TRYGGHET, TRIVSEL OCH LIKABEHANDLING

TRYGGHET, TRIVSEL OCH LIKABEHANDLING Utvärdering av gymnasieskolans elever i årskurs 1, 2010 Utvecklingsavdelningen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 5 2 SYFTE 6 3 METOD OCH URVAL 6 3.1 Genomförande 6 3.2 Urval och svarsfrekvens 7 4 RESULTAT OCH DISKUSSION 9 4.1 Bakgrundsfakta 9 4.2 Trivsel, trygghet och likabehandling 10 4.2.1 Trivsel och rekommendera sin skola 10 4.2.2 Trygghet 14 4.2.3 Ordning 17 4.2.4 Skolk 21 4.2.5 Respekt 23 4.2.6 Likabehandling 24 4.3 Slutsatser avseende resultat 29 5 METOD 30 5.1 Metoddiskussion 30 5.2 Slutsatser avseende metod 31 Bilagor: Gymnasieenkät år 1, 2010 Förkortningar 2010-06-18

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte På uppdrag av Utbildningsnämnden i Malmö har en enkätundersökning genomförts under vårterminen 2010 med samtliga elever i gymnasieskolans årskurs 1 i såväl de kommunala som de fristående skolorna. Frågeställningarna har fokus på områdena trivsel, trygghet och likabehandling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever i årskurs 1 upplever sin utbildning att alla som arbetar inom gymnasieskolorna ska få kunskap om hur eleverna upplever olika skolor och kunna göra jämförelser såväl skolor emellan som över tid att resultatet ska utgöra ett underlag för likabehandlings- och kvalitetsarbetet samt för formulering av utvecklingsbehov att elever och vårdnadshavare ska få information om hur olika utbildningar upplevs av elever Resultaten i korthet Trivsel och trygghet Trivseln är mycket hög inom såväl Malmös kommunala som fristående gymnasieskolor och trivseln har ökat över tid. 119 elever (6 %) trivs emellertid dåligt eller mycket dåligt, vilket är ett observandum. Skillnaden mellan hur eleverna trivs på de olika skolorna är stor. En stor majoritet av eleverna vill rekommendera sin skola till andra elever. En stor majoritet av alla elever (95 %) känner sig alltid eller för det mesta trygga på sin skola. 144 elever av 3107 (5 %) känner sig emellertid aldrig eller sällan trygga på sin skola. Generellt kan konstateras att eleverna känner sig betydligt tryggare i sin skola idag än för fyra år sedan. Variationen mellan de kommunala skolorna var också betydligt större för fyra år sedan och en slutsats är att de trygghetsskapande insatser som görs och har gjorts inom Utbildningsförvaltningens gymnasieskolor har varit framgångsrika. Skolk De flesta eleverna i årskurs 1 skolkar sällan eller aldrig. Till skillnad från förra årskurs 1- enkäten uppger killar i år att de skolkar mer än tjejer. Den främsta anledningen till att elever skolkar är att de inte upplever att undervisningen är meningsfull, därefter kommer att plugga till prov och dåligt schema. Det är stora skillnader mellan skolorna. Ordning och respekt De allra flesta elever har en mycket positiv bild av ordningen på sin skola. Det är naturligtvis bekymmersamt att nästan var fjärde elev inte upplever att de har arbetsro på lektionerna, men det är ändå glädjande att andelen som har svarat positivt har ökat med 34 procentenheter sedan 2007. Jämför man hur eleverna har svarat på skolnivå blir spännvidden stor. 4

De allra flesta eleverna känner sig respekterade av såväl personalen som av de andra eleverna på sin skola och elevernas upplevelser har blivit mer positiva över tid. Skillnaden mellan elevernas uppfattningar på de olika skolorna är emellertid stor. Tjejer känner sig något mer respekterade än killar. Majoriteten av eleverna anser att tjejer och killar har samma möjligheter att visa vad de kan på lektionerna. Intressant är att tjejerna i större utsträckning (91 %) upplever att tjejer och killar ges lika möjligheter att visa vad de kan än killar (83 %). Likabehandling Det är glädjande att den stora majoriteten av eleverna, 2609 elever (84 %) aldrig har varit utsatta för våld, hot eller mobbning på sin skola. Men, det är ändå bekymmersamt att 329 elever (16 %) känner sig utsatta för trakasserier i någon form på sin skola. Var femte elev har blivit utsatt för kommentarer om sitt utseende som de inte tycker om, kränkande språkbruk, t.ex. könsord och kränkande skämt. Var tionde elev har blivit utsatt för tafsande eller annan beröring som de inte tycker om och drygt var tionde elev har blivit utsatt för annan kränkande behandling. I dessa frågor gäller nolltolerans och vid de skolor där trakasserier förekommer måste skolledningen gå på djupet med detta. Av de elever som svarat att de har blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, från någon enstaka gång till mycket ofta, uppger sju elever av tio att de har blivit utsatta av andra elever. Att 164 elever (16 %) upplever att de blivit utsatta av personal är mycket bekymmersamt och kräver ytterligare utredning på respektive skola. Knappt var tredje elev kontaktade någon av skolans personal när de hade blivit utsatta. Av de som sökt hjälp av någon i skolans personal svarar majoriteten att de fick ganska mycket eller så mycket stöd och hjälp de ville ha. Anmärkningsvärt är att 35 % svarade att de inte fick något stöd alls. Slutligen kan konstateras att generellt sett samvarierar positiva svar på trivsel, ordning och trygghet med låga förekomster av trakasserier av olika slag. Elever som känner sig trygga, som upplever att ordningen på deras skola är god, som upplever hög kvalitet på de sociala relationerna i sin skola, trivs och vill gärna rekommendera sin skola till andra elever. Dessa resultat stämmer också väl med Skolverkets attitydundersökning (2009). 1 BAKGRUND På uppdrag av Utbildningsnämnden i Malmö har under vårterminen 2010 en enkätundersökning genomförts för samtliga elever i årskurs 1 i såväl de kommunala som de fristående skolorna. Enligt gällande skolplan ska kontinuerliga utvärderingar ge kunskap om elevernas upplevelse av sin utbildningssituation. Sedan 1995 har enkätundersökningar genomförts vartannat år med samtliga elever i årskurs två i gymnasieskolan inom Malmö kommun. 2007 beslutade Utbildningsnämnden att attitydundersökningar i form av elevenkäter ska genomföras varje år, vartannat år i årskurs 1 och vartannat år i årskurs 2. En mer omfattande enkät genomförs i årskurs 2, medan en mer begränsad enkät med fokus på trivsel, trygghet och likabehandling genomförs i årskurs 1. Det innebär att även elever på gymnasieskolans individuella program medverkar. I år är andra gången en enkät genomförs i årskurs 1. 5

Årets enkätfrågor har reviderats i den förvaltningsövergripande likabehandlingsgruppen, i vilken samtliga skolor är representerade. Rektorerna för de fristående skolorna inbjöds till ett särskilt möte, där de erbjöds att delta i utvärderingen. De har också haft möjlighet att påverka frågorna, vilket resulterat i att frågeställningar skiljer sig åt i några fall. Majoriteten av frågeställningarna är dock identiska. Alla fristående skolor deltog i enkäten utom Framtidsgymnasiet, Realgymnasiet och Rytmus. Enkäten består av 31 frågor, med ett antal delfrågor. Frågeställningarna har fokus på områdena trivsel, trygghet och likabehandling. Genomgående är frågekonstruktionen sådan att det mest positiva svarsalternativet står först. För att kunna jämföra resultatet med tidigare undersökningar är många frågor likadana, men såväl tillägg som borttagande av frågor har gjorts och några frågor har reviderats på grund av att de har uppfattats som svårförståeliga eller otydliga. 2 SYFTE Syftet med undersökningen är Att ta reda på hur elever i årskurs 1 i gymnasieskolan upplever sin skolsituation avseende trivsel, trygghet och likabehandling Att alla som arbetar inom gymnasieskolorna ska få kunskap om hur eleverna upplever olika program och olika skolor och kunna göra jämförelser såväl program/skolor emellan som över tid Att resultatet ska utgöra ett underlag för likabehandlingsarbete, kvalitetsbedömning och formulering av utvecklingsbehov 3 METOD OCH URVAL 3.1 Genomförande Årets upplaga av enkäten har besvarats via internet med hjälp av enkätprogrammet Query & Report. Majoriteten av eleverna har via sin PedNet-adress fått en länk till en webbsida där de besvarat enkäten som sedan skickats till en databas, som nås via nätet. De elever som saknar PedNet-adresser fick besvara en publik enkät (de flesta fristående skolorna). Samtliga frågor var tvungna att besvaras för att respondenterna skulle kunna gå vidare till nästa fråga, utom i de fall då frågekonstruktionen var av karaktären om du svarat Nej på ovanstående fråga gå vidare till fråga X. Utvecklingsavdelningen har sammanställt resultatet och ansvarat för att varje skola har fått sitt eget resultat samt denna rapport som presenterar det samlade resultatet från såväl de kommunala som de fristående skolorna. Syftet med detta är att alla skolor ska kunna jämföra sitt eget resultat med det samlade resultatet från samtliga kommunala respektive fristående skolor. De enskilda skolornas rapporter är avsedda att användas som ett underlag för skolornas systematiska kvalitetsarbete. 6

Svaren har analyserats dels utifrån samtliga respondenter på de kommunala skolorna, nedan benämnt Alla K, dels utifrån respondenterna på de fristående skolorna Alla F. Svaren har också analyserats utifrån fyra kategorier, nämligen kön samt efter vilket språk man i huvudsak talar hemma utifrån frågeställningen Vi talar i huvudsak svenska hemma, Vi talar i huvudsak ett annat språk hemma eller Vi talar lika ofta svenska som ett annat språk hemma. Kategorierna s-elever och a-elever har skapats genom att s-elever är de som uppgett att de enbart talar svenska hemma och a-elever av de två övriga grupperna, dvs. de som uppgett att de i huvudsak talar ett annat språk eller lika ofta ett annat språk som svenska. Resultatet presenteras i denna rapport utifrån dessa fyra kategorier på de frågor där betydande skillnader framkommit. Skolor vars svarsfrekvens understiger 50 % redovisas inte i de skolvisa sammanställningarna, se tabell 2 och 3 nedan, med undantag för Klara Nya Gymnasium och Mikael Elias Teoretiska Gymnasium som båda hade en svarsfrekvens på 49 %. I tidigare sammanställningar har resultaten även analyserats utifrån elevernas programtillhörighet och ytterligare två kategorier har ingått, nämligen studieförberedande och yrkesförberedande program. Denna indelning visade sig svår att göra för de fristående skolorna. Dessutom visar tidigare resultatanalyser att elevens skoltillhörighet är mer avgörande för svaren än programtillhörighet. I föreliggande rapport görs jämförelser såväl mellan skolor som över tid. Till det individuella programmet har räknats de elever som betecknas som IV-5, dvs. elever som är skolplacerade och ingår i heltidsstuderande IV-grupper. IVIK-elever har inte deltagit i enkätundersökningen. Utvecklingsavdelningen har analyserat det totala resultatet och sammanställt föreliggande rapport. 3.2 Urval och svarsfrekvens Totalt har enkäten besvarats av 3107 elever, varav 1064 elever går på fristående gymnasieskola och 2043 på kommunal gymnasieskola. 46 % är killar och 54 % tjejer av det totala antalet elever. 40 % har annat modersmål än svenska, a-elever, och 60 % har svensk språkbakgrund, s-elever. Tabellen nedan visar svarsfrekvensen för de kommunala skolorna och de fristående skolorna. I år är det första gången som elever från fristående skolor ingår i sammanställningen av årskurs 1- enkäten. Siffrorna inom parentes avser förra gången enkätundersökningen genomfördes i årskurs 1, 2008. Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Kommunala gy-skolor 2749 2043 74 % (82 %) Fristående gy-skolor 1645 1064 65 % Totalt 4394 3107 71 % Tabell 1 Svarsfrekvensen på de kommunala skolorna har sjunkit från 82 % 2008 till 74 %. Som framgår av tabellen är svarsfrekvensen för de kommunala skolorna högre än för de fristående, 74 %, att jämföras med 65 %. I nedanstående tabeller redovisas hur många elever och hur stor andel som har besvarat enkäten på respektive skola. 7

Skolor Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Agnesfrids gymnasium 83 73 88 % Bellevue gymnasium 183 83 45 % Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium 386 286 74 % Heleneholms gymnasium 354 266 75 % Malmö Borgarskola 483 380 79 % Malmö latinskola 205 113 55 % Mediegymnasiet 172 134 78 % Mölledals gymnasium 122 103 84 % Pauli gymnasium 233 186 80 % Rönnens gymnasium 112 104 93 % S:t Petri skola 282 225 80 % Universitetsholmens gymnasium 134 90 67 % Totalt 2749 2043 74% Tabell 2. Svarsfrekvens fördelad på de olika kommunala skolorna Skola Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Bladins 63 57 90 % Bryggeriet 54 51 94 % Cybergymnasiet 311 250 80 % Design & Construction College 58 47 81 % Drottning Blankas Gymnasium 49 32 65 % Einar Hansengymnasiet 35 33 94 % 4ans gymnasium 20 18 90 % Jensen gymnasium 100 60 60 % John Bauer 202 81 40 % Klara Nya Gymnasium 80 39 49 % Kunskapsgymnasiet 105 61 58 % Malmö Praktiska Gymnasium 138 87 63 % Mikael Elias Teoretiska gymnasium 57 28 49 % NTI-gymnasiet 149 41 28 % Peabskolan 32 32 100 % ProCivitas 170 138 81 % Tau Learning 22 9 41 % Totalt 1645 1064 65 % Tabell 3. Svarsfrekvens fördelad på de olika fristående skolorna Variationen på de kommunala skolorna är stor, från 93 % på Rönnens gymnasium till 45 % på Bellevue gymnasium. På de fristående gymnasieskolorna är variationen emellertid betydligt större, från 100 % på Peabskolan till 28 % NTI-gymnasiet. 8

4 RESULTAT OCH DISKUSSION 4.1 Bakgrundsfakta I nedanstående redovisning av resultatet har vi enbart tagit med heltal när det gäller procentsatserna. Detta medför att den totala procentsatsen inte alltid blir 100 %. Eleverna som har besvarat enkäten fördelar sig i kategorier enligt nedanstående tabell, fördelade på de kommunala skolorna och de fristående skolorna. Andelen respondenter i olika kategorier Kommunala Kategori gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Tjejer 56 % 50 % Killar 44 % 50 % A-elever 46 % 29 % S-elever 54 % 71 % Antal 2043 1064 Tabell 4 På de kommunala skolorna är andelen tjejer högre (56 %) än på de fristående (50 %), där könsfördelningen är jämn. Störst skillnad mellan de kommunala och de fristående skolorna är det emellertid avseende andelen a-elever (elever som talar lika ofta svenska som ett annat språk hemma eller huvudsakligen ett annat modersmål ). Nästan hälften av eleverna på de kommunala skolorna utgörs av a-elever (46 %), att jämföras med knappt tre av tio (29 %) på de fristående skolorna. Tabellen nedan visar elevernas svar på frågan vad de gjorde förra läsåret. För de kommunala skolorna redovisas även svaren indelade i studieförberedande respektive yrkesförberedande och individuellt program. Siffrorna inom parentes i texten under tabellen avser 2008 års siffror. Vad gjorde du förra läsåret? ALLA F+K Alla K Alla F Yrk end. K Stud end. K IV end. K Jag gick i grundskolans år 9 83 % 82 % 85 % 72 % (74%) 93 % (92%) 57 % (69%) Jag gick på ett individuellt program 7 % 8 % 5 % 12 % (13%) 2 % (2 %) 30 % (20%) Jag gick ett annat nationellt program 4 % 3 % 5 % 6 % (7 %) 2 % (3 %) 2 % (2 %) Annat 6 % 7 % 4 % 10 % (6 %) 4 % (3 %) 11 % (9 %) Tabell 5 Det är inga stora skillnader mellan elever på kommunala skolor och fristående skolor. Något fler elever på de fristående skolorna kommer direkt från grundskolans årskurs 9. Tittar vi närmre på de kommunala gymnasieskolorna ser vi att majoriteten av eleverna på studieförberedande program går direkt från årskurs nio till gymnasieskolan, 93 % (92 %), att jämföras med 72 % (74 %) på yrkesförberedande program och endast 57 % (69 %) på IV. Resultaten är närmast identiska med den förra undersökningen utom avseende IV-elevernas svar. I årets undersökning uppger tre av tio IV-elever att de gick på individuellt program förra året också, en ökning med tio procentenheter. Det är inga betydande skillnader mellan könen. Av de 6 % (5 %) som svarade att de gjorde något annat förra läsåret uppgav nästan var tredje elev att de gick på annat program (t.ex. IV), 12 % praktiserade eller jobbade, 20 % hade ett sabbatsår, var sjuka eller gjorde 9

ingenting, 15 % studerade på IVIK, 9 % gick om samma program och 10 % studerade i Danmark eller i andra länder. Endast 3 % gick om ett år i grundskolan. 4.2 Trivsel, trygghet och likabehandling Under rubriken trivsel och trygghet och likabehandling samlas frågor kring de sociala förhållandena i skolan; kvaliteten på relationerna, hur trygga eleverna upplever sig vara och hur de ser på ordningen på skolan och möjligheterna till arbetsro. Här ställs också frågor kring förekomsten av våld, hot eller mobbning, om de upplever att pojkar och flickor ges lika möjligheter samt vilken hjälp de upplever sig få av skolans personal vid behov. 4.2.1 Trivsel och rekommendera sin skola Diagrammet nedan visar samtliga elevers svar på de frågor som rör trivseln på skolorna. Hur trivs du? med andra elever 58% 36% 4% 2% i din nuvarande skola 55% 39% 4% 2% på raster och håltimmar 58% 35% 5% 2% med lärarna 42% 49% 7% 2% med skolarbetet 28% 58% 11% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Diagram 1 I diagrammet ser vi att en stor majoritet av eleverna (94 %), har svarat bra eller mycket bra på frågan om de trivs i sina skolor. Det är en liten minskning sedan 2008, då motsvarande siffra var 96 %. 6 % (=119 elever) trivs emellertid dåligt eller mycket dåligt, vilket är en liten ökning sedan 2008, då 4 % (=105 elever) uppgav samma sak. Det är ingen skillnad mellan elever i kommunala och fristående skolor. Eleverna i fristående skolor uppger emellertid i högre grad att de trivs mycket bra i sina skolor, än elever i kommunala skolor, 62 %, att jämföras med 51 %. 94 % av samtliga elever trivs också bra eller mycket bra med andra elever och hela 93 % uppger att de trivs bra eller mycket bra på raster och håltimmar, vilket är oförändrat sedan 2008. 91 % trivs med sina lärare och 86 % med skolarbetet, vilket är en liten minskning med en respektive tre procentenheter sedan 2008. 10

Diagrammet nedan visar elevernas upplevelse av trivsel över tid. Jag trivs i min nuvarande skola 100% 95% 96% 92% 94% 90% 85% 82% 80% 75% 2007 åk 2 2008 åk 1 2009 åk 2 2010 åk 1 Diagram 2 Generellt kan konstateras att eleverna trivs betydligt bättre på sina skolor idag än för tre år sedan, då 82 % svarade att de trivdes bra eller mycket bra i sina skolor, mot 94 % i årets enkät. Elever i årskurs 1 trivs generellt bättre än elever i årskurs 2. En liten minskning kan konstateras av andelen positiva svar i årets enkät jämfört med årskurs 1-undersökningen 2008. Det är ingen betydande skillnad mellan olika elevkategorier. På skolnivå är emellertid skillnaderna i trivsel stora. Diagrammet nedan visar svaren på skolnivå. Skolorna är rangordnade efter andelen elever som svarat att de trivs mycket bra eller bra på sin nuvarande skola. 11

Andel elever som trivs i sina skolor BLA DBG PRO KG UH RÖG BG CYB AFG ML MED SP MB PEA EHG DCC ALLA HE PAG MPG FJG KNG MD 4G JG MET 79% 100% 100% 99% 98% 98% 96% 96% 96% 96% 96% 96% 95% 95% 94% 94% 94% 94% 94% 93% 92% 92% 90% 89% 89% 87% Diagram 3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagrammet visar att trivseln varierar mellan 100 % av eleverna som trivs bra eller mycket bra, till 79 % och från 21 % som trivs dåligt eller mycket dåligt på sin skola jämfört med 0 %. Rekommendera sin skola 83 % av samtliga elever har svarat att de instämmer helt eller ganska mycket i påståendet att de vill rekommendera sin skola till andra elever. Det är betydligt lägre än andelen elever som uppger att de trivs i sin skola (94 %), men jämför vi hur det ser ut på skolnivå på de båda frågorna är överensstämmelsen ganska stor. Diagrammet nedan visar elevernas svar på skolnivå. Skolorna är rangordnade efter andelen elever som svarat att de instämmer helt eller ganska mycket i påståendet att de vill rekommendera sin skola till andra elever. 12

Andel elever som vill rekommendera sin skola BLA PRO PEA KG SP CYB BG DBG 4G HE MB RÖG EHG ALLA MED ML UH AFG PAG MD KNG DCC FJG JG MET MPG 61% 59% 98% 96% 94% 93% 93% 92% 92% 91% 89% 88% 87% 86% 85% 83% 82% 82% 81% 78% 77% 76% 74% 72% 71% 70% Diagram 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svaren spänner från 98 % av eleverna som vill rekommendera sin skola till 59 %, vilket överlag får anses vara ett mycket gott betyg åt Malmös gymnasieskolor. Det är emellertid bekymmersamt att spännvidden mellan de som inte alls vill rekommendera sin skola är så stor som mellan 0 % och 17 %. De flesta skolor som ligger över genomsnittet (ALLA) på trivsel ligger också över genomsnittet på viljan att rekommendera sin skola. Några skolor avviker emellertid från mönstret. Eleverna på MED, ML, UH, PAG och DCC trivs på sina skolor, men är mindre benägna att rekommendera dem. Eleverna på HE och 4G däremot rekommenderar gärna sin skola, men trivs inte i lika hög grad. Vill man rekommendera sin skola så trivs man, här finns ett starkt samband, men man kan trivas på sin skola utan att vilja rekommendera den. 13

Viljan att rekommendera sin skola varierar mellan kategorierna enligt kurvan i diagrammet nedan. Jag vill rekommendera min skola till andra elever 100% 90% 80% 79% 86% 85% 81% 83% 85% 83% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% a-elever s-elever tjejer killar ALLA ALLA F ALLA K Diagram 5 Elever med svensk språkbakgrund vill hellre rekommendera sin skola (86 %) än elever med annat modersmål än svenska (79 %) och tjejer i något högre utsträckning än killar, 85 % jämfört med 81 %. Det är ingen betydande skillnad mellan elever på kommunala skolor och elever på fristående skolor. 4.2.2 Trygghet En stor majoritet av alla elever (95 %), känner sig alltid eller för det mesta trygga i sina skolor, vilket är i stort sett detsamma som i förra årets årskurs 2-enkät då 96 % uppgav att de kände sig trygga i sin skola. Det är inga större skillnader mellan elevkategorierna om man jämför de positiva svaren. S-elever känner sig i högre grad trygga i sina skolor (97 %) än a-elever (93 %). 144 elever av 3107 (5 %) känner sig emellertid aldrig eller sällan trygga i sin skola. På skolnivå är emellertid spännvidden stor; från 0 % som aldrig eller sällan känner sig trygg till 11 %. Diagrammet nedan visar elevernas svar på frågan om de känner sig trygga på sin skola. Skolorna är rangordnade efter summan av de positiva svaren. 14

Andel elever som känner sig trygga på sina skolor KG BG UH EHG PRO MED BLA SP MB PEA DBG HE ML DCC ALLA CYB KNG 4G RÖG MPG PAG FJG MD JG MET AFG 100% 100% 100% 100% 99% 99% 98% 98% 97% 97% 97% 97% 97% 96% 95% 95% 95% 94% 94% 93% 92% 92% 91% 90% 89% 89% Diagram 6 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det är naturligtvis glädjande att de allra flesta elever känner sig trygga i sin skola, men samtidigt är det oacceptabelt att 5 % av alla gymnasieelever sällan eller aldrig känner sig trygga i sin skolvardag. Varje skola måste analysera sitt resultat och vidta lämpliga åtgärder för att alla elever ska känna sig trygga på våra skolor. Diagrammet nedan visar elevernas upplevelse av trygghet i skolan över tid. I jämförelsen ingår bara de kommunala skolorna, då vi inte har resultat från de fristående skolorna över tid. 15

Trygghet över tid 2007-2010 100% 2007 åk 2 2008 åk 1 2009 åk 2 2010 åk 1 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AFG FJG HE MB ML MED MD PAG RÖG SP UH ALLA K ALLA F Diagram 7 Generellt kan konstateras att eleverna känner sig betydligt tryggare i sin skola idag än för tre år sedan, då 88 % kände sig trygga, mot 95 % i årets enkät. Det kan också konstateras att trygghetsfaktorn är mycket hög på alla gymnasieskolorna. Variationen mellan de kommunala skolorna var också betydligt större för fyra år sedan och en slutsats är att de trygghetsskapande insatser som görs och har gjorts inom utbildningsförvaltningens gymnasieskolor har varit framgångsrika. I diagrammet nedan jämförs skolorna med varandra utifrån summan av de positiva svaren på trivsel och trygghet. Andel elever som trivs och känner sig trygga trygghet trivsel 200% 180% 160% 140% 120% 60% 40% 20% 0% 98% 100% 98% 99% 100% 96% 96% 94% 95% 96% 95% 96% 94% 96% 94% 94% 94% 96% 92% 93% 90% 89% 90% 89% 87% 79% 100% 80% 100% 98% 100% 99% 97% 100% 99% 100% 98% 97% 97% 95% 97% 94% 97% 95% 96% 89% 93% 92% 95% 94% 92% 91% 90% 89% KG BLA UH Diagram 8 PRO DBG BG MED EHG SP ML MB CYB PEA RÖG HE ALLA DCC AFG MPG PAG KNG Elever som trivs känner sig också trygga. Rangordningen i diagrammet ovan är i stort sett detsamma som i diagram 3 och 6, vilket innebär att det finns ett samband. De skolor där störst andel elever trivs och känner sig trygga är ProCivitas och Bryggeriets gymnasium och de med minst andel är Malmö Praktiska gymnasium och Mikael Elias Teoretiska gymnasium. 4G FJG MD JG MET 16

4.2.3 Ordning De allra flesta elever har en mycket positiv bild av ordningen på sin skola. Diagrammet nedan visar samtliga elevers svar på de frågor som rör ordningen på skolorna. Frågorna är rangordnade med den som fått flest positiva svar överst. Ordning Personalen på min skola ser till att ordningsregler följs 40% 47% 11% 3% Jag känner till ordningsreglerna 44% 41% 11% 4% Ordningen på skolan är god 37% 47% 12% 4% Jag har arbetsro på lektionerna 28% 49% 18% 5% Eleverna följer ordningsreglerna 23% 50% 22% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt Instämmer ganska mycket Instämmer ganska lite Instämmer inte alls Diagram 9 Som framgår av diagrammet känner drygt åtta elever av tio till de ordningsregler som gäller på deras skola och nästan nio av tio anser att lärarna/personalen på deras skola ser till att ordningsreglerna följs. Vidare instämmer drygt åtta elever av tio helt eller ganska mycket i påståendet att ordningen på deras skola är god. En ny fråga lades till i förra årets årskurs 2-enkät. Den gäller huruvida eleverna följer ordningsreglerna på sin skola. Drygt var fjärde elev (27 %) tycker inte det, vilket är en minskning med åtta procentenheter sedan förra året, då 35 % av eleverna inte tyckte att eleverna följer ordningsreglerna. Denna fråga hamnade sist i rangordningen såväl i fjol som i år. Att så många som 27 % uppger att eleverna inte följer ordningsreglerna tyder snarare på att många är medvetna om de få elever som bryter mot reglerna än att många elever skulle bryta mot reglerna. Nästan åtta av tio elever anser att de har arbetsro på lektionerna, vilket är nästan identiskt med den förra årskurs 1-enkäten 2008 och en klar förbättring sedan förra årets årskurs 2-enkät då sju av tio uppgav att de hade arbetsro på lektionerna. Det är naturligtvis bekymmersamt att nästan var fjärde elev inte upplever att de har arbetsro på lektionerna, men det är ändå glädjande att andelen som har svarat positivt har ökat betydligt över tid. Se diagram 10. Det är inga stora skillnader i synen på ordningen mellan de kommunala och de fristående skolorna. 84 % svarar att ordningen är god. 77 % av eleverna på såväl kommunala som fristående skolor svarar att de har arbetsro på lektionerna. Elever på de fristående skolorna tenderar att välja det mest positiva svarsalternativet i högre grad än elever på de kommunala skolorna. De finns inga betydande skillnader mellan de olika elevkategoriernas svar. Killar är dock mer positiva till hur eleverna följer ordningsreglerna än tjejer, 76 % att jämföras med 71 %. Diagrammet nedan visar hur elevernas bild av ordningen på Malmös gymnasieskolor har förändrats över tid. Frågorna är rangordnade efter resultaten i årets undersökning. 17

Ordning över tid 2007 åk 2 2008 2009 åk 2 2010 Personalen på min skola ser till att ordningsregler följs 51% 79% 87% 87% Jag känner till ordningsreglerna 69% 85% 82% 85% Ordningen på skolan är god 54% 73% 84% 84% Jag har arbetsro på lektionerna 43% 70% 77% 78% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 10 Generellt ser vi en klar förbättring. 2007 kände 69 % av eleverna till ordningsreglerna, mot 85 % i såväl årets årskurs 1-enkät som den förra årskurs 1-enkäten, 2008 och 82 % i förra årets årskurs 2-enkät. Tendensen är tydlig i alla frågor som rör ordningen över tid. Eleverna i årskurs 1 är betydligt mera positiva i sina svar än eleverna i årskurs 2 och eleverna i förra årets årskurs 2-enkät var betydligt mer positiva än eleverna 2007. De största förändringarna som har skett sedan 2007 är dels att eleverna uppfattar att personalen i långt större utsträckning ser till att ordningsreglerna följs, dels att en avsevärt större andel elever anser att de har arbetsro på lektionerna. Diagram 11 och 12 på följande sidor visar vad eleverna på de olika skolorna tycker om ordning och möjlighet till arbetsro på sin skola. 18

Ordningen på min skola är god BLA PRO EHG SP PEA MB RÖG UH CYB KG DBG JG DCC HE ALLA 4G MED BG ML PAG AFG KNG MPG FJG MD MET 61% 71% 69% 71% 100% 98% 97% 97% 94% 92% 90% 90% 89% 89% 88% 87% 85% 84% 84% 83% 82% 82% 80% 80% 77% 77% Diagram 11 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 19

Jag har arbetsro på lektionerna BLA PRO SP PEA RÖG KG UH AFG EHG DCC MB 4G DBG ALLA MED MD CYB HE FJG ML PAG KNG MPG BG MET 36% 90% 88% 87% 85% 83% 82% 82% 81% 79% 78% 78% 77% 76% 75% 74% 73% 72% 71% 66% 64% 59% 57% 96% 96% Diagram 12 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämför man hur eleverna har svarat på skolnivå blir spännvidden stor. Från 39 % som upplever att ordningen på deras skola inte är god eller mycket god till 0 % och från 64 % som upplever att de inte har arbetsro på lektionerna till 4 %. Generellt kan konstateras att det finns en överensstämmelse mellan elevernas svar avseende ordningen på skolan och arbetsro så tillvida att elever som upplever att ordningen på deras skola är god också upplever att de har arbetsro på lektionerna. Det finns emellertid några undantag. På Agnesfrids gymnasium t.ex. upplever 82 % av eleverna att de har arbetsro på lektionerna, vilket är väl över genomsnittet, samtidigt som andelen elever som upplever att ordningen på skolan är god ligger under genomsnittet. På Cybergymnasiet är det tvärtom. Andelen elever som upplever att ordningen på deras skola är god ligger över genomsnittet och andelen som upplever att de har arbetsro ligger under genomsnittet. Att ha arbetsro på lektionerna är en förutsättning för inlärning och detta är ett utvecklingsområde, såväl avseende det sociala klimatet i klassrummet som lärarens ledarskap. Varje skola måste analysera sina egna resultat utifrån sina förutsättningar. 20

4.2.4 Skolk I diagrammet nedan jämförs de olika elevkategoriernas svar på frågan om hur ofta det händer att de skolkar. Diagrammet visar också jämförelsen med förra årskurs 1-enkäten, 2008. Andel elever som sällan eller aldrig skolkar 2010 2008 90% 80% 79% 71% 75% 76% 75% 76% 76% 70% 60% 75% 72% 76% 73% 74% 50% 40% 30% 20% 10% 0% S-ELEVER A-ELEVER KILLAR TJEJER ALLA K ALLA F ALLA Diagram 13 76 % av samtliga elever uppger att de aldrig eller sällan skolkar. En större andel elever på fristående skolor uppger att de aldrig skolkar (47 %), än elever på de kommunala skolorna (43 %). 1 % av eleverna på såväl de fristående som på de kommunala skolorna skolkar varje dag, 10 % någon gång i veckan, 14 % någon gång i månaden och 31 % sällan. Det är inga betydande skillnader mellan de olika kategorierna, men till skillnad från den förra årskurs 1-enkäten uppger killarna att de skolkar mer än tjejerna. 12 % av killarna uppger att de skolkar någon gång i veckan eller varje dag, att jämföras med 10 % av tjejerna. A-elever uppger att de skolkar mer än s-elever, 14 % att jämföras med 9 % och särskilt killarna. Bland a-eleverna uppger 15 % av killarna att de skolkar någon gång i veckan eller varje dag att jämföras med 12 % av tjejerna. I diagrammet nedan jämförs elevernas svar på skolnivå. Staplarna visar andelen elever på skolorna som har svarat att de aldrig eller sällan skolkar. 21

Andel elever som sällan eller aldrig skolkar EHG PRO BLA PEA UH SP MB PAG KG ALLA MET DBG DCC CYB RÖG HE ML MED KNG FJG MPG MD AFG BG 4G 39% 49% 63% 91% 90% 88% 84% 84% 83% 81% 80% 79% 75% 75% 75% 74% 74% 73% 72% 72% 70% 69% 68% 68% 68% Diagram 14 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Spännvidden blir större på skolnivå än mellan elevkategorierna, från 91 % som svarar att de aldrig eller sällan skolkar till 39 %. Tabellen nedan visar vad de elever som har uppgivit att de skolkar har svarat på frågan om anledning till skolk. 25 % av eleverna uppger att de skolkar sällan, någon gång i månaden, någon gång i veckan eller varje dag. Varje elev kunde uppge flera anledningar till skolk och för alla skolorna är det 2039 svar, varav 1347 är från de kommunala skolorna och 692 från de fristående. Tabellen visar andelen svar fördelade på de olika svarsalternativen med den vanligast förekommande överst, utifrån allas svar. Anledningen till skolk Alla (2039 svar) Alla K (1347 svar) Alla F (692 svar) annat 35 % 34 % 39 % ej meningsfull undervisning 21 % 22 % 18 % pluggar till prov 19 % 19 % 20 % dåligt schema 18 % 19 % 15 % trivs inte i skolan 4 % 4 % 5 % trivs inte i klassen 3 % 3 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % Tabell 6 22

Den främsta anledningen till att elever skolkar är att de inte upplever att undervisningen är meningsfull, därefter kommer att plugga till prov och dåligt schema. Ej meningsfull undervisning och dåligt schema är vanligare anledningar till skolk på de kommunala skolorna än på de fristående. Drygt 35 % av svaren anger något annat, något större andel på de fristående än på de kommunala. De fritextsvar som eleverna gav visar att cirka två tredjedelar av eleverna är skoltrötta och en tredjedel av dem uppger att de skolkar antingen på grund av att de är sjuka, väljer att göra andra viktiga saker eller försover sig och stannar hemma hela dagen. Det kan ligga nära till hands att tro att elever som inte trivs skolkar. Mest intressant med svaren är att ytterst få elever uppger att de skolkar för att de inte trivs i skolan eller i klassen. 4.2.5 Respekt Diagrammet nedan visar allas svar fördelade på samtliga delfrågor som gäller respekt. Frågorna är rangordnade från den som fått störst andel positiva svar till den som fått minst. Respekt Jag respekterar de som arbetar på skolan 71% 27% 2% 1% De som arbetar på skolan respekterar mig 57% 37% 5% 1% De andra eleverna respekterar mig 51% 40% 7% 2% Eleverna respekterar de som arbetar på skolan 39% 45% 13% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt Instämmer ganska mycket Instämmer ganska lite Instämmer inte alls Diagram 15 På frågorna om respekt har elevernas upplevelser blivit något mer positiva än i förra årskurs 1- enkäten. Det är glädjande att de allra flesta elever (94 %) känner sig respekterade av personalen på skolan, en liten ökning från förra årskurs 1-enkäten och av de andra eleverna på skolan (91 %), vilket är en liten minskning. 16 % av samtliga tycker inte att eleverna respekterar personalen, vilket är en minskning från 18 %. Det är inga stora skillnader mellan de olika elevkategorierna. Tjejer känner sig överlag något mer respekterade än killar och s-elever mer än a-elever. De allra flesta elever (88 %) upplever att lärarna ger flickor och pojkar lika möjligheter. Det är emellertid en minskning från förra årskurs 1-enkäten med tre procentenheter. Tjejerna anser det i högre grad än killarna, 91 %, att jämföras med 83 %. 23

4.2.6 Likabehandling Den stora majoriteten av eleverna, 2609 elever totalt (=84 %) har aldrig varit utsatta för våld, hot eller mobbning på sin skola. Detta är glädjande siffror, men det är ändå bekymmersamt att 16 % (=498 elever) känner sig utsatta för trakasserier på sin skola, även om det i de flesta fall rör sig om någon enstaka gång. Motsvarande siffra i förra årskurs 1-enkäten var 15 %. I diagrammet nedan har de 498 eleverna indelats i kategorierna. Elever som har blivit utsatta för våld, hot eller mobbning Diagram 16 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% ALLA Alla F Alla K Tjejer Killar A-elever S-elever Våld 5% 6% 5% 3% 8% 6% 5% Hot 10% 11% 11% 10% 12% 12% 10% Mobbning 8% 9% 9% 8% 10% 10% 8% Hot är vanligast förekommande. Totalt 10 % (=310 elever) har blivit utsatta för hot från någon enstaka gång till mycket ofta, 8 % (=249 elever) har blivit utsatta för mobbning och 5 % (=155 elever) har blivit utsatta för våld. Det är inga egentliga skillnader mellan elever på kommunala och fristående skolor. Siffrorna för hot och våld är identiska med förra årskurs 1-enkäten. Mobbning har minskat med en procentenhet. Killar har i högre grad än tjejer blivit utsatta för såväl hot (12 %) och våld (8 %) som mobbning (10 %). Och a-elever upplever sig överlag mer utsatta än s-elever. Tittar vi på skillnaden mellan killar och tjejer inom kategorierna a-elever och s-elever, ser vi att tjejer med annat modersmål än svenska är i högre grad utsatta för hot i sin skola än tjejer med svensk språkbakgrund, 13 % att jämföras med 8 %. I samband med frågorna om hot, våld och mobbning fick eleverna uppge om de blivit utsatta på grund av sitt ursprung, sin religion, sin sexuella läggning, sitt funktionshinder eller något annat. De flesta elever svarar något annat på alla frågorna, därefter kommer på grund av mitt ursprung. Det är inga betydande skillnader mellan kategorierna. Störst skillnad är det mellan tjejer och killar. Killar svarar att de blivit utsatta på grund av sitt ursprung i högre grad än tjejer. 4 % av alla killar svarar att de blivit utsatta för våld på grund av sitt ursprung mot 1 % av tjejerna och 6 % av alla killar att de blivit utsatta för hot på grund av sitt ursprung, mot 4 % av tjejerna. 6 % av killarna svarar att de blivit utsatta för våld på grund av något annat mot 3 % av tjejerna. På frågan om mobbning uppger något fler killar, 6 %, att de blivit utsatta på grund av något annat än tjejer, 4 %. 5 % av samtliga elever uppger att de blivit utsatta för bilder, SMS eller annat med sexuell koppling och var femte elev (20 %) har blivit utsatta för kommentarer om sitt utseende som de inte tycker om och kränkande skämt. Var tionde elev (10 %) har blivit utsatt för tafsande eller annan beröring som de inte tycker om och 11 % har blivit utsatta för annan kränkande behandling. Svaren överensstämmer helt med 2008 års siffror. En ny fråga har lagts till sedan 24

2008 avseende kränkande språkbruk, t.ex. könsord. Det är ett område som de flesta av våra skolor pekar ut som problematiskt, vilket speglas i elevernas svar. En femtedel av eleverna har blivit utsatta för detta. I diagrammet nedan jämförs de olika kategoriernas svar avseende andelen elever som blivit utsatta, från någon enstaka gång till mycket ofta. 25% 20% 15% Kränkande skämt Bilder, SMS eller annat med sexuell koppling Kommentarer om ditt utseende Tafsande eller annan beröring 10% 5% Kränkande språkbruk t.ex. könsord Annan kränkande behandling 0% ALLA Alla F Alla K Tjejer Killar A-elever S-elever Diagram 17 Störst skillnader mellan kategorierna är det avseende ovälkomna kommentarer om utseendet och kränkande språkbruk, t.ex. könsord. Tjejer och s-elever känner sig mer utsatta för ovälkomna kommenterar om sitt utseende än killar och a-elever. Killar och s-elever upplever sig i högre grad än tjejer och a-elever utsatta för kränkande språkbruk, t.ex. könsord. Tabellen nedan visar elevernas svar på frågan om vem som utsatt dem för hot, våld, mobbning och annan kränkande behandling uppdelat på tjejer och killar. Vem blev du utsatt av? ALLA Alla K Alla F Tjejer Killar Elev på min skola 68 % 67% 69 % 72 % 63 % Personal 16 % 16 % 15 % 13 % 19 % Annan person 17 % 17 % 16 % 15 % 18 % Tabell 7 Av de elever som svarat att de har blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, från någon enstaka gång till mycket ofta, uppger de flesta (68 %) att de har blivit utsatta av andra elever. Att 164 elever (16 %) upplever att de blivit utsatta av personal är mycket bekymmersamt och kräver ytterligare utredning på respektive skola. Slutligen har 173 elever (17 %) svarat att de blivit utsatta av annan person. Betydligt fler killar än tjejer svarar att de blivit utsatta av personal, 19 %, att jämföras med 13 %. I vilken utsträckning bad de elever som ansåg sig trakasserade om hjälp av skolans personal? Elever som blivit utsatta av annan elev är mindre benägna att kontakta någon av skolans 25

personal, än om de har blivit utsatta av personal på skolan. Drygt tre av tio (31 %) kontaktade någon av skolans personal om de blivit utsatta av annan elev och drygt fyra av tio (44 %) kontaktade någon om de blivit utsatta av personal. Tjejer är mindre benägna att kontakta någon än killar, endast tre av tio om de blivit utsatta av annan elev och drygt fyra av tio (41 %) om de blivit utsatta av personal. Motsvarande siffror för killarna är 33 % om de blivit utsatta av annan elev och 49 % om de blivit utsatta av personal. Endast en tredjedel av de som ansåg sig utsatta för någon form av trakasserier kontaktade någon i skolans personal. Utav fritextsvaren på varför eleverna inte kontaktade någon person på skolan, framgår det att ungefär hälften av eleverna inte uppfattade händelserna som allvarliga och att en fjärdedel inte vågade eller ville anmäla kränkningarna. Ett mindre antal elever ansåg sig själv kunna ta hand om de kränkningar som inträffade och lösa dem i samråd med berörda. Diagrammet nedan visar vem de elever, som uppgett att de varit utsatta, kontaktade för att få hjälp. Vem kontaktade du? Killar Tjejer ALLA utsatt av annan elev utsatt av personal utsatt av annan elev utsatt av personal utsatt av annan elev utsatt av personal 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% mentor annan lärare kurator skolsköterska skolledning Övrig personal Diagram 18 Mentorn är den person som eleven vänder sig till i första hand oavsett vem de har blivit utsatta av, killar i högre grad än tjejer. När eleverna har blivit utsatta av personal på skolan kontaktar de dock i mindre utsträckning mentorn och i större utsträckning skolledning och skolsköterska/ kurator än om de har blivit utsatta av en annan elev. Svaren är relativt samstämmiga inom de olika kategorierna. De elever som bad om hjälp när de hade blivit utsatta för våld, hot, mobbning eller någon annan form av trakasserier, fick de någon hjälp? 26

Hur mycket hjälp och stöd fick du? ALLA 30% 24% 10% 35% ALLA K 29% 27% 10% 34% ALLA F 33% 18% 11% 38% Tjejer 28% 26% 11% 35% Killar 33% 22% 9% 36% S-elever 32% 17% 8% 44% A-elever 29% 31% 13% 27% Diagram 19 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Så mycket jag ville ha Ganska mycket Väldigt lite Inget alls Av de som sökt hjälp av någon i skolans personal svarar 54 % att de fick ganska mycket eller så mycket stöd och hjälp de ville ha, vilket är en minskning med sex procentenheter, jämfört med förra årskurs 1-enkäten 2008. Anmärkningsvärt är att 35 % svarade att de inte fick något stöd alls, jämfört med 31 % 2008. Elever på de kommunala skolorna är mer positiva till den hjälp de fått (56 %), än elever på de fristående skolorna (51 %). På de fristående skolorna är det en högre andel elever som inte upplever att de fått någon hjälp alls (38 %), att jämföras med 34 % på de kommunala skolorna. Det är stora skillnader mellan elevkategorier. 60 % av eleverna med annat modersmål än svenska är positiva till hjälpen medan enbart 49 % av eleverna som enbart talar svenska är positiva. Det är också s-eleverna som i störst utsträckning inte anser sig ha fått någon hjälp alls (44 %), att jämföras med 27 % av a-eleverna. Eleverna ombads också att besvara frågan om de själva hade utsatt någon på sin skola för kränkande behandling. 4 % av samtliga elever (=138 elever) svarade att de hade utsatt någon på grund av hans/hennes ursprung, 3 % på grund av hans/hennes sexuella läggning, kön eller religion och 2 % på grund av hans/hennes funktionshinder. 6 % uppger att de har utsatt någon på sin skola för kränkande behandling på grund av något annat. I diagrammet nedan jämförs de olika kategoriernas svar avseende andelen elever som har utsatt någon på sin skola för kränkande behandling, från någon enstaka gång till många gånger. 27

Har du själv utsatt någon på din skola för kränkande behandling? 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% ALLA ALLA K ALLA F tjejer killar a-elever s-elever på grund av hans/hennes ursprung på grund av hans/hennes sexuell läggning på grund av hans/hennes funktionsnedsättning på grund av hans/hennes religion på grund av hans/hennes kön på grund av något annat Diagram 20 Störst skillnader är det mellan tjejer och killar. Långt fler killar än tjejer uppger att de utsatt någon på sin skola för kränkande behandling. 7 % av samtliga killar svarar att de har utsatt någon på grund av hans/hennes ursprung, mot 2 % av tjejerna. 4 % av killarna uppger att de utsatt någon på grund av dennes sexuella läggning. 1 % av tjejerna uppger detsamma. 4 % av killarna uppger att de utsatt någon på grund av dennes religion, att jämföras med 1 % av tjejerna. Vidare uppger 8 % av killarna att de har utsatt någon på grund av något annat, vilket 4 % av tjejerna uppger. Elever på fristående skolor uppger att de utsatt någon för kränkande behandling i något större utsträckning än elever på kommunala skolor. 95 % av samtliga elever har aldrig känt sig orättvist behandlade. Dock upplever sig 5 % ha blivit detta. De främsta anledningarna anser eleverna vara deras kön (6 %) deras ursprung (8 %) och något annat (9 %). En jämförelse mellan de olika kategorierna visar störst skillnader mellan a- elever och s-elever. 13 % av alla a-eleverna har känt sig orättvist behandlade på grund av sitt ursprung, medan bara 4 % av s-eleverna uppger detsamma. 7 % av a-eleverna har känt sig orättvist behandlade på grund av sin religion, mot 2 % av s-eleverna. Däremot har 7 % av s- eleverna känt sig orättvist behandlade på grund av sitt kön, att jämföras med 5 % av a-eleverna. Här är det ingen skillnad mellan tjejers och killars uppfattning. Killar känner sig i högre grad orättvist behandlade på grund av sin religion än tjejer, 6 % mot 3 % samt på grund av sin sexuella läggning, 5 % mot 1 %. Gör personalen något när någon blir utsatt för kränkande behandling? Var tredje elev svarar ja och var tionde nej på den frågan. Resten, 60 % svarar jag vet inte. Det är inga betydande skillnader mellan kategorierna. Resultatet skiljer sig inte från den förra årskurs 1-undersökningen, 2008. Eleverna fick också besvara frågan om de själva gör något när de ser att någon på deras skola blir utsatt för kränkande behandling. Majoriteten (56 %) av samtliga elever svarar ibland, var femte elev ingriper aldrig och 24 % ingriper alltid. Killar ingriper i högre grad alltid, 27 %, än tjejer, 22 %, a-elever mer än s-elever, 29 % respektive 20 %. Svaren på frågan om personalen ingriper överensstämmer med svaren i förra årskurs 1-enkäten 2008. 28

I skollagen fastslås att alla som verkar inom skolan aktivt ska motverka trakasserier och förtryck och att alla skolor ska bedriva ett aktivt och målmedvetet arbete för att motverka all form av mobbning och trakasserier. Varje skola måste analysera sitt resultat och revidera sin likabehandlingsplan i förhållande till resultaten. 4.3 Slutsatser avseende resultat Sammanfattningsvis kan konstateras att de allra flesta trivs och känner sig trygga i den skola de går. Elevernas trivsel i skolan och med andra elever är tämligen konstant över tid. Ett annat mått på trivsel och den sociala miljön i skolan är huruvida elever och lärare bemöter varandra med respekt, vilket mer än nio av tio elever anser, en betydande ökning över tid. Det är också glädjande att de allra flesta eleverna i årskurs 1 har en mycket positiv bild av ordningen på våra gymnasieskolor och den positiva bilden har förstärkts över tid. Vidare upplever årets ettor att personalen på deras skola ser till att ordningsreglerna följs i betydligt större utsträckning än förra årets tvåor. Dessa positiva resultat kan vara en effekt av att skolorna överlag har fokuserat sina insatser kring värdegrundsfrågor på ett mer strukturerat sätt än tidigare, dels på grund av resultatet av tidigare enkäter, dels på grund av att likabehandlingsarbetet liksom arbetet med att upprätta en likabehandlingsplan enligt Diskrimineringslagen (2009:567) och skollagens kapitel 14 a kap. har intensifierats. En hel del arbete återstår dock, framförallt på skolnivå, med tanke på att 23 % av alla elever uppger att de inte har arbetsro på lektionerna. Att den stora majoriteten av alla elever aldrig har varit utsatta för våld, hot eller mobbning på sin skola är naturligtvis ett mycket positivt resultat. Samtidigt är det oroväckande att 16 % (=498 elever) känner sig utsatta för någon form av trakasserier, även om det i de flesta fall rör sig om någon enstaka gång. I denna fråga gäller nolltolerans och vid de skolor där trakasserier förekommer måste skolledningen gå på djupet med detta. Att var femte elev upplever att de har blivit utsatta för kommentarer om sitt utseende som de inte tycker om, kränkande språkbruk t.ex. könsord och kränkande skämt, liksom att var tionde elev uppger att de har blivit utsatta för tafsande eller annan beröring som de inte tycker om och drygt var tionde elev har blivit utsatt för annan kränkande behandling, är också resultat som varje skola måste analysera. Frågan om varför så många elever väljer att inte kontakta någon av skolans personal när de har blivit utsatta måste ställas på varje skola. Av dem som sökt hjälp av någon i skolans personal svarar majoriteten att de fick ganska mycket eller så mycket stöd och hjälp de ville ha. Anmärkningsvärt är att 35 % svarade att de inte fick något stöd alls. Generellt sett är det inga betydande skillnader mellan de olika elevkategoriernas svar i undersökningen som helhet. De största skillnaderna är mellan olika skolor. Spännvidden mellan skolorna är betydande och här är det viktigt att varje skola tar till sig och analyserar sitt resultat. Till sin hjälp i värdegrundsarbetet har skolorna flera förvaltningsövergripande handlingsplaner och stödmaterial 1 : 1 All refererat material finns på webben, www.malmo.se/gymnasieskolor 29

- En värdegrund med eleven i centrum - Övergripande likabehandlingsplan - Handlingsplan Trygg & Säker skola - Likabehandlingsplanen ett stödmaterial En förvaltningsövergripande likabehandlingsgrupp med representanter för varje enhet bildades 2007 och fungerar dels som ett nätverk för att stötta skolorna i arbetet med utarbetandet och uppföljningen av likabehandlingsplanen, dels som en referensgrupp för alla frågor som rör likabehandlingsarbetet inom Utbildningsförvaltningen. Slutligen kan konstateras att generellt sett samvarierar positiva svar på trivsel, ordning och trygghet med låga förekomster av trakasserier av olika slag. En slutsats man kan dra utifrån undersökningens resultat är att elever som känner sig trygga, som upplever att ordningen på deras skola är god och som upplever hög kvalitet på de sociala relationerna i sin skola, trivs och vill gärna rekommendera sin skola till andra elever. Dessa resultat stämmer också väl med Skolverkets attitydundersökning (2009). 5 METOD 5.1 Metoddiskussion Att årskurs 1 eleverna väljs ut som respondenter vartannat år är bra. De har viss erfarenhet av sin skola från en och en halv termin och kan uttala sig om förhållandena där. Dessutom innebär det att elever på individuella programmet kan delta i de förvaltningsövergripande enkätundersökningarna. Genomförandet av enkätundersökningen gjordes med hjälp av enkätprogrammet Query & Report. Att utföra undersökningar via nätet underlättar såväl för respondenterna som för de som skall bearbeta och analysera svaren. Dock finns det vissa svagheter med programmet vad gäller frågekonstruktionen. Det går t.ex. att svara på följdfrågor, som inte skall besvaras, av dem som svarat nekande på den föregående frågan. En ansvarig person för genomförandet skulle utses vid samtliga enheter. Det faktum att svarsfrekvensen mellan de olika programmen och skolorna varierar så mycket, gör att man ifrågasätter om så verkligen skett. Enkäten innehåller ett stort antal frågor med delfrågor. Alla frågorna måste besvaras för att man skall kunna avsluta enkäten. Detta kan kanske ha bidragit till att svarsfrekvensen inte blev högre? Elever som tröttnar på att svara på frågorna kan inte avsluta enkätundersökningen. 74 % svarsfrekvens på den totala populationen är acceptabelt, men målsättningen nästa gång en enkät görs i årskurs 1 är att få en större svarsfrekvens. Analysen har skett genom att fyra kategorier har skapats: Tjejer och killar, samt elever med svensk språkbakgrund respektive elever med annat modersmål än svenska. Jämförelser har också gjort mellan fristående och kommunala skolor. Korstabuleringar mellan frågor har genomförts och analyserats i resultatet. Detta för att få en tydligare bild över sambandet mellan vissa frågor. 30