Olof Cerne, Ann Sellbrink Skolmatsakademin, 2-3 september 2014

Dagens föredrag Syfte: minska måltidens miljöpåverkan Smartare mat Få barnen att uppskatta maten Fakta, miljö och mat 6 utgångspunkter för hållbar mat Tips och inspiration

3 viktigaste Lite kött Lite svinn Bra fisk

UTGÅNGSPUNKTER FÖR HÅLLBARA MATVANOR Välj ekologiskt Välj fisk från hållbara bestånd Utgå från säsongens råvaror Ät en hållbar mängd kött och mejeriprodukter Handla utan bil Släng inte maten

MAT OCH HÅLLBARHET HELHETSTÄNKANDE Klimat Ekologi Djuromsorg Fisk och hav Fair Trade

Klimatförändringar Växthusgaser Koldioxid, metan, lustgas koldioxidekvivalenter Global uppvärmning IPCC, forskning Effekter av global uppvärmning Olja, kol, naturgas

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER Källa: IPCC 2007, European Environment Agency

KLIMATUTMANINGEN 10 ton koldioxidekvivalenter/svensk och år (konsumtionsperspektiv) Källa: Naturvårdsverket 2008 För att bromsa den globala uppvärmningen behöver vi komma ner till runt 1 ton till 2050.

MAT OCH KLIMAT Shoppa 15 % Resa 30 % Äta 25 % Bo 30 % Maten står för cirka 25 % av våra utsläpp av svenskens växthusgaser. Källa: Naturvårdsverket 2008

Matens klimatpåverkan Cirka 80 % av klimatgaserna uppstår i primärproduktionen, djurhållningen dominerar Jordbruk livsmedelsindustri Transporter Avfall konsumtion Handel

Livscykelanalyser

Djurhållningens utsläpp av växthusgaser globalt lustgas indirekt 9% fossila bränslen, jordbruk 2% lustgas stallgödsel 17% avskogning 34% lustgas kvävegödsling 5% metan gödsellager 5% annan markanvändning 2% metan, idisslare 25% process, transport 1%

ÄTA KLIMATSMART Komplext Enkelt Hur motiverar vi bra val?

UTGÅ FRÅN SÄSONGENS RÅVAROR Inspiration Godast och billigast i sin rätta säsong Tänka i nya banor

SJU ÅRSTIDER Det spirar sparris och nässlor Försommar nypotatis och jordgubbar Semestertid blåbär och squash Sensommar spetskål och plommon Höstskörden bönor, äpplen och lamm De frosttåliga grönkål och jordärtskockor Vinterförrådet rödkål och persiljerötter

Lättast på hösten!

UTGÅ FRÅN SÄSONGENS NÄRPRODUCERADE RÅVAROR 1. Ät mer grova grönsaker som odlas på friland 2. Ät mindre av grönsaker som odlas i uppvärmda växthus. 3. Undvika att äta flygtransporterade livsmedel

Källa: Camilla Gard, Klimatmat.se, data tagna från mat-klimat-listan, Elin Röös SLU

ÄT EN HÅLLBAR MÄNGD KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER Vår köttkonsumtion har ökat med 50% mellan 1990 och 2005. (SIK) 18 % av de globala växthusgasutsläppen (FAO) 75 % av marken vi tar i anspråk för vår matproduktion används till att odla djurfoder (J.Björklund, Mat & klimat) All mark är inte lämpad till att odla människoföda 9/10 av energin förloras av att gå omvägen via djuren

Kilo koldioxidutsläpp per kilo råvara 35 30 25 20 15 10 5 0?? Källor: SLU, Chalmers

ÄT EN HÅLLBAR MÄNGD KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER Idag: 86 kg/pers o år =236 g/pers o dag Hållbar mängd kött: 20 40 kg /pers o år =55-110 g/pers o dag = 500-1000 g CO 2 /dag = 200-400 kg CO 2 /pers o år Mål: max 1 ton Shoppa Resa Äta Bo Ca 250 kg/pers o år Källa: Mat & Klimat, Björklund m.fl.

ÄT EN HÅLLBAR MÄNGD KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER Ekologisk kyckling Föds upp på ekologiskt odlat foder. Enligt KRAVs regler måste varje fågel ha tillgång till utevistelse under minst en tredjedel av sitt liv. Ekologiska värphöns får inte hållas i burar utan måste kunna röra sig fritt.

ÄT EN HÅLLBAR MÄNGD KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER Kött och hälsa Kött, cancer och hjärt/kärlsjukdomar Kött vs. baljväxter Proteinbehov, Nordiska kostrekommendationerna mindre protein, mer fleromättade fetter

Vitaminer och mineraler att vara Järnutmaningen vegetabiliskt järn kan vara svårare att ta upp i kroppen Kompletera med något C- vitaminrikt till maten för bättre järnupptag Köttfaktorn A- och D-vitamin i vegetarisk mat B12 finns endast i animaliska produkter uppmärksam på!

ÄT EN HÅLLBAR MÄNGD KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER Receptmakeover Köttersättningar eller nya rätter? Kött som krydda eller köttfria dagar Umami-smaker: torkad svamp, syrade grönsaker, lagrad ost, buljong, thailändsk fisksås, köttbuljong Bönor, linser, ärtor, tofu Kikärtspannkakor Husmanskost med lite kött: ärtsoppa, kålpudding, fläskpannkaka Krydda med kött Blod!

VÄLJ EKOLOGISKT

VÄLJ FISK FRÅN HÅLLBARA BESTÅND

Miljöproblem kopplat till fisk och fiske Utfiskning, minskad biodiversitet, mindre mat Bottentrålning förstör bottnar Övergödning Gifter i fisk

90 % av världens stora fiskar, predatorer har fiskats ut på 50 år Stora fiskar i Nordatlanten har minskat med 80 % Nordsjön har varit mycket fiskrikt. 1995-2007 minskade fångsterna med 60 % 90 % av torsken som fångas i Nordsjön fångas innan den har hunnit leka 60 % av fisken som konsumeras i EU importeras 10-60 % av fångsten kastas tillbaka död, s k utkast. Uppgradering och bifångster. I Nordsjön kastades 500-800 000 ton (2008). EUs hela fångst 5 000 000 ton. Fiskeavtal med syd, t ex västafrika. 90 % av avgifterna betalas av EU, 10 % av fiskeföretagen.

Globala fångster av torsk, ton

Så blir EU:s nya fiskepolitik från 2014 EU:s regeringar måste sätta fiskekvoter som gör att fisken får en chans att föröka sig så att bestånden börjar växa igen. Politikerna måste nu följa den vetenskapliga rådgivningen när de bestämmer hur mycket fisk man får fånga. Det blir förbjudet att dumpa fisk överbord. Från år 2015 måste fiskare gradvis börja ta i land all fisk de fångar. Detta uppmuntrar till smartare fångstmetoder så att man inte tar upp småfisk och arter som man inte får ta i land. Regeringar får möjlighet att ge företräde till fiskare som fiskar med de mest hållbara metoderna. Rättvisare fiskeavtal med länder i till exempel Västafrika. EU-fartyg får bara ta upp ett överskott av fisk som lokalbefolkningen inte behöver.

Dioxiner och PCB Fisk och miljögifter Fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern innehåller ofta dioxin och PCB över EU:s gränsvärden. Kvicksilver abborre, gädda, gös och lake och stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver. Gravida. Max 2-3 ggr per år

Kilo koldioxidutsläpp per kilo råvara 35 30 25 20 15 10 5 0??

Odlad fisk Foderfisk Parasiter Övergödning

Musslor

HANDLA UTAN BIL 50% av våra matvarors transportutsläpp utgörs av våra bilresor till och från affären. Källa: Mat & Klimat, Björnklund m.fl.

SLÄNG INTE MATEN 1/3 av all mat som produceras slängs Livsmedelsförluster i U-länder Matsvinn i I-länder Konsumenter i Europa och Nordamerika slänger 95-115 kg/person och år Konsumenter i Afrika söder om Sahara och sydöstra Asien slänger 6-11 kg/person och år Källa: FAO: Global food losses and food waste

SLÄNG INTE MATEN Att minska matsvinnet är mer effektivt än att öka livsmedelsproduktionen för att ge mat åt världens fattiga. Källa: FAO: Global food losses and food waste

SLÄNG INTE MATEN Men jag slänger inte! 1. Synliggör 2. Utmana

SLÄNG INTE MATEN Ät mer blod! Det mesta av slakteriernas blod blir avfall eller foder. Bra näringsvärde Billigt och klimatsmart

UTGÅNGSPUNKTER FÖR HÅLLBARA MATVANOR Utgå från säsongens närproducerade råvaror Ät en hållbar mängd kött och mejeriprodukter Välj ekologiskt Välj fisk från hållbara bestånd Handla utan bil Släng inte maten

Workshop Vad gör vi idag för bra och klimatsmarta saker på min arbetsplats? Lista! (5 minuter) Hur skulle vi kunna vidareutveckla? Behöver ej vara konkret. Visionspromenad ihop med en kollega, helst från samma arbetsplats: 5 minuter var, en pratar, den andre lyssnar aktivt, uppmärksamt och stödjande. Lyssnaren har koll på tiden. (10 minuter) Tillbaka, skriv ner visionen enskilt. (5 minuter) Hur kan min vision förverkligas? Tvärgrupper om 5-6 personer från olika arbetsplatser. Varje person presenterar: Detta gör vi idag, detta vill jag förbättra. Därefter diskuterar gruppen utifrån detta, hur går du vidare, vilka bör involveras m.m. Alla i gruppen gör detta. Max 10 minuter per person. Workshopledaren håller tiden. (ca 60 minuter) Vägen till förändring. Formulera om din visionen till en konkret handlingsplan. Enskilt. (5-10 minuter) Om vi hinner: Presentera din handlingsplan för gruppen. Tack för idag! Hem och förbättra! olof@klimatmat.se ann@klimatmat.se