En bild av de äldre -demografi, besvär och symtom

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre -demografi, besvär och symtom Upplevd hälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun, sex senare (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 211:4

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre -demografi, besvär och symtom Upplevd hälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun, sex senare (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 211:4

En bild av de äldre demografi, besvär och symtom 211 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Pia Gunnarsson, Jan Resebo KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: www.ltblekinge.se/bkc TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 211 Skrift 211:4 ISBN 978-91-86711-17-7 (tryck) ISBN 978-91-86711-18-4 (pdf)

3 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Resultat 7 Demografi... 7 Rädsla och ensamhet 11 Ekonomi 12 Alkohol.. 14 Teknisk utrustning... 16 Sömn. 18 Sexualitet.. 21 Besvär och symtom.. 22 Det allmänna hälsotillståndet. 32 Framtiden 34 Avslutande kommentarer 35

4

5 Bakgrund Blekinge är en del av den nationella forskningsstudien The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan dess start 21. Denna är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Studien har initierats av Socialdepartementet, regering och riksdag och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vd- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov. Befolkningsstudien avser att ge information om vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Genom tvärvetenskapliga undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med tre eller sex s intervall kartläggs förändringar över tiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållanden och kontakter med vd- och omsorgssystemet (mer information finns på den gemensamma hemsidan www.snac.org). Åren 21-23 genomfördes den första fasen av datainsamling i befolkningsdelen för SNAC- Blekinge och då denna slutförts hade 12 personer av de totalt 2312 personerna i populationen 6-96 ingar, som inbjudits till studien, undersökts.

6 Inmatning av data från dessa 12 personer var klar under ven 24 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför den första återundersökningen. Deltagandet vid baslinjeundersökningen var drygt 6 procent för hela gruppen 6-96 och varierade mellan ca 55-75 procent i de olika ålderskohorterna. Det högre deltagandet fanns bland de yngre. Den första återundersökningen påbörjades i oktober 24 och avslutades i juni 26. Cirka ¼ av probanderna (= personer som medverkar vid provtagning av något slag) som undersöktes vid baslinjeundersökningen hade avlidit när återundersökningen startade hösten 24. Av de överlevande var det ca 9 procent som deltog även i den första återundersökningen. En andra återundersökning, då också en ny population 6- och 81- ingar rekryterades, påbörjades i januari 27 och avslutades i januari 21. Denna rapport avser att spegla både förhållandena för probanderna när de blivit sex äldre, d v s genomsnittsvärden för de probander som deltagit i sexsuppföljningen jämförs med dessa individers resultat från baslinjeundersökningen samt, i vissa fall, en jämförelse mellan gdagens 6- och 81- ingar och de nyrekryterade en ny generation 6- och 81- ingar. Rapporten har sin huvudsakliga inriktning mot att beskriva demografiska förändringar samt förändringar av deltagarnas upplevda hälsa.

7 Resultat Demografi Av den ursprungliga undersökningspopulationen, 12, har 8 personer deltagit i återundersökningen efter sex. Av dem som ej deltog var merparten avlidna, 45 personer. De nyrekryterade 6- och 81- ingarna utgör i denna studie 218 respektive 6 personer. De två första figurerna åskådliggör i vilka åldersklasser va probander återfinns samt könsfördelningen inom dessa åldersklasser. 25 A n t a l 2 15 1 5 26 191 177 169 176 6-66 66-72 135 72-78 166 13 78-81 155 81-87 2 94 91 84-9 15 37 87-93 99 26 9-96 93-99 18 5 4 96-12 Baseline Återus. Figur 1 Deltagare, åldersfördelat Störst förändringar har skett inom de äldsta åldersgrupperna, 87 till 96, där andelen avlidna motsvarar mellan 75 och 88 procent. Bland 6 till 66- ingar är mortaliteten 12 respektive 15 procent.

