En bild av de äldre. Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun. Rapport 2009:1. Jan Resebo SNAC - Blekinge

Transkript

1 En bild av de äldre Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 60 ) i Karlskrona kommun Rapport 2009:1 Jan Resebo SNAC - Blekinge

2 2

3 3 Innehållsförteckning Bakgrund. 5 Resultat. 7 Sömn 7 Sex och hälsa 12 Besvär och symtom 15 Värk/smärta. 19 Funktionsförmåga ADL. 23 IADL. 28 Balans Muskelstyrka.. 34 Hjälp vid behov tillgång och önskemål. 38 Avslutande kommentarer 41

4 4

5 5 Bakgrund Blekinge har deltagit i den nationella forskningsstudien The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan dess start Denna är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Studien har initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. Den nationella SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vd- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov. Under de två första en bedrevs inom SNAC Blekinge både en befolkningsstudie och en vdsystemstudie men från 2003 till 2008 har Blekinge enbart genomfört befolkningsstudien. Denna avser att ge information om vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Genom tvärvetenskapliga undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med tre eller sex s intervall kartläggs förändringar över tiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållanden och kontakter med vd- och omsorgssystemet (mer information finns på den gemensamma hemsidan Åren genomfördes den första fasen av datainsamling i befolkningsdelen för SNAC-Blekinge och då denna slutförts hade 1402 personer av de totalt 2312 personerna i populationen ingar, som inbjudits till studien, undersökts. Inmatning av data från dessa 1402 personer var klar under ven 2004 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför den första återundersökningen. Deltagandet vid baslinjeundersökningen var drygt 60 procent för hela gruppen och varierade mellan ca procent i de olika ålderskohorterna. Det högre deltagandet fanns bland de yngre.

6 6 Den första återundersökningen påbörjades i oktober 2004 och avslutades i juni Cirka ¼ av probanderna (= personer som medverkar vid provtagning av något slag) som undersöktes vid baslinjeundersökningen hade avlidit när återundersökningen startade hösten Av de överlevande var det ca 90 procent som deltog även i den första återundersökningen. En andra återundersökning, då också en ny population 60- och 81- ingar rekryterades, påbörjades i januari Den första rapporten i denna rapportserie (2008:1) ägnades åt att beskriva den äldre (> 60 ) befolkningen i Karlskrona utifrån demografi och sociala faktorer medan denna rapport har en huvudsaklig inriktning mot att studera deltagarnas upplevda hälsa och funktionsförmåga. Befolkningens hälsotillstånd brukar ofta beskrivas i termer av frånvaro av ohälsa. Det beror främst på de svigheter som finns att hitta relevanta mått på begreppet hälsa. Tre olika sätt att värdera eller bedöma individens hälsoförhållanden brukar användas: Medicinsk bedömning, t ex grundad på läkarundersökning Individens egen bedömning, t ex upplevda besvär Samhällets bedömning, t ex befrielse från arbete genom förtidspensionering De flesta människor drabbas under sin livstid av någon form av ohälsa eller sjukdom. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar uppkomsten av sjukdomar är komplext. Bland de generella faktorer som har betydelse kan nämnas stigande ålder, ärftlighet, kön, sociala faktorer och livsstil, arbetsmiljö, psykosocial miljö samt den yttre miljön. Ohälsa kan ur individens synvinkel både uppstå av och medföra en mångfald av såväl mätbara som omätbara förhållanden. Till de mätbara hör t.ex. fysisk funktionsnedsättning, sjukskrivning, förtidspensionering och dödsfall.

7 7 För att få en uppfattning om den äldre befolkningens upplevelser av ohälsa har materialet från baselineundersökningen studerats och inledningsvis kommer detta avsnitt att handla om va deltagares upplevelser kring sömn, sexualitet och symtom på ohälsa. Resultat Sömn Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Sömn tillhör ett av va fundamentala behov och sömnstörningar är vanliga. Man räknar med att 10 av alla kvinnor och 5 av alla män lider av någon form av sömnstörning. Sömnstörningar, liksom konsumtionen av sömnmedel, ökar oftast med åldern. Enligt vissa studier tar 30 av de som är över 80, mer eller mindre regelbundet, sömnmedel. Sömnen är olika djup under olika faser av sömnen. Man talar om fyra sömnstadier. I det första är sömnen ytlig och i de två sista djup sömn. Däremellan finns ett mellanstadium. Sömnstadierna kommer i cykler som varar en till två timmar. Fyra till fem gånger per natt har man drömperioder. Sömnen under dessa kallas REM- sömn (Rapid Eye Movement) eftersom ögonen rör sig snabbt medan man drömmer. I allmänhet minns man bara den dröm man haft under den sista av dessa perioder. Med stigande ålder avtar de djupaste sömnstadierna och mer ytlig sömn tilltar hos den äldre individen. Äldre sover med andra ord lättare och ytligare än en yngre person. Den äldre människans totala sömntid är oftast reducerad, liksom den tid hon befinner sig i djupsömn. Sömnen blir därför ytlig med frekventa uppvaknanden. Förmågan att sova utan uppvaknanden bedöms som viktigare än den totala sömntiden.

