Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning

Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning

Dokumentdatum: 2014-01-13 TRV 2011/71328 Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Innehåll 1. Inledning... 2 2. Nationell referensgrupp för bedömning turistcykelleder... 2 3. Ledhuvudman... 3 4. Klassificering av leder... 3 5. Kvalitetskriterier för nationella och regionala leder... 5 6. Kvalitetskriterier lokala rekreationsleder... 9 7. Kvalitetskriterier trafiksäkerhet... 10 8. Ansvarsfördelning för utmärkning... 15 9. Eurovelo... 16 10. Befintliga utmärkta längre cykelleder... 16 11. Ansökan om nationell eller regional turistcykelled... 17 12. Ansökan om en lokal rekreationsled... 18 13. Utmärkning - numrering... 18 14. Utmärkning - utformning... 21 15. Fortsatt arbete... 26 1

1. Inledning Det här dokumentet anger klassificerings- och kvalitetskriterier för korta (lokala), medellånga (regionala) och långa (nationella) rekreations- och turistcykelleder. I dokumentet ingår även riktlinjer för en enhetlig utmärkning av dessa. Med cykelled avses här en utpekad lämplig rutt för rekreations- och turistcykling. En och samma led kan bestå av lågtrafikerade vägar, separerade cykelvägar, enskilda vägar och lokala gator. Klassificering av leder för mtb-cyklister och tävlingscyklister ingår inte i detta dokument. 2. Nationell referensgrupp för bedömning turistcykelleder För att få turistcykelleder att locka cyklister är det mycket som måste fungera. Följande figur illustrerar på ett bra sätt de element som spelar en roll. Efter Jens Erik Larsen, Frie Fugle. Basen är ett land som är turistiskt attraktivt; ett vackert, omväxlande landskap som lämpar sig att cykla i och ett klimat som möjliggör aktiva fritidsaktiviteter utomhus. Dessa förutsättningar finns i Sverige. Då krävs det att det finns tillräckligt med övernattningsmöjligheter, matställen, intressanta sevärdheter och en infrastruktur som är bra och tillgänglig. Tillgänglig information och utmärkning och vägvisning är också viktigt. En led utan utmärkning är som ett hotell utan namnskylt, den syns inte. Vägvisning till intressante målpunkter och närliggande tätorter med service behövs. Allt detta plus samverkan mellan berörda aktörer och tydliga ansvarsfördelningar är nödvändigt för att kunna kalla en turistcykelled för en turistisk produkt, som kan marknadsföras och säljas. En nationell referensgrupp för bedömning av turistcykelleder ska bildas för att skapa förutsättningar för en hög standard på nationella och regionala turistcykelleder. I gruppen ingår 2

representanter från Tillväxtverket, Trafikverket, regionförbunden och turistbranschen. I nuläget är följande representerade i gruppen: Nätverket regional turism (levererar ordförande) Länsstyrelsen Regionala planupprättare Svenska turistföreningen Tillväxtverket Trafikverket Ledhuvudmän (begreppet förklaras i nästa kapitel) som vill ha utmärkning och numrering av sin led ansöker om detta. Referensgruppen gör en helhetsbedömning utifrån kvalitetskriterierna och förbereder ett beslut. Att trafiksäkerhetskriterier uppfylls kan vara avgörande för bedömningen. Referensgruppen tar stöd från den berörda Trafikverksregionen och andra relevanta regionala representanter. För kortare rekreationsleder är inte alla de nämnda faktorerna lika viktiga. Utflyktscyklister behöver inte övernattningsmöjligheter, service med mera. Bedömning av kortare rekreationsleder ingår inte i bedömningsgruppens uppgift. Förutom att bedöma leders lämplighet som nationell eller regional led ska bedömningsgruppen även utveckla och förvalta kvalitetskriterierna. 3. Ledhuvudman Ledhuvudmannen är den part som ansöker om utmärkning och som ansvarar för att redovisa för bedömningsgruppen att kvalitetskriterierna uppfylls. Ledhuvudmannen håller ihop allt arbete som krävs kring en led: förankring med alla berörda, kvalitetssäkring, marknadsföring, utveckling med mera. Det som ledhuvudmannen inte kan ta ansvar för, men som ändå är viktigt för leden, ska säkerställas på annat sätt, till exempel genom avtal. När en led är ett samarbete mellan flera parter kan den som bär huvudansvaret kallas för ledhuvudman. Vi rekommenderar dock att man i sådana fall bildar en organisation eller samverkansgrupp för att förvalta och utveckla leden och för att garantera engagemanget och utvecklingen i framtiden. Förvaltningsansvar som faller på ledhuvudmän gäller främst de mjuka bitarna; fysiskt underhåll av ledens infrastruktur och märken är ett ansvar för väghållare/kommuner/trafikverket (via avtal). 4. Klassificering av leder Cykelledsnätet för rekreations- och turiständamål delas in i långa (nationella), medellånga (regionala) och korta (lokala) cykelleder. Delarna överlappar varandra delvis och ansluter till varandra, så att en cyklist kan använda delar av olika nätverk på en och samma tur. 3