8 A n t a l 1 12 1 8 6 2 Kvinnor B Kvinnor Å-u Män B Män Å-u 6-66 66-72 72-78 78-81 81-87 84-9 87-93 9-96 93-99 96-12 Figur 2 Könsfördelning Inom nästan samtliga åldersklasser är andelen avlidna något större bland männen än bland kvinnorna. Detta påverkar dock inte könsförhållandet totalt sett. Både baseline- och återundersökningspopulationen innehåller 58 procent kvinnor och 42 procent män och speglar således väl populationen äldre i kommunen. Data är också representativa för en medelstor svensk stad. Förhållandet för de nyrekryterade 6- ingarna (218 personer) är 51 procent kvinnor och 49 procent män vilket motsvarar den gamla gruppens 6- ingar, 5/5 procent. Motsvarande för de nyrekryterade 81- ingarna (6 personer) är 53 procent kvinnor och 47 procent män jämfört med baseline 21 då förhållandet var 54/46.

9 I den första rapporten 28:1 studerades bl a boendeformer och ekonomiska förhållanden. Vid det tillfället framkom ganska tydligt att va deltagare minskade sitt villaboende till förmån för hyres- och bostadsrätter ju högre ålder de befann sig i. Hur ser situationen ut sex senare (figur 3)? 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Villa Villa Å 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Figur 3 Villaboende En ännu tydligare tendens att flytta ifrån ett villaboende till annan form av boende framkommer i samband med återundersökningen. Detta gäller för samtliga åldrar utom för de allra yngsta (6 ). En jämförelse mellan män och kvinnor visar dessutom att det är vanligare för män än för kvinnor att bo i villa vid 6 s ålder.

1 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Annat Annat Å 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Figur 4 Annat boende, gruppboende (SÄBO) Efter 8 s ålder sker en tydlig förskjutning till att de allra äldsta i allt större utsträckning, under sexsperioden, flyttat till särskilt boende, d.v.s. blir beroende av vd och omsorg. 1 9 8 7 66 67 6 5 39 B6 28 3 3 23 32 3 B81 17 2 15 9 12 7 6 1 5 Nya 6 4 2 4 2 4 Nya 81 Figur 5 Villaboende, gamla och nya 6- och 81- ingar Det som skiljer sig mest mellan va gamla och nya deltagare är att de nya 81- ingarna i något högre grad har sitt boende i hyres- eller bostadsrätt jämfört med de gamla 81- ingarna. En jämförelse mellan kvinnor och män visar att det är något vanligare att kvinnor i 81- såldern flyttar från villa till hyres- eller bostadsrätt. Dessutom framkommer att va nya kvinnliga 6- ingar, i högre utsträckning än män, bor i egen villa.

11 Rädsla och ensamhet Ett flertal undersökningar har under de senaste en genomförts, framför allt av Polismyndigheten, avseende personers rädsla för att gå ut kvällstid. Dessa undersökningar har ofta visat att många äldre är rädda för att gå ut kvällstid. Oron handlar oftast om olaga hot, ofredande eller misshandel. Enligt polisen är det dock ganska sällsynt att personer över 8 blir antastade, men det är kanske inte så konstigt om de inte är ute. Oron är dessutom mer vanlig bland kvinnor än bland män. Bland va deltagare framkommer att allt färre g ut kvällstid oavsett ålder. En jämförelse mellan män och kvinnor visar att det är samma förhållande oavsett kön. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 B Å 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Figur 6 G ut kvällstid En jämförelse med de nya 6- och 81- ingarna visar på samma förhållande när det gäller att gå ut kvällstid. De säger att de i mindre omfattning än tidigare g ut kvällstid och detta oavsett kön. På frågan om va deltagare känner sig ensamma har förhållandena inte ändrats mellan den första och den andra undersökningen sex senare. Mellan 3 till procent känner sig sällan ensamma och kvinnor, i något högre omfattning än män, känner sig aldrig ensamma. Resultatet för de nya 6- och 81- ingarna visar på en liten förskjutning mot mindre ensamhet.

12 Ekonomi Avseende ekonomi belystes huruvida va deltagare ansåg sig kunna klara löpande utgifter samt deras förmåga att med kort varsel kunna ta fram medel för oförutsedda utgifter. 1 9 8 7 6 5 Klarar löpande utgifter M-1 3 2 K-1 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-84 - 87-87 9 93 9-96 Figur 7 Klarar löpande utgifter, baseline 1 9 8 7 6 5 Klarar löpande utgifter M-7 3 2 K-7 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-84 - 87-87 9 93 9-96 Figur 8 Klarar löpande utgifter, återundersökning Vid den första undersökningen var det mellan 9 och 1 procent, oavsett kön, som ansåg att de klarade av de löpande utgifterna och i princip har ingen förändring skett utan populationen måste anses ha en tillfredsställande ekonomi. Vid återundersökningen är det enbart bland de allra äldsta kvinnorna (96 ) som det har skett en förändring så tillvida att ovanstående förhållande har ändrats från 1 till 65 procent.

