Kartläggning av tandhygienisters användande av anestesi vid parodontal behandling

Kartläggning av tandhygienisters användande av anestesi vid parodontal behandling A Study of The Usage of Anaesthesia by Dental Hygienists when Treating Periodontitis Linnea Legendi Malin Marklund Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Tandhygienistprogrammet Oral hälsa Examensarbete, 15 hp Handledare: Ulrika Lindmark Examinator: Malin Stensson April 2017

SAMMANFATTNING Titel: Kartläggning av tandhygienisters användning av anestesi vid parodontal behandling A Study of The Usage of Anaesthesia by Dental Hygienists when Treating Periodontitis Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa Examensarbete, 15 hp Författare: Linnea Legendi Malin Marklund Handledare: Ulrika Lindmark Sidor: 13 sidor Månad och år för examen: april 2017 Nyckelord: Anestesi, parodontit, tandhygienist, tvärsnittsstudie Introduktion: Parodontit diagnostiseras och behandlas av tandhygienister. Behandlingen kan vara smärtsam och kräva anestesi. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tandhygienisters användande av anestesi vid scaling och debridering av tandköttsfickor i underkäkens molar- och premolarområde, samt deras anledning till vald anestesimetod. Frågeställningar: I samband med scaling och debridering i underkäkens molaroch premolarområde, hur ofta använder tandhygienister: enbart ytanestesi/ parodontalgel (exempelvis Oraqix), infiltrationsanestesi samt mandibularblockad? Av vilken anledning väljer tandhygienisten en viss anestesimetod? Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie där 249 webb-baserade enkäter skickades ut till legitimerade tandhygienister varav 118 besvarade enkäter låg till grund för analys. Resultat: Studiens resultat visar att subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde tillsammans med någon form av anestesi är ett för tandhygienister vanligt behandlingsmoment. Det råder ingen entydighet kring användandet av anestesi vid utförandet av detta behandlingsmoment. Den vanligaste anledningen till att injektionsanestesi helt väljs bort är att patienten avböjer. Konklusion: Många tandhygienister lägger inte mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på det, detta samt patientens vilja är faktorer som påverkar valet av anestesimetod. Mer forskning inom ämnet behövs för att bättre förstå ämnets komplexitet.

INNEHÅLL 1. INTRODUKTION... 1 1.1 Tandhygienistens yrkesroll och kompetens... 1 1.2 Parodontit... 1 1.2.1 Behandling av parodontit... 1 1.3 Smärta... 2 1.4 Lokalanestesi i tandvården... 2 1.4.1 Ytanestesi... 2 1.4.2 Intraligamentell anestesi... 2 1.4.3 Infiltrationsanestesi... 2 1.4.4 Mandibularblockad... 2 1.5 Problemformulering... 3 2. SYFTE... 3 2.1 Frågeställningar... 3 3. METOD... 3 3.1 Design... 3 3.2 Urval... 4 3.3 Enkät... 4 3.4 Datainsamling... 4 3.5 Databearbetning... 5 3.6 Forskningsetiska överväganden... 5 4. RESULTAT... 5 4.1 Respondenternas utbildningsnivå och antal år med klinisk erfarenhet som tandhygienist.... 5 4.2 Kartläggning av tandhygienisters användande av anestesi vid parodontal behandling.... 5 4.3 Anledningar till varför anestesi används eller inte används.... 7 5. DISKUSSION... 9 5.1 Metoddiskussion... 9 5.1.1 Reliabilitet... 9 5.1.2 Validitet... 10 5.2 Resultatdiskussion... 11 5.3 Konklusion... 13 5. REFERENSER... 14 Bilaga 1: Frågeformuläret

Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Påminnelsemejl 1 Bilaga 4: Påminnelsemejl 2

1. INTRODUKTION 1.1 Tandhygienistens yrkesroll och kompetens I tandhygienistens kompetens och yrkesroll ingår att kunna bedöma och diagnostisera parodontit samt självständigt kunna planera och genomföra munhälsoarbete och så långt som möjligt lindra patientens smärta och obehag. Detta ska ske på ett evidensbaserat tillvägagångssätt (Socialstyrelsen [SoS] 2004). Tandhygienisten har formell kompetens att lägga infiltrations- och ledningsanestesi (Socialstyrelsen [SoS] 2002). En tillförlitlig och god bedövning vid behandling och ingrepp är av största vikt både för patient och för behandlare (Montserrat-Bosch et al. 2004). I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för tandhygienister (2004) framgår att en humanistisk människosyn ska ligga till grund för tandhygienistens förhållningssätt till patienter och till allmänheten. Det humanistiska förhållningssättet grundar sig i en respekt för alla människors lika värde. Sveriges Tandhygienistförening [STHF] har i sin tur tagit fram ett dokument med Etiska Regler (2014) för tandhygienister i förhållande till patienter, yrkesutövningen, allmänheten och andra professioner. Detta dokument bygger på den humanistiska människosynen och de fyra grundläggande etiska principer som finns inom hälso- och sjukvård. Dessa fyra principer är; 1. Autonomiprincipen - rätten till självbestämmande. 2. Godhetsprincipen - att göra gott, förebygga och minska lidande. 3. Icke skada principen - inte skada eller utsätta någon för onödiga risker. 4. Rättviseprincipen - allas lika rättighet till vård. Dessa fyra principer står ofta i konflikt med varandra i moraliskt känsliga situationer. I en sådan specifik situation får en av dessa principer bara förbises om en annan princip skulle väga tyngre (STHF 2014). Sådana känsliga situationer kan exempelvis dyka upp i samband med administration av anestesi då tandhygienisten strävar efter att lindra smärta och göra gott men patienten nekar bedövning. 1.2 Parodontit är en infektionssjukdom som innebär att tandens fäste bryts ner på grund av inflammation i tandens stödjevävnader som ger fästeförlust och fördjupade tandköttsfickor. Fortgår sjukdomen utan behandling och utan adekvata munhygienvanor kan det i förlängningen leda till att tanden lossnar och går förlorad. Den vanligaste formen av parodontit är kronisk parodontit som innebär att fästeförlusten progredierar långsamt. (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] 2004). En ovanligare form av parodontit är aggressiv parodontit som karakteriseras av en snabb sjukdomsutveckling. Flera av den vuxnes tänder är vanligtvis drabbade med avancerad nedbrytning av parodontal stödjevävnad (Socialstyrelsen uå). 1.2.1 Behandling av parodontit Den rekommenderade behandlingsmetoden för kronisk och aggressiv parodontit är förbättrad munhygien och mekanisk infektionsbehandling. Förbättrad munhygien innebär att tandens alla ytor rengörs dagligen för att avlägsna biofilm (bakteriesamlingar, plack) som skapar inflammation i gingivan i första hand och i parodontiet i förlängningen. Mekanisk infektionsbehandling av parodontit innebär en icke-kirurgisk eller kirurgisk instrumentering, scaling, för att ta bort dental biofilm (bakteriesamlingar, plack) och mineraliserade tandbeläggningar (tandsten) från tandytor och implantat (SoS 2011). 1