8 8 Hur många timmar man behöver sova per natt är individuellt, oftast mellan sex och nio timmar. Normalt somnar man efter fem till tjugo minuter. Låt oss titta närmare på den befolkning som ing i v studie. Har de svt att somna, behöver de läkemedel för att somna, vaknar de under natten, har de svt att somna om etc? Figur 1 Jag har svt att somna, åldersfördelat Totalt sett är det 70 procent som anger att de inte har svt att somna på kvällen och det framkommer även att män har lättare att somna än kvinnor. Åttio procent bland männen jämfört med 63 procent bland kvinnorna uppger att de inte har svt att somna. Somnar de naturligt eller används läkemedel som en hjälp i processen? Totalt sett anger 17 procent att de antingen tar eller är beroende av medicin för att somna och förekomsten är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, 22 mot 11 procent. Mediciner för att få hjälp att somna är dessutom vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer (se figur 2)

9 Figur 2 Använder/beroende av medicin för att somna Inom varje åldersklass använder de flesta inte någon medicin för att få hjälp att somna. Även när man studerar variabeln sömntabletter så framkommer att 73 procent aldrig använder sömntabletter och elva procent så sällan som någon gång i månaden. Men hela tio procent uppger att de använder sömntabletter varje natt. Av dessa utgör kvinnorna 76 procent. Det är också betydligt vanligare att använda sig av sömnmedel ju äldre man är. Även om de flesta har lätt att somna så är det inte lika självklart att man f sova hela natten. Det är mycket vanligt att vakna under natten men det är också nästan lika vanligt att somna om, oavsett ålder.

10 vaknar somnar om Figur 3 Vaknar men somnar om En jämförelse mellan kvinnor och män visar att det är lika vanligt att vakna men männen anger i högre grad än kvinnorna, 90 procent mot 77 procent, att de oftast somnar om. Normalt sett best nattsömnen av i genomsnitt sju timmar och det är inte förrän i 90-såldern som antalet timmar märkbart förändras då samtliga över 90 anger att de sover sex timmar eller mindre per natt. Faktorer som påverkar insomnandet/sovandet är exempelvis sinnestämning, spänning, smärta och klåda. Mellan 20 och 30 procent av deltagarna i studien anser sig ha dessa problem och det är i högre grad ett problem för kvinnor än för män. Var tredje kvinna jämfört med var femte man. Sinnestämning och spänning utgör ett något större problem än smärta och klåda. Åldersmässigt återfinns problemen i något högre grad bland de som är 72 eller äldre.

11 11 Drygt 60 procent anser att de vaknar tidigt och ca 14 procent anger även att de känner sig trötta under dagen och tar sig en tupplur omfattande minst två timmar. Detta gäller oavsett om man är kvinna eller man. Däremot framkommer stora skillnader sett till vilken ålderskategori man tillhör. Det är betydligt vanligare att känna sig trött och sova en stund på dagen ju äldre man blir (se figur 4) Figur 4 Trött och sover mer än två timmar under dagen Att få en störd sömnrytm kan leda till ett minskat välbefinnande och innebära en trötthet dagtid.

12 12 Sex och hälsa Sexualiteten kan beskrivas som ett slags energi som vi ständigt bär inom oss och den sexuella hälsan påverkas som regel av sociala normer, attityder och vanor. Sexualiteten har en biologisk sida. Den behövs för v överlevnad. Men sexualiteten har också en psykisk sida som har med lust avslappning, drift och njutning att göra - behov av ömhet, närhet, kontakt, dämpande av ångest och flykt från ensamhet. V sexualitet har vi med oss som en resurs i livet, ett språk där vi kan uttrycka det som ligger bortom orden. Sexualiteten är ingenting man lärt sig allting om vid en viss ålder. Sexualiteten förändras och förhoppningsvis förbättras hela livet. Dess föränderlighet över en livstid är en intressant och viktig fråga. Varannan kvinna och var femte man har ett eller flera problem kopplade till sin sexualitet och allra vanligast är minskat sexuellt intresse (RFSU). På frågan om deltagarna under det senaste et varit sexuellt aktiva visar det sig (se figur 5) att nästan hälften av männen samt sju av tio kvinnor uppger att de inte varit aktiva Män Kvinnor 0 Nej Någon gång 1 g/mån 1 g/v Figur 5 Har du under det senaste et varit sexuellt aktiv? Allra vanligast är att inte vara sexuellt aktiv. Det finns dock en spridning från aldrig till en gång i veckan. Huruvida den sexuella aktiviteten är åldersrelaterad framg av nästkommande figur.

13 Nej Någon gång 1 g/mån 1 g/v Figur 6 Sexuell aktivitet och ålder Tydligare kan det knappast bli. Det finns dock forskare som menar att frekvensen (antalet sexuella aktiviteter) inte är något bra mått på sexuell hälsa. Viktigast blir kanske huruvida man själv känner sig tillfreds med sitt sexualliv Ja Män Kvinnor Figur 7 Tillfreds med sitt sexualliv, könsfördelat Av figuren framg att kvinnor i högre grad än män är tillfreds med sitt sexualliv.

14 14 Även om den sexuella aktiviteten avtar med åldern så framkommer att deltagarna, oavsett ålder, känner sig ganska tillfreds med sitt sexualliv Figur 8 Tillfreds med sitt sexualliv, åldersfördelat Detta behöver inte innebära att det inte finns sexuella dysfunktioner. Det finns nämligen studier (Axel Fugl Meyer) som visar på att det enbart är en femtedel av de som har dysfunktioner som upplever detta som ett problem.

15 15 Besvär och symtom Deltagarna ombads ange om de under de tre senaste månaderna besvärats av ett eller flera symtom och följande figurer illustrerar deras upplevelse Figur 9 Besvär Mest uttalade besvär utgörs av trötthet, förmodligen till stora delar orsakad av sömnproblem Figur 10 Besvär Som allra mest återfinns besvär i form av övervikt och andfåddhet vilket kan konstateras i en omfattning motsvarande en på fyra, dvs. ca 25 procent.