13 Förutom att klara de löpande utgifterna efterfrågades även deltagarnas betalningsförmåga när det gäller oförutsedda utgifter. 1 9 8 7 6 2 1 94 88 87 5 Baseline 1 Ny baseline 7 3 6 81 91 Figur 9 Betalningsförmåga avseende oförutsedda utgifter Här framkommer att va nya deltagare, 6- och 81- ingar, har något lättare att skaffa fram det efterfrågade beloppet. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 94 89 92 95 95 87 81 88 Baseline 1 Ny baseline 7 6 81 6 81 Män Kvinnor Figur 1 Betalningsförmåga avseende oförutsedda utgifter, könsfördelat En närmare titt på om det är någon skillnad mellan män och kvinnor visar att det skett en positiv utveckling för båda könen.

14 Alkohol Alkoholens nytta eller skada har diskuterats och många är de som menar att alkohol i måttliga mängder kan förlänga livet genom att exempelvis motverka hjärtsjukdom. Skillnaden mellan att dricka mycket eller lite alkohol kan dock innebära skillnaden mellan att förebygga och orsaka en för tidig död. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6 66 72 78 81 84 87 9 Aldrig 1g/m 2-4ggr/m 2-3ggr/v >4ggr/v Figur 11 Alkoholintag baseline 21 1 9 8 7 6 5 3 2 1 66 72 78 84 87 9 93 96 Aldrig 1g/m 2-4ggr/m 2-3ggr/v >4ggr/v Figur 12 Alkoholintag återundersökning 27 Andelen som anger att de aldrig dricker alkohol minskar i takt med åldrandet. De som vid baselineundersökningen uppgav att de intog alkohol 1 g/mån utgör vid återundersökningen en större andel.

15 När det gäller de som uppger alkoholintag av mer frekvent omfattning framkommer de största förändringarna hos de 6- och 66- ingar som blivit sex äldre. Exempelvis angav fem procent av 6- ingarna och fyra procent av 66- ingarna ett frekvent alkoholintag i samband med första undersökningen och nu när de blivit sex äldre är motsvarande siffror nio respektive tio procent. Denna utveckling när det gäller alkoholintag är inte bunden till kön utan förändringarna ser i stort sett likadana ut hos kvinnor som hos män. Däremot framkommer (se figur 13) att kvinnor i åldrarna 84 till 93, i högre omfattning än män, uppger att de aldrig intar alkohol. 1 9 8 7 6 5 M Kv 3 2 1 66 72 78 84 87 9 93 96 Figur 13 Aldrig alkoholintag återundersökning 27, könsfördelat

16 1 9 8 7 6 5 6 s kohort 21-3 6 s kohort 27-9 3 2 1 Aldrig 1g/m 2-4ggr/m 2-3ggr/v >4ggr/v Figur 14 Alkoholintag, nya och gamla 6- ingar Här framkommer att de nya 6- ingarna har en något högre frekvens av alkoholintag jämfört med de tidigare 6- ingarna. Teknisk utrustning I denna rapport har vi valt att titta närmare på tillgången till mobiltelefon och internetuppkoppling. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 B-1 Åu-7 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 15 Tillgång till mobiltelefon Det finns en klar tendens att användandet av mobiltelefon ökar i alla åldrar. Ökningen är i princip lika stor oavsett ålder.

17 1 9 8 7 6 5 3 2 1 B-1 Int.uppkoppling Åu-7 Int.uppkoppling 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Figur 16 Internetuppkoppling Precis som med mobiltelefoner har internetuppkoppling blivit vanligare. Den största förändringen sker bland 6- ingarna som i hög grad skaffat sig internet under de sex som gått mellan undersökningarna. En jämförelse med de nya 6- ingarna visar en ännu tydligare tendens (figur 17) nämligen, att i stort sett nio av tio 6- ingar idag har internetuppkoppling. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 64 87 Int.uppkoppling Int.uppkoppling 6 s kohort 21-3 6 s kohort 27-9 Figur 17 Internetuppkoppling, nya och gamla 6- ingar