Nationella turistcykelleder Långa turistcykelleder kallas för nationella leder. De fungerar som dragplåster för cykelturism och utgör ryggraden i rekreationscykelnätet. De lockar båda inhemska och utländska cykelturister för en cykelsemester på 3 14 dagar. Lederna används även mycket av den lokala befolkningen, som cyklar på en del av leden i kombination med lokala leder. För att en cykelled ska kunna klassas och utmärkas som nationell turistcykelled ska den uppfylla följande: Leden är minst 200 km lång. Leden passerar minst två tätorter som är lämpliga som start- eller slutpunkt (städer, hamnar) och som kan nås med kollektivtrafik. En viktig förutsättning för nationell och internationell cykelturism är att det går att ta med cykeln på resor med kollektivtrafiken. Det är dock inte lika lätt i hela landet. Det är därför viktigt att framföra till de ansvariga för kollektivtrafiken nationellt och regionalt att cykelturister behöver kunna transportera sina cyklar. Om det inte går måste det vara möjligt att hyra en cykel, som eventuellt kan lämnas tillbaka på ett annat ställe än startpunkten. Regionala turistcykelleder Regionala (medellånga) leder är framför allt lämpliga för en kort cykelsemester eller en dagstur, men delar av leden används även för kortare turer (hemifrån eller från en semesteradress) i kombination med andra vägar. Regionala leder kan även knyta ihop nationella leder så att cykelturister får fler valmöjligheter. En regional led kan delvis överlappa en nationell led, men kan inte i sin helhet ingå i en nationell led. För att en cykelled ska kunna klassas och utmärkas som regional turistcykelled ska den uppfylla följande: Leden är minst 65 km lång. Ledens lämpliga start- och slutpunkter kan nås med kollektivtrafik. Erfarenheter från andra länder visar att nationella och regionala turistcykelleder ofta sätter igång ett arbete med utpekandet av lokala slingor som ansluter till de nationella och regionala lederna. Lokala aktörer inom turism engagerar sig i detta eftersom de har ett intresse av att behålla turisterna eller gör användandet av leden intressantare för invånare i området. Lokala rekreationsleder Lokala rekreationsleder är kortare leder, som längst ungefär 65 km. De används framför allt för kortare utflykter men även för dagsturer. Lokala leder kan knyta ihop regionala leder. De är viktiga både för den lokala befolkningen och för turister som semestrar i området. Eftersom det gäller kortare turer är det lämpligt att det finns möjlighet att komma tillbaka till startpunkten med cykel. 4

Sammanfattning Längdkriterierna är ungefärliga. Man ska även ta hänsyn till andra egenskaper. Typ av led Längd Kollektivtrafik Nationella leder > 200 km Anslutningar till kollektivtrafik på lämpliga start- och slutpunkter Regionala leder 65 200 km Anslutning till kollektivtrafik på lämpliga start- och slutpunkter Lokala leder < 65 km 5. Kvalitetskriterier för nationella och regionala leder En cykelled ska uppfylla ett antal kvalitetskriterier för att kunna få utmärkning som nationell eller regional led. Referensgruppen för bedömning gör en helhetsbedömning av leden utifrån ledhuvudmannens redovisning. 1. Leden är trafiksäker (behandlas i ett separat kapitel). 2. Leden har en utpekad huvudman. Huvudmannen är ledens ansikte utåt och har mandat att företräda leden. 3. Leden går igenom attraktiva områden. Attraktivitet kan konkretiseras på olika sätt: a. Rofylldhet är ett mått på attraktivitet som kan optimeras genom att man minimerar trafikbuller. Ju mer trafik, desto högre buller. Och ju fortare trafiken kör, desto högre buller. Trafikmängd och hastighet är alltså mått på rofylldhet. b. Bilar uppfattas ofta som störande om det betyder att man inte kan cykla bredvid varandra. Störningen minimeras när cykelleden är separerad från biltrafiken. c. Attraktiv omgivning kan konkretiseras genom ett värde för: urskog, som är en fascinerande natur som präglar många fridlysta naturområden artrikedom med fågelliv med mera kulturhistoriskt intressanta kvaliteter sevärdheter d. Gestaltningen av cykelvägen påverkar attraktiviteten. Om den ligger längre bort från vägen höjs i regel attraktiviteten. e. Levande bygd: med vissa mellanrum vill en cyklist gärna cykla genom levande bygd. Byar och orter längs med leden höjer attraktiviteten. 5

Trafikmängd och hastighet påverkar en leds attraktivitet. Kombinationen ger ett mått på rofylldhet. I tabellen visas vad som är attraktivt (grön) och vad som inte är attraktivt (röd). Detta ska inte blandas ihop med trafiksäkerhet. En separerad cykelbana är trafiksäker, men den behöver inte vara attraktiv att cykla på. Attraktiviteten är högst vid grön standard och sämst vid röd standard. Det är inget krav att en led måste uppfylla grön eller gul standard, och tabellen är inte heller heltäckande. Den ger en inblick i attraktiviteten när det gäller rofylldhet. Om en stor del av leden hamnar i gul eller röd standard finns det anledning att se över sträckningen. En sådan led har inte stor potential att locka rekreationscyklister och cykelturister. Separerad/blandtrafik Separerad (cykelväg) Blandtrafik/cykelfält Helt friliggande cykelväg genom natur/åkermark/stad Längs med väg 70 km/tim, cykelbana Längs med väg 80 km/tim, lågtrafikerad (avståndet från vägen har betydelse) Längs med väg 80 km/tim, högtrafikerad I tätort på gata 30, 40 km/tim, lågtrafikerad Smal landsväg, max 70 km/tim, lågtrafikerad 40 km/tim högtrafikerad; 50 km/tim, lågtrafikerad 50 km/tim, högtrafikerad 70 km/tim, högtrafikerad Tabell för rofylldhet som del av attraktivitet (ska inte blandas ihop med trafiksäkerhet) 4. Leden går att använda på ett komfortabelt sätt under cykelturistsäsongen och är tillgänglig för cyklar med släp. I södra Sverige varar säsongen för cykelturism ungefär mellan första april och första oktober. I norra Sverige ligger den mellan maj och september. Komforten avgörs framför allt av beläggning, bredd, höjdskillnader och eventuella hinder. Hårdgjord yta rekommenderas, men i naturområden kan grus vara ett alternativ på korta sträckor, om den är jämn, välbunden och dammfri. En cyklist på en cykel med två hjul är maximalt 0,75 meter bred och en trehjulig cykel är maximalt 1,50 meter bred. För en cyklist på en vanlig cykel krävs en markyta på 1,00 meter (bredden). Komforten höjs om två cyklister kan cykla bredvid varandra, och för att kunna göra det krävs en bredd på minst 2 meter. Mindre bredd minskar komforten mycket om det är många cyklister som använder cykelbanan eller om cykelbanan är dubbelriktad. I tätort avser bredden bara cykelbanan och inkluderar inte gångbanan. Om en led har en lutning över 7 procent (6 grader) på längre sträckor måste det finnas tydlig information om detta. Cykelfållor, som är ganska vanliga, är stora hinder för en cyklist med tungt bagage eller med släp. Ofta måste man lyfta en del av cykeln för att kunna ta svängen. Om det finns sådana på leden bör ledhuvudmannen ha en dialog med väghållaren om att eventuellt anpassa utformningen av dem. 6

5. Ledens sträckning är förankrad med berörda kommuner, region(förbund) och Trafikverkets region, och bekräftad i ett avtal mellan dessa och ledhuvudmannen. Förankringen måste göras med Trafikverkets regioner eftersom dessa är väghållningsmyndigheter för statliga vägar i respektive region. Trafikverket nationellt är ingen väghållningsmyndighet. 6. Det finns avtal med enskilda väghållare (med och utan statsbidrag) där rättigheter och skyldigheter är reglerade. Väghållaren har det yttersta ansvaret för alla markeringar och vägmärken på sin väg. En annan part kan sätta upp märken och skyltar, men bara om väghållaren ger tillstånd till detta. Väghållaren ansvarar för att utmärkning och skyltar sätts upp på ett säkert sätt, även om någon annan sätter upp dem. En enskild väghållare med statsbidrag måste upplåta sin väg för allmän trafik, men för att kunna placera utmärkning behövs ett avtal. En enskild väghållare utan statsbidrag behöver inte upplåta sin väg för allmän trafik och kan förbjuda cykeltrafik. För att säkerställa en led över längre tid är ett avtal därför nödvändigt. Avtalen måste redovisas till bedömningsgruppen. Den som skriver under avtalet måste vara en juridisk person. Detta för att garantera långsiktighet. 7. Ledens lämplighet för olika målgrupper och den period då cykelleden och service är tillgänglig anges tydligt i informationsmaterial. Om leden eller delar av leden inte är lämpliga för vissa målgrupper (barn eller äldre) måste detta framgå i informationsmaterialet. Stora höjdskillnader eller stort avstånd mellan övernattningsmöjligheter kan till exempel vara en anledning. I informations materialet måste man även redovisa under vilken period cykelleden och tillhörande service är tillgänglig. 8. Ledens sträckning finns redovisad på en karta och på internet. Trafikverket tar på sig att tillhandahålla en baskarta med de nationella och regionala lederna. För att kunna göra det krävs underlag från ledhuvudmannen. Berörda kommuner och Trafikverket ska lämna uppgifter om sina cykelbanor och cykelfält längs leden till den nationella vägdatabasen (NVDB), som Trafikverket förvaltar. Trafikverket kan då lägga in leden i NVDB. Ledhuvudmannen bör även se till att ledens sträckning redovisas på internet. 9. Ledhuvudmannen har en plan och budget för: - förvaltning - kvalitetssäkring av service - utveckling och marknadsföring - kvalitetssäkring av infrastrukturen - kvalitetssäkring av utmärkningen. 7

Detta garanterar att engagemanget och ansvaret fortsätter efter det att en led har fått utmärkning. Följande krav gäller: 1. Vägvisning till övernattningsmöjligheter och service följs upp regelbundet så att uppgifterna är aktuella. 2. Leden utvecklas och marknadsförs. 3. Sträckningen följs upp för att se om det har tillkommit nya vägar som erbjuder högre attraktivitet eller bättre trafiksäkerhet. 4. Trafiksäkerhetssituationen följs upp genom att man kontrollerar trafikökning, utbyggnader omkring vägen, hastighetsändringar med mera. 5. Skyltarna kontrolleras inom en bestämd period och underhålls. 10. Övernattningsmöjligheter och matställen bör ligga på rimligt avstånd från varandra. Vad som är ett rimligt avstånd beror på var i landet leden finns. I norra Sverige förväntar sig en cyklist inte att det finns en övernattningsmöjlighet på var 30:e km, men i andra delar av landet är 30 km ett rimligt avstånd. En cyklist cyklar ungefär mellan 45 och 100 km per dag. För matställen gäller att 10 km är ett rimligt avstånd i de tätare befolkade delarna av landet, men det kommer inte att kunna uppnås i mer glesbefolkade delar av landet. 11. Leden har en rimligt gen sträckning mellan utpekade målpunkter Genhet är inte lika viktig för rekreationscyklister och cykelturister som för pendlare, men även för dem finns en gräns. Framför allt på de längre lederna gäller att cyklister inte ska tvingas till för stora omvägar för att nå ett mål. En enkel riktlinje är att omvägen är maximalt 25 procent längre än den snabbaste vägen. En omväg större än 25 procent är dock acceptabel om det finns särskilda skäl utifrån turistisk attraktivitet. Avståndet mellan övernattningsmöjligheter måste då inte bli orimligt stort. 12. Information om nationella leder finns tillgänglig på flera språk (grundkravet är svenska och engelska). Kommuner och Trafikverket ska leverera uppgifter om cykelbanor och cykelfält (som ingår i leden) till den nationella vägdatabasen (NVDB). 8