Behandling av parodontit med mekanisk infektionsbehandling kan vara mycket smärtsamt för patienten (Canakçi & Canakçi 2007). 1.3 Smärta Smärta definieras av the International Association for the Study of Pain [IASP] (uå) som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som är associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada, eller smärta beskriven i termer av en vävnadsskada. Smärta är alltid en subjektiv upplevelse och det finns inget sätt att särskilja smärta orsakad av psykologiska faktorer och smärta orsakad av fysiologiska faktorer. Det finns inget specifikt smärtcentrum i hjärnan. Vid vävnadsskada leds smärtframkallande impulser till hjärnan och i hjärnan processas informationen i ett flertal anatomiska strukturer inom det centrala nervsystemet (SBU 2010). 1.4 Lokalanestesi i tandvården Tandhygienisten ska så långt som möjligt lindra patientens smärta och obehag (Socialstyrelsen [SoS] 2004). Inom tandvården är anestesi också nödvändig för att operatören ska kunna koncentrera sig på och utföra en god behandling. Detta utan att distraheras av hastiga rörelser från patienten på grund av smärta. Tandvårdens verksamhet är därför beroende av god teknik vid lokalanestesi (Robinson et al. 2000). 1.4.1 Ytanestesi är en form av kräm eller gel innehållande de aktiva komponenterna Lidokain och/eller Prilokain. Denna form av anestesi bedövar oral mjukvävnad genom att administreras på gingivan eller i tandköttsfickorna och används för att lindra eller upphäva smärtupplevelsen vid nålstick samt vid ytliga kirurgiska eller icke-kirurgiska ingrepp (FASS uå; Al-Melh & Andersson 2007; Antoniazzi 2015). Ytanestesi används av tandhygienister både med och utan efterföljande injektion (Boynes et al. 2011). Ett vanligt ytanestesimedel som innehåller Lidokain och Prilokain är Oraqix thermosetting gel tillverkad av Dentsply Pharmaceutical, York, PA. Oraqix är ett parodontalgel huvudsakligen menat att administreras i tandköttsfickorna för anestesi vid scaling (Al- Melh & Andersson 2007). 1.4.2 Intraligamentell anestesi innebär att bedövningsmedlet administreras i tandköttsfickorna ner i parodontalligamentet med en kort kanyl och en särskild spruta med högt tryck. Kanylen förs ner i perspalten, det smala utrymmet mellan roten och alveolarbenet. Där injiceras en mycket liten mängd anestesimedel, 0,2 ml för varje rot. Fördelen med denna anestesimetod är att den kräver en mycket liten dos anestesimedel för att bedöva tanden (Moore et al. 2011). Denna anestesimetod är värd att nämnas men kommer inte att tas upp vidare i denna uppsats då metoden är mer avsedd för pulpal anestesi än för tandens omgivande vävnad. 1.4.3 Infiltrationsanestesi innebär bedövning av de fina nätverken av nervtrådar som finns i instickets direkta närområde, detta bedövar en mindre zon av vävnad. Infiltrationsanestesi är dock inte rekommenderad som bedövningsmetod vid scaling av tandköttsfickor i underkäkens molarområde eftersom det inte ger en fullgod anestesi av tandens pulpa (Robinson et al. 2000). 1.4.4 Mandibularblockad är en ledningsanestesi; en anestesimetod som innebär blockad av en nervstam och därmed bedövning av hela det vävnadsområde som innerveras av 2

nerven. Vid mandibularblockad bedövas nervous alveolaris inferior. Nerven bedövas innan den går in i underkäken vid foramen mandibulae som är belägen medialt på ramus. Nervous alveolaris inferior innerverar tändernas pulparum och omkringliggande hård- och mjukvävnad från bakersta molaren fram till underkäkens mitt. För att kunna ge patienten en smärtfri behandling bedövas vid en mandibularblockad även nervous lingualis samt nervous buccalis som innerverar halva tungan och den linguala munslemhinnan i underkäken respektive den buckala mjukvävnaden (Robinson et al. 2000). Bedövning av mandibelns (underkäkens) molarområde är svårare att uppnå och mer komplex än i maxillan (överkäken) på grund av mandibelns kompakta ben (Montserrat-Bosch et al. 2004). Traditionellt används därför mandibularblockad som ledningsanestesi när bedövning av mandibelns molarområde är nödvändig. Vid mandibularblockad som anestesimetod krävs det att operatören har god erfarenhet, gott handlag och god kännedom om anatomiska variationer för att administrera anestesimedlet korrekt och uppnå fullgod effekt (Malamed 2011). 1.5 Problemformulering I tandhygienisternas kompetensbeskrivning står det att en tandhygienist ska ha förmåga att uppmärksamma och så långt som möjligt lindra patientens obehag och smärta (Socialstyrelsen 2004). För att detta ska kunna uppnås krävs att tandhygienisten vid vissa behandlingsmoment använder sig av anestesi. Mekanisk infektionskontroll, det vill säga scaling och debridering av tandköttsfickor i underkäkens molar- och premolarområde är ett sådant moment. Det vore därför av intresse att kartlägga hur tandhygienisters användande av anestesi ser ut vid denna behandling och om kravet på smärtlindring enligt kompetensbeskrivningen uppfylls. 2. SYFTE Syftet med denna studie är att kartlägga tandhygienisters användande av anestesi vid scaling och debridering av tandköttsfickor i underkäkens molar- och premolarområde, samt deras anledning till vald anestesimetod. 2.1 Frågeställningar I samband med scaling och debridering i underkäkens molar- och premolarområde, hur ofta använder tandhygienister - enbart ytanestesi/parodontalgel (exempelvis Oraqix) - infiltrationsanestesi samt - mandibularblockad? Av vilken anledning väljer tandhygienisten att använda sig av eller att avstå från att använda sig av en viss anestesimetod? 3. METOD 3.1 Design Studien genomfördes som en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät som mätinstrument. 3

3.2 Urval Studiens inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara yrkesverksamma tandhygienister i en utvald region i Västsverige. Genom tillgång till Folktandvårdens e- mejladresser kunde namnen till samtliga 498 verksamma tandhygienister inom organisationen föras in i ett Excel-dokument i bokstavsordning efter förnamn. Därefter skedde ett styrt slumpmässigt urval där författarna raderade varannan respondent. Totalt ingick 249 respondenter i föreliggande studie. Enligt Socialstyrelsens siffror från 2011 (Socialstyrelsen 2014) var 3829 legitimerade tandhygienister sysselsatta inom folktandvården. Räknat på dessa siffror ingår ca 7 % av denna population i studien. 3.3 Enkät En digital enkät (bilaga 1) innehållande 10 strukturerade frågor (inklusive en avseende samtycke) utformades. Frågorna var skapade av författarna till den här studien med inspiration från en liknande studie som genomfördes som Kandidatuppsats vid Kristianstads Universitet under våren 2015 (Edström & Santos 2015) och med hjälp av Enkätboken av Jan Trost (2012). Genom att besvara första frågan gav respondenten sitt samtycke till att delta i studien. Fråga två och tre var bakgrundsfrågor som behandlade respondentens utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. De resterande sju frågorna berörde områden avseende användning av anestesi i samband med scaling och debridering i underkäken. Svarsalternativ för frågor avseende användning av anestesi angavs i sex steg; aldrig, enstaka fall, ibland, ofta, mycket ofta eller alltid. I enkäten till den här studien har frågorna anpassats till målgruppen och innehåller vanliga facktermer inom odontologi. Termerna är vedertagna begrepp inom tandhygienisters verksamhet i syfte att minska risken för missförstånd. 3.4 Datainsamling Enkäten utformades i programmet Survey & Report som tillhandahålls av Karlstads universitet. En länk till enkäten skickades ut via mejl till samtliga respondenter. Urvalet skedde genom att Ordföranden för regionens tandvårdsstyrelse kontaktades och fick studiens projektplan skickad till sig med en förfrågan om att få skicka ut en enkät till dess verksamma tandhygienister. Mejladresser erhölls. Tillsammans med enkäten (Bilaga 1) bifogades ett informationsbrev (Bilaga 2) med kort beskrivning av studiens syfte, vilka som utför den, försäkran om att alla uppgifter behandlas konfidentiellt, hur studien går till samt rätten att avbryta sitt deltagande under datainsamlingen. Datainsamlingen pågick under vintern 2016 17 och var tillgänglig för respondenterna att besvara under en månad, från 2016.12.05 till 2017.01.05. Efter en vecka skickades ett påminnelsemejl (Bilaga 3) ut till de som ännu inte besvarat enkäten och efter fyra veckor skickades ytterligare ett påminnelsemejl (Bilaga 4). Efter första utskicket inkom 72 besvarade enkäter. Efter påminnelse ett och två inkom ytterligare 32 respektive 14 besvarade enkäter. Ytterligare två respondenter fyllde i enkäten men skickade inte in sina svar. Fyra respondenter kontaktade oss och meddelade att de inte arbetade kliniskt, en respondent valde att inte deltaga på grund av att hen uteslutande arbetade med barnpatienter och inte ansåg sig kunna ge för studien relevanta svar. Av totalt 249 utskickade enkäter, inkom 118 svar vilket låg till grund för databearbetning. 4

3.5 Databearbetning Insamlade data fördes in i programmet Windows Office Excel och sammanställdes i fri text och genom deskriptiv statistik med diagram och figurer i numeriska värden (n) och procent (%). 3.6 Forskningsetiska överväganden Vetenskapsrådet (2006) har satt upp fyra krav för att skydda respondenter: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav, dessa krav har tagits hänsyn till i denna studie. Varje respondent informerades i ett informationsbrev om studiens innehåll samt de villkor som gällde för deltagande, att deltagande var frivilligt och besvarande av enkäten när som helst kunde avbrytas utan att orsak angavs fram tills dess att enkätsvaren inlämnats, därmed uppfylldes informationskravet. Samtyckeskravet uppfylldes genom att respondenten besvarade enkätens första fråga med vilken medgivande gavs till att medverka i studien och därmed tilllåta författarna använda besvarad enkät för studiens syfte. Information om respondenterna samt besvarade enkäter förvarades så att endast uppsatsens författare och deras handledare hade tillgång till dem och all insamlad information användes enbart för denna studies syfte och raderades därefter. Insamlad data har sammanställts och diskuterats på ett sätt som gör det omöjligt att i uppsatsen urskilja svar från enskilda respondenter. Därmed uppfylldes Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Studien har att genomgått etisk granskning av etikrådet vid oral hälsa, institutionen för hälsovetenskap på Karlstad universitet. 4. RESULTAT 4.1 Respondenternas utbildningsnivå och antal år med klinisk erfarenhet som tandhygienist. Av 249 respondenter har 118 stycken besvarat enkäten, det ger en svarsfrekvens på 47 procent. Av 118 respondenter angav 55 procent att de hade treårig tandhygienistutbildning på grundnivå, 40 procent hade två-årig yrkesexamen och 5 procent angav att de hade utbildning på avancerad nivå 4-5 år. En respondent uppgav kompetens på forskarnivå utöver treårig grundutbildning. På frågan om antal år med klinisk erfarenhet svarade 117 respondenter. Av dessa svarade 50 procent att de hade 0 10 års erfarenhet, 32 procent hade 11-21 års erfarenhet, 12 procent angav att de hade 22-32 års erfarenhet och 6 procent hade 33-43 års erfarenhet. 4.2 Kartläggning av tandhygienisters användande av anestesi vid parodontal behandling. För att tydliggöra hur ofta det kan vara relevant för respondenterna att använda sig av någon form av anestesi ställdes frågan om hur ofta de i snitt utför subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde. Resultatet visar att 79 (n=118) procent av respondenterna utför behandlingen subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde mer än fem gånger per vecka, 37 procent utför behandlingen mer än tio gånger per vecka (Figur 1). 5

2% 2% 17% 37% mer än 10 gånger i veckan, 37 % 5-10 gånger i veckan, 42 % 1-4 gånger i veckan, 17 % 42% 1-4 gånger i månaden, 2 % mindre än 1 gång i månden, 2 % Figur 1 Procentuell fördelning av hur ofta respondenterna utför subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde. (n=118) För att ta reda på hur ofta respondenterna använder sig av olika bedövningsmetoder ställdes specifika frågor om ytanestesi, infiltrationsanestesi och mandibularblockad. Debridering och/eller scaling av tandköttsfickor som är 5 6 millimeter är det moment då flest använder sig av endast ytanestesi. Vid fickdjup som överstiger 8 millimeter varierar användningen av infiltrationsanestesi stort. Mandibularblockad används av 55 respektive 57 procent av respondenterna ofta, mycket ofta eller alltid vid behandling av tandköttsfickor på 9-10 mm och över 10 mm (Figur 2, 3 och 4). Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 12 52 47 23 23 27 20 2123 17 19 12 14 8 11 12 9 3 3 4 8 2 3 4 6 6 4 8 Supragingival Subgingival 5-6mm Subgingival 7-8mm 46 Subgingival 9-10mm 53 Subgingival >10mm Aldrig Enstaka fall Ibland OKa Mycket oka AllOd Figur 2 Procentuell fördelning av hur ofta respondenterna bedövar med endast ytanestesi/parodontalgel (Oraqix) vid scaling och debridering i underkäkens molar- och premolarområde. (n= 115) 6

Procent 100 80 60 40 20 0 48 37 3633 30 15 17 17 12 16 11 12 3 5 8 0 0 0 19 22 15 141515 20 16171514 18 Supragingival Subgingival 5-6mm Subgingival 7-8mm Subgingival 9-10mm Aldrig Enstaka fall Ibland OKa Mycket oka AllOd Subgingival >10mm Figur 3 Procentuell fördelning av hur ofta respondenterna bedövar med infiltrationsanestesi vid scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde. (n=115) 100 80 73 Procent 60 40 20 0 22 3 Supragingival 37 30 23 1 1 3 4 0 3 Subgingival 5-6mm 22 18 18 18 20 20 23 1615 18 19 14 1415 131215 10 Subgingival 7-8mm Subgingival 9-10mm Subgingival >10mm Aldrig Enstaka fall Ibland OKa Mycket oka AllOd Figur 4 Procentuell fördelning av hur ofta respondenterna bedövar med mandibularblockad vid scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde. (n=115) 4.3 Anledningar till varför anestesi används eller inte används. Den huvudsakliga anledningen till att anestesi inte används i samband med debridering och scaling i underkäkens molar- och premolarområde var att patienten själv inte anser att det behövs (55 %). Andra vanliga anledningar var att patienten anser bedövning vara obehaglig (23 %) eller att patienten inte efterfrågar det (13 %). De tre procent som valde att svara Annat angav anledningar som: varken jag eller patienten anser att bedövning är nödvändigt, patienten har stor funktionsnedsättning vilket gör momentet att lägga bedövning osäkert, det finns inget behov av smärtlindring eller gingivan är fri från inflammation (Figur 5). 7

13% 3% 2% PaOenten tycker inte aq det behövs, 55 % 4% PaOenten tycker bedövning är obehagligt, 23 % PaOenten ekerfrågar inte bedövning, 13 % 55% Jag bedövar allod, 4 % 23% Annat, 3 % Sparar Od, 2 % Figur 5 Procentuell fördelning av de huvudsakliga anledningarna till att respondenterna avstår från att lägga någon form av anestesi i samband med debridering eller scaling i underkäkens molar- och premolarområde. (n=118) Vid subgingival rengöring i underkäkens molar- och premolarområde används i vissa fall endast ytanestesi som bedövningsmetod. De vanligaste anledningarna till detta uppgavs vara att: patienten föredrar ytanestesi (30 %), patienten anser att andra bedövningsmetoder än ytanestesi är obehagliga (27 %), patienten är rädd för sprutor (23 %) och att ytanestesi ger fullgod smärtlindring (15 %) (Figur 6). 2% 2% 1% PaOenten föredrar ytanestesi, 30 % 15% 30% PaOenten avböjer på grund av obehag/rädsla, 27 % PaOenten är rädd för sprutor, 23 % Ytanestesi ger fullgod smärtlindring, 15 % 23% Sparar Od, 2 % 27% Osäker på aq lägga injekooner, 2 % KostnadseffekOvt, 1 % Figur 6 Procentuell fördelning av de vanligaste anledningarna till varför respondenterna väljer bort injektionsanestesi vid subgingival depuration i underkäkens molar- och premolarområde till förmån för endast ytanestesi med parodontalgel. (n=118) 8

Av 118 respondenter ansåg 47 procent att de lade en mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på att självständigt kunna använda mandibularblockad som anestesimetod. Övriga uppgav mer tveksamhet eller kände osäkerhet över att lägga mandibularblockad (Figur 7). 9% 10% 13% 47% Ja, absolut, 47 % Ja, det tror jag, 21 % Varken ja eller nej, 10 % Nej, inte särskilt, 9 % 21% Nej, jag känner mig osäker, 13 % Figur 7 Procentuell fördelning av om respondenterna tycker sig lägga mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på metoden. (n=118) 5. DISKUSSION Subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde är ett mycket vanligt behandlingsmoment bland majoriteten av de tillfrågade tandhygienisterna. Det råder ingen entydighet kring anledning till användandet av anestesi vid utförandet av detta behandlingsmoment. En tredjedel av respondenterna upplever att de inte lägger en mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på att lägga en idag. 5.1 Metoddiskussion Syftet med studien var att kartlägga tandhygienisters användande av anestesi. För att göra detta valdes en kvantitativ ansats i form av en enkätstudie. Enkäten som metod har fungerat bra för att erhålla konkret kunskap om ett avgränsat område. Med hjälp av denna metod har författarna kunnat få upplysningar från ett stort antal tandhygienister om deras anestesianvändande i den kliniska vardagen. Detta hade inte varit möjligt vid exempelvis intervjuer. Vid intervjuer hade det däremot gått att utläsa mer kring tandhygienisternas attityd till anestesi och på så vis ge en mer rättvis bild av ämnets komplexitet. 5.1.1 Reliabilitet Inom Folktandvården Västra Götaland fanns 489 verksamma tandhygienister vid tidpunkten för studien. Då denna studie är begränsad till en viss tidsperiod inom kursen Oral Hälsa Examensarbete 7,5hp ansåg inte författarna till den här studien att de hade möjlighet att bearbeta och analysera materialet från fler än 150 besvarade enkäter. Enligt Trost (2012) är det rimligt att vid en enkätundersökning via mejl räkna med en 9

svarsfrekvens på ca 50 70 procent. Valet att skicka ut enkäten till 249 tandhygienister gjordes därför med förhoppningen att få en svarsfrekvens på ca 50 procent och minst 100 användbara svar, vilket uppnåddes. En svaghet som enkäten hade var att den inte frågade efter respondentens kön och ålder. Dessa två variabler hade kunnat bidra till studiens reliabilitet då de hade kunnat användas för att beskriva urvalet och på så sätt kunnat jämföras för att se om urvalet var representativt för den större populationen (Sveriges tandhygienister). Socialstyrelsen för statistik över åldern på yrkesverksamma tandhygienister och hur många som påbörjar sin karriär som tandhygienist varje år. Senast publicerade data är från 2011 och den visar en relativt jämn fördelning av verksamma tandhygienister mellan åldrarna under 30 upp till 49 med en något större representation i den yngsta åldersgruppen. Prognosen visar på ett likvärdigt och stadigt inflöde av nya hygienister för varje år fram till och med 2025 och förutser inte någon ökning (Socialstyrelsen 2014). Dessa siffror visar att urvalet i den ålagda studien inte är representativt för den större populationen eftersom hälften hade varit yrkesverksamma i under tio år. Hade detta varit representativt skulle prognosen visat på en kraftig ökning av tillkomna tandhygienister de närmsta 10 till 20 åren. 5.1.2 Validitet För att kunna utvärdera mätinstrumentets validitet har författarna i detta fall tittat på om frågorna var rätt formulerade och om de gav svar som i sin tur svarade till studiens syfte. För att få största möjliga svarsfrekvens innehöll enkäten endast sju frågor relaterat till studiens syfte. I enkäten fanns tre frågor som handlade om hur ofta tandhygienisterna använder sig av en specifik anestesimetod vid scaling och debridering av tandköttsfickor. Svarsalternativen var i begreppen aldrig, enstaka fall... till... mycket ofta, alltid. Enligt Trost (2012) lutar dessa svarsalternativ mer åt den svarandes attityd då svaren sätts i relation till en värdering, som hur ofta är ofta? Olika svarsalternativ diskuterades när enkäten skapades och konklusionen blev att exakta antalet gånger en anestesi utfördes per vecka eller månad blir omöjligt att svara på i efterhand. Ett alternativ hade i så fall kunnat vara en studie där respondenten ombeds fylla i ett formulär dagligen under en längre tid, men en sådan studieform hade kunnat påverka resultatet då deltagarna kunnat känna sig manade att lägga fler anestesier än de vanligen brukar. Frågeställningarna kompletterades med en föregående fråga om hur ofta detta behandlingsmoment utförs. Svaren på frågorna om anestesianvändning kunde sedan sättas i relation till denna fråga. Enkäten innehåller endast frågor med slutna svarsalternativ, med undantag av fråga två där respondenten gavs ett alternativ om Annat; Ange vad. Öppna frågor har medvetet inte används för att undvika ofullständiga svar, svar som kan feltolkas och onödiga interna eller sekundära bortfall. Enligt Trost (2012) är öppna frågor lämpligare om studien syftar till att få fram den svarandes synsätt och attityd. Tre interna bortfall skedde på fråga fem, sex och sju. Anledningen till det kan ha varit att den elektroniska enkäten tillät respondenten att gå vidare till nästa fråga även om tidigare frågor inte var fullständigt besvarade och eftersom dessa frågor hade många olika grader och svarsalternativ kan dessa respondenter ha missat att ge fullständiga svar. 10

På fråga nio angående den vanligaste anledningen till att tandhygienisten ej valde injektionsanestesi till förmån för endast ytanestesi var tanken att respondenten endast skulle väja ett alternativ. Då det gick att välja flera var det många respondenter som gjorde detta. Felet hade kunnat undvikas genom att endast ett svarsalternativ kunnat kryssas för. Samma problematik fanns för fråga 8. Svagheter i enkäten hade kunnat korrigeras med en pilotstudie. En pilotstudie hade även kunnat stärka studiens validitet. Då en liknande studie genomfördes på kandidatnivå av Edström & O. Santos (2015) har författarna kunnat dra lärdomar av den som annars en pilotstudie skulle kunnat förmedla. En sådan lärdom var svårigheten med att besvara hur många gånger i veckan en tandhygienist lägger olika former av anestesi. I studien av Edström & O. Santos (2015) uppgav exempelvis över 40% att de lägger en madibularblockad noll gånger i veckan. Att istället fråga hur många gånger i månaden eller om året en viss form av anestesi administreras hade troligtvis blivit för svårt att svara på. Noll gånger i veckan säger dock inget om huruvida de lägger en mandibularblockad varannan vecka eller aldrig någonsin. Svårigheten i att formulera en fråga där respondenten ombeds uppskatta hur många anestesier som administreras över en specifik tid gjorde att författarna valde att inte inkludera en sådan. 5.2 Resultatdiskussion Studiens resultat visar att subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde är ett mycket vanligt behandlingsmoment bland de tillfrågade tandhygienisterna. Behandling av kronisk parodontit med scaling och debridering kan vara mycket smärtsam. Särskilt vid scaling av djupare tandköttsfickor och någon form av anestesi kan då vara nödvändig (Canakci & Canakci 2007; Sanikop et al. 2011; Swierkot et al. 2009). Resultatet av studien visar att en övervägande majoritet aldrig eller endast i enstaka fall använder enbart ytanestesi som Oraqix parodontalgel vid behandling av tandköttsfickor djupare än 8 millimeter. Behandling av tandköttsfickor som är 5 6 millimeter är det moment då flest använder sig av endast ytanestesi. Detta kan förklaras med att ytanestesi efter 8 millimeter inte ger en fullgod bedövning. Detta enligt en studie av Derman et al. (2014) som visade att smärtan vid parodontal behandling under anestesi med enbart ytanestesimedel (som exempelvis Oraqix) ökade med ökade fickdjup. Vid fickor över 8 mm upplevde deltagarna i studien en hög smärta. Ytanestesi minskar smärtan vid parodontal behandling men ger aldrig total smärtfrihet och bedövning av vävnaden. Resultatet av studien visar att infiltrationsanestesi sällan används av tandhygienister vid scaling och debridering i underkäkens molar- och premolarområde upp till och med ett fickdjup av 8 millimeter. Vid fickdjup som överstiger detta råder ingen entydighet bland deltagarna i studien i deras användning av infiltrationsanestesi. Arton procent uppger att de alltid lägger infiltrationsanestesi vid fickdjup över 10 millimeter och nästan lika många, 20 procent, uppger att de aldrig gör det. Enligt Robinsson et al. (2000) går det inte att fullständigt bedöva en molar i underkäken med infiltrationsanestesi på grund av mandibelns kompakta ben. För att få fullständig smärtlindring vid behandling av underkäkens molarer rekommenderas därför mandibularblockaden som anestesimetod. Nära hälften av deltagarna väljer ändå att ofta, mycket ofta eller alltid lägga infiltrationsanestesi vid fickdjup över 10 millimeter. Detta skulle till viss del kunna 11

förklaras av att en tredjedel av deltagarna i studien uppgav att de inte lägger en mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig helt säkra på att använda denna anestesimetod. Osäkerheten inför att lägga en mandibularblockad skulle kunna vara en bidragande faktor vid tandhygienistens val av anestesimetod. Tandhygienistens val av anestesimetod påverkas också av vad patienten vill. Många patienter föredrar ytanestesi, och avböjer injektionsanestesi på grund av obehag och rädsla. Dessa resultat stämmer väl överens med studier av van Steenberghe et al (2004) och Derman et al. (2014) som alla visar att patienten starkt föredrar bedövning med endast ytanestesi trots att det inte ger en fullgod bedövning vid scaling och debridering av mycket djupa tandköttsfickor. DeAngelis & Goral (2000) bekräftar i sin studie att patienter ofta avböjer anestesi. En möjlighet som författarna ser till att infiltrationsanestesi används vid även mycket djupa fickor skulle kunna ses som en kompromisslösning då patienten nekar mandibularblockad men ytanestesi inte är lämpligt. Detta skulle kunna vara troligt då flertalet studier visar att ytanestesi i många fall föredras av patienterna, då de slipper injektion och besvärande konsekvenser som bedövad tunga, då n. linguale som innerverar tungan bedövas vid mandibularblockad (Stoltenberg et al. 2007; van Steenberghe 2004; Jeffcoat et al. 2001; Magnusson et al. 2003; Friskopp et al. 2001; Derman et al. 2014). Författarna ser att detta skulle kunna påverka tandhygienistens val av anestesimetod då de på grund av nekande patienter inte får administrera den mängd lokalanestesi som de skulle vilja. En studie av Virtanen et al. (2010) undersökte nordiska tandhygienisters villighet att utöka sin kliniska verksamhet och vilka behandlingar/moment de i så fall helst skulle vilja utföra mer. Att få administrera mer lokal anestesi var en av de allra högst önskade behandlingarna bland de tillfrågade tandhygienisterna. Resultaten från studien blir intressanta att sätta i perspektiv till de fyra etiska principerna för vård. I de etiska dilemman som kan uppstå i frågan om vilken anestesimetod som ska användas, om någon ska användas alls, står autonomiprincipen, icke-skada principen och godhetsprincipen ofta i konflikt med varandra. Icke-skada principen säger i den här situationen att anestesi är nödvändigt i de flesta fall vid scaling och debridering av djupa tandköttsfickor för att patienten ska vara fri från smärta och obehag vid behandlingen. Men om patienten starkt motsätter sig anestesi på grund av exempelvis rädsla för sprutor skulle injektionsanestesin göra större skada än nytta. Godhetsprincipen att minska lidande för patienten skulle också förespråka anestesi för smärtfrihet men av samma anledning som icke-skada principen skulle en spruträdsla hos patienten inte rättfärdiga den här principen. I dessa fall väger autonomiprincipen om patientens rätt till självbestämmande tyngre. En annan aspekt av de etiska principerna i relation till studiens resultat är om de tandhygienister som uppgav att de inte lägger en mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på att lägga en kan uppfylla de etiska principerna om icke-skada och godhetsprincipen där en mandibularblockad är nödvändig för att uppnå smärtfrihet. I tandhygienisternas kompetensbeskrivning står det att en tandhygienist ska ha förmåga att uppmärksamma och så långt som möjligt lindra patientens obehag och smärta (Socialstyrelsen 2004). Utifrån resultatet av studien kan det konstateras att inte alla de tillfrågade tandhygienisterna kunde uppfylla detta krav från kompetensbeskrivningen. Detta då en tredjedel av respondenterna inte administrerade en mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på att lägga en och då inte 12

kan så långt som möjligt lindra patientens smärta på ett patientsäkert sätt i de behandlingsmoment och situationer där en mandibularblockad är nödvändig för att uppnå smärtfrihet. Endast 55 respektive 57 procent av respondenterna uppger att de ofta, mycket ofta eller alltid lägger mandibularblockad vid behandling av tandköttsfickor på 9-10 mm och över 10 mm. Resultaten visar också att behandlingsmomentet som innebär scaling och debridering av underkäkens molar- och premolarområde är mycket vanligt och utövas mer än fem gånger i veckan hos 79 procent av de tillfrågade. Sammantaget från resultaten går det att konstatera att de tillfrågade tandhygienisterna skulle kunna göra mer för att så långt som möjligt lindra smärta och obehag för patienten. En tolkning av resultatet är att brister i kompetensen skulle kunna vara en bidragande faktor när tandhygienisten väljer anestesimetod. Vid analys av studiens resultat framkom inga samband mellan respondenternas utbildningsnivå och osäkerhet kring att lägga mandibularblockad. Andelen som ansåg att de lägger en mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på momentet var 65 72 procent oavsett om de hade två eller tre års utbildning. Det gick heller inte att utläsa några samband mellan respondenternas antal år som kliniskt yrkesverksamma och osäkerhet kring att lägga mandibularblockad. Osäkerheten i att lägga mandibularblockad tycks således inte påverkas av utbildningsnivå eller antal år av klinisk erfarenhet. För att ta reda på vad varför en del tandhygienister inte lägger mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkre på det krävs mer omfattande studier. Kliniska implikationer av studien skulle kunna vara att den bidrar till en ökad förståelse för att kunskaper och färdigheter så som att lägga en mandibularblockad behöver användas och utövas oftare. Detta för att tandhygienisten ska känna sig fortsatt säker i dess administration och tillämpning. En fördjupad studie i ämnet skulle ge tydligare inblick i anledningar till varför anestesi används eller inte används i specifika situationer. En kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie där tandhygienister får besvara fördjupade frågor kring varje behandling som innefattar scaling/depuration i underkäkens molar- och premolarområde under en längre tid kan ge kunskap om valet av anestesimetod. Författarna ser även att det skulle vara av värde att utföra fördjupade intervjuer med tandhygienister för att bättre förstå ämnets komplexitet. 5.3 Konklusion Tandhygienisters användning av anestesi vid scaling och debridering i underkäkens molar- och premolarområde varierar mycket i val av metod. Många tandhygienister lägger inte mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på det, detta samt patientens vilja är faktorer som påverkar valet av anestesimetod. Den vanligaste anledningen till att injektionsanestesi helt väljs bort är att patienten avböjer. 13

5. REFERENSER Al-Mehl M A & Andersson L (2007). Comparison of topical anesthetics (EMLA/Oraqix vs. benzocaine) on pain experienced during palatal needle injection. Oral Surgery, Oral Medicine, Oral Pathology, Oral Radiology and Endodontology 103(5):16-20. Antoniazzi R A, Cargnelutti B, Freitas D N, Guimarães M B, Zanatta F B, Feldens C A (2015). Topical Intrapocket Anesthesia During Scaling and Root Planing: a Randomized Clinical Trial. Brazilian Dental Journal 26(1):26-32. Boynes S G, Zovko J, Bastin M R, Grillo M A, Shingledecker B D (2011). Dental Hygienists Evaluation of Local Anesthesia Education and Administration in the United States. The Journal of Dental Hygiene 85(1); 67-74. Canakçi V. & Canakçi C.F. (2007). Pain levels in patients during periodontal probing and mechanical non-surgical therapy. Clinical Oral Investigations 11(4); 377 383. Derman S H M, Lowden C E, Kaus P, Noack M J (2014b). Pocket-depth-related effectiveness of an intrapocket anaesthesia gel in periodontal maintenance patients. International Journal of Dental Hygiene 12(2); 141-144. Edström, Emma & Santos, Késia Oliveira (2015). Examensarbete: Anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Kristianstad Universitet, Sektionen för Hälsa och Samhälle. http://www.divaportal.se/smash/get/diva2:821324/fulltext01.pdf FASS (uå). http://www.fass.se/lif/startpage?usertype=0 [Hämtat 2016-05-26] Friskopp J, Nilsson M, Isacsson G. (2001). The anesthetic onset and duration of a new lidocaine/prilocaine gel intra-pocket anesthetic (Oraqix) for periodontal scaling/root planing. Journal of Clinical Periotontology, 28(5):453-8. Jeffcoat M.K, Geurs NC, Magnusson I, MacNeill S.R, Mickels N, Roberts F, Robinson P, Salamati A, Yukna R. (2001). Intrapocket anesthesia for scaling and root planing: results of a double-blind multicenter trial using lidocaine prilocaine dental gel. Journal of Periodontology, 72(7):895-900. Magnusson I, Geurs NC, Harris PA, Hefti AF, Mariotti AJ, Mauriello SM, Soler L, Offenbacher S (2003). Intrapocket anesthesia for scaling and root planing in pain-sensitive patients. Journal of Periodontology, 74(5):597-602. Malamed SF (2011). Is the mandibular nerve block passé? The Journal of the American Dental Association, 142(3):3-7. Montserrat-Bosch M, Figueiredo R, Nogueira-Magalhães P, Arnabat-Dominguez J, Valmaseda-Castellón E, Gay-Escoda C. (2004). Efficacy and complications associated with a modified inferior alveolar nerve block technique. A randomized, triple-blind clinical trial. Medecina Oral Patologia Oral y Cirygia Bucal, 1;19(4):e391-7. 14

Moore P.A., Cuddy M.A., Cooke M.R. & Sokolowski C.J (2011). Periodontal ligament and intraosseous anesthetic injection techniques: alternatives to mandibular nerve blocks. The Journal of the American Dental Association. 142(3); 13S-8S. Rignell, Lena & Mirshahi, Susanne (2016). Tandvårdens läkemedel 2016-2017. https://www.ltdalarna.se/global/tandvard/folktandvard_global/tandva%cc%8 Ardens_la%CC%88kemedel_2016_med_bokm%C3%A4rken.pdf [2016-04-26] Robinson P O, Pitt T R, McDonald F (2000). Local anaesthesia in dentistry. Edinburgh: Wright. Sanikop, S., Agrawal P. & Patil S. (2011). Relationship between dental anxiety and pain perception during scaling. Journal of Oral Science, 53 (3):341-348. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2004). Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SBU-rapport nr 169. Socialstyrelsen (2002). SOSFS 2002:12 Socialstyrelsens föreskrifter om delegering inom tandvården. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2002/2002-10-12 [Hämtat 2016-04-26] Socialstyrelsen (2004). Kompetensbeskrivning för legitimerade tandhygienister. http://www.tandhygienistforening.se/media/150904/kompetensbeskrivning_for_t andhygienist.pdf [Hämtat 2016-04-20] Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2014). Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren 2012-2025 - Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare. Stockholm: Socialstyrelsen Stoltenberg, J.L., Osborn, J.B., Carlson, J.F., Hodges, J.S. & Michalowicz, B.S. (2007) A preliminary study of intra-pocket topical versus injected anaesthetic for scaling and root planing. Journal of Clinical Periodontology. 34(10):892-6. Swierkot, K, Nonnenmacher, CI, Mutters, R, Flores-de-Jacoby, L, Mengel, R (2009). One-stage full-mouth disinfection versus quadrant and full-mouth root planing. Journal of clinical periodontology. 36(3):240-9. STHF, Sveriges Tandhygienistföreningen (2014). Etiska regler och kommentarer. Tillgänglig: http://www.tandhygienistforening.se/media/324207/sthfetiska_regler_med_kommentarer2014.pdf Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Van Steenberghe D, Bercy P, De Boever J, Adriaens P, Geers L, Hendrickx E, Adriaenssen C, Rompen E, Malmenäs M & Ramsberg J (2004). Patient evaluation of a novel non-injectable anesthetic gel: a multicenter crossover study 15

comparing the gel to infiltration anesthesia during scaling and root planing. Journal of Periodontology, 75(11):1471-8. Virtanen, J.I, Tseveenjav, B., Wang, N.J. & Widström, E. (2010). Nordic dental hygienists willingness to perform new treatment measures: barriers and facilitators they encounter. Scandinavian Journal of Caring Siences; 25(2):311-6 16

Bilaga 1: Frågeformuläret 1. Ger du ditt samtycke till att delta i denna studie? (Obligatorisk) Ja, jag samtycker. 2. Utbildningsnivå till tandhygienistexamen Yrkesexamen 1-2 år Examina på grundnivå, 3 år Examina på avancerad nivå, 4-5 år Examina på forskarnivå, >5 år Annat: (Ange vad)... 3. Antal år med klinisk erfarenhet av yrket: 4. I snitt hur ofta utför du subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde? Mindre än 1 gång i månaden 1-4 gånger i månaden 1-4 gånger i veckan 5-10 gånger i veckan Mer än 10 gånger i veckan Vet ej.

5. Hur ofta bedövar du med endast ytanestesi/parodontalgel (Oraqix) vid scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde? Aldrig Enstaka fall Ibland Ofta Mycket ofta Alltid Supragingival rengöring Subgingival rengöring 5-6 mm Subgingival rengöring 7-8 mm Subgingival rengöring 9-10 mm Subgingival rengöring >10 mm 6. Hur ofta bedövar du med infiltrationsanestesi vid scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde? Aldrig Enstaka fall Ibland Ofta Mycket ofta Alltid Supragingival rengöring Subgingival rengöring 5-6 mm Subgingival rengöring 7-8 mm Subgingival rengöring 9-10 mm Subgingival rengöring >10 mm

7. Hur ofta bedövar du med mandibularblockad vid scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde? Aldrig Enstaka fall Ibland Ofta Mycket ofta Alltid Supragingival rengöring Subgingival rengöring 5-6 mm Subgingival rengöring 7-8 mm Subgingival rengöring 9-10 mm Subgingival rengöring >10 mm 8. I de fall där du inte lägger någon form av bedövning vid depuration av plack och/eller tandsten i underkäkens molar- och premolarområde, vad är den huvudsakliga anledningen till att du avstår? Sparar tid vid behandling Patienten efterfrågar inte bedövning Patienten anser sig inte behöva bedövning Patienten avböjer på grund av obehag/rädsla Jag lägger alltid någon form av bedövning Annat (Ange vad):

9. I de fall där du väljer bort injektionsanestesi vid subgingival depuration i underkäkens molar- och premolarområde till förmån för endast ytanestesi med parodontalgel, vilka är den vanligaste anledningen? Patienten föredrar ytanestesi Sparar tid vid behandling Ytanestesi ger fullgod smärtlindring Patienten är rädd för sprutor Kostnadseffektivt Känner mig osäker på att lägga injektionsanestesi Patienten avböjer på grund av obehag/rädsla 10. Känner du att du lägger mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna dig säker på att självständigt kunna lägga en idag? Ja, absolut Ja, det tror jag Varken ja eller nej Nej, inte särskilt Nej, jag känner mig osäker

Bilaga 2: Informationsbrev Informationsbrev Enkätstudie om Tandhygienisters användande av anestesi Hej, Vi är två tandhygieniststudenter som går Tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet. Vi kommer under höst- och vårterminen 2016/17 att skriva examensarbete inom området oral hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka tandhygienisters användande av anestesi i samband med scaling av fickor i underkäkens molarområde. Enkäten består av 10 frågor och tar cirka 10 minuter att svara på. Alla enkätsvar kommer att behandlas konfidentiellt och svaren kommer endast att användas i denna studie. Deltagande i studien är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange orsak fram till dess Du skickat in Din enkät. Resultatet kommer att redovisas genom deskriptiv statistik i ett examensarbete som består av en c- uppsats. Den färdiga uppsatsen kommer att publiceras elektroniskt med tillgång via Högskolans biblioteksarkiv. Vi är tacksamma för Din medverkan. Vid frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta oss. Med vänlig hälsning, Linnea Legendi linnea.legendi@outlook.com Malin Marklund malin.maria.m@gmail.com Handledare: Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@ju.se

Bilaga 3: Påminnelsemejl 1 Hej, För en vecka sedan fick Du en enkät skickad till dig angående studien om Tandhygienisters användande av Anestesi. Att besvara enkätens 10 frågor tar ungefär 10 minuter och vi hoppas att du har möjlighet att göra det. Ditt svar är väldigt viktigt för undersökningen. Om du redan besvarat enkäten ber vi dig bortse från denna påminnelse och tackar för din medverkan. Vid frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta oss Med vänlig hälsning, Linnea Legendi linnea.legendi@outlook.com Malin Marklund malin.maria.m@gmail.com Handledare: Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@ju.se

Bilaga 4: Påminnelsemejl 2 Påminnelse 2 Enkätstudie om Tandhygienisters användande av anestesi Hej, För 4 veckor sedan fick du ett mail med en enkätstudie om Tandhygienisters användande av anestesi. Syftet med denna studie är att undersöka tandhygienisters användande av anestesi i samband med scaling av fickor i underkäkens molarområde. Enkäten består av 10 frågor och tar cirka 10 minuter att svara på. Alla enkätsvar kommer att behandlas konfidentiellt och svaren kommer endast att användas i denna studie. Deltagande i studien är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange orsak fram till dess Du skickat in Din enkät. Du har möjlighet att svara fram till och med den 5 januari -17. Vi är tacksamma för Din medverkan. Vid frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta oss. Med vänlig hälsning, Linnea Legendi linnea.legendi@outlook.com Malin Marklund malin.maria.m@gmail.com Handledare: Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@ju.se