18 Sömn Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Sömn tillhör ett av va fundamentala behov men sömnstörningar är vanliga. Man räknar med att 1 av alla kvinnor och 5 av alla män lider av någon form av sömnstörning. Sömnstörningar, liksom konsumtionen av sömnmedel, ökar oftast med åldern. Den äldre människans totala sömntid är oftast reducerad och förmågan att sova utan uppvaknanden bedöms som viktigare än den totala sömntiden. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Baseline - 1 19 19 26 34 3 37 39 38 Åu - 7 21 27 3 41 35 5 33 Figur 18 Svt att somna Av figuren framkommer tydligt att insomningssvigheter ökar i takt med stigande ålder, dock marginellt mellan 6 och 66. Merparten av de yngre, upp till 78, har dock inte insomningssvigheter. En anledning till att insomningssvighet är som störst i de högsta åldrarna kan bero på att det inte är ovanligt med en siesta på dagtid. Dessutom kan inaktivitet bidra till sömnrubbningar.

19 Är det någon skillnad mellan män och kvinnor? 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Man - 1 Man - 7 Kvinna - 1 Kvinna- 7 Figur 19 Svt att somna, könsfördelat Tydligt är att kvinnor i högre omfattning än män, oavsett ålder, har insomningssvigheter. Vi ser också att det är samma mönster, avseende insomningssvighet, i återundersökningen som vid baslinjeundersökningen Svaret på i vilken omfattning va deltagare använder medicin för att somna och om det är någon skillnad i ålder och mellan män och kvinnor åskådliggörs i nästkommande figurer. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Baseline 5 7 1 12 16 28 43 43 Åu 9 12 22 26 26 35 57 59 Figur 2 Använder/beroende av medicin för att somna, åldersfördelat

2 Beroendet av att ta medicin för att somna ökar inom samtliga åldersgrupper över tid. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 21 Använder/beroende av medicin för att somna, könsfördelat 9-96 M Åu 5 7 15 32 11 2 33 K Åu 13 17 26 22 37 45 6 65 Män tar inte, i lika stor utsträckning som kvinnor, medicin för att somna. Även om många av va deltagare har lätt för att somna är det inte lika självklart att man f sova hela natten. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 77 68 82 89 79 8 86 89 86 86 95 86 89 89 21 27 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 22 Vaknar under natten Det är mycket vanligt att vakna under natten och fenomenet ökar, i stort sett, med stigande ålder.

21 Sexualitet På frågan om deltagarna under det senaste et varit sexuellt aktiva visar det sig att hälften av männen samt sju av tio kvinnor uppger att de inte varit aktiva. Huruvida den sexuella aktiviteten är åldersrelaterad och skiljer sig åt mellan könen framg av nästkommande figurer. 1 9 8 7 6 5 Sexuellt aktiv B Nej Sexuellt aktiv Å Nej 3 2 Tillfreds Å Ja 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Figur 23 Sexuell aktivitet och tillfreds, män 1 9 8 7 6 5 Sexuellt aktiv B Nej Sexuellt aktiv Å Nej 3 2 Tillfreds Å Ja 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Figur 24 Sexuell aktivitet och tillfreds, kvinnor Den sexuella aktiviteten avtar i takt med stigande ålder och allra tydligast för kvinnor. Det finns dock forskare som menar att frekvensen (antalet sexuella aktiviteter) inte är något bra mått på sexuell hälsa. Viktigast blir huruvida man själv känner sig tillfreds

22 med sitt sexualliv. Sexuell inaktivitet behöver därmed inte betyda att man inte är tillfreds vilket också framg. Helt klart är också att kvinnor anser sig mer tillfreds än män. Besvär och symtom Deltagarna ombads ange om de under de tre senaste månaderna besvärats av ett eller flera symtom och följande figurer utgör några exempel och illustrerar deltagarnas upplevelse av några av dessa besvär. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 B Dyster Å Dyster 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Figur 25 Dyster Fenomenet dyster eller att vara nedstämd förändras marginellt fram till 84 s ålder för att hos de däröver öka märkbart under de sex gångna en. Tanken på döden och livets förgänglighet är ständigt närvarande i va liv och kanske en kroppslig förändring i form av sjukdom eller åldrande i sig kan innebära en negativ effekt på självkänslan. Vi kan dock märka att det även skett en liten förändring mellan nya och gamla 6- ingar så tillvida att det är var femte deltagare (2 ) bland de nya 6- ingarna som uppger att de besvärats av dysterhet under de tre senaste månaderna innan undersökningstillfället jämfört med 1 procent bland de gamla 6- ingarna.