16 Figur 11 Besvär Jämfört med tidigare symtom (figur 9 och 10) så återfinns i denna grupp betydligt fler variabler där nästan hälften av deltagarna upplever besvär. Allra mest besvär återfinns i benen, ryggen och ledbesvär i allmänhet. Variablerna hörselnedsättning och ögonbesvär har en stark koppling till stigande ålder. Även om dessa problem till viss del återfinns även i 60-såldern så framkommer att när deltagarna passerat 80-sgränsen så upplever mer än hälften inom respektive skull besvär med hörsel och syn. Det allmänna hälsotillståndet upplevs dock av merparten som gott, mycket gott eller utmärkt (se figur 12). Män Kvinnor Totalt Dåligt Någorlunda Gott Mycket gott Utmärkt Figur 12 Allmänt hälsotillstånd

17 17 Män upplever sitt allmänna hälsotillstånd som något bättre än vad kvinnor gör och på frågan om vad de tror om sitt hälsotillstånd jämfört med andra i samma ålder så anser 93 procent att den förmodligen är lika bra eller bättre. Är det någon skillnad om man är yngre eller äldre? En jämförelse mellan de olika åldersgrupperna när det gäller de som anser sitt hälsotillstånd vara gott, mycket gott eller utmärkt visar följande Figur 13 Andelen som har upplevt sitt hälsotillstånd som gott, mycket gott eller utmärkt efter ålder Som framkommer av figuren är det inte självklart att en person upplever sitt hälsotillstånd som dåligt bara för att man blir äldre. Statistiska Centralbyrån, SCB, genomförde 2001 en levnadsundersökning, ULF, bland Sveriges befolkning. I denna undersökning ingick bl a en fråga om mäns och kvinnors upplevelse av sitt allmänna hälsotillstånd. År 2001 påbörjades v undersökning i SNAC varför en jämförelse kan bli intressant (se figur 14).

18 18 Män Kvinnor SnacB SCB SnacB SCB Figur 14 Andelen män och kvinnor som upplever sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott, åldersgrupperat Kvinnor och män i Blekinge, oavsett ovanstående åldersgrupp, skattar sin hälsa något högre än genomsnittet av Sveriges befolkning.

19 19 Värk/smärta Smärta och värk är signaler på att något inte st rätt till i kroppen. Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. Det finns uppgifter om att en tredjedel av Sveriges befolkning varje drabbas av ryggsmärtor i en eller annan omfattning. I SNAC-enkäten ombads va deltagare att ange om de haft värk/smärta under de senaste fyra veckorna och detta uppgavs av 62 procent. Värk/smärta är ett problem som förekommer i högre grad hos kvinnor, 68 procent, jämfört med män, 53 procent. Däremot är det ingen större skillnad mellan de olika åldersgrupperna. På frågan om var i kroppen som besvären finns visar svaren att det framför allt är i det muskuloskellettala systemet som smärtan framträder, dvs. ledvärk, ryggbesvär samt värk i ben, knä eller fot (figur 15) Figur 15 Var i kroppen återfinns värken/smärtan När det gäller frågorna om värk och smärta så återfanns även de i SCBs undersökning, ULF. En jämförelse mellan män och kvinnor tillhörande olika åldersklasser, exempelvis när det gäller ryggvärk, visar följande.

20 SnacB SCB SnacB SCB Män Kvinnor Figur 16 Andel män och kvinnor som upplever ryggvärk Oavsett kön och ålderskategori så upplever deltagarna i SNAC mer ryggbesvär än Sveriges befolkning i genomsnitt. Deltagarna i v studie ombads även att markera på en skala från 1 till 20 den genomsnittliga smärta de upplevt under de senaste fyra veckorna och medelvärdet blev 10,4. Sex av tio deltagare (59 ) behandlas för sin värk, antingen med läkemedel, annan behandling eller med bådadera.

21 21 Funktionsförmåga Funktion kan enklast beskrivas som avståndet mellan en individs kapacitet fysisk, psykisk, kognitiv och de krav som ställs av den fysiska och sociala miljön. Om individen klarar dessa krav finns det inget avstånd, vilket betecknas som god funktion. Om det däremot uppst ett glapp mellan individens kapacitet och de krav som miljön ställer föreligger ett funktionshinder (disability) (Verbrugge & Jette, 1994). Ett grundläggande antagande i detta synsätt är att den enskildes möjligheter och resurser i samspel med miljöns villkor avgör huruvida funktionshinder uppst. Detta avsnitt handlar om den äldre befolkningens funktionsförmåga. Utvecklingen av den äldre befolkningens funktionsförmåga är central när det gäller planering för äldreomsorg och äldrevd, liksom för andra eventuella behov av anpassning av samhället. Däremot är inte förändringar i den äldre befolkningens funktionsförmåga liktydigt med att deras hälsa också har förändrats. Här är många fler faktorer av betydelse. I v studie har deltagarna fått lämna uppgifter både via enkät och i samband med de faktiska undersökningarna. I enkäten återfinns fyra översiktliga frågor som handlar om ifall man behöver hjälp med vardagliga sysslor såsom matlagning, städning, reparationer etc, samt frågor om hjälp med personlig omvdnad eller sjukvdsteknisk behandling.

22 Ingen hjälp, män Ingen hjälp, kvinnor Hjälp varje dag, män Hjälp varje dag, kvinnor Personlig omv Sjukv.behandling Matlagn,städn etc Reparationer Figur 17 Hjälp med personlig omvdnad etc De flesta av va deltagare behöver inte hjälp med något av ovanstående men det finns ett litet antal personer som anser sig behöva hjälp varje dag. Män anser sig, i något högre grad än kvinnor, inte behöva samma omfattning av hjälp. I SCB, Demografiska rapporter 2006:1, konstateras att när män tillfrågas om de har behov av att få hjälp med personlig omvdnad visar det sig att de som saknar anhöriga har större hjälpbehov än andra män. I vt material framkommer att änklingar i större utsträckning än gifta, skilda och ogifta behöver hjälp med personlig omvdnad. Kan detta vara ett uttryck för att olika könsrollsmönster har blivit befästa? En närmare titt på behovet av hjälp kopplat till ålder visar ett klart samband mellan ett ökat behov av hjälp och stigande ålder oavsett om det gäller personlig omvdnad, matlagning, städning etc (figur 18).

23 Figur 18 Behov av hjälp varje dag, åldersfördelat ADL Begreppet aktiviteter i det dagliga livet (ADL) introducerades under talet av geriatrikern Sidney Katz för att få ett mått på långvdspatienters vdtyngd (Katz et al., 1963). Med ADL menade han aktiviteter som att t.ex. kunna klä på sig, äta och bada själv. Begreppet har senare utvidgats för att inkludera hushållsaktiviteter såsom matlagning och städning, s.k. instrumentella aktiviteter (IADL). Dessa funktionsmått har kommit att få en stor betydelse för att uppskatta vd- och omsorgsbehov, samt kostnaderna för dessa, såväl inom slutenvden som inom äldreomsorgen. En sammanställning av va deltagares funktionsförmåga (ADL) framg av figur 19.

24 Figur 19 Kan själv När det gäller ovanstående variabler så framkommer att merparten av va deltagare klarar av att hantera aktiviteter i det dagliga livet alldeles själva. Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor men bland männen återfinns, inom samtliga ovanstående variabler, en större andel som klarar sig själva. Däremot framkommer stora skillnader när yngre och äldre jämförs. Några exempel för att åskådliggöra detta återfinns i figur Bada/duscha 40 Klä på sig Klippa tånaglar Figur 20 Klarar själv dagliga aktiviteter, åldersfördelat

25 25 En annan intressant iakttagelse är att de av va deltagare som uppfyller kravet på enbart egna tänder utgörs av 56 procent. Ytterligare 14 procent har delvis egna tänder kompletterat med protes medan 22 procent är helt tandlösa men med helprotes i en eller båda käkarna. Historiskt sett har åldrande förr varit detsamma som tandlöshet, och i takt med att äldre tappade sina tänder, förändrades deras kostvanor. Man doppade brödet och de få som hade möjlighet skaffade löständer, som dock oftast inte var till någon större hjälp vid tuggningen. Mat med tuggmotstånd sorterades ofta bort. Med tiden blev tandproteserna bättre och inte så sällan tog man beslutet att dra ut tänderna tidigt i livet istället för att laga dem, även om inte alla tänder var i hopplöst skick. Detta var vanligt ända fram till mitten av 1900-talet. Idag har allt fler äldre många tänder kvar högt upp i åldrarna, men de flesta äldre har lagade tänder, och fastcementerade kronor och broar Figur 21 Enbart egna tänder, ålderfördelat Av figuren ovan framkommer att det finns ett tydligt samband mellan förhållandet att ha enbart egna tänder och stigande ålder. En analys av de som är 90 eller äldre visar att det bara är ungefär hälften, 52 procent, som anger att de kan tugga saker som ht bröd och äpple, dvs. saker med tuggmotstånd. Detta utgör en viktig faktor att ha i

26 26 åtanke när det gäller omhändertagandet av va äldre, oavsett om de bor hemma eller i särskilt boende. En måltid skall innebära en njutning och en dålig tandhälsa/munhälsa kan innebära att man väljer bort mat som annars retar aptiten. Bra tänder hör ihop med god livskvalitet och bra kostval. I förlängningen kan ett bekymmer som undernäring uppstå och det är olyckligt om munhälsan förbises eftersom orsakerna oftast kan vara möjliga att påverka med relativt enkla medel. Av någon anledning verkar det ibland som om vi är mer bekymrade över hur maten kommer ut istället för hur den kommer in. Magen f större uppmärksamhet än munnen. Men magen m bättre om maten tuggas väl, och munnen är alltså viktig även för magen. Detta innebär dock inte att magen är oviktig och bland va deltagare är det 16 procent som anger att de har problem med förstoppning och åtta procent som uppger att de har svt att hålla avföringen ibland eller ofta. Dessa fenomen är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Bland de med förstoppningsproblem utgör kvinnorna 67 procent och bland de med problem att hålla avföringen utgör de 76 procent. Ett närliggande problem utgörs av urininkontinens som är ett utbrett folkhälsoproblem. Minst en halv miljon svenskar har så pass besvärligt med urinläckage att det stör vardagslivet. Urininkontinens drabbar framför allt kvinnor. Var tredje kvinna i Sverige f någon gång i livet besvär av urinläckage. En förklaring är att graviditeter och förlossningar ofta gör kvinnors vävnader i området kring urinröret svagare. Män löper mindre risk att drabbas eftersom de har ett långt urinrör och en prostatakörtel som sluter till om urinröret. Män har också starkare bäckenbotten.

27 27 Inkontinens är vanligare hos äldre män än hos yngre. Från 75 och uppåt är det nästan lika vanligt med inkontinens hos män som hos kvinnor. Eftersom risken att få urininkontinens ökar med stigande ålder och andelen äldre växer i befolkningen ökar också problemet för varje. Problem med att hålla urinen/inkontinens anges av 32 procent av kvinnorna och 18 procent bland männen i v undersökning. Detta problem är också förknippat med ökad ålder (figur 22) Män Kvinnor Figur 22 Svt att hålla urinen/inkontinens, köns- och åldersfördelat

28 28 IADL En sammanställning av va deltagares funktionsförmåga avseende instrumentella dagliga aktiviteter (IADL) visar följande resultat. För att få överskådlighet har de olika variablerna delats upp i tre olika figurer. De två närmast följande figurerna visar att de flesta, eller cirka åtta av tio, klarar av de allra vanligaste dagliga aktiviteter som klassificeras som instrumentella Figur 23 Kan själv, klarar av.. Kvinnor lagar mat och tvättar i större utsträckning än män medan männen anser sig sköta hushållsekonomin och klara av den tyngre städningen i högre grad Allm. transportmedel Gå inomhus Gå i trappor Gå utomhus Figur 24 Kan själv, klarar av..

29 29 Dessutom anger 65 procent att de kan gå upp till en kilometer utan uppehåll. Männen uppskattar sin förmåga något högre än vad kvinnor gör Figur 25 Problem och aktiviteter Även om hörsel- och synproblem återfinns hos ca 40 procent av va deltagare så har de i regel inga bekymmer med att föra enskilda samtal eller att läsa. Det är vanligare med hörselproblem hos männen och synproblem hos kvinnorna men ingen skillnad mellan könen när det gäller förmågan att samtala eller läsa. Funktionsförmågan förändras i takt med stigande ålder. Inom vissa variabler sker en stor förändring och inom vissa en mindre. Några av dessa variabler åskådliggörs i figur 26.

30 Figur 26 IADL, åldersgrupperat Av figuren framkommer att funktionsförmågan inte skiljer sig särskilt mycket oavsett om man är i 60- såldern upp till kategorin 81- ingar. De största skillnaderna uppst efter 81 s ålder och den enda variabel, i vt material, som inte nämnvärt skiljer de olika åldrarna åt, är förmågan att gå omkring inomhus. I anslutning till avsnittet om funktionsförmåga gör intervjuaren en bedömning av deltagarens kommunikationsförmåga och de allra flesta, 94 procent, anses kunna kommunicera med lätthet och är lätta att förstå. Det är ingen skillnad mellan kvinnor och män. En viss nedsatt kommunikationsförmåga framkommer i takt med stigande ålder men skillnaden är ganska liten.

31 31 Balans Balansproblem är en del i det naturliga åldrandet. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att ju äldre man blir desto svare f man att hålla balansen, även om man i övrigt har hållit sig frisk. Trettio procent av va deltagare säger att de har problem med balansen. Det är vanligare bland kvinnor (36 ) än bland män (22 ) och det finns ett klart samband mellan upplevelse av obalans och stigande ålder (se figur 27) Figur 27 Upplevelse av obalans, åldersfördelat Oavsett om man upplever obalans eller ej så anger 77 procent att de inte ramlat omkull under de senaste 12 månaderna. För övriga gäller att hälften av dessa har ramlat en gång och resten två till fyra gånger eller fler. Bland de som uppger att de inte har problem med balansen har 86 procent inte ramlat omkull medan det bland övriga 14 procent finns de som ramlat både två, tre, fyra eller fler gånger. Kvinnor ramlar oftare omkull än män, 27 mot 18 procent och det finns också här en stark koppling till stigande ålder. På frågan om de fallit omkull inomhus eller utomhus så är det i något högre grad vanligare att falla utomhus (35 ) än inomhus (32 ). Detta innebär dock inte att deltagarna undviker att vistas utomhus. Undviker utomhusvistelse anges enbart av nio procent.

32 32 En vanlig balanstest, som ofta används av sjukgymnaster och som även används i SNAC-studien, är enbensstående en test av hur länge man kan stå på ett ben. Den maximala testtiden är 60 sekunder. Testet genomförs med höger respektive vänster ben och maxresultatet (60 sek) för höger ben klarades av 33 procent. Män i något högre grad (37 ) än kvinnor (29 ). Motsvarande maxresultat för vänster ben blev även det 33 procent och skillnaden mellan män och kvinnor visade sig vara ytterligare något större, 39 procent respektive 28 procent. Medelvärdet för höger och vänster ben skilde sig inte åt inom könen utan kvinnor hade ett medelvärde på 27 sekunder och männen 32 sekunder. Enligt figur 27 kunde det konstateras att det fanns ett samband mellan upplevelse av obalans och stigande ålder. En jämförelse mellan ålder och testet enbensstående höger ben åskådliggörs i figur sek sek sek Figur 28 Enbensstående, höger ben, åldersfördelat Redan vid 66 s ålder stiger andelen som presterar < 20 sekunder stående på ett ben och efter 72 s ålder är det endast ett fåtal som klarar av att stå på ett ben > 20 sekunder.

33 33 En annan indikator gällande balansförmåga är om man har problem att plocka upp föremål från golvet. Merparten av va deltagare anser inte detta vara ett problem. Enbart tre procent bland männen och åtta procent bland kvinnorna svarade att de inte kunde detta. Även åldersmässigt framkommer att detta inte är ett stort problem, framför allt inte i åldrarna upp till 87 s ålder då endast mellan en till fem procent ser det som ett problem. Efter 87 s ålder stiger visserligen andelen inom varje åldersgrupp men landar enbart kring procent. Avslutningsvis när det gäller fenomenet balans kan konstateras att åtta av tio, oavsett kön, av va deltagare kan resa sig säkert från en stol utan att använda armarna som stöd. Den vanligaste anledningen till att några känner sig osäkra är ledvärk kombinerat med en känsla av obalans. Även här finns en stark koppling till osäkerhet och förmåga att resa sig från en stol när materialet granskas ur ålderssynpunkt.

34 34 Muskelstyrka För att mäta handstyrkan används Grippit. Det är ett instrument som är lätt att använda och ger tillförlitliga mätvärden. Mätvärdet anges i enheten Newton som är en kvotskala och mätresultaten presenteras med digital visning som maxvärde, medelvärde och slutvärde. Medelvärdet, mest betydelsefullt, ger tillsammans med slutvärdet en uppfattning om uthållighet. Mättiden är elektroniskt styrd och fastlagd till 10 sekunder. Testet genomförs i förekommande fall med både höger och vänster hand. Normalstyrka, medelvärdet under 10 sekunder, för friska män och kvinnor, 20 till 69, är 400 N respektive 220 N. Figur 29 visar resultatet för män och kvinnor i v undersökning Män Kvinnor Hö hand, max Hö hand, medel Hö hand, 10 sek Vä hand, max Vä hand, medel Vä hand, 10 sek Figur 29 Grippit, könsfördelat Värdena som redovisas i figuren är medelvärde, oavsett ålder, för män och kvinnor. Det verkar inte ha någon betydelse om det är höger eller vänster hand som testas, värdena är ungefär lika höga. Figuren visar också, att när inte hänsyn tas till ålder så uppn inte va deltagare de ovan angivna normalvärdena för män respektive kvinnor. Det finns dock bland va deltagare ett antal som uppn normalvärden vilket framg av tabell 1 där lägsta respektive högsta värde (hö hand), för män och kvinnor, presenteras.

35 35 Tabell 1 Lägsta och högsta värde för män och kvinnor (Grippit) Män Kvinnor Hö hand, max Hö hand, med Hö hand, 10 sek Hö hand, max Hö hand, med Hö hand, 10 sek Lägst Högst Då referensvärde för personer över 69 saknas är det svt att uttala sig om huruvida männen och kvinnorna i SNAC-Blekinge har en normal eller avvikande muskelstyrka enligt Grippit. Figur 30 åskådliggör dock hur stor andel inom respektive åldersgrupp som presterar s k normalstyrka (medelvärdet under10 sek) eller däröver för respektive kön Män hö hand Kvinnor hö hand Män vä hand Kvinnor vä hand Figur 30 Grippit, andel med normalstyrka eller högre, ålders- och könsfördelat Oavsett kön är det inte i någon åldersgrupp som hälften av va deltagare kommer upp i normalvärde. Andelen med normalvärde sjunker snabbt och efter 81 s ålder, oavsett kön, finns det i stort sett ingen som uppn normalvärde. De referensvärden som är framtagna för kvinnor och män, mellan 20 och 69, blir alltså inte relevanta att jämföra med varför det finns anledning att försöka skapa nya referensvärden för populationen 60 till 96. I SNAC- Blekinge har drygt 1100 personer genomfört testet

36 36 och av tabell 2 framg ett första utkast till referensvärden för kvinnor och män inom olika åldersgrupperingar. Tabell 2 Maximal handstyrka och medelvärde under 10 sek hos kvinnor (621) och män (501) inom tre olika åldersgrupper. Kvinnor (201) (176) 81- (244) MV* SD* MV SD MV SD Hö hand: Max 225,3 64,2 177,6 58,2 142,3 54,6 Medel 187,1 60,5 142,9 52,2 108,5 46,8 Vä hand: Max 213,7 66,0 167,2 54,4 135,0 52,6 Medel 175,0 62,4 135,3 49,9 103,8 45,7 Män (184) (135) 81- (182) MV SD MV SD MV SD Hö hand: Max 412,1 92,7 321,0 95,8 260,5 89,2 Medel 349,4 90,4 269,4 90,3 213,0 81,2 Vä hand: Max 411,5 93,6 323,4 87,4 253,2 82,2 Medel 352,8 89,3 270,7 81,8 208,4 77,7 *: MV= medelvärde; SD= standarddeviation ( den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet.

37 37 Dessa referensvärden (tabell 2) borde vara av intresse för exempelvis sjukgymnaster eller andra som arbetar med rehabilitering av personer med nedsatt muskelstyrka. Ett annat mått på muskelstyrka utgörs huruvida man har kraft att öppna burkar med skruvlock och 93 procent av männen klarar detta utan problem. Motsvarande för kvinnorna är 63 procent. Åldersmässigt framkommer en fallande skala från 90 procent bland 60-ingar till 50 procent bland 96-ingarna.

38 38 Hjälp vid behov tillgång och önskemål Vid händelse av sjukdom/funktionsnedsättning kan det vara aktuellt att behöva hjälp av något slag. I vilken omfattning va deltagare anser att de har någon som skulle kunna hjälpa dem om de blir sjuka och måste ligga till sängs en vecka samt vem som de i första hand ber om hjälp framg av figur Make/maka/sambo Dotter Son Hemtjänst Vdhem el motsv Figur 31 Vänder sig i första hand till., om de blir sjuka och måste ligga till sängs en vecka Totalt sett anger 82 procent att de har någon som kan sköta om dem om de blir sängliggande en vecka. Det är ingen skillnad för kvinnor och män medan däremot åldern har en betydelse. Drygt 90 procent i åldrarna upp till 72 har tillgång till någon som kan sköta om dem. Därefter sjunker andelen inom varje åldersgrupp för att sluta kring 70 procent, som har tillgång till hjälp, bland de äldsta. Av figur 31 framkommer att det, i första hand, är de nära och kära som man vänder sig till för att få hjälp. Män vänder sig till sina nära i något högre grad, 78 procent, än vad kvinnor gör, 64 procent. Tendensen att vända sig till sina närmaste avtar i takt med stigande ålder. Detta har givetvis att göra med under vilka förhållanden man lever, om man fortfarande är gift, om make/maka/sambo är tillräckligt friska etc.

39 39 Hur är det då om man drabbades av en sjukdom som kräver vd under lång tid? Vem vill man helst bli vdad av? Återigen framkommer att merparten vill bli vdad av anhöriga och om det inte räcker med enbart anhöriga så vill man bli vdad av anhöriga med stöd av anställd personal. Totalt 64 procent framhåller dessa alternativ jämfört med att bli vdad av enbart anställd personal (33 ). Män uttrycker en högre önskan att bli vdad av anhöriga än vad kvinnor gör och samma fenomen uppträder ju yngre åldersgrupp man tillhör. Totalt 75 procent anser att äldre människor som blir sjuka skall sträva efter att bo kvar hemma så länge som möjligt. Åsikten är något vanligare hos män (79 ) än hos kvinnor (72 ). I åldersklasserna upp till 90 finns denna åsikt till drygt 70 procent medan 80 procent bland de över 90 anser att man skall sträva efter att bo kvar hemma, även vid sjukdom. Drygt hälften av va probander, 53 procent, funderar på vilken hjälp de kan behöva i framtiden med tanke på att de blir äldre. Kvinnor funderar i högre grad, 59 procent, än vad män gör, 45 procent. Åldersmässigt framkommer en viss skillnad (figur 32) Figur 32 Funderar över framtida hjälp med tanke på att bli äldre

40 40 Två intressanta saker framträder. Tiden före pension och efter 93 s ålder ägnas i betydligt mindre grad åt funderingar avseende behov av framtida hjälp jämfört med perioden mellan dessa punkter. Även i denna fråga framkommer att den hjälp som de kommer att behöva i första hand skall genomföras av nära anhöriga i form av make/maka eller barn. En jämförelse mellan synen på offentlig eller privat omsorg faller ut till fördel för den offentliga verksamheten, 57 procent, jämfört med den privata, 13 procent.

41 41 Avslutande kommentarer Åldrandet påverkar livet på flera olika sätt. En del som fått relativt liten uppmärksamhet är hur sexualiteten påverkas under livets senare del, liksom sexualitetens betydelse för individens välbefinnande i högre åldrar. Äldres sexualitet har länge varit ett tabubelagt område och fördomarna har varit många. Flera av dem lever fortfarande kvar trots att det idag för de flesta är en självklarhet att de sexuella behoven och den sexuella förmågan sträcker sig över hela det vuxna livet. Fortfarande ser många människor, och inte minst de äldre själva, åldrandet som förknippat med avtagande sexuell lust. Man tror att den sexuella förmågan och sexualiteten närmast upphör någon gång i såldern. Sexualiteten är dock i hög grad en fråga om samspel där sociala, kulturella, psykologiska och fysiologiska faktorer spelar in som en integrerad del av personligheten hos varje människa. I vt material framkommer att nästan hälften av männen och sju av tio kvinnor inte varit sexuellt aktiva under det senaste et men merparten anger ändå att de är tillfreds med sitt sexualliv. Detta anses som den viktigaste faktorn. En annan faktor som kan påverka välbefinnandet är störningar i sömnrytmen. De flesta i v population säger sig inte ha svt att somna och merparten använder inte heller läkemedel som en hjälp i denna process. Men, precis som i andra studier, visar det sig att ju äldre man blir desto vanligare är det att ta läkemedel till hjälp både i insomningsprocessen och i form av sömnmedel. Fortsatta studier, framför allt med inriktning mot de äldsta, behövs inom detta område. Även om många i v studie upplever problem med syn, hörsel, värk, smärta etc anges det allmänna hälsotillståndet som gott eller t o m utmärkt. En viktig faktor är hur hälsan påverkas av individens attityd. Den som upplever sig vara sjuk och skröplig löper större risk att drabbas av sjukdom och död än den som ser sig själv som frisk. Att arbeta för att människor ska uppleva att de har en god hälsa är en investering för framtiden.

42 42 Maten är en förutsättning för att vi ska må bra. Mat är gott och måltiden skall vara en njutning och ett tillfälle till gemenskap även när man är gammal. Tänderna är en viktig del av kroppen och påverkar människans totala hälsotillstånd. Cirka hälften av va deltagare, 90 eller äldre, anger att de inte kan tugga saker med tuggmotstånd. I förlängningen kan ett bekymmer som undernäring uppstå och det är olyckligt om munhälsan förbises eftersom orsakerna oftast kan vara möjliga att påverka med relativt enkla medel. En dålig tandhälsa kan förutom fysiskt lidande även orsaka psykiska påfrestningar. Skamkänsla över att läcka urin är djupt rotad och kanske allra mest hos äldre som har skolats i en strängare syn på vad som är tillåtet och "normalt". Forskningen visar att nedstämdhet och bristande ork är mycket vanligt hos inkontinenta män mellan 70 och 90. Om man har svt att gå, känner sig stel, har dålig balans, försämrad syn och fumliga fingrar blir det naturligtvis ännu besvärligare att sköta sin personliga hygien, inklusive toalettbesök. Problem med att hålla urinen/inkontinens anges av 32 procent av kvinnorna och 18 procent bland männen och är i allra högsta grad förknippat med högre ålder. Utvecklingen av den äldre befolkningens funktionsförmåga är central när det gäller planering för äldreomsorg och äldrevd, liksom för andra behov av anpassning av samhället. De flesta av va deltagare behöver, vid undersökningstillfället, inte hjälp med personlig omvdnad, matlagning, städning etc men det finns ett antal som behöver hjälp varje dag. Ett klart samband mellan behovet av hjälp och stigande ålder framkommer och det är relativt sett fler kvinnor än män som uppger att de har behov av hjälp. När män tillfrågas om de har behov av att få hjälp med personlig omvdnad visar det sig att de som saknar anhöriga har större hjälpbehov än andra män. I vt material framkommer att änklingar i större utsträckning än gifta, skilda och ogifta behöver hjälp med personlig omvdnad. Kan detta vara ett uttryck för att vissa könsrollsmönster blivit befästa?

43 43 Enligt Statistiska Centralbyrån har hjälpbehovet minskat bland äldre men på sikt kommer antalet äldre med hjälpbehov att öka mycket starkt, framför allt efter För att man skall få en tillräckligt omfattande bild av en äldre persons funktionsförmåga som grund för bedömningen av servicebehovet borde de bedömningsmetoder som används beakta de olika aspekterna i äldre personers funktionsförmåga, dvs. den fysiska, kognitiva, psykiska och sociala aspekten. Därutöver borde man vid bedömningen av servicebehovet även göra en grundlig kartläggning av vilka faktorer i boende- och livsmiljön som inverkar på funktionsförmågan. Ett intressant fynd när det gäller fysisk funktionsförmåga var att det mätinstrument som används, Grippit, saknar referensvärden för personer över 69. Detta innebar att va deltagares resultat inte gick att jämföra mot de normalvärden som fanns angivna. Dessa var nämligen framtagna på personer mellan 20 och 69. Med utgångspunkt från resultatet hos de som genomfört testet bland va deltagare (drygt 1100 personer) har ett utkast på nya referensvärden tagits fram och dessa borde vara av intresse för sjukgymnaster och andra som exempelvis arbetar med rehabilitering av äldre personer med nedsatt muskelstyrka. Anhöriga, nära och kära, utgör en viktig grupp. Merparten av va deltagare anger att de har någon som kan sköta om dem om de skulle bli sängliggande en vecka. Det är nämligen i första hand anhöriga som man vänder sig till. Detta gäller även om man skulle bli sjuk en längre tid. Man måste vara öppen för och medveten om att människor oavsett ålder är olika. En vanlig föreställning om äldre människor är att de är en enhetlig grupp. Detta bottnar ofta i brist på kunskap. Åldrande är inte en sjukdom utan något normalt. Äldre personer bedömer också ofta sin hälsa mer positivt än man kanske förväntar sig. Åldrandet i sig innebär i stor utsträckning anpassningar till genomgripande förändringar. Det grundläggande för ett bra liv för äldre personer är dock i hög grad detsamma som för yngre: trygg ekonomi, god hälsa, bra socialt nätverk, meningsfull sysselsättning och att kunna bestämma över sitt liv.

44 44 SNAC- materialet ger oss mycket information och bedömningen av äldre personers funktionsförmåga ger information som kan utnyttjas inte bara på individplanet utan även på det kommunala planet. Den här informationen kan användas vid uppgörandet av äldrepolitiska strategier och program för utveckling av servicestrukturen. När information om äldre personers funktionsförmåga kombineras med information om befolkningsstrukturen och förändringar i den samt om livsmiljön blir det lättare att utveckla tjänster som motsvarar äldre kommuninvånares servicebehov. Eftersom andelen äldre personer i befolkningen ökar, ökar också betydelsen av bättre hälsa bland dem. Kan man således stärka hälsan för äldre och undvika sjukdom kan samhället göra betydande besparingar som kan användas för andra angelägna ändamål.

45 45 Rapporter SNAC Blekinge Holst G, Rennemark M, Berglund J. Vd och omsorg i Karlskrona, personer 65 och äldre, ven Rapport 1. Åldrandet i Blekinge. Rapport 2002:1, Lagergren M, Holst G, Rahm Hallberg I, Wimo A för Snac- gruppen. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförande rapport från SNAC baslinjeundersökningar i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Rapport 2. Åldrandet i Blekinge Rapport 2003:1, Resebo J. En bild av de äldre - demografi och sociala faktorer bland äldre ( 60 ) i Karlskrona kommun. Rapport 2008:1, Resebo J. En bild av de äldre - Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 60 ) i Karlskrona kommun. Rapport 2009:1, 2009

46 46

47 47

48 48 Det nationella forskningsprojektet Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Projektet startade 2001 och studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge sker en samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund, Universitetet i Växjö samt Högskolan i Kristianstad. Huvudansvarig för SNAC- B är Professor Johan Berglund, jbu@bth.se Mer information finns på den gemensamma hemsidan