Smärta, Stress. MOS (medicinskt oförklarliga symtom)



Relevanta dokument
Hur förklarar man störd central

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om långvarig smärta

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Akut och långvarig smärta (EB)

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Psykosocial arbetsmiljö

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Stressfysiologi,

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Vad är psykisk ohälsa?

Kroppsliga Signaler Känslomässiga störningar Kognitiva/Mentala funktioner Levnadsvanor

Aptitreglering. Stress

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

När det gör ont innehåll

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Långvarig smärta Information till dig som närstående

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

Information om förvärvad hjärnskada

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Den vidunderliga smärtan

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Vad visar forskningen?

Stress - återhämtning - arbete

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Hur gör kroppen energi?

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Samband mellan arbete och hälsa

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Rehabiliteringsgarantin

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Sömn och stress.

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Stress Positiva stresseffekter

Adaptogener. September 2007

Effektiv behandling av smärta

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

IT, stress och arbetsmiljö

ORDINERA RÄTT I HJÄRNANS APOTEK. Att motverka stress och främja återhämtning genom kroppens egna system

Kropp själ eller mittemellan?

Body Code studie

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Institutet för stressmedicin

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Litet råd kring speciella typer av lidande

Rast och ro Om stress och återhämtning

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Självskattning av mental trötthet

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Helhetshälsa - stress

SÖMN Fakta och praktiska tips

Transkript:

Smärta, Stress och MOS (medicinskt oförklarliga symtom) i Primärvården

SMÄRTA Nociceptiv Neuropatisk Psykogen Okänd orsak Smärta medi- Som kommer i T ex vid Somatoforma eras via smärt- nervsystemet pga vissa smärtsyndrom. receptorer från skada eller fel- psykoser Där smärtan, den skadade funktion i själva i förh. till skadan vävnaden, via nerven eller i CNS. fått orimlig stor A-delta-fibrer alt. plats i patientens C-fibrer till CNS. Ex: neuropati liv, såväl yrkeszooster, mässigt som Ex. Muskulo- trigeminusneur- socialt. skelettal smärta algi. Ex v ryggsmärta kan vara både och. Nociceptiva nerver kroppens alarmsystem som har till uppgift att dels hålla individen informerad om och anpassad till fysiska omvärldsfaktorer, dels kontinuerligt registrera och reglera inre organs näringstillstånd, funktionsnivå, homeostas, mm.

30% av de som söker på en allmänläkarmottagning, söker pga. smärta i någon form. Majoriteten utgörs av muskuloskelettal nociceptiv smärta: Nack-skuldervärk Ländryggsmärta Artroser Mjukdelssmärta Duration: 40% < 1 månad 10% 1-3 månader 40% > 3 månader övriga intermittent smärta, ss migrän.. Duration >3 månader= Kronisk smärta

Utredning: Medicinsk utredning Riktad smärtanamnes Smärtkarta eller ritning VAS-skala Smärtdagbok (aktivitet, tid och känsla/förnimmelse) Behandling: Kortvarig smärta: Analgetika (paracetamol, NSAID, lätta opoider) Avlastning/vila Lokala injektioner av anestetika/steroid. Sjukgymnasik/akupunktur/TENS Långvarig mjukdelssmärta/artroser/cancer/neuropatier: Operation Centralt verkande opoider Neuroleptika Antidepressiva Diffusa muskulära smärttillstånd: Psykosocial utredning: Stress? Depression? Livsstill? Familje- och arbetsförhållanden? Avspänning Analgetika har sämre effekt, speciellt perifert verkande.

Diffusa muskulära smärttillstånd Smärtan kvarstår trots att skada är utläkt! Ex: FIBROMYALGI Symtom: Muskuloskelettal värk: Hyperalgesi: Ökad och förlängd smärtupplevelse av ett i normala fall smärtsamt stimulus. Tender points: Allodyni: Smärtupplevelse utöst av ett normalt sett icke smärtsamt stimulus. Störd muskelfunktion: fumlighet och nedsatt kraft. Psykisk trötthet och nedsatt koncentrationsförmåga, störd sömn. Vegetativa symtom ss. kalla händer och fötter, colon irritabile, gastrit. Dessutom: Påverkan på andra angränsande nervbanor med aktiverade muskelreflexer, Ökad sympatikustonus, Nedsatt spinal smärtinhibition. Orsaker: Yttre skador: muskulära, traumatiska, inflammatoriska personlig identitetskris, katastroftänkande. Inre belastning: Stress, bristande cooping, relationssvårigheter, fobier, rädsla, genetik. Fibromyalgi

Nociceptiv sensorisk sensitering = smärtallergi (motsats är sensorisk habituering: nedreglering och minskad retbarhet) Uppreglering av sensoriska neuron: Sensoriska neuron förändrar sina egenskaper strukturellt och morfologiskt i riktning mot ökad retbarhet och transmission ökad känslighet, sensitering, i CNS ökad receptorkänslighet ökad synapstransmission minskad inhibition av inåtgående banor Det börjar exempelvis som en epikondylit, sprider sig till samma sidas arm, kroppshalva och senare till hela kroppen. Sensitering av cutan vävnad SVBK (svider-värker-bränner-käring) Smärtan (smärtreaktionen) finns kvar även när belastningen försvunnit: epikondylit lumbago whiplash associerad disorder (WAD) hälsporre skulder-nackmyalgi Tietzes syndrom trokanterit Dessutom: sker en sensitering av autonoma nervbanor i ryggmärgen vegetativa symtom. Orsaker: psykisk belastning ger ökad mottaglighet i cortikala smärtcentra. Ex våldtäckt, överfall, krig, fysisk belastning under tidspress. genetisk disposition, med förändringar i CNS-funktion och neuropeptidproduktion som borgar för onormal smärtkänslighet

Andra dysfunktionella tillstånd med liknande förklaringsgrund: Bronkiell hyperaktivitet Colon irritabile Oförklarlig torrhet i mun och ögon Dyspepsi, gastrit Globuskänsla i halsen Interstiell cystit Ljus-/lukt-/ljudöverkänslighet Neurodermatit och eksem Prostatit utan infektion Rinit Spänningshuvudvärk Tinnitus Underlivssmärta hos kvinnor Kroniskt trötthetstillstånd Sensoriskt minne: ökad impulsfrekvens från överretbara sensoriska nervbanor upplevs som att organskada eller sjukdom fortfarande föreligger känsla av förkylning i kroppen, bihåleinflammation, klumpkänsla i halsen, svullnadskänsla i händerna. Amputationssmärta. Sådana minnen kan troligen skapas på mycket tidiga stadier, i spädbarnsåldern (kraftig smärta) och kanske t o m i fosterstadiet Överkänslighet sedan tillkommer ytterligare belastning som framkallar minnet och ger symtomen.

Fyra tänkbara orsaksområden till långvarig muskulär smärta Mental stress? Biomedicinsk belastning Psykosociala faktorer Ergonomiska faktorer Ökad muskelspänning Fysiologisk stress Långsam nedvarvning, kvarstående stress och muskelspänning Repetitivt arbete Brist på kontroll Tidspress mm Hushållsarbete Vård av barn

Askungensyndromet brist på vila och återhämtning Arbete med låg fysisk belastning, högt arbetstempo, maskin- /kundstyrd arbetstakt, repetitiva arbetsuppgifter, brist på inflytande och kontroll, fysisk bundenhet till arbetsplatsen, låg status och låg inkomst. Ex montör, snabbköpskassörska. Men även mental stress, som t ex huvudräkning, sammanträden, personliga möten osv. T ex spänning i m. trapetzius. Kraftiga fysiologiska stressreaktioner: Adrenalin, noradrenalin och högt blodtryck. Styva muskler Ökad koncentration av inflammationsframkallande substanser (bradykin, serotonin) i musklerna. Försämrad funktion i muskelspolarna med spridning till andra lokalisationer i kroppen Lågtröskliga motoriska enheter konstant aktiva. Först upp på morgonen, sist i säng. Kvinnor Datorarbete ger inte, som tungt fysist arbete, normala trötthetssignaler. Metaboliska störningar och skador Kronisk inflammatoriska tillstånd Smärta Fördröjd läkningsprocess

Akut STRESS-reaktion Blekhet, hjärtklappning, obehagskänsla, tunnelseende, oro, rastlöshet, overklighetskänsla, rädsla, svettning. Sinnes- Talamus Hjärnbark Tolkning av intryck intryck avgör hur vi reagerar PTSS och varför vi reagerar olika. Komb. av fys. våld o. psyk. stress gör Amygdala Hippocampus att kontrollen uteblir känslor tid och plats och minnesbilden aldrig bearbetas - samma pat. stressreaktion återuppväcks - Hippocampusatrofi Hypothalamus Hypofys HPA Binjurebarken kortisol Binjuremärgen adrenalin och noradrenalin Levern: hjärtklappning förhöjt blodtryck glukos fettsyror Fight and flight

Långvarig stress WHO beskriver i en rapport stress som en global epidemi och beräknar att 75% av primärvårdens läkarbesök i västvärlden kan förknippas med olika former av stress eller livstilsfaktorer. Stressreaktion kan alltså framkallas även av låg fysisk ansträngning eller av psykisk belastning (sammanträden, möten, patientbesök) som inte kan resultera i fysisk ansträngning t ex. att köra på ett rådjur. Hög stressnivå under lång tid Låg fysisk aktivitetsnivå Bristande kontroll och omöjliga krav Uppgivenhetsreaktion HPA-axeln på kontinuerligt förhöjd nivå Förhöjd kortisolproduktion, äv. nattetid Immunförsvaret Psykisk och fysisk Metaboliskt syndrom: dämpas: utmattning: bukfettma, Förkylningar, Kronisk trötthet, högt blodtryck, infektioner, sömnproblem, lågt testosteron, bältros, minnessvårigheter, lågt serumcortisol, munsår humörsvängningar, högt blodsocker depression minskad hj.frekv.var. Motverkas av oxytocin: beröring, gemenskap, amning

Behandling och förhållningssätt som doktor Primärvården är de som först identifierar problemen och som har bäst möjligheter att på ett tidigt stadium utreda och hjälpa patienter som söker för värk och stressrelaterade besvär. Tidig rehabilitering Samordna olika kassor: FK, Socialvård, AMF osv. Samverkan i multidisciplinära team Se hela personen och livssituationen, istället för att inrikta sig på symtomet eller snabb återgång till förra arbetsplatsen. Stödja det friska, se resurserna. Tänka i förändringstermer, istället för det traditionella metoderna: mediciner, remisser till röntgen och andra utredningar. Behandlarens självuppfattning och egenbild är här viktig. Göra avkall på omnipotenta positionen. Arbeta med andra vårdgivare i team, men hela tiden finnas med som en resurs för patienten och teamet. Ta sig mycket tid med patienten initialt, kanske två seanser om 45 minuter. Ta upp fallet i inledande behandlingsmöte där berörda vårdgivare bjuds in tillsammans med patienten.