23 1 9 8 7 6 5 3 2 1 B Trötthet Å trötthet 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 26 Trötthet Av figuren framkommer att tröttheten ökar i takt med stigande ålder. Det är enbart de allra yngsta åldringarna som känner sig mindre trötta vid 66 s ålder än de var när de var 6 gamla. Kanske en effekt av pensioneringen? Den trötthet som beskrivs kan ha ett samband med de sömnproblem som deltagarna upplever. En jämförelse mellan nya och gamla 6- ingar visar att det nu är vanligare att känna trötthet i 6- såldern än för sex sedan och den största förändringen har skett bland männen. 1 9 8 7 6 65 61 5 56 21 3 46 48 27 2 3 1 Total Man Kvinna Figur 27 Trötthet, nya och gamla 6- ingar

24 Ett besvär som däremot utvecklats positivt (se figur 28) är förmågan att slappna av. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-987 - 93 B Svt att slappna av Å Svt att slappna av Figur 28 Svt att slappna av Oavsett ålder så uttrycker deltagarna att de, när de blivit sex äldre, har lättare att slappna av. De yngre har blivit pensionärer vissa kravbilder kan ha förändrats och i takt med stigande ålder finns kanske överhuvudtaget ett minskat krav på de insatser som måste uppfyllas. Förmågan att höra och se utgör viktiga ingredienser när det gäller den sociala samvaron, exempelvis att kunna genomföra ett samtal när man befinner sig i en grupp av människor eller att kunna läsa eller höra på nyhetsprogram för att vara uppdaterad. Redan vid första undersökningen kunde det konstateras att flera deltagare, oavsett ålder, hade hörselproblem. Utvecklingen över tid framkommer av figur 29.

25 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Hörselproblem Å Hörselprobelm 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 29 Hörselproblem Många äldre människor har problem med sin hörsel. Det finns studier som visar att cirka 15 i åldersgruppen 55 till 65 har nedsatt hörsel. I åldern 65-75 är det cirka 3 och över 8 cirka 5. Redan i 8- såldern är det, i stort sett, varannan av va deltagare som upplever hörselproblem och utvecklingen ser ungefär likadan ut för män som för kvinnor. Presbyacusis (hörselproblem hos äldre) uppst på grund av att hörselorganet och hörselnerven också förändras i åldrandeprocessen. Man kan få tidig nedsättning av hörseln om man använt vissa mediciner, haft öronproblem eller arbetat i buller. De gamla 6- ingarna uppvisar inte någon större förändring avseende hörselproblem när de blivit sex äldre. Däremot framkommer en tydlig skillnad när vi jämför med de nya 6- ingarna (figur 3).

26 1 9 8 7 6 5 21 27 3 2 1 Total Man Kvinna Figur 3 Hörselproblem, nya och gamla 6- ingar Frekvensen deltagare med hörselproblem är ungefär dubbelt så hög, oavsett kön, när gamla och nya 6- ingar jämförs. Två frågor som aktualiseras är: Är - talister en bullerutsatt generation och är detta ett växande problem? I en situation där två personer talar med varandra utan bakgrundsmusik eller brus g det vanligtvis bra att kommunicera. Problemen uppst när man är i sällskap med många människor som pratar i mun på varandra eller i ett rum med dålig akustik. Hur hörselproblem påverkar möjligheten för va deltagare att kunna genomföra ett samtal i grupp framg av figur 31.

27 1 9 8 7 6 5 3 2 1 79 8 73 75 73 62 7 5 61 57 44 34 53 39 24 Samtal i grupp Å Samtal i grupp 6-66 66-72 72-78 78-8481 - 8784-987 - 93 9-96 Figur 31 Samtal i grupp Det blir svare och svare att genomföra samtal i grupp ju äldre deltagarna blir och detta stämmer väl med den tidigare påvisade utvecklingen avseende hörselnedsättning. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Synproblem Å Synproblem 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 32 Synproblem Problem med synen ökar med stigande ålder men någon direkt försämring tycks inte ha skett för individerna i SNAC under de gångna sex en. En indikator på synproblem utgör förmågan att kunna läsa Text- TV och av figur 33 framkommer att förmågan avtar inom i stort sett alla ålderskategorier.

