koloncancer. 9

12 Operation PAD-svar Tabell 3: Tid från operation till PAD-svar: läget i VGR och riket Koloncancer (Mål 80 % inom 14 dagar) Sjukhus Tid från operation till PAD-svar (dagar) % inom 14d 2014 Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Rektalcancer (Mål 80 % inom 14 dagar) Sjukhus Tid från operation till PAD-svar (dagar) % inom 14d 2014 Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU? Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Tiderna för PAD-svar varierar mellan regionens sjukhus där Kungälv och Östra sjukhuset idag klarar de mål som är uppsatta i SVF. 10

13 Operation (eventuell) Adjuvant cytostatikabehandling. Målet i SVF är helst inom 6 veckor, senast inom 8 veckor. Tabell 4: Tid från operation till start av eventuell adjuvant cytostatikabehandling: Läget i VGR och riket Koloncancer (Mål 56 dagar) Sjukhus Tid från operation till start cytostatika (dagar) % inom 56d 2014 Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Rektalcancer (Mål 56 dagar) Sjukhus Tid från operation till start cytostatika (dagar) % inom 56d 2014 Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde 54? Östra Sjh VGR totalt Sverige Med målsättning att alla patienter helst ska starta cytostatikabehandling inom 6 veckor och senast inom 8 veckor finns det utrymme för förbättring. Jämfört med resten av landet har patienter inom VGR en kortare väntetid till start av cytostatikabehandling, men har ändå en del kvar till mål. Brist på onkologer förklarar en del av den långa väntetiden. 11

14 5. KVALITETSINDIKATORER För att följa upp kvalitet av vården inom kolorektalcancer används ett antal kvalitetsindikatorer. Nedan presenteras nuläget för hur kvalitetsindikatorerna ligger till. Dessa kvalitetsindikatorer kommer följas upp under och efter införandet av SVF för att se hur vårdkvaliteten påverkas av SVF. Data är hämtad ur kolorektalcancerregistret. Tabell 5: Bedömning på preoperativ MDK Koloncancer (mål > 90 %) Rektalcancer (mål > 90 %) Sjukhus Andel bedömda på preop MDK (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Tabell 6: Bedömning på postoperativ MDK Sjukhus Andel bedömda på preop MDK (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Koloncancer (mål > 90 %) Rektalcancer (mål > 90 %) Sjukhus Andel bedömda på postop MDK (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Sjukhus Andel bedömda på postop MDK (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige I nuläget är man överlag nära målet med över 90% bedömda på MDK, men det finns vissa regionala skillnader. Patienter med koloncancer bedöms i mindre utsträckning på MDK än patienter med rektalcancer. Under de tre senaste åren har det skett en klar förbättring i andelen patienter som bedöms på en MDK, vilket indikerar en ljus utveckling i regionen angående denna kvalitetsindikator. 12

15 Tabell 7: Komplett bilddiagnostisk utredning, elektivt opererade Koloncancer (mål > 90 %) Rektalcancer (mål > 90 %) Sjukhus Andel komplett utredda (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Tabell 8: Fullständigt PAD-svar Koloncancer (mål > 95 %) Rektalcancer (mål > 95 %) Sjukhus Andel med kompletta PAD-svar (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Tabell 9: Täckningsgrad i kvalitetsregistret Sjukhus Andel komplett utredda (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Sjukhus Andel med kompletta PAD-svar (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Koloncancer (mål 100 %) Rektalcancer (mål 100 %) Sjukhus Täckningsgrad i registret (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU ,3 Skövde Östra Sjh ,8 VGR totalt ,8 99,4 Sverige 99,6 98,5 99,3 Sjukhus Täckningsgrad i registret (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh ,4 VGR totalt Sverige

16 Tabell 10: Deltagande i studier Koloncancer (mål > 30 %) Rektalcancer (mål > 30 %) Sjukhus Andel som deltar i studier (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Tabell 11: 30-dagars mortalitet Sjukhus Andel som deltar i studier (%) Alingsås Borås Kungälv Lidköping NU Skövde Östra Sjh VGR totalt Sverige Koloncancer (mål < 1 %) Rektalcancer (mål < 1 %) Sjukhus 30-dagars mortalitet (%) Alingsås Borås 0 0 4,2 Kungälv 3,8 0 4,7 Lidköping 7,1 0 1,6 NU 4,2 5,8 0,8 Skövde 3,8 6 4 Östra Sjh 2,7 3,5 2,7 VGR totalt 2,7 3,5 2,7 Sverige 3,5?? Sjukhus 30-dagars mortalitet (%) Alingsås Borås Kungälv 0 0 5,3 Lidköping NU 2, Skövde 7,9 3,5 2,2 Östra Sjh 0 3,3 1,2 VGR totalt 2,2 1,9 2,7 Sverige 1,3 1,9 1,8 Tabell 12: Lokalt återfall i bäckenet efter operation av rektalcancer efter 3 år. Med preoperativ strålbehandling (mål < 5 %) Utan preoperativ strålbehandling (mål < 5 %) Sjukhus Lokalt återfall i bäckenet efter 3 år (%) Alingsås Borås 9,1 6,3 3,3 Kungälv Lidköping 0 5,3 0 NU 3,2 2,5 0 Skövde 5 8,5 0 Östra Sjh 4 7,4 12,2 VGR totalt? 5,6 3,8 Sverige 3,2 4,1 3,7 Sjukhus Lokalt återfall i bäckenet efter 3 år (%) Alingsås 8,9 0 0 Borås 0 4,5 0 Kungälv ,7 Lidköping 20 11,8 0 NU 4,3 8,2 8,3 Skövde 2,8 9,5 0 Östra Sjh 5,9 7 0 VGR totalt? 6,9 2,3 Sverige 4,3 4,6 2,6 14

17 6. UTVECKLINGSOMRÅDEN GENTEMOT SVF För att nå önskad nivå enligt SVF finns ett antal områden som behöver utvecklas. Dessa förklaras nedan. Primärvården Det är viktigt att verkligen nå ut till alla med vad som gäller för "välgrundad misstanke", och vart man ska vända sig och skicka patienten. Endoskopiverksamheten: Vi förutspår ett ökat tryck på endoskopiavdelningarna i regionen. Samtidigt har man nyss infört screeningstudien SCRESCCO för att tidigare hitta kolorektalcancer genom endoskopi. För att lösa problematiken med det ökade behovet av endoskopi behövs en utökad utbildning av endoskopister. Här finns av endoskopiverksamheterna framtagen en 3 årig utbildningsplan som startar hösten 2016 som skall säkerställa kompetensförsörjning med skoperande sjuksköterskor och läkare i framtiden. En betydlig produktionsökning kopplat till införande av symtom som tidigare inte har undersökts med koloskopi i form av ändrade avföringsvanor kommer behövas, och beräknas uppskattningsvis med minst 20% ökat behov. Ett HTA projekt kommer inledas för att säkerställa att välgrundad misstanken om kolorektalcancer enligt SVF är evidensbaserat. Som en engångssatsning bör man även utöka antalet instrument och antalet lokaler för endoskopin i regionen med ca 50%. Inför SVF är det viktigt att endoskopibehovet vidare utreds för att arbeta fram en kapacitetslösning som balanserar en tidseffektiv utredning enligt SVF och screening av patienter för tidigare tumörupptäckt. Bedömning av röntgenbilder Idag är det inga problem att få undersökningar gjorda i tid i regionen. Röntgen-remisser bör märkas med SVF och förbokade tider underlättar sannolikt processen. Tolkningen av bilder ska ske skyndsamt och måste göras på hemmasjukhuset, och det kan absolut inte skickas till andra tolkningscentra utomlands vilket händer idag. Innebär enbart förseningar och dubbelarbete eftersom bilder ändå måste granskas lokalt inför preoperativ MDK. Patologverksamheten Vissa kliniker klarar idag att minst 80 % av PAD är klara inom 14 dagar, medan andra ligger lite efter. Patologavdelningarna är hårt pressade redan och många olika SVF är beroende av snabba svar, vilket riskerar att tränga undan andra diagnoser. Här krävs sannolikt en förstärkning. Onkologi Ett klart problemområde på många sätt. Strålbehandlingen har en central roll vid behandling av rektalcancer och dagens problem med för lite radioterapiassistenter och krånglande föråldrad strålapparatur måste lösas. Kompletterande medicinsk behandling med cytostatika och antikroppar, såväl neoadjuvant, adjuvant och palliativt fyller också en viktig funktion. Vid samtliga MDK ska onkolog delta på plats eller via videolänk. Det är idag brist på onkologer och den utredning om regionens framtida onkologbemanning som finns måste aktiveras och sjösättas. Möjligheten till telemedicinskt deltagande i lokala och regionala MDK finns nu på regionens alla sjukhus. Det är även brist på onkologisjuksköterskor vilket ger längre ledtider för start av cytostatikabehandling. 15

18 Kirurgverksamheten på Sahlgrenska Östra Regionens största och en av Sveriges största enheter har brist på operationsutrymme och operationssjuksköterskor. Detta måste beaktas och åtgärdas. Östra sjukhuset är remissinstans från regionen för de mer komplicerade och avancerade fallen, och möjligheten att flytta mindre avancerad kirurgi (patienter med icke-avancerad koloncancer) till andra enheter kan sannolikt ökas. Kirurgverksamhet i NU-sjukvården Även NU-sjukvården har brister i tillgänglighet vilket ger patienterna längre väntetid till operation. Här ses en brist på kirurger och salsbrist, vilket behöver ses över för att på sikt erbjuda de tider som eftersträvas. Ledtider Det är inga nya moment som ska göras utan egentligen bara att förloppet ska gå snabbare. Extra viktigt för att klara SVFs mål blir att tillsätta koordinatorstjänsterna tidigt i förloppet. Långa ledtider är huvudsakligen ett logistikproblem, och varje enhet och lokal processägare har sedan i våras fått i uppdrag att arbeta med sin logistik. Patienter med koloncancer: Regionen som helhet närmar sig i medianvärden vad som eftersträvas i SVF, förutom de två största enheterna (NU och Östra Sjukhuset), vi har dock en bit kvar till att nå målet för SVF på 80% av patienterna. Patienter med rektalcancer genomgår två moment fler än de med koloncancer, det är preoperativ MRT av bäckenet och i många fall preoperativ strålbehandling. Här är ledtiderna alldeles för långa och utöver ovan beskrivna problem och tankar kring strålbehandlingen krävs väldigt mycket nytänkande och effektivisering. Idag är det ungefär lika lång väntan oavsett typ av inledande behandling (Strålning eller operation). Samma problem finns i hela Sverige och måste lösas även om vi förutspår att det tar längre tid att lösa än för patienter med koloncancer. 16

19 7. KOSTNADER En kostnadskalkyl för kolorektalcancer presenteras för att visa hur kostnadsbilden ser ut i regionen, och sedan följa upp kostnaderna efter SVF är infört. Källa: INCA & KPP-data. Kostnaderna är uppdelade för patienter med koloncancer respektive rektalcancer, med urval: Vårdade för kolon-/rektalcancer som längst 14 månader med diagnosdatum mellan och Enbart patienter från VGR Kostnader redovisade på det anmälande sjukhuset Enbart vårdkontakter där koloncancer eller rektalcancer varit anledning till vård Koloncancer Tabell 13: Kostnad koloncancerpatienter Utredande sjukhus Alingsås Kungälv NU SkaS Behandling Operation Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal Vårdtid/ Individ Medelkostnad/ vårdkontakter/ (Medel) Individ Individ (Medel) Kostnader Mediankostnad/ Individ Högst kostnader per patient har SU-Östra och Kungälv. För avancerade patienter på SU- Östra där neoadjuvant cytostatika getts, är kostnaderna betydligt högre Tabell 14: Kostnad opererade koloncancerpatienter med/utan adjuvant cytostatika 80:e percentilen kr kr kr EjBehandlade kr kr kr Operation kr kr kr EjBehandlade kr kr kr Operation kr kr kr EjBehandlade kr kr kr Operation kr kr kr EjBehandlade kr kr kr SU - Östra Operation kr kr kr Neoadjuvant cytostatika kr kr kr SÄS EjBehandlade kr kr kr Operation kr kr kr Utredande sjukhus Alingsås Kungälv NU SkaS SU - Östra SÄS Adjuvant cytostatika? Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal Vårdtid/ Individ Medelkostnad/ vårdkontakter/ (Medel) Individ Individ (Medel) Kostnader Mediankostnad/ Individ 80:e percentilen Ja 53 18,9 9, kr kr kr Nej 98 4,3 15, kr kr kr Ja 74 26,8 16, kr kr kr Nej 155 4,0 19, kr kr kr Ja ,7 12, kr kr kr Nej 519 3,9 13, kr kr kr Ja ,2 15, kr kr kr Nej 350 3,9 16, kr kr kr Ja ,4 12, kr kr kr Nej 632 4,9 13, kr kr kr Ja 80 32,0 13, kr kr kr Nej 256 7,6 13, kr kr kr Vårdtiden för patienter som får adjuvant cytostatika är relativt oförändrad jämfört med de patienter som inte får det. Dock ökar antalet vårdkontakter markant vid adjuvant cytostatikabehandling. Mediankostnadsskillnaden för patienter som fått, respektive inte fått adjuvant cytostatika ligger mellan på regionens sjukhus 17

20 Rektalcancer Tabell 15: Kostnad rektalcancerpatienter Utredande sjukhus Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal vårdkontakter/ Individ (Medel) Vårdtid/ Individ (Medel) Medelkostnad/ Individ Mediankostnad/ Individ 80:e percentilen SU ,3 15, kr kr kr NU ,1 15, kr kr kr SÄS ,8 17, kr kr kr SkaS ,4 18, kr kr kr VGR ,2 16, kr kr kr Tabell 16: Kostnad opererade rektalcancerpatienter med/utan neoadjuvant strålning eller adjuvant cytostatika Antal Vårdkontakter Vårdtid Kostnader Utredande sjukhus SU NU SÄS SkaS VGR Neoadjuvant strålning? Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Adjuvant cytostatika? Antal Individer Antal vårdkontakter / Individ (Medel) Vårdtid/ Individ (Medel) Kostnader Medelkostnad/ Individ Mediankostnad/ Individ 80:e percentilen Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Ja kr kr kr Nej kr kr kr Det är inga stora skillnader i regionen. SU-Östra ligger högst i kostnad som sig bör eftersom de med mest avancerad sjukdom remitteras dit. Kostnaderna per patient är något lägre än övriga vid NU och SkaS. Neoadjuvant strålning står för ca 30 tkr av kostnaden och adjuvant cytostatika för ca 100 tkr. Intressant är också att antalet vårdkontakter (kan vara ett vårdtillfälle eller ett besök) i medel för alla opererade patienter är 11st om man inte strålas och 16st om man strålas. Om man får postoperativ cytostatika ökar antalet vårdkontakter till 37 för icke strålade och 38 för strålade patienter. Patienter med rektalcancer har en mycket komplicerad vårdkedja med många olika kontakter med sjukvården. 18 Publicerad: