Handläggare: 2005-09-22. E-postadress: susanne.bolding@ystad.se Box 7843 Hemsida: www.ystad.se/vuxnaslarande



Relevanta dokument
EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Regional biblioteksplan Kalmar län

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER (4)

Mette Agborg & Lisa Berger

Regional biblioteksplan

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Mall för slutrapport förprojektering

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Biblioteksplan

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den oktober Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Biblioteksplan för Sala kommun år

Biblioteksplan för Hofors kommun

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan Analys och årsberättelse

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

6DPPDQVWlOOQLQJDYLQOHGDQGHHQNlWLQRPSURMHNWHW )UlPMDQGHDYYX[QDVOlUDQGHL6\GRVWDSULO

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande svar

EU-strategi för sydöstra Skåne

Folkbibliotek och vuxenutbildning

Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. genom Europeiska Socialfonden

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

folk- och skolbibliotek

Verksamhetsplan 2004

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Uppdragsdirektiv för Förstudie inför marknadsföringsprojekt Unga män och pojkar läser

Biblioteksplan för Malmö stad

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Biblioteksplan

Välkommen till biblioteket

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Till Statens Kulturråd.

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon E-post

Inspel till arbetet med nationell biblioteksstrategi från skolbiblioteksgruppen

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Dela läslust projektplan

Skapande möten för bättre

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Biblioteksplan för Haparanda kommun Antagen BUN 2014/

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

1. Inledning Uppdrag och roller Biblioteksverksamhet Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

Biblioteksplan. Plan av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Ansökan om projektstöd

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Nordmalings kommun

Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Biblioteksplan. Köpings kommun

LÄGESRAPPORT JUNI 2004

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Ansökan om ett Digidelcenter på Rättviks kulturhus

Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare

Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Aktivitetsplan ökad mediesamverkan

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Rutiner för samråd och styrning

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

LUDVIKA KOMMUN (6)

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll framsteget

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Svar på motion om gemensamt bibliotek

Inledning

BIBLIOTEKSPLAN

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

Ett vägledningscentrum i samverkan

Ramavtal. Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE VFU

Annelie Börjesson och Ann Lundborg

Transkript:

Handläggare: 2005-09-22 Susanne Bolding Kulturrådet Direkttelefon: 0411-57 73 03 Att: Mats Hansson E-postadress: susanne.bolding@ystad.se Box 7843 Hemsida: www.ystad.se/vuxnaslarande 103 98 Stockholm Delrapport för projektet Folkbibliotek och vuxnas lärande, år 2 Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad (mars 2004-maj 2005) Projektets mål Det övergripande målet med projektet är att förbättra lärandemiljön i kommunerna och bidra till en högre utbildningsnivå och kompetens. Projektets mål är att stärka bibliotekets roll som en viktig förutsättning för vuxnas lärande. Vi har valt att angripa problemet med hjälp av fyra frågeställningar: Hur ska synen på biblioteken förändras för att bättre inbegripa de vuxenstuderande? Hur kan biblioteken bli en bättre resurs för de vuxenstuderande? Hur kan SÖSK 1 -biblioteken samverka för att stödja varandra och dra nytta av varandras resurser? Hur kan vi arbeta för att ingå i hållbara nätverk med exempelvis lärcentra, andra utbildare, organisationer och företag? Frågeställningarna syftar till att särskilja och tydliggöra de prioriterade områden och målgrupper vi arbetar med. Bibliotekens personal och miljö är en utmaning. En annan är att öka samverkan mellan de olika biblioteken i sydöstra Skåne, liksom att starta samarbete med exempelvis utbildningsanordnare, lärcentra och företag i kommunerna. Den vuxenstuderandes behov av olika kompetenser, studiemiljö, medier och annat ska på bästa sätt tillgodoses. Användarperspektivet ska genomsyra alla delar i projektet. Organisation Projektet leds av en styrgrupp bestående av bibliotekscheferna, projektledaren samt en representant från Länsbibliotek Skåne. Dessutom finns en projektgrupp. Den består av en 1 Sydöstra Skånes Samarbetskommitté 1

person, eller i ett fall två personer, från varje bibliotek i sydöstra Skåne, plus projektledaren som har rollen som sammankallande och ordförande. Tanken med den sistnämnda gruppen är att den ska fungera på ett operativt plan. Projektgruppen ska tillsammans med bibliotekschefer och projektledare bidra till att projektet konkretiseras. Arbetsmetod Under andra projektåret har styrgruppen haft åtta möten och projektgruppen elva. Ambitionen har under år två varit att ha styrgruppsmöten varannan månad och möten med projektgruppen varje månad. Vi anser det vara viktigt att träffas regelbundet i dessa två grupper för att kunna arbeta på ett sätt som liknar det problembaserade. Vi tror att diskussion och utbyte av erfarenheter är en bra metod för att lyckas med projektet. Projektledaren arbetar konsultativt såväl som operativt på de olika biblioteken samt ansvarar för analys och planering. Genomfört projektår 2 Genomfört på de enskilda biblioteken Under året som gått har alla deltagande bibliotek tagit fram handlingsplaner 2 för arbetet kring vuxnas lärande på varje enskilt bibliotek. Handlingsplanerna är utformade utifrån de lokala förhållandena och inbegriper nätverksarbete, utåtriktat arbete mot studenter och elever etc. Några gemensamma punkter är att alla bibliotek nu bedriver användarundervisning för elever och/eller lärare vid vuxenutbildningen, för allmänhet, sfi-grupper eller andra målgrupper. Ett par bibliotek är i startgroparna inför att dra igång tjänsten Boka en bibliotekarie. Alla bibliotek har nu inrättat studieplatser för de studerande. Samarbetet mellan biblioteken i sydöstra Skåne Under året har ett spontant samarbete uppstått mellan barnbibliotekarierna i de samverkande kommunerna, vilket resulterade i ett gemensamt skrivarläger för ungdomar under sommaren. Projektgruppen har träffats en gång per månad. Under året har gruppen fått struktur och utbytet och öppenheten har successivt ökat. Ämnen som vi berört är mångkultur liksom vissa frågor av praktisk karaktär. Det finns också ett stort behov av att jämföra och diskutera arbetsformer och situationen på de olika arbetsplatserna och utbytet av erfarenheter är mycket stort. Man stärker varandra och får nya idéer av gruppen. Under våren har arbetet till stor del ägnats åt att ta fram en gemensam länksamling. Den är tänkt att fungera som ett pedagogiskt verktyg för både användare och personal. Här finns också alla elektroniska resurser samlade vilket förhoppningsvis ökar användandet av betaldatabaserna, de blir dessutom lättare att hitta för både personal och användare. Ambitionen var från början att göra en gemensam portal, nu lägger vi ribban lägre och börjar med en länksamling. Beslut finns på att biblioteken ska skaffa ett gemensamt lånekort. Detta kommer att ske under sommaren 2005. Vi ska arbeta för att biblioteken i sydöstra Skåne får en gemensam katalog. En broschyr, gemensam för de fem kommunerna, har tagits fram och den ska i dagarna tryckas och distribueras. Den vänder sig till de studerande och vill ge exempel på hur biblioteken i våra kommuner kan stödja dem i studierna. Vi lyfter fram våra studiemiljöer, vad man finner på bibliotekets datorer och sist men inte minst, bibliotekets personal som ställer upp med sin kompetens. 2 Handlingsplanerna bifogas delrapporten. 2

Samarbeten utanför biblioteksområdet Vi känner nu att biblioteken har blivit en del av infrastrukturen kring vuxnas lärande i kommunerna. I alla kommuner har biblioteken skapat nya kontaktnät eller stärkt de man redan arbetade i. Särskilt starkt är samarbetet i Simrishamn och Tomelilla där vuxenutbildning och bibliotek samarbetar inom organisationen Lärcentra på Österlen. I mars -05 öppnade Lärcentra på Österlen i egna lokaler i Simrishamn. Nu kommer det att ställas andra krav på samarbetet och det blir extra viktigt att utveckla det. På biblioteken i Tomelilla och Simrishamn gjordes ett försök med en studievägledare en eftermiddag i veckan under en period våren 04. Försöket föll inte väl ut, få använde resursen. Kanske kommer ett nytt försök att göras under en annan period. Samarbete finns även med projektet Kulturalla i Tomelilla. Kulturalla är ett tillgänglighetsprojekt som finansieras av Kulturrådet. En kurs kring att skriva lättläst genomfördes inom detta samarbete, dessutom med Lärcentra Österlen som en deltagande part. Tomelilla planerar kulturdagar i projektets namn under maj-juni 2005. Handikappkonsulenten, bibliotekschefen, webbmaster och webbutvecklare har träffat handikappföreningarna två gånger efter nyår angående tillgängligheten på hemsidan. I Sjöbo kommun står man inför en helt ny organisation som kallas Kunskapsstaden. Kunskapsstaden är en ny samverkansmodell för utbildning och kompetensutveckling i Sjöbo kommun och bygger på behovet av det livslånga lärandet. Vuxenutbildning och högstadium i Sjöbo samlas under samma tak med en rektor och en ny profil. Här är början till ett helt nytt samarbete mellan folkbibliotek och skola. Diskussionen har behandlat bibliotekariens pedagogiska roll och det nödvändiga i att föra in vår yrkeskompetens i skolan och knyta bibliotekarien till skolans ledningsgrupp. Nära samarbete mellan folkbibliotek och skola är en förutsättning för bra pedagogisk utveckling av verksamheten. I Skurup finns biblioteket med som en kugge i ett större kommunalt samarbete. I Skurup har samarbetet utvecklats och lett till att biblioteket medverkade när 1000 vägar till kunskap genomfördes hösten 2004. Forum Ystad, lärcentrum i Ystad, har blivit en samarbetspartner för Ystads bibliotek. Långt framskridna planer finns på att en vägledare kommer att finnas på biblioteket i Ystad ett visst antal timmar i veckan, likaså diskuteras möjligheten att en bibliotekarie arbetar på Forum Ystad några timmar i veckan. Studenter blir nu hänvisade till biblioteken av personal vid lärcentrum och vice versa, vilket vi ser som ett tecken på att vi ser varandras kompetenser. Efter några träffar vet vi att biblioteket finns i medvetandet när Forum Ystad ger service till sina studenter. Bibliotekschefen finns nu med i en grupp bestående av de flesta stora stödjande instanserna i kommunen, som arbetsförmedling och försäkringskassa. Forum Ystad jobbar själva med processen flexibelt lärande. Vi är bara i början av samarbetet som har stora möjligheter att bli kreativt och bra. Länsbiblioteket är en drivande part i samarbetet över kommungränserna. Länsbiblioteket har en person närvarande i styrgruppen. Dessutom har man tagit initiativ till en vuxnas lärandegrupp i länet. Vid första sammankomsten gav projektledaren för projektet i sydöstra Skåne en lägesbeskrivning tillsammans med projektledaren för hallandsprojektet. Tanken är att mötena ska främja samarbete över kommungränserna. Gruppen är alltför nystartad för att kunna presentera några konkreta resultat. En person från Länsbibliotek Skåne finns med, tillsammans med projektledaren, under en utbildningsturné till de samverkande biblioteken. 3

Kompetensutveckling Under första året lades stor vikt vid kompetensutvecklingsåtgärder. Under andra året har satsningen fortsatt med följande program som knyts till projektet kring vuxnas lärande: Studiebesök på Forum Ystad Gällde styrgrupp och projektgrupp. Vi träffade rektorerna och diskuterade verksamheten på Forum Ystad och hur ett samarbete skulle kunna se ut. Studiebesök på Kristianstad högskolas bibliotek, Väglednings- och Lärcentrum (VLC) samt stadsbiblioteket i Kristianstad Erbjöds all personal. Vi diskuterade högskolebibliotekets uppdrag och arbetsmetoder samt introducerades i högskolans databaser. Under eftermiddagen besökte vi VLC och bibliotek och fick exempel på hur samarbetet ser ut. Studiebibliotekariens arbete med vuxenutbildningen fick vi inblick i vid besöket på stadsbiblioteket. Datum: 17/5 och 16/6 kl. 9.30-ca 15 Kurs i att skriva lättläst Maria O Donnell, från Centrum för lättläst höll i kursen främst för personal inom biblioteken i SÖSK, främst från Tomelilla och Simrishamn. 3/9 9-16 Halvdagsseminarium Lärcentrakickoff Erica Sahlin, projektledare på Sydskånska gymnasiet i Ystad talade om ett projekt kring flexibelt lärande. Nils Friberg från Kristianstad VLC (Väglednings- och lärcentrum) Caroline Ahrgren, Lärcentrum Sölvesborg (Lärandets lusthus på biblioteket) Karin Jansson, Centrum för flexibelt lärande Fredag 10/9 8.30-12.00 på Valfisken i Simrishamn för all inblandad personal i lärcentrasamarbetet. Kurs i bibliotekspedagogik Malmö högskola höll i 5-poängskursen. Fyra personer från biblioteket i Tomelilla följde kursen som påbörjades på hösten och avslutades i januari 2005. Personalen upplevde det som mycket givande att samtliga bibliotekarier på biblioteket gick samma kurs. Sesimturné En person från Länsbiblioteket i Skåne genomförde tillsammans med projektledaren en utbildning i var och en av de samverkande kommunerna. Den syftar till att öka användningen av de digitala resurserna på biblioteken. Fokus ligger på Sesimportalen och den regionala länksamling som kommunerna gemensamt tagit fram. Rollspel och samarbetsövning ingår under de tre timmarna, allt för att uppmuntra till diskussion och delaktighet. Under maj genomfördes utbildningen i Sjöbo (4/5) och Tomelilla (25/5). Resterande kommuner fick utbildningen till hösten. Tid: 9-12 Lärmiljö med den studerande i fokus En eftermiddag med Caroline Ahrgren, bibliotekarie vid Sölvesborgs bibliotek och lärcentrum. Caroline berättade om hur de arbetar med de vuxenstuderande på hennes arbetsplats. Efteråt följde en diskussion i mindre grupper utifrån ett antal frågeställningar. Inbjudan vände sig till personal på bibliotek och vuxenutbildning i Ystad, Sjöbo och Skurup och arrangerades av biblioteket i samarbete med Forum Ystad, lärcentrum i Ystad. 17 maj 14-16 Enkät gällande kompetensutveckling En enkätundersökning genomfördes med bibliotekspersonalen som målgrupp hösten 2004. Syftet var att undersöka hur kompetensutvecklingsåtgärderna inom projektet för vuxnas lärande mottagits. Tidsperioden som undersöktes var augusti 2003 till augusti 2004. 4

Svarsresultatet var mycket lågt, endast drygt 40 % svarade på enkäten. Resultatet visar att en stor majoritet upplevt studiebesök och kurser mycket positivt. Svaren visar också att en hel del behöver förbättras gällande förankringsarbetet. Personalen vill ha mer tid för att diskutera t.ex. ett genomfört studiebesök. Många önskade sig mer utbildning inom kundbemötande, marknadsföring, informationssökning, hur man arbetar med mål och prioriteringar samt hur man kan nå och arbeta med vuxenstuderande. Undersökningen är ett led i ambitionen att hitta metoder för att förmedla kunskap till varandra. Här finns ytterligare en del att göra, men biblioteken arbetar med dessa frågor kontinuerligt och man har på många ställen funnit en form för hur en sådan förmedling kan fungera. Pedagogiska bord Under ett par timmar i december genomfördes en gruppdiskussion i Simrishamn enligt modellen för Pedagogiska bord. Det innebar att personalen ett par dagar tidigare fått en inbjudan och en frågeställning att fundera över. Frågeställningen löd: Vuxnas lärande ska genomsyra hela biblioteksverksamheten. Vad kan vi göra för att alla ska bli delaktiga? Hur ser du på din egen roll i det arbetet? Det gav alla i personalen tillfälle att fundera över och diskutera kring den egna rollen och samtidigt ge sin syn på projektet och hur det kan utvecklas. Det fungerade mycket bra att i små grupper föra en diskussion kring en vald frågeställning. Mångkultur Under året har begreppet mångkultur legat som ett filter, ett extra fokus, över vår verksamhet. En diskussion har förts på alla bibliotek, men främst i styrgrupp och projektgrupp. Det har skett en del under året gällande nya kontakter. SFI, svenska för invandrare, har varit en viktig målgrupp. Samarbete har startat eller fördjupats i alla kommuner. Arbetet kring mångkultur finns beskrivet i en särskild rapport till Kulturrådet. 3 Tillgänglighet Arbetet med hemsidorna har påbörjats och biblioteken deltar i en genomgång av lokalerna ur tillgänglighetsaspekt. 4 På de flesta bibliotek har datorer med handikappanpassning införskaffats, exempelvis datorer med textförstoring och talsyntes. Vi har fört en diskussion kring hur användandet av de handikapphjälpmedel som finns på biblioteken kan ökas. Arbetet med att marknadsföra dessa har påbörjats. I samarbete med handikappkonsulenten och handikapporganisationerna i Ystad genomfördes en vecka på temat lässvårigheter på biblioteket i Ystad under vecka 42 2004. De flesta handikapporganisationer var representerade i en utställning. Inbjudna var ett antal författare som föreläste kring lättläst litteratur och konsten att leva bra trots handikapp. De särskoleklasser och lärare som via direktkontakt blivit inbjudna slöt upp stort, medan arrangemangen för allmänheten kunde ha varit bättre besökta. Analys av år 2 Året har till stor del handlat om att varje bibliotek börjat realisera planerna för den egna verksamheten gällande vuxnas lärande. Varje bibliotek har tagit fram en handlingsplan kring arbetet med vuxnas lärande som man arbetar utifrån. Det bidrar till att förankringen blivit starkare på varje bibliotek med flera i personalen involverade. 3 Bibliotek och mångkultur i sydöstra Skåne, rapport februari 2005 till Kulturrådet 4 Projekt genom Kulturrådet 5

Samarbetet utanför bibliotekets väggar har stärkts i alla kommuner. Det har tagit tid att skapa nya relationer och det har ibland krävts ett stort tålamod, men under år två har vi börjat se resultatet av vårt arbete. Nätverket med kommunens utbildningsanordnare har i alla kommuner blivit tydligare och bibliotekens roll i vuxnas lärande har förts ut effektivt. Arbetet i projektgruppen har utvecklats mycket positivt under året. Deltagarna i projektgruppen känner sig stärkta av varandra, man diskuterar och inspirerar varandra vilket underlättar arbetet i projektet. Vinsterna gäller inte enbart arbetet med de vuxenstuderande, utan samtalet handlar i hög grad om annat stöd och utbyte som behövs. Projektet har sprängt gränserna för att enbart handla om vuxnas lärande till att handla om biblioteksutveckling i en vidare mening. Biblioteken har gjort flera ekonomiska vinster genom samarbetet. Kostnaderna för broschyr och det kommande lånekortet kan hållas nere väsentligt eftersom kvantiteten för beställningarna är stor. Den ekonomiska besparingen är stor också när det gäller de kompetensutvecklingsinsatser som gjorts. Genom att samordna dessa och dela på kostnaderna reduceras kostnaden. Många av dessa utbildningar skulle inte ha kommit till stånd utan projektets existens så för personalens del är vinsten betydande. Aktiviteten på varje enskilt bibliotek böljar något. I Tomelilla låg man t.ex. tidigt långt framme för att under våren 2004 delvis befinna sig i ett viloläge beroende på en omorganisation i kommunen. Man har dock dragit igång en bra verksamhet som rullar på och följer handlingsplanen. I projektet försöker vi vara lyhörda för situationen på varje bibliotek och inser att skillnaderna mellan kommunerna påverkar resultatet i stort. Det är desto viktigare att projektet finns så att känslan av att vara med finns kvar, på så sätt kan man lätt komma ifatt när situationen tillåter det. Vad vi vill inför år 3 Kompetensutveckling Sesim-utbildning på alla bibliotek med diskussion kring hur vi arbetar med studenter och hur vi använder de elektroniska resurserna. Information och diskussion kring Internationella Bibliotekets service liksom Fråga Biblioteket. Detta arbete görs främst med tanke på våra användare med annat modersmål än svenska. Studiebesök Fördjupning och förankring av genomförd kompetensutveckling, bl.a. med hjälp av metoden för Pedagogiska bord. Samarbete inom SÖSK Samarbetet mellan biblioteken kan förstärkas ytterligare inom fler områden. När vi nu funderar på att ha en gemensam katalog medför det diskussioner kring medieförsörjning, regelverk etc. Planer finns på personalutbyte för att utbyta erfarenheter som kan leda till nya tankegångar, ev. effektiviseringar. Arbetet med att försöka få till stånd en gemensam katalog kommer att fortskrida. Samarbete utanför biblioteksområdet Vi arbetar vidare med ambitionen att bli en del av nätverket kring vuxnas lärande. Kontakten med vuxenutbildningen kan fördjupas ytterligare. 6

Mångkultur Det arbete och de diskussioner som påbörjats kommer att fortsätta. Marknadsföringsmaterialet ska översättas till de största invandrarspråken i kommunerna och spridas så att de når målgruppen. Tätare samarbete med sfi, invandrarföreningar och andra nätverk. Arbete med fokusgrupper för att kartlägga behov. Samarbete över kommungränserna kring inköp av medier på andra språk än svenska, lättlästa böcker, språkkurser etc. Kunskap kring hur servicen kan förbättras, t.ex. med hjälp av Internationella bibliotekets hemsida. Tillgänglighet I de flesta kommuner finns ett påbörjat arbete och en medvetenhet om tillgänglighetsaspekten. Det finns många idéer kring hur arbetet kan gå vidare. I ett par bibliotek finns handikapphjälpmedel som utnyttjas mycket lite. En del av arbetet går ut på att sprida medvetenheten om att dessa finns och hur de används. Kontakt bör tas med handikappföreningarna och kommunens handikappkonsulent där sådan finns för att t.ex.diskutera gemensamma arrangemang. De vuxenstuderande Användarperspektivet har hittills i projektet varit underförstått. Vi har förberett och odlat marken, nu måste vi slå på trumman så att användarna kommer och tar för sig. Ett sätt kan vara att bjuda in till särskilda träffar, cafékvällar för samtal och information. Detta i kombination med enkätundersökning bör ge oss den information som saknas för att på bästa sätt sätta den vuxenstuderande i centrum. Hemsida Arbetet med att presentera projektet via en hemsida går vidare. Målet med detta är att den tillsammans med rapporteringen ska ge en bred bild av projektet. Arbetet kommer att ingå som en del av rapporteringen till Kulturrådet. För ytterligare information hänvisas till hemsidan: www.ystad.se/vuxnaslarande Ylva Arnman Tf. bibliotekschef Ystads stadsbibliotek Susanne Bolding Projektledare SÖSK-kommunernas bibliotekssamarbete 7