28 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Läsa text - TV Å Läsa text - TV 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 33 Synproblem Grå starr är en vanlig orsak till synproblem. Detta är en åldersförändring. Den normalt genomskinliga ögonlinsen blir grumlig pga att linsens celler dör och blir grå. Detta leder till att ljuset hindras från att nå näthinnan. Symtomen är en långsam synnedsättning samt en ökad ljuskänslighet. Grå starr kan opereras under lokalbedövning med ögondroppar och är den vanligaste ögonoperationen i Sverige. Idag opereras i stort sett alltid en ny konstgjord lins in i ögat och resultatet brukar bli mycket bra. Kanske är de goda operationsresultaten förklaringen till att synen, till skillnad från hörseln, inte försämras under sexsperioden.

29 Ledbesvär är ett av de vanligaste symtomen och förekommer på en stabil nivå oavsett ålder (figur 34 och 35) 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Ledbesvär Å Ledbesvär Figur 34 Ledbesvär, män 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Ledbesvär Å Ledbesvär Figur 35 Ledbesvär, kvinnor Cirka procent av männen och 5 6 procent av kvinnorna har ledbesvär och någon förändring sker i princip inte med sex s ökad ålder. Oftast kan man lindra och förebygga ledvärk genom träning och det är speciellt viktigt vid artros. Simning, stavgång eller cykling brukar vara skonsamt mot lederna. Promenader är också bra. Att gå ner i vikt minskar besvären för den som väger för mycket.

3 Positivt är att det återfinns en lägre andel med ledbesvär hos de nya 6- ingarna jämfört med de gamla, 37 mot 42 procent. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-987 - 93 9-96 Ont i ryggen Å ont i ryggen Figur 36 Ryggbesvär För vissa är degenerativ disksjukdom en del av en naturlig åldringsprocess. När vi åldras, kan va diskar förlora sin flexibilitet, elasticitet och stötdämpande egenskaper. I vt material är andelen med ryggbesvär ganska oförändrad trots att va deltagare blivit sex äldre. Inom de flesta ålderskategorier handlar det om mellan till 5 procent som upplever ryggbesvär. Huvudvärk försämrar livskvaliteten för många människor. Ungefär 65 till 8 procent av befolkningen har någon gång drabbats av spänningshuvudvärk som är den vanligaste formen av huvudvärk. Värktabletter kan ge tillfällig lindring men har dålig effekt på spänningshuvudvärk. Viktigare är hjälp till avslappning för att minska på stressen. Kanske är minskad stress orsaken till att huvudvärk, som ett av mycket få symtom, minskar med ökad ålder.

31 1 9 8 7 6 5 3 2 1 Huvudvärk Å Huvudvärk 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Figur 37 Huvudvärk Bland va deltagare ser vi att förekomsten av huvudvärk avtar i de yngre åldrarna och är oförändrad efter 72 s ålder. Det är med andra ord tydligt att det sker en förbättring när va 6- ingar blir pensionärer och de närmaste sex en därefter. Detta skulle kunna vara ett tecken på minskad stress i samband med en övergång från arbetsliv till pensionärsliv. 1 9 8 7 6 5 3 2 1 13 21 13 15 13 25 31 25 38 22 24 43 41 5 27 Yrsel Å Yrsel 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 Figur 38 Yrsel Efter 66 s ålder ökar tendensen till yrsel bland va deltagare och att bli yr är ett vanligt symtom som kan ha många olika orsaker. Om balansorganet i innerörat inte fungerar som det ska kan det ge yrsel.

