Art nr 7141 554 8 Verksamhetsberättelse 2003 Verksamhetsberättelse 2003 www.kommunal.se
INNEHÅLL 1 Verksamhetsberättelse för Svenska Kommunalarbetareförbundet 2003 Allmän ekonomisk översikt 15 Avtalsavdelningen 22 Bilagor 65 Branschråden 34 Ekonomi 46 Facklig-politisk samverkan 21 Förbundsstyrelsen 14 Information 41 Internationellt 37 Kommunalarbetaren 33 Ordföranden har ordet 8 Samhällspolitiska avdelningen 29 Sekretariatet 18 Slutord 45
2 Dick Johansson, golfbanearbetare sedan mer än 30 år, Åtvidaberg
3 Jag är en sån som gärna öppnar munnen Dick Johansson är facklig representant för golfbanearbetarna, eller greenkeepers som de helst vill kallas. Han ingår i branschrådet för lantarbetarna och i förhandlingsdelegationen för golfbaneavtalet. 2004 genomför de sitt första löneavtal inom ramen för Kommunals förhandlingar. Det är väl ett gammalt problem att golfbanor ofta är föreningsdrivna. Det gör det svårt vid löneförhandlingarna. En nackdel är att det kan vara så olika från år till år. Styrelsen byts ju ut eftersom den består av folk som arbetar ideellt. Ibland jättebra, ibland mindre bra. Ändå tycker Dick att han har ett fantastiskt trevligt arbete. Så trevligt att han valt att arbeta kvar på samma golfbana i mer än 30 år. En del arbetsuppgifter är mer väderberoende, som att dressa (vilket betyder att man lägger sand på greenen, gräsmattan, för att jämna ut). Annat, som exempelvis att klippa gräs, kan man göra även om det regnar. Det är många säsongsanställda. Säsongen börjar när vädret tillåter, ungefär från början av april och fortsätter till slutet av oktober. Då fylls arbetsplatserna av studerande, ungdomar eller andra. En del återkommer från år till år, men det är inte så lätt att åstadkomma den sammanhållning som krävs för att genomföra viktiga förändringar. Det är svårt att organisera en arbetsplats som kanske bara har 2-3 årsanställda. Dessutom jobbar de väldigt intimt med sin klubb, de känner klubben, är ofta med i klubben. Medlemskapet i golfbanan kan vara en personalförmån. Men Dick spelar inte så ofta på Åtvids golfbana längre. Det känns som jag fortfarande arbetar. Jag ser saker som jag inte hunnit med och vad som behöver göras. Då är det svårt att fokusera på spelet. Men när han har chans att spela på andra banor spelar han gärna. Förr krävde jobbet mer fysiskt av de anställda. Man fick gå med gräsklippare. I dag är det mest att sitta och låta sig transporteras medan maskinerna sköter jobbet. Det ger förstås inte lika mycket motion. Förr i tiden hade de flesta som arbetade på golfbanorna någon form av anknytning till lantbruksarbete. Fortfarande är en väg in i yrket att gå en naturbrukslinje på gymnasiet med inriktning på golf. Att höja lönen är ett huvudmål. Ett sätt är att höja statusen och det kan bl a handla om att förändra yrkesbeteckningen. Många vill att det ska heta greenkeeper, vilket är det internationella namnet. En annan väg är att införa olika ansvarssteg som kan ge olika lönenivåer. I dag är detta inte så tydligt, det handlar mer om att folk har personliga löner. Han hoppas att samgåendet med Kommunal ska ge större möjligheter i förhandlingarna. En sida som man kanske inte tänker på är att det är dyrt att genomföra avtalsförhandlingar. Det kostar lika mycket för ett litet förbund som för ett stort. Och det tär på krafterna att få fram ett avtal varje gång. Att golfbanearbetarna hamnade just i Kommunal kanske låter lite märkligt i förstone. Men många har likartade uppgifter sedan länge inom Kommunal. Ansvaret för fotbollsplaner och parkmark ligger ofta hos kommunala bostadsbolag och liknande. Även idrottsanläggningarna sköts generellt av kommunalare. Dick Johansson ser Kommunal som möjligheten och framtiden för bättre fackliga förhandlingar för hela hans yrkeskår. Annars har han inte varit fackligt engagerad särskilt länge, trots sina många år i yrket. Jag är väl en sådan som gärna öppnar munnen, så man tyckte väl att jag borde vara med och titta över löneavtalet. Arbetsmiljöfrågor är relativt små i just i den här yrkesgruppen. Just ur den aspekten är nog golfbanearbetare ganska idealiskt. Det är varierat, ger frisk luft och motion, och dessutom möjlighet att hålla kontakt med sin stora hobby.
4 Gun-Inger Fröberg, undersköterska, Timrå, på Sundsvalls sjukhus sedan 1975
5 Ibland har man lust att säga vad var det jag sa Det kommer hela tiden nya medicinska rön och vårdpersonalen förväntas hänga med. Ändå är det ingen självklarhet att de anställda får utbildning för arbetet, berättar undersköterskan Gun-Inger Fröberg. Det gäller att hålla sig framme, annars blir man lätt utan. Jag lär mig ständigt något nytt, konstaterar Gun-Inger Fröberg, som tycker föränderligheten är en del av charmen med yrket. Hon sitter med i branschrådet och engagerar sig bland annat i utbildningsfrågor. I början skulle infarktpatienter ligga stilla, det var nätt och jämnt att de fick äta själva. Men vi har fått nya metoder som propplösande medel t ex. Samtidigt är det dåligt med utbildning. De som arbetar i vården förväntas snappa upp kunskapen på avdelningen. Det gäller att vara aktiv själv och ta reda på vilka möjligheter som finns. Hon sitter med i en utbildningsgrupp som förvaltningen har vid Sundsvalls sjukhus. Hon hoppas att arbetet ska leda fram till en mall som visar exakt vad en undersköterska ska kunna. Nu skapas referensgrupper som ska att se över vilka krav som förvaltningen ställer på en ny undersköterska. Gun-Inger blev arbetsplatsombud 1986 och är styrelseledamot sedan 1991. Det är framförallt utbildningsfrågorna som fångat hennes intresse på senare år. Det började med den förra gymnasiereformen i början av 90-talet. Då hamnade hon i yrkesrådet. Hon var själv nyutbildad och hade i färskt minne vad hon tyckt om den undervisning hon fått. Jag kunde jämföra och var klar över att de skulle inte få en sämre utbildning än den jag hade fått. Det var heta duster mellan skolan och mig. Sedan dessa har tonläget dämpats. I dag är samarbetet gott. Basutbildningen ska vara lika över hela landet, man ska kunna ta jobb var som helst och folk ska veta vad man har lärt sig. Gun-Inger känner att utvecklingen i dag går åt rätt håll. Ett tag var det bara sjuksköterskor som gällde. Det fanns inget intresse alls från arbetsgivarna för att anställa oss. Nu har det ju visat sig att de behöver oss trots allt. Men situationen är komplicerad. Besparingarna slår hårt, nu avskedar man även sjuksköterskor i Sundsvall och Timrå. Men trenden lär vända. Medelåldern i vården är hög, inom kort ska stora grupper gå i pension. Behovet av bl a undersköterskor är gigantiskt inom några få år. Nu sparas det till varje pris. Men åldringarna blir ju inte färre. Verksamheten måste byggas upp igen, det kommer att vända senast 2010. Det har skurits ner mycket de senaste åren. Det började i mitten av 90-talet då 2-3 anställda på varje avdelning fick gå. All luft i systemet försvann. När personalpoolen lades ner tvingas de anställda lägga ner massor med tid på att hitta vikarier vilket kostade så väl extra arbetstid som löner för de personer som man tog in. Nu har en sådan enhet återinrättats på sjukhuset. Ibland har man lust att säga vad var det jag sa. Det viktigaste nu är annars lönefrågan, den kommer upp i alla tänkbara sammanhang. Förra årets avtalsrörelse gav inte det påslag många hade hoppats på. Alla kände sig nog ganska snopna över hur konflikten avslutades. Men undersköterskorna här är ändå ganska nöjda med utfallet som sådant. De övriga (läs barnskötare och vårdbiträden) tyckte däremot inte att det var lika bra. Tycker hon att hon får det stöd hon behöver i det fackliga arbetet? Gun-Inger tvekar lite innan hon svarar men säger ändå att det hon gör uppskattas. Däremot kan hon känna att viljan att kämpa för förändringar överlag är ganska låg. Gun-Inger tror mycket på medlemsutbildningar, och särskilt på de dialogforum som ingår i arbetsplatsombudens utbildningar. Men helt lätt är det inte, medger hon. Handlar det om löner är de intresserade. Men kanske inte alltid när det handlar om andra saker...
6 Lotta Nyström, husmor på Kvickenstorpsskolan, Stockholm sedan 14 år
7 Trolleri? Ja, nästan. Det borde heta kökschef, inte husmor. Men det hänger väl ihop med att de tycker att vi inte ska ha så hög lön, suckar Lotta Nyström som chefar över tre anställda i köket i en skola i Farsta. Hon är med i förbundets köksprojekt och sitter i Stockholmsavdelningens regionala branschråd. Hon tycker titel, d v s status, utbildning och kompetens, är viktiga frågor för yrket. Arbetsmiljön och mer pengar är andra prioriterade områden. Mattant, bamba, tanterna i matan Kärt barn har många namn. Fast när det gäller bespisningspersonal är det inte riktigt sant. Nämn ordet skolbespisning, och de flesta börjar orera om stekta fiskbullar, ljummen lapskojs och potatis med hårda, gula skal. Lotta Nyström har hört det mesta i den vägen. Hon vet att både barn och lärare med stor glädje äter mängder maten som hon och hennes kolleger lagar. Varje dag dukar de fram två måltidsalternativ och dessutom fil och flingor. Det finns salladsbord, kryddor, olika brödsorter och ekologisk mjölk. Ändå har skolan bara avsatt sju kronor per portion (vilket ändå är två kronor mer än de skolor som är snålast). Trolleri? Ja, nästan. Speciellt som det inte finns tillräckligt med utrymmen i köket för att göra storköp på Kvickentorpsskolan. Det kostar både tid och pengar att tvingas inhandla det som ska lagas till dagen innan. Ändå går det inte att ta miste på att Lotta tycker att hon har det bästa jobb som hon kan tänka sig. Redan när hon anställdes för snart 14 år sedan blev hon arbetsplatsombud. Hon är stark, hon är lång, hon har fem barn och ett okuvligt gott humör. Men hon betonar att jobbet verkligen inte är någon barnlek och att villkoren är så usla att många ger upp redan efter några dagar. Det är tungt, trots att vi har olika former av hjälpmedel, konstaterar Lotta Nyström. Det är stressigt samtidigt som man hanterar tunga och heta kärl i kök som ofta är felbyggda. Ofta glömmer man att även köket kan behöva byggas ut när en skola tar in fler elever. Personalvård är viktigt. Om personalen mår bra blir det färre sjukskrivna. Arbetet i förbundets köksgrupp, som sysslar bl a med arbetsmiljön, handlar mycket om att hitta goda exempel. Lotta Nyström har bl a besökt Lycksele där man har ett projekt (VISP) för egen kontroll av arbetet. Det handlar om att få fasta rutiner för hygien, hantering av mat osv. Att få köksbiträden, där få har någon utbildning, är relativt lätt. Däremot finns ett underskott på utbildade kokerskor. Många tjänster är deltid, vilket bidrar till att det mest är kvinnor med barn eller små krav på inkomst som kan tänka sig att arbeta i ett skolkök. I Kramfors har man tagit fasta på att försöka ge alla som arbetar heltidsjobb. Personalen i köket kan då t ex arbeta på ett fritidshem några timmar på eftermiddagen. Det finns oerhörda skillnader mellan hur det fungerar i olika delar av landet, berättar Lotta Nyström. Mest förvånad är hon över hur olika lokalerna ser ut. Vissa har utrymmen och utrustning som hon bara kan drömma om. Varför tänker man inte på att det också kostar att ha människor som skadar sig och går sjukskrivna? Bättre förvaringsutrymmen sänker dessutom kostnaden för matinköp. Det talas så mycket om att förbättra folkhälsan. Men då måste man starta på rätt ställe, hos barnen på dagis och i skolan. Folk blir fetare och äter sämre hemma, barn måste få äta bra någonstans så att de lär sig hur mat kan smaka. Allergier och dieter blir allt vanligare, och det ser Lotta Nyström inte som något problem. Svårare är det med alla frivilliga val av kostläggning som veganer och bantare som önskar att skolköket ska studera Glykokemiskt Index en av de nya flugorna. Men någonstans måste en hårt ansträngd kökschef dra en gräns
8 Ylva Thörn, förbundsordförande
ORDFÖRANDEN HAR ORDET 9 Tack för fajten! 2003 var året då vi tog kampen för bra och rättvisa löner. Det kom att bli en tuff kamp och vi tvingades gå ut i den största konflikten i Kommunals historia. Nästan 83 000 medlemmar var ute i strejk och kämpade för bättre villkor. Lönekampen gav oss bra resultat som det går att långsiktigt bygga vidare på, med höjda lägstlöner, tydliga lägstnivåer och ett starkt stöd bland allmänheten. Inget av detta hade varit möjligt utan medlemmarnas enorma kampvilja. Det var fantastiskt att få träffa medlemmar som i ur och skur stod strejkvakt, samlade in namnunderskrifter, delade flygblad. Glada ansikten, röda jackor och ett enormt engagemang. Jag vill rikta ett stort tack till alla medlemmar och förtroendevalda för ett enormt engagemang. Tack för fajten! Vi lyckades nå ett bra avtal som gör att vi står starka i den fortsatta kampen för bra och rättvisa löner. Lönekampen 2003 gav oss dessutom betydligt mer än ett centralt avtal. Vi vann allmänhetens stöd och vi synliggjorde välfärdsarbetarnas roll för den gemensamma välfärden. Mötet med kommunalare sker vid många tillfällen i vardagen. Välfärden har många ansikten. Vår lönekamp handlar om välfärden. Kraften och styrkan ska vi bygga vidare på i vår långsiktiga kamp för bra och rättvisa löner. 2003 års avtal var ett steg på vägen mot bra och rättvisa löner. Våra krav om en satsning på kvinnodominerade låglöneyrken speglas också i LOs krav inför avtalsrörelsen 2004. Nu måste vi driva arbetet vidare. Vi tar fajten! Tillväxt för välfärd och välfärd för tillväxt Välfärden stod på många sätt i fokus under året. Under 2003 startade en bred debatt kring Sveriges tillväxt och möjligheterna att långsiktigt kunna ha en stark gemensam välfärd. Tillväxten handlar om att göra den gemensamma kakan större. Med en bra tillväxt blir det mer att fördela, mer till välfärd och rättvisa. För en välfärd av hög kvalitet måste det finnas pengar att betala med. Och omvänt är välfärden nödvändig för en god tillväxt. Tillväxt skapas när så många kan bidra med sin kompetens på arbetsmarknaden. När människor vågar satsa på jobb, på utbildning eller kanske starta ett eget företag. Välfärden skapar den trygghet som krävs för att människor ska våga satsa. Regeringen kallade i november arbetsmarknadens parter till tillväxtsamtal. Arbetet fortsätter i fyra arbetsgrupper som behandlar skatter, ohälsan, integrationen respektive förtroendet för näringslivet. Det är avgörande att bryta det utanförskap som håller människor borta från arbetsmarknaden trots att de behövs där. Ohälsan är ett exempel som kostar vårt välfärdssamhälle oerhört mycket. Oförmågan att ta till vara kompetensen och engagemanget hos människor med utländsk bakgrund är ett annat. Ohälsan drabbar inte alla lika. Några är betydligt mer utsatta än andra, arbetare och kvinnor. Undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen har de högsta sjuktalen på arbetsmarknaden. Kampen mot dålig hälsa är den största politiska och fackliga utmaningen vi har. Bristande integration håller också människor utanför arbetsmarknaden. Några får inga jobb alls, andra får inte jobba med det de är utbildade till, en del utnyttjas hänsynslöst av oseriösa arbetsgivare. Bland Kommunals grupper är det säsongsarbetarna inom lantbruket som drabbas värst. De fackliga organisationerna måste tillsammans kämpa för lika villkor, men det behövs även politiska åtgärder. Integrationsfrågorna har en självklar plats i en framgångsrik politik för ökad tillväxt. Anna Lindh Det går inte att tänka tillbaka på 2003 utan att med stor sorg minnas det brutala knivdåd som tog en av landets mest folkkära politiker, vår engagerade och respekterade utrikes-
10 ORDFÖRANDEN HAR ORDET 8 april Kommunal varslar Vi har förhandlat med arbetsgivarna sedan oktober, men de verkar inte ha insett allvaret i våra krav. Nu är konflikt det enda som återstår. Det sade förbundsordförande Ylva Thörn när hon på en presskonferens tillsammans med avtalsombudsman Håkan Pettersson motiverade varför Kommunal sagt nej till medlarbudet och varslat om strejk. minister Anna Lindh, ifrån oss. Hon var Sveriges ansikte utåt. Mordet på Anna Lindh är ett knivhugg mot vårt öppna demokratiska samhälle. Ett hugg mot den närhet mellan folk och politiker som Anna Lindh värnade så mycket om. Det bästa sättet att hedra minnet av Anna Lindh är att lyfta fram de frågor som låg henne varmt om hjärtat. Kampen för fred och rättvisa. Respekt för de mänskliga rättigheterna. Visionen om en värld utan gränser. Europafrågorna i fokus Europafrågorna stod i fokus på många sätt under året. Förbundet var neutralt i folkomröstningen om euron men arbetade ändå aktivt för ett högt valdeltagande. Svenska folket valde att säga nej till euron. Det innebär dock inte att den europeiska utvecklingen stoppas. Europasamarbetet behöver utvecklas och förstärkas på flera områden. Vi har inte minst många fackliga frågor som måste drivas på europanivå. Det förslag till ny konstitution för EU som presenterades 2003 var en stor facklig framgång. Full sysselsättning lyfts upp som mål och EUs sysselsättningsstrategi föreslås bli kvar som en del av fördraget. Det finns också sådant som vi tycker är mindre bra, det saknas t.ex. en social klausul vid upphandling och möjlighet till fackliga sympatiåtgärder över gränserna. De frågorna måste vi fortsätta att driva. Vatten är en mänsklig rättighet. Det får aldrig bli en handelsvara och ett privilegium för den som betalar bäst. Privatiseringar leder till att vissa människor inte kan få vatten, att miljön blir lidande och till dramatiskt ökade priser. En långsiktig lösning på världens vattenförsörjning kräver ett offentligt ansvarstagande. Colombia Situationen för våra fackliga kamrater i Colombia har länge varit svår, de hotas till livet när de försöker utföra samma fackliga arbete som vi. Deras engagemang är förenat med livsfara. 2003 kom med nya dödsskjutningar, mordhot och godtyckliga avskedanden. Inget görs för att skydda utsatta fackliga kämpar eller för att ställa de ansvariga inför rätta. ISKA bedriver en kampanj för att stoppa straffriheten i Colombia. På den internationella dagen för mänskliga rättigheter tog Kommunal och de andra svenska ISKAförbunden emot två representanter från Colombias fackföreningsrörelse. Under besöket agerade vi på olika sätt för att protestera mot kränkningarna, bl a genom protestbrev till Colombias regering. Ylva Thörn Förbundsordförande Vatten Vatten är en internationell fråga som vi drev under året, både i förbundet och i vår yrkesfederation ISKA. I dag saknar drygt en miljard människor tillgång till rent och klart vatten.
LÖNEKAMPEN 11 Strejk i första ronden bäddade för de lokala avtalen i rond 2 Vi tar fajten! Överallt syns Kommunals röda jackor under våren 2003. På gator och torg, i tidningar och i TV möts vi av kommunalare som tar strid för sina löner och stödet från allmänheten är massivt. Det var den 22 oktober 2002 på en välbesökt presskonferens som Kommunal meddelade att det treåriga avtalet med kommuner och landsting sägs upp. Ett avtalsår återstod i det uppsagda avtalet. Det fanns en ram för löneökningar på 3,5 procent att fördelas i lokala förhandlingar. I det uppsagda avtalet fanns en individgaranti på 250 kronor vilket motsvarar ca 1, 6 procent i genomsnitt. Avtalet sägs upp Under hösten 2002 hade omkring 500 förtroendevalda diskuterat för- och nackdelar med en uppsägning av avtalet vid 28 avtalskonferenser. Deras synpunkter var vägledande för avtalsdelegerades rekommendationer och för förbundsstyrelsen som ytterst beslutade i frågan. Det var inget lätt beslut att fatta. Argumenten mot en uppsägning var många och goda. Framför allt att risken för en svekdebatt bland medlemmarna om ett nytt avtal inte skulle ge vad de förväntade sig. Avtalskonferenserna gav en klar signal om att Kommunal måste skärpa kampen för högre löner och kampen måste ske nu. Men när det gäller metoderna var bilden mer splittrad: Ungefär lika många ville säga upp som behålla avtalet. Kommunal valde att säga upp avtalet och förklarade att målet är att lönerna ska öka med mer än 3,5 procent, som är golvet i det uppsagda avtalet. Medlarna kallas in Så var lönekampen för 400 000 medlemmar i kommuner och landsting igång. Nu följer en period med kontinuerliga träffar mellan Kommunal och motparten. Den 24 januari lämnar Kommunförbundet och Landstingsförbundet ett lönebud, men Kommunal säger nej. Totalt var löneutrymmet 3,2 procent, alltså betydligt under det avtal som Kommunal sagt upp. Att betala bra och rättvisa löner till Kommunals medlemmar är att satsa på välfärden. Med den här nivån klarar man varken att rekrytera eller behålla den personal som behövs, menade Ylva Thörn, Kommunals ordförande. Ett viktigt krav från Kommunal är höjd lägstalön för att få upp de lägst avlönades löner och höja kollektivets som helhet. Av detta fanns ingenting i arbetsgivarnas bud. I februari utses medlarna Rune Larsson, Isa Skog och Claes Stråth. Demonstrationer landet runt Över hela landet demonstrerar kommunalare, de delar ut flygblad, namninsamlingar görs och debattartiklar skrivs. Under våren står de galna kommunalarna från stockholmsavdelningen utanför Kommun- och Landstingsförbundens hus. De samlar in namnunderskrifter. Människor som passerar i bilar tutar uppmuntrande och i mitten av april har över 50 000 personer skrivit på. I Växjö marscherar över tusen personer för högre lön. Det är dags att inse att vårdyrket är ett yrke, och inte ett kall. Det är dags att kräva aktning och respekt för vårdarbetet, och en hederlig lön, säger tv-regissören Carin Mannheimer under kommunalarnas demonstration. I Stockholm demonstrerar femhundra sektionsordförande med förbundsordförande Ylva Thörn i spetsen. Under en helg i mars deltar närmare 3 600 personer i demonstrationer på 14 orter i Dalarna. Avståndet mellan oss och andra löntagargrupper måste minska rejält, säger Birgitta Sundkvist, ordförande i Kommunal Dalarna, vid demonstrationen i Ludvika.
12 LÖNEKAMPEN 23 april Stöd för Kommunals krav På förskolan Snöripan i Älvsjö strejkade halva personalstyrkan, rapporterade Kommunal- Nytt. Anna och Petter kommer tillsammans med pappa Micke Björklund. Vi möts av förståelse, sade barnskötarna Ewa Wirström och Britt-Marie Olzon efter första strejkdagen. 1 500 kommunalare demonstrerar i Helsingborg. Samtidigt har kommunstyrelsen möte i Rådhuset om hur de ska ta fram en räddningsplan för fotbollsklubben Helsingborgs IF. Kommunals ordförande i sektion 65 i Helsingborg, Gunilla Rydqvist, väcker stort jubel när hon tar till orda: Vi tycker att ni kan bry er om oss lika mycket som ni bryr er om HIF! I Sundsvall demonstrerar 3 000 kommunalare. Det är den andra stora demonstrationen under en vecka och trycket på politikerna ökar. Man ska inte reta oss, inte gå hand i hand under valet och sen bara försvinna, säger Christina Nordenö, ordförande i sektion 8 i Sundsvall. Kommunal Västerbotten kombinerar kamp med nytta. Medlemmar och förtroendevalda i länets 15 kommuner cyklar 854 kilometer med en budkavle för högre löner. Avstå till andra? Den 28 mars lämnar medlarna ett bud, som ger 5 procent till vissa grupper av vårdanställda och två procent till övriga. I genomsnitt 3,7 procent. Kommunal har invändningar mot budet men tycker det är värt att fortsätta överläggningarna. Budet är för lågt för att vara första steget mot att minska klyftan till jämförbara yrkesgrupper. Medlarnas förslag innebär att vissa av Kommunals yrkesgrupper får avstå löneökningar för att andra grupper ska få, säger Ylva Thörn. Förhandlingarna fortsätter och den 7 april lämnar medlarna ett slutbud till Kommunal och motparterna Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Pacta. Kommunal är inte nöjda med budet. Kommunal varslar Den 8 april kallar Kommunal till presskonferens. Intresset är massivt från alla tv-kanaler, radiostationer och tidningar. Journalister, kameramän och fotografer trängs. Kommunal berättar om strejkvarsel för 9 150 medlemmar i olika yrken. Samtidigt varslas om nyanställningsblockad i alla kommuner och landsting samt övertidsblockad för räddningstjänsten. Varslen utlöses onsdagen den 23 april kl 00.00. Vi har lagt ett kraftfullt varsel i dag. Vi vill få arbetsgivaren att inse allvaret i våra krav. Våra medlemmars arbete syns först den dag det inte utförs, säger Ylva Thörn. Kommunal försöker lägga varslen så att tredje part, det vill säga allmänheten, ska drabbas i minsta möjliga mån. Man försöker framför allt skona de svagaste i samhället. Vissa undantag från varslet görs därför för flera grupper. Ansökningarna om dispenser strömmar in till Kommunal. Sexton ombudsmän arbetar i skift för att ta ställning till ansökningarna. Det ges inga generella dispenser. Hälften av dispenserna rör personliga assistenter, som har en otrygg tillvaro på arbetsmarknaden. Det visas tydligt i de dispensansökningarna. Starkt stöd för lönekampen Trots att strejken gör livet bökigare för tredje part, får kommunalarna ett starkt stöd från allmänheten. Med strejken följer strejkbryterier och besvikelsen är stor över arbetsgivare som låter oorganiserade arbeta eller när de själva utför de strejkandes arbete. En viktig erfarenheter från denna strejk är arbetsplatsombudens funktion. De har en nyckelroll både under och efter konflikten. De är länken till medlemmarna. Strejken börjar i begränsad omfattning och trappas sedan upp vecka för vecka. Kommunals taktik med roterande strejker får kritik, men avtalsombudsman Håkan Pettersson menar att det är effektivt. Det är ett sätt att behålla mediernas intresse för strejken. Vid slutet på femte strejkveckan stödde 82 procent av svenska folket strejken. Hela 97 procent ansåg att det är
LÖNEKAMPEN 13 6 mars I stad efter stad Lönen är ett kvitto på hur arbetet värderas, sade förbundsordförande Ylva Thörn, när hon talade till 1000 medlemmar som demonstrerade för högre löner i Gävle. I demonstrationståget som drog genom staden fanns också LO-distriktet, Kommunalpensionärerna och PRO. Liknande demonstrationer hölls på många orter tills avtalet var klart. mycket viktigt eller viktigt att höja lönerna i vård och omsorg för att klara rekryteringen. När strejken avblåses den 28 maj har omkring 83 000 medlemmar i Kommunal varit ute i strejk i olika perioder. Det är en av de största strejkerna i Sveriges historia. Äntligen klart! Reaktionerna är blandade. Många medlemmar är nöjda med resultatet, men en del är också missnöjda. En missuppfattning är utbredd i de flesta medier: att det centrala avtalet skulle bestämma hur stora löneökningar olika yrkesgrupper ska få. Alla prioriteringar ska göras lokalt, något som medierna inte uppfattat. Vi har vunnit första ronden i en lång kamp för jämställda löner och för att göra välfärdsjobben till framtidsjobb, sa Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn efter strejken. Kommunals tvååriga löneavtal med Kommun- och Landstingsförbunden gäller för drygt 400 000 medlemmar. Det innehåller förbättringar på de viktigaste punkterna i Kommunals avtalskrav. Lägstlönerna höjs i två etapper till 14 000 kronor. Löneutrymmet för 2003 motsvarar lägst 3,95 procent och lägst 2,45 procent för 2004. Detta ska fördelas i lokala förhandlingar. I det avtal som sades upp fanns endast 3,5 procent att fördela lokalt. Under lönekampens Rond 2 gäller det för Kommunals förhandlare att nå högre än det centrala avtalets lägsta 3,95 procent. De lokala förhandlingarna var i mitten av december klara i drygt hälften av kommunerna och landstingen. Avtalen gav i genomsnitt närmare 4,5 procent i löneökningar för 2003. Svårt att överträffa? I januari 2004 skriver Svenska Dagbladet i en analys av Kommunals lönekamp: Kommunals omstridda löneavtal, som slöts efter den rekordlånga konflikten i maj 2003, framstår allt mer som en framgångsrik uppgörelse. Årets avtalade löneökningar på 2,45 procent i genomsnitt förefaller svåra att nå, än mindre överträffa, för de två miljoner privatanställda löntagare som just nu förhandlar om nya löneavtal.
14 FÖRBUNDSSTYRELSEN Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen sammanträder normalt varannan tisdag. Under året har 29 protokollförda sammanträden hållits. Styrelsen har utgjorts av: Ylva Thörn, förbundsordförande Ronald Ohlsson, Kommunal Östergötland AnneCatrine Fornedal, Kommunal Sörmland Marianne Giheden, Kommunal Skåne Claes-Göran Thunberg, Kommunal Älvsborg Birgitta Andersson, Kommunal Jönköpings län Siw Karlsson, Kommunal Z-Jämtlands län Kristina Björk, Kommunal Västerbotten Hans Unander, Kommunal Dalarna Lars Randerz, Kommunal Stockholms län Elisabeth Hammarstedt, Kommunal Stockholms län Gerda Svendsen, Kommunal Väst Mariann Andersson, Kommunal Kronoberg Karin Näsmark, Kommunal Z-Jämtlands län Tommy Nilsson, Kommunal Skåne län Ersättare Följande suppleanter inkallades för att delta i förbundsstyrelsens sammanträden: Gullbritt Adolfsson, Kommunal Skåne (11/3 samt 28/5) Ewa-Britt Dahl, Kommunal Skaraborg (27/1 samt 2712) Annica Enbom, Kommunal Västmanland (19/3 samt 17/6) Gunvor Fält, Kommunal Norrbotten (11/3, 19/3, 25/3 samt 31/3) Dan Gabrielsson, Kommunal Skaraborg (17/6) Barbro Gehlin, Kommunal Stockholms län (2/12) Marita Inderssons, Kommunal Västmanland (21/10, 18/11 samt 2/12) Ulf Johansson, Kommunal Väst (11/2) Nadja Lyberg, Kommunal Kalmar län (23/9) Eliert Lyxell, Kommunal Norrbotten (11/3, 8/4, 17/6, 23/9 samt 21/10) Leif Nilsson, Kommunal Z-Jämtlands län (8/4 samt 23/4) Erik Sjödin, Kommunal Västernorrland (26/8) Birgitta Sundkvist, Kommunal Dalarna (27/1, 11/2, 25/2, 25/ 3, 8/4, 23/4, 6/5, 20/5, 28/5, 12/8 samt 2/12)
ALLMÄN EKONOMISK ÖVERSIKT 15 Något högre ekonomisk aktivitet Den internationella konjunkturen har nu vänt uppåt. Återhämtningen är långsam, men blir allt tydligare. Eftersom Sverige är starkt exportberoende har omvärlden avgörande betydelse för tillväxten i den svenska ekonomin. I Sverige har hushållens konsumtion växt snabbt under andra halvan av 2003. Det beror på låga räntor och högt värderade fastigheter. Exporten är också på väg uppåt. Det beror främst på starkare efterfrågan på läkemedel, bilar/ lastbilar och teleprodukter. Den offentliga konsumtionen har däremot bromsats och investeringarna fortsatt att falla. År 2003 uppgick den svenska ökningen av den totala produktionen av varor och tjänster (BNP) till 1,5 procent. Det är en minskning med 0,4 procentenheter i jämförelse med år 2002. Svensk ekonomi växer således, men med förhållandevis låg takt. Exportberoende delar av svensk ekonomi ökade med 5,7 procent. Den privata konsumtionen, som svarar för mer än hälften av BNP, är en viktig tillväxtmotor för svensk ekonomi. Den ökade med 1,9 procent, vilket är en viss förbättring jämfört med föregående år. Den offentliga sektorns konsumtion ökade något. Det gäller både för den kommunala och för den statliga konsumtionen. Ökningen uppgick till 1,1 respektive 0,5 procent. Emellertid finns det stora skillnader mellan olika kommuner och landsting. Svagare arbetsmarknad Arbetsmarknaden har präglats av en svag efterfrågan sedan våren 2001. Den låga efterfrågan medförde att sysselsättningen i näringslivet stagnerade 2003. Inom varusektorn uppgick minskningen till 17 000 personer och inom tjänstesektorn till 6 000 personer. I kommuner och landsting ökade sysselsättningen med 10 000 personer. Under 2004 och 2005 beräknas sysselsättningen inom kommuner och landsting vara i stort sett oförändrad med ungefär 1,1 miljoner sysselsatta. Sammantaget uppgick sysselsättningen till totalt cirka 4,3 miljoner personer år 2003, vilket var en minskning med 8 000 personer. Under 2003 minskade även antalet arbetade timmar med 1,1 procent. Minskningen var främst koncentrerad till industrin och tjänstesektorn. Inom överskådlig tid kommer efterfrågan på arbetskraft att vara stor i kommunerna och landstingen. Men ökningen av sysselsättningen hämmas bl a av att arbetsgivarna inte erbjuder tillräckligt attraktiva arbetsvillkor för personal inom Tabell 1 Försörjningsbalans 2000-2005 Miljarder kr Procentuell volymförändring år 2003 2001 2002 2003 2004 2005 Privat konsumtion 1193 0,4 1,5 1,9 2,7 3,0 Statlig konsumtion 196-1,6 4,1 0,5 0,0 0,2 Kommunal konsumtion 500 1,9 2,8 1,1 0,3 0,3 Investeringar 383-1,1-3,0-2,0 1,2 5,3 Lagerinvesteringar 1-0,4-0,2-0,1 0,2 0,0 Export 1057 0,2 0,2 5,7 5,9 6,5 Import 898-2,5-2,5 4,7 5,7 7,6 BNP 2433 0,9 1,9 1,5 2,2 2,5 Källa: Konjunkturläget december 2003, Konjunkturinstitutet.
16 ALLMÄN EKONOMISK ÖVERSIKT Humor ett vapen Robert Nybergs runda vykort är sedan flera år en del av varumärket Kommunal. Detta var en av de nya teckningarna som spreds under årets lönekamp. Tabell 2 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1995-2005 1995 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Öppet arbetslösa: antal, tusental 333 276 241 203 175 176 214 234 221 % av arbetskraften 7,7 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,8 5,3 5,0 I åtgärder: antal, tusental 198 173 142 113 112 117 92 86 86 % av arbetskraften 4,6 4,1 3,3 2,6 2,5 2,6 2,1 1,9 1,9 Totalt: antal, tusental 532 449 383 316 287 293 306 320 307 % av arbetskraften 12,3 10,6 8,9 7,3 6,5 6,6 6,9 7,2 6,9 Källa: Konjunkturläget december 2003, Konjunkturinstitutet vård, omsorg och utbildning, samt att alldeles för få utbildas för dessa yrken. Som framgår av tabell 2 var den öppna arbetslösheten knappt 8 procent år 1995. År 2001 och 2002 infriades regeringens mål på högst 4 procents öppen arbetslöshet. Denna nivå har emellertid inte kunnat hållas. Den öppna arbetslösheten uppgick till 4,8 procent 2003. Den totala arbetslösheten (inkl arbetslösa i åtgärder) uppgick till 6,9 procent 2003 och beräknas öka med några tiondels procentenheter 2004. Fortsatt kärv ekonomi Det ekonomiska läget i kommunsektorn är fortsatt ansträngt. Under 2003 höjdes den genomsnittliga kommunalskatten med 65 öre. Trots detta uppvisade 70 procent av landets kommuner ett underskott detta år. Andelen landsting med underskott uppgick till 75 procent. Resultaten fördelas emellertid ojämnt mellan enskilda kommuner och landsting. Störst problem har framförallt många mindre kommuner liksom de stora landstingskommunerna. Den kommunala sektorn som helhet lyckades därmed inte uppnå det s.k. balanskravet för 2003. Utgifterna överskred inkomsterna med 7,5 miljarder kr. Den låga aktiviteten i svensk ekonomi 2004 leder till minskad ökningstakt för skatteunderlaget. Landstingen och kommunerna har därför beslutat om skattehöjningar med i genomsnitt 30 öre för 2004. Trots detta får kommunsektorn svårt att uppnå balanskravet både 2004 och 2005. De ekonomiska bekymren till trots, är det fortfarande tydligt att kvaliteten och omfånget på den kommunala servicen inte har en acceptabel nivå. Behoven av kommunal service fortsätter att växa. Det är därför mycket bekymmersamt att den låga ekonomiska aktiviteten 2004 kommer att bli ännu ett hinder för att utveckla den kommunala servicen. Lönebildningen i sektorn har fungerat dåligt under lång tid. Kommunalarnas löner relativt privatanställda arbetare har trendmässigt försämrats till början av 2000-talet. Ett trendbrott med förbättrade relativlöner kan emellertid iakttas under både 2002 och 2003. De folkvalda har ansvaret för att denna positiva utveckling blir uthållig, kommunalarna behöver både rättvisa löner och jobb med hög kvalitet.
ALLMÄN ÖVERSIKT 17 Tabell 3 Ekonomiskt resultat 2000-2005 för kommuner och landsting 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Inkomster (I) 491,4 516,9 547,5 577,2 601,8 623,3 Utgifter (U) 486,6 521,2 559,1 584,6 601,6 622,7 Finansiellt sparande (I - U) 4,8-4,2-11,6-7,5 0,2 0,6 Därav: - primärkommunerna 4,9-2,0-5,2-6,8-4,0-3,7 - landstingskommunerna -0,1-2,2-6,4-0,6 4,2 4,2 Källa: Konjunkturläget december 2003, Konjunkturinstitutet Högre statsbidrag till kommunerna är bra, särskilt kombinerat med en utveckling som ger fler nya jobb i näringslivet. När en person utan arbete får anställning i näringslivssektorn påverkas den offentliga sektorns ekonomi från två håll. Skatteinkomsterna för stat och kommuner blir större, samtidigt som de offentliga utgifterna i form av arbetslöshetsersättning eller liknande minskar. Detta skapar i sin tur ekonomiska resurser för fler sysselsatta i den offentliga sektorn. Resultatutveckling I tabell 3 redovisas ett mått på kommunernas och landstingens sammanlagda ekonomiska resultat. Finansiellt sparande är skillnaden mellan alla inkomster och utgifter, inklusive inkomster och utgifter av engångskaraktär. Detta mått används också för att bedöma om den enskilda kommunen/landstinget uppfyller riksdagens krav på ekonomisk balans, ett krav som infördes fr.o.m. 2000. Kommunernas resultat uppgick till 6,8 miljarder kr 2003. De närmaste två åren kommer resultatet att förbättras något. 2004 beräknas underskottet till 4 miljarder kr och 2005 till 3,7 miljarder kr. Under 2003 hade landstingen ett underskott med 0,6 miljarder kr. För 2004 förbättras resultatet i landstingen till ett överskott med 4,2 miljarder. 2005 beräknas överskottet ligga på samma nivå som året dessförinnan. Sysselsättningen ökade I tabell 4 redovisas kommunsektorns sysselsättning. Under 2001 t o m 2003 ökade den med sammanlagt 37 000 personer. Sett över en längre period, 1996 2003, har antalet anställda ökat med 13 000 personer eller med 1,2 procent. Dessa uppgifter skall kompletteras med SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU), som visar hur sysselsättningen har utvecklats inom sektorerna utbildning och forskning, vård och omsorg och offentlig förvaltning. Såväl offentligt som privat anställda inom dessa sektorer finns medräknade i denna statistik. Enligt AKU har antalet sysselsatta inom utbildning och forskning ökat med ungefär 70 000 personer sedan bottenåret 1997. Cirka 40 000 fler var sysselsatta inom denna sektor år 2003 än under åren före krisåren 1989-1991. Inom vård och omsorg, den största sektorn inom kommuner och landsting, ligger enligt AKU sysselsättningen kvar på 90-talskrisens bottennivå. Antalet sysselsatta var år 2003 fortfarande 60000-70000 personer lägre än det var runt 1990. Också inom offentlig förvaltning har sysselsättningen ökat markant under senare år. Ungefär 40 000 fler var sysselsatta inom offentlig förvaltning år 2003 än under åren 1997-1998. Tabell 4 Sysselsättningsutveckling 1996-2003 för kommuner och landsting 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1995-2003 Totalt 1078000 1060000 1061000 1082000 1054000 1069000 1081000 1091000 Förändring, antal -18000-18000 1000 21000-28000 15000 12000 10000 13000 Förändring, % -1,7-1,7 0,1 2,0-2,6 1,4 1,1 0,9 1,2 Källa: Konjunkturläget december 2003, Konjunkturinstitutet
18 SEKRETARIATET Strejken präglade förbundsmötet Förbundsmötet i Malmö Förbundsmötet präglades av den just avslutade strejken och genomfördes på ett konstruktivt sätt. Information om det nyss tecknade avtalet gavs. Vidare tog förbundsmötet ställning till Översynsutredningens delrapport, vilken godkändes. Kulturrapporten Öppna sinnen återremitterades. Förbundsmötet tog ställning till 15 motioner. Förbundet mottog en unik kulturskatt från Malmö brandförsvars musikkår, som i sina gömmor funnit originalpartituret till Kommunalarbetarnas marsch. Partituret skrevs av Tore Pettersson för femtio år sedan och tillägnades Svenska Kommunalarbetareförbundet. Organisationen Förbundet hade vid årets början 589 868 medlemmar. Vid årets slut var medlemsantalet 586 930, en minskning med 2 938 medlemmar. Ända sedan massarbetslösheten drabbade kommunsektorn på 90-talet har medlemsantalet minskat varje år. Under april och maj ökade antalet medlemmar, sannolikt beroende av den pågående avtalsrörelsen och strejken. I juni vände trenden igen och den kraftigaste minskningen under året är i juli och augusti. Vanligaste orsaken till att medlemmarna lämnar Kommunal är att de har fått nytt arbete och går över till annat förbund samt att de går i pension. Förbundet har fortfarande 23 avdelningar. Antalet sektioner har minskat från 515 till 505. Antalet klubbar har ökat från 344 till 362. Kommunal Gotland är med sina 4 871 medlemmar förbundets minsta och Stockholms län är störst med 83 686 medlemmar. Antal anställda Förbundet har 303 anställda. Om a-kassan, personalen vid det nordiska samarbetet NOFS/KNS och Lyran räknas med är antalet anställda 378 (det totala antalet återges nedan inom parentes). Förbundsledningen bestod vid årets slut av sju personer, tre kvinnor och fyra män. Antalet ombudsmän var vid årets slut 182 (187), därav 126 (127) i lokalavdelningarna och 56 (60) på förbundskontoret. Det fanns 76 (79) kvinnliga ombudsmän. Förbundet har 46 (50) tjänstemän, därav 24 (28) kvinnor. Tidningen Kommunalarbetaren har 13 journalister, därav 9 kvinnor. Den administrativa personalen bestod av 62 (128) personer, därav 5 (12) män. Organisationsutveckling Enheten för organisationsutveckling har under året arbetat med översynsutredningen. I samband med förbundsmötet 2003 presenterades en delrapport. Under hösten har de utvecklingsområden som förbundsmötet beslutade om bearbetats. Översynsutredningens förslag ska behandlas på kongressen 2004. Ett antal avdelningsstyrelser och andra grupper av medarbetare och förtroendevalda har under året utbildats i planeringsverktyget LOTS. LOTS-projektet har också genomfört utbildning i Delaktighetsmaterialet för samtliga sektionsstyrelser i Kronoberg. Enheten stödjer medarbetare och blivande ombudsmän med att ta fram projektplaner, skriva projektrapporter och att genomföra processinriktade möten. Under 2003 har arbetet med Kommunal 2003 fortsatt och koncentrerats på utvärdering. Projektet för att utveckla arbetsplatsombudsorganisationen har under året prövat nya idéer i en samtalsledararutbildning med deltagande från flera avdelningar. Ett nytt studiematerial, Makt och hälsa, har producerats. Det ska användas av arbetsplatsombud för att öka känslan av sammanhang, skapa handlingskraft och bidra till ett bra liv.
SEKRETARIATET 19 2 juni Förbundsmötet blåses in 204 ombud, 15 förbundsstyrelseledamöter och tre revisorer samlades i Malmö till årets förbundsmöte, och länge var det ovisst om det skulle få hållas under pågående konflikt. Malmö Brandkårs Storband var med och invigde: brandmännen Mikael Landgren, trombon, Jan Landgren, tuba, Johnny Persson, valthorn, och ambulansföraren Anders Book var några av bandets medlemmar. Fortsatt stöd har getts till arbetsplatsombudssamordnarna från hela landet och till ungdomsansvariga. 16 sektioner gör försök med att förbättra och utveckla arbetsplatsombudsträffarna, ett arbete som enheten leder tillsammans med tre förtroendevalda. Den pågående storstadssatsningen har till stor del varit koncentrerad till Göteborg. Jämställdhet, integration och mångfald Insatserna för jämställdhet, integration och antidiskriminering har under 2003 samordnats vad gäller utbildningsmaterial, utbildningar och konferenser. Förbundet har tillsammans med Bilda Förlag publicerat utbildningsmaterialet Mötas med respekt. Det handlar om jämställdhetslagen, lagen om förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning och inriktas på attityder och på det fackliga ansvaret. Det vänder sig till förtroendevalda men ska också kunna användas av övriga medlemmar. 63 utbildare har utbildats i materialet. I november genomfördes en jämlikhetskonferens med temat Hur blir vi fler. I slutet av året gjordes en undersökning för att fastställa hur många förtroendevalda som har annat etniskt ursprung än svenskt. Resultatet blir färdigt under våren 2004. Kommunal har fyra deltagare i LOs projekt för integrationshandledare, Lika värde Lika rätt. Det ska öka kunskapen om integrationsarbete genom att utbilda ett antal handledare som sedan ska verka i förbunden. Kommunal samarbetar tillsammans med LO, SKTF och RFSL i Equal-projektet Homo- och bisexuella i omsorgen. Projektet har bl a tagit fram ett utbildningsmaterial, Fritt fram, som hjälp för att diskutera frågor kring trakasserier och diskriminering på arbetsplatser. Ungdomar Under året har LOs centrala ungdomskommitté påbörjat ett arbete om hur rollen som skolinformatör ska utvecklas. Enheten har medverkat i internationella biståndsprojekt i Vietnam och Ryssland tillsammans med internationella enheten och andra fackliga organisationer. Året avslutades med att i samarbete med Press- och informationsenheten skapa en helt ny plan för arbetet med medlemsrekrytering i Kommunal Kommiform År 2003 fortsatte arbetet med hälsoprofiler för förbundskontorets anställda. Trenden är positiv för de personer som nu genomgått två profiler. 73 procent av de anställda utför någon form av motionsaktivitet mer än en gång per vecka en klar ökning. Andelen rökare har minskat till 20 procent. De anställda kan fortfarande få hjälp med massage, kostoch träningsrådgivning. Frisknärvaron har ökat. Förhoppningen är att denna utveckling ska synas i sjukfrånvarostatistiken. Administrativa enheten Samtliga stationära persondatorer på förbundskontoret har ersatts med nya, vilket bl a kommer att bidra till en förbättrad arbetsmiljö. Kommunals samtliga datorer har uppgraderats. Licenserna har upphandlats centralt. I stort sett har arbetet med övergången till Windows 2000 som operativsystem på persondatorerna avslutats. En övergång från Netscape-programmet till Explorer har påbörjats. Ett datoriserat personalsystem för hela Kommunal håller på att införas och bl a har löneredovisningen tagits i drift. Projektet avslutas först under 2004. Dokumenthanteringssystemet PAX Enterprise har uppgraderats.
20 SEKRETARIATET 12 mars Nästan alla 515 sektionsordförandena För första gången samlades nästan alla ordförandena i Kommunals 515 sektioner på ett enda möte. Översynsutredningen som ska lägga förslag till ett bättre och effektivare fack satte ordförandena runt 55 bord och lät dem ge besked om kraven på framtidens fackföreningar. Medlemssystemets säkerhet har förbättrats genom att ett nytt behörighetssystem har installerats. Samtliga IT-avtal som löpt ut under året har sagts upp för omförhandling, både för att pressa priserna och för att göra det lättare att styra och följa upp kostnaderna i framtiden. Förvaltningskostnaderna för de flesta systemen har sjunkit både mot 2002 och mot budget. Ett nytt ramavtal med Datarutin kommer att sänka driftskostnaderna väsentligt. Förbundsstyrelsen har antagit en telefonipolicy för Kommunal. Information om Kommunals telefoni och om tillgängliga avtal har lagts ut på intranätet. Det befintliga mobiltelefoniavtalet utnyttjas nu bättre, vilket har lett till minskade kostnader. Administrativa enheten betjänar även lokalavdelningarna när det gäller telefonifrågor, både i samband med växelbyte och genom rådgivning. Kommunals växlar har dokumenterats för att ge underlag för framtida upphandlingar. Dokumentationen visar att 5,7 miljoner samtal kopplades via Kommunals abonnemang under 2003. Kommunal 2003 För Kommunal 2003-projektet har året naturligtvis varit ett speciellt år. Alla mål ska vara uppfyllda och resultaten ska presenteras i en rapport till kongressen 2004. En utvärdering har påbörjats. Den ska också beskriva vad Kommunal kan lära av projektets framgångar och motgångar. Projektets sista år, 2003, har varit inriktat på att utvärdera hela projektets arbete i tre olika delar: Fakta och resultat Facket som utvecklingskraft Kommunikationen i Kommunal I den första delen ska projektgruppen Knutpunkten beskriva hur och med vad de olika delprojekten arbetat och vilka resultat man uppnått. De andra delarna står forskare från Arbetslivsinstitutet och Växjö universitet för. Under 2003 har projektet IT-vård konkretiserats. Projektet har utvecklats ur det tidigare IT-Dalarna och handlar om teknikutvecklingens möjligheter för hemtjänstens vårdpersonal. Nu genomförs detta i samarbete med Kortedala stadsdel i Göteborg, MDI, Uppsala universitet och Komanco AB, med huvudsaklig finansiering från Vinnova. En arbetsgrupp med erfarna personer inom äldreomsorgen ska tillsammans med forskarna ta fram en vision av ett framtida bra arbete inom äldreomsorgen, där verksamhetsnära och stödjande IT-lösningar är integrerade delar. Kortedalastudien ska vara klar i februari 2004. Nysatsningen på Idébanken 2001 utvärderades under våren 2002. Det visade sig att påfyllningen i Idébanken var nästintill obefintlig. Många menade att det är en mycket användbar databas. Under 2003 har det än en gång visat sig att vi inte lyckats öka intresset för Idébanken. Beslut om en eventuellt avveckling ska avvakta till kongressen 2004.
FACKLIG POLITISK SAMVERKAN 21 Facklig politisk samverkan Strategiplan En stor del av verksamheten 2003 har inriktats på arbetet med en strategiplan för Kommunals fackligt politiska verksamhet. Förbundsstyrelsen tillsatte i mars 2003 en arbetsgrupp som i nära samarbete med avdelningarna ska arbeta fram planen till år 2004. Syftet är att strategin ska genomsyra hela organisationen. Den ska öka möjligheterna för att förbundets politik ska få gehör i samhällets beslutande församlingarna, så att medlemmarnas livsvillkor därigenom förbättras. Arbetsgrupp med (s) Den fackligt politiska samverkan med socialdemokraterna ger bättre möjligheter till politisk påverkan. För att samverkan ska fungera bra är en löpande dialog nödvändig. Under konflikten uppstod situationer där kommunikationen inte fungerade. Mot bakgrund av erfarenheterna av konflikten tillsattes i december 2003 en gemensam arbetsgrupp för Kommunal och det socialdemokratiska partiet. En central fråga för gruppen är att tydliggöra arbetsgivarrollen i kommuner och landsting och ta fram en gemensam syn på vad facklig politisk samverkan med Kommunal innebär. Arenor för fackligt politiskt arbete Under verksamhetsåret har olika sammankomster skett med politiska företrädare i riksdag, departement, landsting och kommuner. Förbundskontoret har haft regelbundna sammankomster med partiet centralt, främst med partisekreteraren Lars Stjernqvist och vice partisekreterare Agneta Karlsson. Förbundet har aktivt deltagit i CFU, centrala fackliga utskottet, där samtliga LO-förbund och företrädare för socialdemokratiska partiet är representerade.
22 AVTALSAVDELNINGEN Hård lönekamp gav tvåårsavtal 2003 års avtalsrörelse I oktober 2002 sade Kommunal upp det treåriga avtalet med Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta. Då återstod det sista avtalsåret i det uppsagda avtalet. I slutet av 2002 inleddes förhandlingarna. Redan från början konstaterade parterna att man stod mycket långt från varandra. Den 24 januari 2003 fick Kommunal ett första muntligt bud. Då erbjöd arbetsgivarna 4,2 procent till undersköterskorna i landstingen samt till undersköterskor, vårdbiträden, vårdare och personliga assistenter i kommunerna. För övriga grupper erbjöds 2 procent. Totalt sett var budet värt 3,2 procent, alltså lägre än vad det uppsagda avtalet innehöll. Det var ju självklart vad Kommunal tyckte om detta bud. Det avvisades direkt och förhandlingarna fortsatte. Ganska snart insåg parterna att det inte skulle vara möjligt att på egen hand träffa överenskommelse om ett nytt avtal. Diskussioner påbörjades om att tillkalla medlare och dessa utsågs i början av mars 2003. Parterna fick det första medlarbudet den 21 mars 2003. Budet var en s k trevare och innehöll inga nivåer. Förbundet avvisade budet men var berett att föra vidare diskussioner med medlarna. Den 28 mars 2003 kom ett nytt bud. Även detta bud avvisades bl a på grund av att den totala lönenivån var för låg. Det var också en för låg nivå på ingångslönen. Inte heller kunde förslag till förändringar i löneavtalet accepteras. Den 7 april 2003 kom den slutliga hemställan. Kommunal avvisade den slutliga hemställan på grund av att den innehöll för låga nivåer på löneökningarna. Ökningen av lägstlönerna var otillräcklig. Den 8 april 2003 varslade Kommunal om nyanställningsblockad i alla kommuner och landsting och övertidsblockad inom räddningstjänsten. Dessutom varslades om strejk för drygt 9 000 medlemmar. Varslen utlöstes den 23 april 2003. I inledningen var strejken av begränsad omfattning men arbetsgivarnas reaktioner gjorde att åtgärderna efter hand trappades upp och i slutskedet var drygt 45 000 medlemmar och 137 kommuner ute i strejk. Totalt var ca 83 000 medlemmar ute i strejk. Strejkerna berörde bl a förskolan, skolan, soptippar och avdelningar inom den medicinska sjukvården. Medlarna gjorde ett försök den 9 11 maj 2003 att samla parterna och se om det fanns underlag för en uppgörelse. Försöket misslyckades dock och strejkerna fortsatte. I slutet av maj 2003 hemställde Kommunal om sympatiåtgärder hos andra förbund. SEKO och Transport varslade om omfattande strejker inom trafikområdet. Byggnads var också beredda att ställa upp med sympatiåtgärder. Den 28 maj 2003 kom ytterligare en slutlig hemställan från medlarna. På eftermiddagen den 28 maj 2003 sade båda parter ja till en uppgörelse och en av de största strejkerna i Kommunals historia kunde blåsas av. Mer om konfliktens innehåll och verkningar redovisas på annan plats i denna verksamhetsberättelse. Onsdagen den 28 maj 2003 träffade förbundet en överenskommelse om nytt kollektivavtal, HÖK 03, med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta. Avtalet gäller för anställda i kommuner, landsting och hos företag som tillhör Pacta. Det är tvåårigt och gäller från den 1 april 2003 t o m den 31 mars 2005 utan möjlighet till tidigare uppsägning. Allmänna bestämmelser AB 01 fortsätter att gälla i lydelse fr o m den 31 mars 2003 med underbilagor. Principiella nyheter i avtalet Jämställdhet: Arbetsgivare och arbetstagare ska verka för att utjämna och förhindra skillnader p g a kön i löner och andra anställningsvillkor. Partsgemensamt arbete om löneavtalet: Parterna är överens om att gemensamt stödja det arbete som pågår