Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik 2010-01-05 Sjukgymnastisk/fysioterapiprogram i primärvården för personer med depression, ångest, stressrelaterad ohälsa och sömnstörning
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik 2010-01-05 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Kompetensutveckling...3 Förslag på kompetensutveckling...3 Nivåstrukturering...4 Samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård...4 Psykosomatisk sjukgymnastiksprocess/fysioterapiprocess...4 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid depression...7 Depressionsskola....7 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid ångest...7 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid stressrelaterad ohälsa...7 Referenser...8 Bilagor...8 Informationsansvariga...8
3/8 Inledning Psykosomatisk inriktad sjukgymnastik kan rymmas inom ordinarie yrkesutövning i primärvårdens rehabverksamhet. Metoderna är inte sällan samma vid somatisk sjukdom som vid psykosomatiska besvär, men syftet, målet och förkunskapen hos sjukgymnasten gör att behandlingen blir psykosomatisk. Vi ser till hela människan, både till kropp, tanke och emotion utan att för den skull fjärma oss ifrån vår profession som sjukgymnaster. Grundantagandet för sjukgymnastiskt behandlingsarbete är att ohälsa är förbundet med bristande kontakt med och kunskap om den egna kroppen. Den sjukgymnastiska behandlingen innefattar såväl individuella möten som gruppbehandling. Den påverkar såväl symtomutveckling som livsstil. Sjukgymnaster använder sig av skilda kroppsterapeutiska metoder, t ex olika former av kroppskännedomsbehandling, anpassad fysisk träning, avspänning, meditation, tai chi, qigong, massage och beröring, bassängträning och styrketräning. Återkommande undervisning om kroppens funktioner är andra viktiga inslag i behandlingen. I sjukgymnastens behandlingsarbete ingår även att förmedla kunskap om hälsa/ohälsa i relation till kroppslig och psykisk funktion samt livsstilens påverkan på hälsotillståndet. Det är viktigt att fokusera på patientens upplevelser av och med kroppen, av hennes upplevda och faktiska fysiska förmåga, att ta patientens uppfattning om sin sjukdom och bot på allvar och möta henne i det kroppsliga problem hon presenterar. Syfte Att säkerställa att patienter med psykisk ohälsa som är i behov av sjukgymnastik i primärvård kan erbjudas likvärdiga insatser inom hela Sjuhärad. Kompetensutveckling För att möta det ökande behovet av sjukgymnastiska insatser vid psykisk ohälsa inom primärvård finns ett stort behov av en breddad och fördjupad kompetens inom psykiatri och psykosomatik bland sjukgymnaster verksamma inom primärvård i Sjuhärad. Förslag på kompetensutveckling Arbetsgruppens förslag grundar sig på personliga samtal med sjukgymnastkollegor inom specialistpsykiatri och primärvård i Sjuhärad samt på enkätundersökning bland Sjuhärads sjukgymnastikmottagningar. Förslaget innefattar: Grundläggande sjukdomslära på basnivå i psykiatri och psykosomatik; depression, ångest, stressrelaterad ohälsa samt vanligt förekommande psykiatriska eller psykosomatiska besvär. Förhållningssätt och bemötande av patienter med psykiatriska eller psykosomatiska besvär. Grundläggande utbildning i kroppskännedomsbehandling exempelvis Feldenkrais Basal Kroppskännedom steg 1 Motiverande intervju (MI), Kognitiv beteende terapi (KBT) för sjukgymnaster.
4/8 Grundläggande utbildning i att leda grupper, t ex stresshantering, avspänning, depressionsskola, sömnskola etc. Nivåstrukturering Enligt Västra Götalandsregionens Förtydligande av vertikala prioriteringar inom Vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) i Västra Götalandsregionen från 2004, reviderad 2006 (bilaga 1), fastläggs att: För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett förstahandsansvar för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett ansvar kopplat till bl. a. hemsjukvård, boende och sysselsättning. För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården förstahandsansvar och psykiatrin ett specialistansvar. Gränserna mellan grupperna är inte entydiga och kan inte låta sig klart definieras, utan måste diskuteras i varje enskilt fall. I prioriteringsanvisningarna nämns psykologinsatser och gruppsamtal. Sjukgymnastik nämns däremot inte alls. Samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård Överrapportering till annan vårdgivare eller annan instans sker vid behov. Det är viktigt med tydliga rutiner, enkel och säker informationsöverföring samt kunskap om varandras kompetens och arbetsområden. Vid samverkan se rutiner enligt SVPL samt vid behov SOSFS 2008:20 Psykosomatisk sjukgymnastiksprocess/fysioterapiprocess Inkommande ärende Orsak Remisser från Läkare PV Psykiatrisjuksköterska PV Läkare länssjukvården Egen remiss Psykiatrin Skolhälsovården Övriga SVPL-rutin Långvarig smärtproblematik Stress, spänning Förhöjd muskulär spänningsnivå Störd kroppsuppfattning Obalans (för hög/liten) i fysisk aktivitetsnivå Depression Ångest Utmattning
5/8 Anamnes Utredning/undersökning Behandlingsförslag Sömnstörning Psykosocial ohälsa Första samtal enl. fastställd mall Journalanteckningar Sedvanlig sjukgymnastisk undersökning: hållning rörlighet, muskulär status etc. Användande av bedömningsinstrument och observationer lämpliga för diagnosen. Frågeformulär om smärtproblem, Beteendepsykolog Steven J Linton Smärtteckning är ett sätt att låta patienten beskriva smärtans karaktär och utbredning, VAS (Visuell Analog Skala) görs tillsammans med smärtteckning. Besvärsskala; finns flera bra skalor. Viktigt att man enas om vilken som ska användas. EQ-5D mäter hälsorelaterad livskvalitet och är ett resultat av europeiskt samarbetsprojekt som påbörjades i slutet av 1980-talet.Idag har EuroQol-gruppen medlemmar från mer än 20 länder.euroqol Group har utvecklat detta standardiserade frågeformulär. I instrumentet ingår fem olika dimensioner; rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och sinnesstämning. Instrumentet kan användas oavsett patientens sjukdom eller behandling och är utformat så att patienten själv ska kunna ange sin hälsostatus med hjälp av EQ-5D. HAD Hospital Anxiety and Depression Scale. Lättillgängligt självskattningsformulär som patienten själv besvarar. Testet mäter graden av ångest och depression samtidigt och består av sju frågor gällande ångest och depression. Testet ger en indikation om sjukdomsförloppet är ett normalt, milt, moderat, eller svårt tillstånd. Observation av hållnings- och rörelsemönster. TIPPA, (Test Instrument for Profile of Physical Ability) bedömning av fysisk funktion hos personer med långvarig muskuloskeletal smärta. Konditionstest submaximalt Åstrandstest. Gruppbehandling, tillsammans med andra yrkesproffesioner, så som Ångestskola Depressionsskola Stresshanteringskurs T ex. ad modum Ö.K. (Östra Klinikerna)
6/8 MASKEN (Muskulär Avspänning Stresshantering Kroppskännedom Egen utveckling Närvaro) Avspänning individuellt eller i grupp påverkar förhöjd spänningsnivå. Tillämpad avspänning enligt L.G. Öst. Progressiv avspänning enligt. Jacobsen syftar till att lära känna igen en muskel-spänning och att kunna slappna av i den spända muskeln, känna hur spänningen försvinner. Autogen träning Schultz Basal Kroppskännedom arbetar med funktionellt rörelsemönster, enkla rörelser, balanserad hållning, frihet i andning och rörelse, mental närvaro, reflektion, meditation, kontakt med kroppen, kontakt med känslor och egna resurser. Bedömning Målformulering Utvärdering av behandlingen i relation till målformuleringen Fysisk aktivitet individuellt eller i grupp. Öka den fysiska förmågan, minska stressymtom, balans i aktivitet/vila, rörelseglädje, social samvaro. Redskapsträning, lättgympa, motionsgympa, bassängträning, mjukdelsbehandling, promenader. Bedömning görs utifrån de uppgifter och information som framkommit i utredningen - vilka resurser finns - vilka är problemen - motivationen - klarar patienten grupp- eller endast individuell behandling. Presentation av vilka behandlingsmetoder det finns för aktuella problem. Viktigt att möta patienten i de kroppsliga problem han/hon presenterar. Tillsammans med patienten göra upp aktivitetsrelaterade mål för behandlingen. Tidsbegränsning och utvärdering. Kontinuerligt under behandlingsperioden. Vid utvärderingen används samma undersökningsmetoder och bedömningsinstrument som vid första samtalet.
7/8 Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid depression En patient som besväras av depression uppvisar ofta somatisering av sina problem. Kroppen reagerar alltid på psykisk ohälsa, inte sällan i form av förändring av den muskulära tonusen, rörelsemönster, kommunikationsförmåga och tillgång till energi. Sjukgymnastik är en användbar behandling och rehabilitering vid lätta och medelsvåra depressiva tillstånd. Bedömning/utredning Anamnestiska uppgifter, kompletteras ev. med uppgifter från huvudjournal HAD (Hospital Anxiety and Depression) Besvärsskala EQ-5D hälsotermometer Smärtteckning + VAS vid behov Behandling Anpassad fysisk aktivitet efter patientens behov och tillgång på energi, successivt ökande. Aktiviteten kopplas till patientens friska intresse. Motion dagligen utanför sjukvårdens ram som patienten sköter på egen hand, ev kan patienten föra dagbok över aktiviteten. Basal Kroppskännedom. Depressionsskola. Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid ångest Det psykiska spänningstillståendet vid ångest motsvaras ofta av ett förhöjt muskulärt spänningstillstånd som i sin tur kan leda till smärta, trötthet, yrsel, hjärtklappning eller andnöd. Inte ovanligt med hypokondri. Bedömning/utredning Anamnestiska uppgifter, kompletteras ev. med uppgifter från huvudjournal. HAD (Hospital Anxiety and Depression Besvärsskala Smärtteckning + VAS vid behov. EQ-5D hälsotermometer Behandling Valet av metod bör styras mot målet att patienten på sikt skall kunna behandla sig själv när ångesten kommer och förebygga återfall. Människor upplever ångest på olika sätt, vilket kan vara en vägledning vid valet av behandlingsmetod. Avspänningskurs Tillämpad avspänning enl. L.G.Öst Basal Kroppskännedom med fokus på andning, centrering och mental närvaro. Andningsträning Fysisk aktivitet i rätt dosering Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid stressrelaterad ohälsa Socialstyrelsen utkom med en rapport 2003 om stressrelaterad psykisk ohälsa där man införde begreppet utmattningssyndrom. (i folkmun utbrändhet och att gå i väggen ). Stress är en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för
8/8 och de resurser hon/han har för att hantera dessa belastningar. Symtom på stress och utmattning utvecklas ofta under en längre tid. Symtomen kan vara såväl arbetsrelaterade som bero på andra typer av långvarig påfrestning. Kroppsliga symtom tillkommer i form av muskelspänningar, förändrat rörelsemönster och värk. Ofta är det tilltagande somatiska symtom som föranleder att man söker hjälp Bedömning/utredning Anamnes ( viktigt att möta patienten i de kroppsliga problem hon/han presenterar). Besvärsskala EQ-5D Hälsotermometer Smärtteckning + VAS Observation av hållnings- och rörelsemönster Behandling Avspänning -tillämpad avspänning -autogen avspänning Basal Kroppskännedom Massage eller annan mjukdelsbehandling Referenser Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl. unga vuxna) i Västra Götaland 2004 /reviderad 2006 Monica Eriksson Sjöström, ordförande för sektionen i allmänmedicin Ingela Heimann, ordförande för sektionen i vuxenpsykiatri http://www.vgregion.se/sv/regionkansliet/halso--och-sjukvardsavdelningen/strategiskutvecklingsenhet/medicinska-prioriteringar/psykiatri/ Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård,lägesrapport december 2005 Margareta Håkansson, leg. sjukgymnast, MSc, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och psykosomatik. Professionsansvarig, LSR Monica Mattsson, leg. sjukgymnast, Med Dr, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot psykiatri och psykosomatik. Ordförande, Sektionen för psykiatri och psykosomatik, LSR Bilagor Frågeformulär: Hur känner du dig? VAS-skala och smärtteckning Besvärsskala EQ-5D Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) Informationsansvariga Christina Fransson, leg. sjukgymnast Elisabeth Eskilsson, leg. sjukgymnast e-post: christina.e.fransson@vgregion.se e-post: elisabeth.eskilsson@vgregion.se