32 Om man känner sig yr eller ostadig kan det också bero på försämrad blodcirkulation eller på läkemedel man tar. Yrsel är oftast snabbt övergående och ofarligt även om det är obehagligt medan det varar. Man kan känna sig yr på olika sätt, exempelvis som en snurrande känsla, karusellyrsel, som en känsla av ostadighet eller som att man är på väg att svimma. När man blir äldre minskar förmågan att uppfatta flera rörelser som utförs samtidigt. Många äldre lider av yrsel och en känsla av ostadighet utan att en undersökning kan visa på en tydlig orsak. Det allmänna hälsotillståndet 1 9 8 7 6 5 3 2 1 God-utmärkt Å God-utmärkt 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 Figur 39 Andel som upplevt sitt hälsotillstånd som gott till utmärkt

33 1 9 8 7 6 5 God-utmärkt Å God-utmärkt 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Figur Andel som upplevt sitt hälsotillstånd som gott till utmärkt, män 1 9 8 7 6 5 God-utmärkt Å God-utmärkt 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 Figur 41 Andel som upplevt sitt hälsotillstånd som gott till utmärkt, kvinnor Män upplever sitt allmänna hälsotillstånd som något bättre än vad kvinnor gör. Frånsett de 6- ingar som blivit 66 har det skett en märkbar försämring inom varje åldersklass. Det handlar om 1 till 2 procent färre som upplever sitt hälsotillstånd som gott eller utmärkt.

34 Framtiden Hur ser deltagarna på sin närmaste framtid? 9 8 7 6 5 3 2 1 6-66 66-72 72-78 78-84 81-87 84-9 87-93 9-96 B-1 Varken/eller Åu-7 Varken/eller B - 1 Ganska ljus Åu - 7 Ganska ljus Figur 42 Framtidssyn Var finns förhoppningarna om framtiden? Drömmen om en ljus framtid avtar helt klart i takt med stigande ålder och kurvan för varken/eller pekar i andra riktningen. Detta kan tolkas som om att ju äldre man blir desto mindre angeläget blir det att fundera över framtiden. Av materialet framkommer också att det är ganska små differenser mellan kvinnors och mäns attityd till synen på framtiden. Männen har, i de flesta åldersgrupper, en liten men något ljusare syn på framtiden än vad kvinnorna har.

35 Avslutande kommentarer Denna rapport har som underlag använt de 8 deltagare som genomfört både den ursprungliga baslinjeundersökningen och återundersökningen sex senare. Utöver denna grundpopulation görs även vissa jämförelser med de nya 6- och 81- ingar som bjöds in i studien 27. Ur det stora enkät- och undersökningsmaterialet har vi denna gång valt att belysa ett antal olika fenomen med utgångspunkt från intressanta förändringar som skett över tid. Materialet ger en bra bild av vad som händer under en sexsperiod avseende bl a besvär och upplevd hälsa hos den åldrande befolkningen. En intressant iakttagelse redan 21 gällde boendeformerna. Då kunde konstateras en successiv övergång, mellan 6 och 81 s ålder, från villaboende till bostads- eller hyresrätt. Denna utveckling har förstärkts under de sex som passerat. När det gäller att klara av den dagliga ekonomin och löpande utgifter så verkar det för de flesta inte ha skett några förändringar. De flesta, förutom den allra äldsta åldersklassen, klarar detta även när de blivit sex äldre. Betalningsförmågan när det gäller oförutsedda utgifter var god redan vid den första undersökningen och har förbättrats ytterligare när vi jämför med de nya 6- och 81- ingarna. Alkoholens nytta eller skada har diskuterats flitigt genom en. Om utgångspunkten är att lite alkohol förlänger livet och motverkar risken för exempelvis hjärtinfarkt, verkar det som om va deltagare till viss del tagit till sig denna information. Andelen som säger att de aldrig dricker alkohol minskar i takt med stigande ålder och de nya 6- ingarna uppger att de har en högre frekvens av alkoholintag jämfört med de gamla 6- ingarna. När det gäller teknisk utrustning framkommer att andelen som har tillgång till mobiltelefon och internetuppkoppling ökar i stort sett inom samtliga åldersgrupper. Helt klart är också att dagens 6- ingar har tillgång till internet i högre grad än gdagens 6- ingar hade.