Sammanfattning Kvalitetskriterier 1) Leden är trafiksäker. 2) Leden har en utpekad huvudman. 3) Leden går genom attraktiva områden. 4) Leden går att använda på ett komfortabelt sätt i cykelturistsäsongen och är tillgänglig för cyklar med släp. 5) Ledens sträckning är förankrad med berörda kommuner, region(förbund) och Trafikverkets region och bekräftad i ett avtal mellan dessa och ledhuvudmannen. 6) Det finns avtal med enskilda väghållare (med och utan statsbidrag) där rättigheter och skyldigheter är reglerade. 7) Ledens lämplighet för olika målgrupper och period då cykelleden och service är tillgänglig tydliggörs i informationsmaterial. 8) Ledens sträckning finns redovisad på karta och på internet. 9) Ledhuvudmannen har en plan och budget för förvaltning, kvalitetssäkring av service, utveckling och marknadsföring, kvalitetssäkring av infrastrukturen och utmärkning. 10) Övernattningsmöjligheter och matställen bör ligga på ett rimligt avstånd från varandra. 11) Leden har en rimligt gen sträckning mellan utpekade målpunkter. 12) Information om nationella leder är tillgänglig på flera språk (grundkravet är svenska och engelska). 6. Kvalitetskriterier lokala rekreationsleder För lokala rekreationsleder där det ska finnas utmärkning och som inte bara går på kommunala gator gäller följande: 1) Leden är trafiksäker (om statliga vägar används gäller samma trafiksäkerhetskriterier som för nationella och regionala leder). 2) Leden har en utpekad huvudman. 5) Ledens sträckning är förankrad med berörda kommuner och Trafikverksregioner. Trafikverket kommer att konsultera regionala parter. 6) Det finns avtal med enskilda väghållare (med och utan statsbidrag) där rättigheter och skyldigheter är reglerade. 9) Ledhuvudmannen har en plan för kvalitetssäkring av infrastruktur och utmärkning. Berörda kommuner (och Trafikverket) ska leverera uppgifter om cykelbanor och cykelfält (som ingår i leden) till NVDB. 9

7. Kvalitetskriterier trafiksäkerhet Trafiksäkerhetssituationen kan vara anledning till att en led inte kan få utmärkning som nationell, regional eller lokal led. Kommuner råder över trafiksäkerheten på kommunala gator, men om en led använder statliga vägar ska dessa kriterier uppfyllas för hela leden. Trafiksäkerhetskriterierna är framtagna utifrån empirisk kunskap om säkerhet, med en avvägning mot upplevt säkerhetsbehov. Att uppfylla trafiksäkerhetskriterier betyder inte automatiskt att leden blir godkänd. Bedömningsgruppen baserar godkännandet på alla kvalitetskriterier. Utgångspunkt är nollvisionen med målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. För att kunna uppnå detta är det viktigt att massa- och hastighetsskillnader mellan fordon som använder samma väg inte är för stor och att hastigheten i möjliga kollisionspunkter (korsningar) är låg (30 km/timme). Det är ett långsiktigt arbete som kräver stora investeringar, och som på kort sikt inte kommer att kunna förverkligas fullt ut på alla ställen. När det gäller cyklisters skador är det helt dominerande problemet i Sverige singelolyckor. Alla dessa problem kan naturligtvis inte hänföras till brister i den fysiska miljön. Det är dock viktigt att linjeföringen är god och förutsebar samt att underhållet håller tillräckligt hög klass så att omkullkörningar på grund av vägen eller cykelbanan kan undvikas. Tabellerna är tänkta att användas i utpekandet av befintlig infrastruktur som lämplig del av en led. När det gäller nybyggnad av cykelinfrastruktur hänvisas i första hand till VGU och GCMhandboken. Definitioner som används i detta dokument En cykelbana ligger längs med en bilväg, avskild på något annat sätt än med en målad linje. En cykelväg är en väg avsedd för cykeltrafik, men med en egen dragning och inte längs med en väg. Cykelbana och cykelväg används ofta med samma betydelse. I det här dokumentet används helt friliggande cykelväg för cykelvägar som har en helt egen dragning och inte går längs med en väg. Helt friliggande cykelvägar är inte redovisade i trafiksäkerhetstabellen, men ger såklart grön kvalitet. Ett cykelfält är en del av vägbanan som är avsedd för cyklister och är avskild med en målad linje. I Sverige är linjen antingen en cykelfältslinje eller en heldragen linje, eventuell med räffling. Det kan också förekomma utformning med en körbana för bilar och med en bred vägren avsedd för cyklister på båda sidor av en väg (denna utformning används till exempel i Nederländerna men sällan i Sverige). Trafikmängd uttrycks här i sommardygnstrafik (SDT) och avser antalet motorfordon i genomsnitt per dygn under sommaren. Trafikmätningar görs i de flesta fall på hösten (oktober) och uttrycks i årsdygnstrafik (ÅDT). Ofta har man alltså ingen siffra på sommardygnstrafik. På många vägar kan man utgå från att sommardygnstrafiken inte skiljer sig mycket från årsdygnstrafiken, men i turistiskt attraktiva områden kan sommartrafiken vara mycket högre än under andra årstider. Detta måste man ta hänsyn till i bedömningen av trafiksäkerhet, även om det saknas sommarmätningar. 10

Hastigheten i km/tim hänvisas till den skyltade hastigheten, men hänsyn måste tas till den verkliga hastigheten. Om man till exempel misstänker att den verkliga hastigheten är mycket högre och inga möjligheter finns att säkra hastigheten, då bör man utgå från den verkliga hastigheten. Trafiksäkerheten bedöms i kategorierna grön, gul, röd och lilla standard. Grön standard: Cyklister upplever att det utan problem går bra att cykla med barn under 12 år på sträckan. Hit räknas cykelbanor och smala landsvägar med lite trafik samt vägar i tätorter med hastighet 30 eller 40 km/tim och lite trafik. Med låga hastigheter och liten trafikmängd går det även att cykla på ett cykelfält som är så brett att en förälder kan cykla bredvid ett barn (minst 1,50 m). Gul standard: Vägen upplevs som så pass lugn att två vuxna ofta kan cykla i bredd utan att störas av trafik. Hit räknas cykling i blandtrafik med lite trafik eller på cykelfält. Det känns bra att cykla med barn över 12 år. Röd standard: Vägen upplevs som osäker. Hit räknas cykling i blandtrafik eller på cykelfält på vägar med större trafikmängd och högre hastigheter. Ibland kan en kortare röd del behöva ingå för att knyta samman en led, men det finns en övre gräns för vad som är acceptabelt när det gäller hastighet, längd och trafikmängd. Det som aldrig kan ingå i leden är (i schemat lila): I tätort: - blandtrafik i 50 och 60 km/tim och mer än 5 000 fordon/dygn - blandtrafik i 50 och 60 km/tim med 2x2 körfält för bilar - cykelfält eller blandtrafik med 70 km/tim - korsningar över vägar med 70 km/tim utan trafiksäkerhetsåtgärder. Utanför tätort: - blandtrafik med 70 km/tim och mer än 2 000 fordon per dygn - blandtrafik med 80 km/tim och mer än 1 000 fordon per dygn - cykelfält eller blandtrafik med hastigheter 90 km/tim eller högre - korsningar över vägar med hastighet 80 km/tim utan trafiksäkerhetsåtgärder. 11

Den totala längden av röd standard, som får ingå för att knyta ihop leden, kan inte vara mer än 10 procent av den totala längden, och den får inte vara sammanhängande utan fördelad över flera delsträckor. Röda delar på vägar med hastighet 80 km/tim måste uppfylla minst gul standard inom 5 år från ansökningstillfället. Det är inte acceptabelt att låta leden ta större omvägar för att undvika sträckor med röd standard om det är uppenbart att cyklisterna inte kommer att följa omvägen. För att accepteras för utmärkning enligt det nya utmärkningssystemet bör leden vid ansöknings tillfället till övervägande del uppfylla kraven för grön standard, och huvudmannen bör ha en plan för hur andelen successivt ska öka. 12

Trafiksäkerhet i tätbebyggt område Hastighet i km/tim SDT (antal motorfordon/dygn på sommaren) 30 - Blandtrafik (+cykelbana, cykelfält) 40 < 3 000 50/60 1+1 körfält < 2 500 Cykelbana, cykelfält Blandtrafik > 3 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik Cykelbana, cykelfält Blandtrafik 2 500 5 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik > 5 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 2+2 körfält - Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 70 (stadsringvägar) - Cykelbana Cykelfält, blandtrafik I hastigheter över 30 ska ett cykelfält vara enkelriktat. Korsningar I korsningar bör motorfordons hastighet sänkas till 30 km/tim för att man ska undvika dödsolyckor och olyckor med allvarliga skador. Den ideala situationen har vi dock inte uppnått överallt. Idealt sker passager över vägar med hastigheten 50 km/tim eller högre i en cirkulationsplats eller på upphöjda eller signalreglerade korsningar. Passager över vägar med hastighet 50, 60 eller 70 bör ligga vid en korsning och inte på en sträcka. I passager eftersträvas en hastighet som inte är högre än 30 km/tim, och chansen att uppnå detta är mycket högre i korsningar än längs med sträckor. I korsningar förväntar man sig korsande trafik, det gör man inte på en sträcka. Med en hastighet på 50/60 km/tim och en årsdygnstrafik på över 800 motorfordon/timme (8 000/dygn) rekommenderas tydlig markering av väjningsplikt för cyklister och en passage med refug (tillräcklig bredd) eller en cirkulationsplats eller korsning med signalreglering, kombinerad med varning. Är trafikmängden högre än 8 000/dygn blir det nämligen mycket svårt för cyklister att korsa vägen om det inte finns åtgärder (se för 70 km/tim rubrik utanför tätort ). Korsningar över vägar med hastighet 50/60 km/tim och mer än 8000 fordon/dygn samt korsningar över vägar med hastighet 70 km/tim ska redovisas. För korsningar kommer att göras en sammanfattning av kriterierna i ett schema. 13

Trafiksäkerhet utanför tätort Hastighet i km/tim SDT (antal motorfordon/dygn på sommaren) 60 < 500 Cykelbana, cykelfält, blandtrafik 500 2 000 Cykelbana, cykelfält Blandtrafik > 2 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 70 < 500 Cykelbana, cykelfält, blandtrafik 500-2 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik > 2 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik 80 < 250 Cykelbana Cykelfält, blandtrafik 250-1 000 Cykelbana Cykelfält Blandtrafik > 1 000 Cykelbana Cykelfält, Blandtrafik 90 - Cykelbana Cykelfält, blandtrafik Korsningar I korsningar bör motorfordons hastighet sänkas till 30 km/tim för att man ska undvika dödsolyckor och olyckor med allvarliga skador. Den ideala situationen har vi dock inte uppnått överallt. Idealt skulle passager över vägar med en hastighet 50 km/tim eller högre ske i en cirkulationsplats eller på upphöjda eller signalreglerade korsningar. De resurserna finns dock inte. Passager över vägar med hastigheten 100 km/tim bör ske i en planskild korsning eller i undantagsfall (relativt lågtrafikerad, glesbefolkad) vara säkrade med fysiska åtgärder i korsningspunkten, i kombination med varningsskyltning. Passager över vägar med över 350 fordon per timme (ÅDT över 3 500/dygn) och hastigheten 70 80 km/tim eller högre bör kunna korsas i två steg. Passager bör helst ligga vid en korsning, eftersom hastigheten ofta är lägre vid en korsning än på en sträcka. Passager över vägar med hastighet 70/80 km/tim och mer än 3 500 fordon/dygn, samt passager i plan över vägar med en hastighet högre än 80 km/tim ska redovisas. För korsningar kommer att göras en sammanfattning av kriterierna i ett schema. 14

Vid plankorsningar med järnväg måste det finnas en tydlig varning. Trafikverket kan kontaktas om det inte finns någon varning alls vid korsningen. Trafikverket undersöker då vilken åtgärd som är mest lämplig. Ibland kan kvaliteten höjas mycket genom mindre åtgärder (till exempel korsningsåtgärder) och i så fall kan det vara värt att ha en dialog med väghållaren. Utanför tätort är det ofta Trafikverket (regionalt) som är väghållare. Genom bra förankring hos väghållare kan de påverkas så att vissa förbättringsåtgärder tas upp i en plan. Cykelorganisationer kan bevaka sina intressen genom att följa planerade åtgärder och lämna synpunkter. Cykelorganisationer kan med påverkan åstadkomma att det tas mer hänsyn till rekreationsperspektivet vid nybyggnad av cykelvägar. Som stor hjälp i redovisningen av trafiksäkerheten kan den nationella vägdatabasen (NVDB) användas (www.nvdb.se). Här finns uppgifter om till exempel hastigheter, planskildheter och cykelinfrastruktur (huruvida cykelvägar är inlagda varierar per kommun/region; i Skåne ligger nästan alla cykelvägar in i NVDB, men detta gäller inte för övriga delar av landet). Ett beslut har dock tagits (2012) att alla statliga cykelvägar ska läggas in i den nationella vägdatabasen. Information om trafikflöden på statliga vägar finns på trafikflödeskartan (http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextfk.aspx?config=tfk). 8. Ansvarsfördelning för utmärkning För både nationella, regionala och lokala leder gäller att ledhuvudmannen kan vara ett regionförbund eller regionalt samverkansorgan en kommun Annan organisation som är en juridisk person. Nationella leder och regionala leder När referensgruppen lämnar en slutlig positiv rekommendation kan Trafikverkets berörda region ta ett formellt beslut om att en led kan få utmärkning. Trafikverket finansierar utmärkningen, även på andra vägar än statliga. Detta avviker från det vanliga arbetssättet, där varje väghållare finansierar vägvisning på sina egna vägar. Nationella och regionala leder har en nytta som överstiger det lokala och vi vill förebygga att kostnader för utmärkning är ett hinder. Kostnader för vägvisning till inrättningar och anläggningar (museum, naturreservat och liknande) står den sökande för. Trafikverket ansvarar för att göra en vägvisnings- och vägutrustningsplan i samråd med respektive väghållare. På kommunala gator ansvarar kommuner för underhåll av utmärkningen, och på statliga vägar ansvarar Trafikverket. På enskilda vägar regleras underhåll av märken i ett avtal. Vilken part som sköter samråd med enskilda väghållare måste bedömas från fall till fall. 15

Lokala rekreationsleder Utmärkning på lokala rekreationsleder förankras med berörda väghållare. Ledhuvudmannen ansvarar för att göra en vägvisnings- och vägutrustningsplan, som ska godkännas av respektive väghållare. Efter att väghållaren har godkänt planen finansierar ledhuvudmannen utmärkningen. Detta avviker från det vanliga arbetssättet, där varje väghållare finansierar vägvisning på sina egna vägar. Om ledhuvudmannen inte är en kommun, kan ett annat arbetssätt överenskommas mellan ledhuvudman och berörda kommuner. Kommunen svarar för underhållet på kommunala gator och Trafikverket ansvarar på statliga vägar. På enskilda vägar regleras underhållet i avtalet. 9. Eurovelo Eurovelo har ett eget numrerings- och utmärkningssystem. Utmärknings- och vägvisnings på delar av Eurovelo-leder som inte går ihop med nationella eller regionala leder kan bara ske om Eurovelo:s egna krav uppfylls och om väghållaren ger tillstånd. Kvalitetskriterierna 2, 4 och 6 för nationella och regionala leder gäller även här. Avtal måste skrivas med enskilda väghållare för de delar där leden inte använder en nationell eller regional led. Ledhuvudmannen måste även ha en plan för drift och underhåll av skyltningen och för kvalitetssäkring av leden. Om leden uppfyller krav för en nationell led svarar Trafikverket för framtagning av en vägvisningsoch vägutrustningsplan för leden och förankrar denna med väghållarna. Väghållaren har alltid det juridiska ansvaret för allt som står i vägområdet, och ingen utmärkning kan sättas upp utan tillstånd från väghållaren. Numreringen samordnas inom Europa via ECF (European Cyclist Federation). I Sverige är Cykelfrämjandet medlem i ECF. 10. Befintliga utmärkta längre cykelleder Det finns ett stort antal rekreations- och turistcykelleder i Sverige. De har lagts genom attraktiva områden och det finns en huvudman som ansvarar för bland annat marknadsföring och kartmaterial. Om dessa leder skyltas om till nationella eller regionala (numrerade) leder kan de självklart också behålla sina namn. För ideella organisationer som får ett bidrag från Trafikverket till utmärkning, gäller följande: De rekommenderas att ansöka om utmärkning av deras led till nationell eller regional led om leden är längre än 65 km. I fall de gör en ansökan till utmärkning av en nationell eller regional led, kan de få stöd för att förbereda denna ansökan. Förberedande verksamheter innehåller trafiksäkerhetsöversynen och förankring med väghållare och ska säkerställa att de uppfyller kriterierna för utmärkning. I en övergångsperiod på ungefär fem år kan de söka bidrag för underhåll av befintliga märken, och nya märken i akuta fall (om leden ska läggas om på grund av akut trafiksäkerhetsproblem). Ett bidrag från Trafikverket innebär dock inte ett tillstånd att sätta upp och sköta märken på vägarna. Det är bara väghållaren som kan lämna tillstånd till detta. 16

När alla kriterierna är uppfyllda, kommer Trafikverket att skylta om leden till en nationell eller regional led. För märken, uppsättning och skötsel kommer inte att lämnas bidrag i framtiden. Nya leder som tillkommer faller under den nya regleringen. Övriga ledhuvudmän av befintliga längre leder som är lämpliga att märka ut som en nationell eller regional led kommer att kontaktas av Trafikverket för att se över trafiksäkerhetskriterierna. Även här gäller en overgångsperiod inför en eventuell omskyltning. Om inga statliga vägar ingår i leden är Trafikverket såklart inte berörd på samma sätt. Vid önskad omskyltning till regional eller nationell led ska dock samma kvalitetskriterier uppfyllas. 11. Ansökan om nationell eller regional turistcykelled Ansökan skickas till den Nationella referensgruppen för turistcykelleder, c/o Trafikverket, Janet van der Meulen, Box 366, 201 23 Malmö. Ledhuvudmannen ska vid den första ansökan bifoga följande handlingar: en karta som visar ledens sträckning; (den kan vara handritad). en redovisning av ledens turistiska kvalitet, utan hänsyn till trafiksituationen (kriterier 3, 4, 7, 10, 11). Om referensgruppen bedömer att leden har potential redovisas följande till den regionala enheten Planering: en översikt över vilka delsträckor eller punkter som inte uppfyller grön eller gul standard för trafiksäkerhet (längd, hastighet, trafikmängd redovisas) (kriterium 1); om det finns röda sträckor: en plan för hur kvarstående röda sträckor (efter försök att hitta alternativa sträckor) ska uppnå gul eller grön standard och inom vilken tidsperiod. En maximum tidsperioden på 5 år ska eftersträvas. Trafikverkets regionala enhet Planering bedömer om trafiksäkerhetskraven uppfylls och rapporterar sina slutsatser till referensgruppen. Om trafiksäkerhetssituationen bedöms som acceptabel, redovisas följande till den regionala enheten Planering: en plan och budget för kvalitetssäkring av service, infrastruktur och utmärkning (kriterium 9); en plan och budget för utveckling och marknadsföring (kriterium 8, 9, 12); kopior av avtal mellan ledhuvudmannen och kommuner, regioner eller regionförbund och Trafikverksregion (kriterium 5); kopior av undertecknade avtal med enskilda väghållare (kriterium 6). Den regionala enheten överlämnar detta till referensgruppen, som ger deras slutliga rekommendation. Det finns många moment i denna ansökan, som såklart kan samlas ihop i färre, beroende på hur långt man har kommit i arbetet. Det kommer att tas fram ett flödesschema och checklistan, som kan användas av ledhuvudmannen. Om ansökan beviljas ska Trafikverket ta fram vägvisningsplan och vägutrustningsplan, i samråd med aktuella väghållare (via Trafikverkets region). Det slutliga beslutet till utmärkning tas av berörd(a) Trafikverksregion(er). 17

12. Ansökan om en lokal rekreationsled En ansökan för utmärkning av en lokal led som delvis använder statliga vägar, skickas i tidigt skede till berörd Trafikverksregion, enhet Planering (se www.trafikverket.se för adresser). Enheten Planering inom Trafikverket fungerar som kontakt till den som ansöker. Följande handlingar ska bifogas: en karta som visar ledens sträckning; den kan vara handritad; En redovisning av ledens trafiksäkerhetsstandard enligt kriterierna; En plan för kvalitetssäkring av infrastrukturen och utmärkningen (drift och underhåll). Ledens sträckning i sin helhet är förankrad med berörda kommuner. Om en led är kommunöverskridande samordnas arbetet i en enda ansökan. Trafikverket kommer att konsultera andra regionala parter. Avtal med enskilda väghållare redovisas. Drift och underhåll av märken och tillstånd att skylta måste vara reglerad i avtalet. Ledhuvudmannen gör en vägvisnings- och utmärkningsplan som måste godkännas av alla väghållare. Ifall ledhuvudmannen inte är väghållningsmyndighet, bör detta göras av Trafikverket eller en av berörda kommunerna. Berörda kommuner (och Trafikverket) ska leverera uppgifter om cykelbanor och cykelfält (som ingår i leden) till NVDB. Trafikverket kommer att äga och sköta märken längs med statliga vägar. 13. Utmärkning - numrering Nationella och regionala turistcykelleder ska numreras och det är Trafikverket som tilldelar ett nummer. Lokala leder kan få ett namn. Anledningen till att långa turistcykelleder får ett nummer är följande: Numret är en hjälp för cyklisten att skilja på kategorierna (nationella/långa, regionala/medellånga, lokala/korta). Det är lätt att följa en led med samma nummer hela vägen från start till slut. Ett nummer är internationellt och alla kan förstå det. Numret visar att det gäller en rekreations- eller turistled. Olika leder överlappar varandra; det är lättare att skriva flera nummer på en skylt än flera namn. Ett nummer får alltid plats på en skylt. Utländska cyklister känner igen sig, eftersom flera länder har system med numrerade långa turistcykelleder (Danmark, Nederländerna, Schweiz, Finland). 18

Nationella leder Numren är reserverade per landsdel (södra Sverige, norra Sverige): södra Sverige (Trafikverkets regioner Syd, Väst, Öst och Stockholm): 1 29 norra Sverige (Trafikverkets regioner Mitt och Nord): 30 49 En led som sträcker sig genom både södra och norra Sverige behåller samma nummer i hela sträckningen. Varje led har ett unikt nummer. Trafikverket tilldelar lederna nummer. I princip börjar numreringen söderifrån. 19

Regionala leder För regionala leder är nummer 100 400 reserverade, från söder till norr. Regionala leder har unika nummer. Nummerserien är indelad efter landsdel: Götaland: 100 199 Svealand: 200 299 Norrland: 300 399. En led som sträcker sig genom flera landsdelar behåller samma nummer hela sträckningen. Varje led har ett unikt nummer. Trafikverket tilldelar lederna nummer. I princip börjar numreringen söderifrån. 20

Lederna numreras i två riktningar. Förutom ett nummer finns möjlighet att lägga till ett väderstreck (N, S, Ö, V), om det finns anledning till förvirring. För att märka ut en variant på leden finns möjlighet att lägga till ett a efter numret för huvudsträckan och b för den alternativa sträckan. Till exempel 6a och 6b. Lokala rekreationsleder Lokala rekreationsleder numreras inte, men de kan få ett namn och märkas ut enligt den nya, enhetliga utmärkningen för lokala rekreationsleder. 14. Utmärkning - utformning Basfärgen för märket är Pantone 187 röd Nationella och regionala leder har ett unikt nummer i vit. Den färgade rutan om numret är i följande färger: Nationell led (nummer 1 49): färg: Pantone 188 Regional led (nummer 100 999): färg: Pantone 187 (samma som basfärgen) Nationella och regionala leder (NAMN OCH NUMMER ÄR FIKTIVA) Cykelledsmärke Cykelledsmärket används både som förberedande vägvisning och som kvittens. Märket omfattar lednumret och/eller namnet på leden. Om leden har ett nummer då måste numret vara med. 21

Nationell led Regional led Märket används för att förbereda cyklisten för att den ska svänga vid nästa korsning (och åt vilket håll) eller ska cykla rakt fram (då med pil rakt fram). Lednummer måste alltid finnas med på skylten. Om det inte finns plats för både namn och nummer väljs alltså lednamnet bort. Märket finns i två mått (på bilden visas bara det stora måttet): 300 mm bredd, 400 mm höjd, teckenhöjd 30 mm 150 mm bredd, 200 mm höjd, teckenhöjd 15 mm. Det minsta måttet är tänkt att användas i undantagsfall. I naturområden kan ett märke i vanlig storlek verka störande och då kan man välja den minsta storlek. Märket placeras ungefär 150 meter före korsningen på 1,5 meter höjd, minst 30 cm höger om vägkanten. Om situationen är översiktlig och om det redan finns en användbar stolpe till vänster om cykelvägen, då kan man använda den. Dock inte om cykelleden går i blandtrafik. Om det inte placeras en vägvisare i korsningen ska cykelledsmärket placeras 10 20 meter före korsningen. Cykelledsmärket som kvittens används återhållsamt och bara när situationen kräver ett förtydligande om ledens riktning. Detta för att undvika för många vägmärken. 22

Nationell led Regional led Utmärkning till leden Nationell led Regional led För att vägvisa till leden används en streckad linje omkring numret, liknande bilvägvisning. Märket används till exempel om leden inte angör stadscentrumet eller annan plats i större orter, som kan vara lämpliga start- och slutpunkter. Vägvisare Om cykelleden korsar en annan cykelled eller om man vill ha information om avstånd till orter som leden går igenom, kan man använda en vägvisare med ledens namn, nummer och eventuellt ett eller två ortnamn. Vägvisare i korsningen används bara i större strategiska korsningar (till exempel om cykelleden avviker från den redan skyltade vägen till målpunkter som cykelleden angör). Om det redan finns 23

bra vägvisning för vardagscykling kan en led mycket väl märkas ut enbart med förberedande och kvittens märken. Man bör vara återhållsam med vägvisare, speciellt för rekreationscykling. De behövs ofta inte i översiktliga korsningar; då räcker det med förberedande märken. Fler än ett nummer på en skylt bör undvikas. Avstånd anges i km (kan ha en decimal). Vi förespråkar vägvisare i flaggmodell; detta ger den bäst möjliga synbarhet från alla håll. På grund av detta kan en skylt aldrig ha en längd på mer än 900 mm. Vi hanterar därför en fast storlek på märket. Skyltens storlek är 200 mm (höjd) x 800 mm (bredd). Teckenhöjd ledens namn: 50 mm Teckenhöjd ortnamn: 30 mm En rekommendation är att ledens namn inte har fler än 12 bokstäver för att kunna visas i bra storlek. Det finns möjlighet att informera cyklister om sevärdheter, övernattningsmöjligheter med mera, med hjälp av de symboler som redan finns i övrig vägvisning (http://www.transportstyrelsen.se/sv/vag/vagmarken/lokaliseringsmarken-for-upplysning-omserviceanlaggningar-med-mera/) När vägvisaren används för två ortnamn, minskas teckenhöjden från 50 till 40 mm. I bilderna visas röda stolpar; utifrån kostnadssynpunkt är det såklart även möjligt att använda vanliga stolpar utan färg. 24

Vi rekommenderar att använda vägvisare i flaggmodell för att uppnå bra synlighet från alla håll. Det kan finnas som högst tre armar per riktning, och per arm får inte vara mer än två ortshänvisningar. Det högsta antalet vägvisningar per riktning är alltså sex, och det högsta antalet totalt i alla riktningar är alltså tjugofyra. Skyltens monteringshöjd är minst 2,50 meter inom tätort och minst 2,20 meter utanför tätort (minst 2,50 m om skylten sticker ut över cykelvägen). Detta betyder att stolpen måste vara längre. Vägvisare placeras i korsningen eller ungefär 10 meter före korsningen (i tätort minst 5 meter före korsningen). Om man placerar en vägvisare och om det samtidigt finns annan cykelutmärkning, eller vägvisning som gäller för cykel, bör man på samma rör komplettera med den övriga cykelvägvisningen (även i andra riktningar). Det är nämligen inte rimligt att en cyklist ska behöva titta på olika stolpar för olika riktningar. I kombination med vägvisning för vardagscykling ser det ut så här: Vägen ska märkas ut av eller i samarbete med Trafikverket regionalt. 25

Lokala rekreationsleder Utmärkning sker utan lednummer, men med namn. Det kan finnas attraktiva möjligheter att cykla från en ort till en annan, men som avviker från den lämpliga pendlingsvägen. Om man vill märka ut en vacker väg kan den röda vägvisningen för rekreationsleder användas (om man vill markera att förbindelsen är för rekreation och inte för vardagscykling), men dock utan namn eller nummer på leden. Leden ska då inte heller redovisas i NVDB som turistcykelled. 15. Fortsatt arbete Arbetet med rekreations- och turistcykelleder ska utvecklas och finslipas, inom Trafikverket och inom den nya nationella referensgruppen för turistcykelleder. Ett föremål för fortsatt arbete är bland annat utmärkningen av Eurovelo-leder. 26

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET 2014. omslag grafiskform. foto: J M Guyon, mostphotos