36 Men, efter denna åldersgrupp är förmågan eller viljan att ta till sig den nya tekniken låg. De 6- ingar som var med vid första undersökningen har dock, till stor del, skaffat sig internetuppkoppling under de sex som gått. En faktor som kan påverka välbefinnandet är störningar i sömnrytmen. De flesta i v population säger sig inte ha svt att somna och merparten använder inte heller läkemedel som en hjälp i denna process. Men, precis som i andra studier, visar det sig att ju äldre man blir desto vanligare är det att ta läkemedel till hjälp både i insomningsprocessen och i form av sömnmedel. Fortfarande ser många människor, och inte minst de äldre själva, åldrandet som förknippat med avtagande sexuell lust. Sexualiteten är dock i hög grad en fråga om samspel där sociala, kulturella, psykologiska och fysiologiska faktorer spelar in som en integrerad del av personligheten hos varje människa. I vt material framkommer att nästan hälften av männen och sju av tio kvinnor inte varit sexuellt aktiva under det senaste et, men merparten anger ändå att de är tillfreds med sitt sexualliv. Dysterhet är inte något som karakteriserar va deltagare. Däremot är det mer eller mindre än hälften inom varje åldersgrupp som anger att de är trötta och vi kan se en tydlig tendens till att tröttheten tilltar i takt med stigande ålder. Ett annat fenomen, som dock utvecklats positivt, är förmågan att slappna av. De yngsta har blivit pensionärer, kravbilden förändras och i takt med stigande ålder finns kanske ett minskat krav på de insatser som måste uppfyllas. Under avsnittet besvär kan bl a konstateras att hörselproblemen tilltar med ökande ålder, men också att de nya 6- ingarna ( 27) i mycket högre grad än 6- ingarna 21 upplever hörselproblem och detta innebär att va deltagare i allt högre grad f bekymmer med att samtala i grupp. Detta kan få konsekvenser för viktiga sociala kontakter. Förekomsten av led- och ryggbesvär förändras inte över tid, men vi kan konstatera att kvinnor i större utsträckning än män har ledbesvär. Huvudvärk däremot avtar med stigande ålder och kan vara ett utslag av att va deltagare utsätts för mindre antal stressfaktorer.

37 Oavsett vilka besvär eller symtom som finns hos en individ kan denne uppleva sitt allmänna hälsotillstånd som bättre eller sämre. I vt material framkommer att andelen som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller utmärkt sjunker över tid och även här kan vi konstatera att de största förändringarna sker efter 8 s ålder. Här finns en liten könsskillnad då män, i högre grad än kvinnor, upplever sig ha ett bättre hälsotillstånd. Finns det förhoppningar inför framtiden, ser den ljus eller mörk ut? Eller är det så att vi inte bryr oss. Av materialet framkommer att drömmen om en ljus framtid helt klart avtar i takt med stigande ålder och kurvan för varken/eller pekar i andra riktningen. Förhoppningsvis speglar varken/eller tanken att leva här och nu och inte ett tecken på uppgivenhet. Statens folkhälsoinstitut pekar på fyra hörnpelare för ett gott åldrande, nämligen fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap/stöd samt delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd. Folkhälsoarbete kan förbättra äldres hälsa och livskvalitet och på lång sikt bidra till att minska behov av vd och omsorg. En viktig fråga för vt samhälle blir: Hur kan vi åstadkomma en utveckling som leder till kontinuerlig och långsiktig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet för äldre i alla kommuner? Ökad och god hälsostatus hos äldre är av högsta relevans för samhället, då det visat sig att god hälsa oftast resulterar i ett lägre vdbehov och ger en friskare befolkning.

38

39 Rapporter SNAC Blekinge Holst G, Rennemark M, Berglund J. Vd och omsorg i Karlskrona, personer 65 och äldre, ven 22. Rapport 1. Åldrandet i Blekinge. Rapport 22:1, 22. Lagergren M, Holst G, Rahm Hallberg I, Wimo A för Snac- gruppen. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförande rapport från SNAC baslinjeundersökningar i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Rapport 2. Åldrandet i Blekinge Rapport 23:1, 23. Resebo J. En bild av de äldre - demografi och sociala faktorer bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 28:1, 28. Resebo J. En bild av de äldre - Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:1, 29. Resebo J. Hur har dom det och hur tar dom det? En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:2, 29. Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:3, 29. Resebo J. Omvdnadsbehov, insatser och tillfredsställelse. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:4, 29. Resebo J. Vd och omsorg för personer 65 och äldre i Karlskrona. Rapport 21:1, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare. Rapport 21:2, 21.

Den nationella forskningsstudien Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Projektet startade 21 och studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge drivs projektet för närvarande i samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund, Linnéuniversitetet i Växjö, Högskolan i Kristianstad samt Karlskrona kommun. Huvudansvarig för SNAC- B är Professor Johan Berglund, jbu@bth.se Mer information finns på den gemensamma hemsidan www.snac.org.

Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvden i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner