17 oktober 2015 17 januari 2016



Relevanta dokument
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

Känsliga uppgifter och integritet

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

Bildanalys. Introduktion

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Nothing but the truth

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Får man säga vad man vill på nätet?

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Övningar kommunikationsplattformen

Alice i Underlandet Skolmaterial

samhällskunskap Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

NATIONELLA BILDTÄVLING

Vem får se min bild? Till läraren

Inför föreställningen

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Besök oss - Visningar

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Känsliga uppgifter och integritet

Hålla igång ett samtal

Gammal kärlek rostar aldrig

Granska fejkade sidor på nätet

Arbetsområde: Min tid - min strid

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa!


Att ta avsked - handledning

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Värdera din digitala integritet

Jag vill inte Lärarmaterial

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Demokrati & delaktighet

Oskuld är ingen skuld

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

John Steinbeck. VECKA tisdag fredag långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

Förstå ord och begrepp om information och desinformation

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

Samhällsvetenskapsprogrammet

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Kursplanen i ämnet bild

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Handledning: Nu blev det KNAS

Fira FN-dagen med dina elever

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

Granska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Samhällsvetenskapsprogrammet

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs!

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN

REFLECT FISKSÄTRA STORIES

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

En serie om demokratibegreppet

Transkript:

KULTURHUSET STADSTEATERN LÄRARHANDLEDNING ANNA ODELL Okänd, kvinna 2009-349701 17 oktober 2015 17 januari 2016 Foto: Pål Sommelius Denna handledning är utformad som ett stöd inför eller efter ett besök i utställningen Okänd, kvinna 2009-349701. Den riktar sig i första hand till lärare som undervisar inom grundskolan årskurs 7 9 samt gymnasieskolan, men går också utmärkt att använda som underlag för andra gruppdiskussioner. Syftet är att ge en bakgrund och ingång till den aktuella utställningen. Handledningen innehåller förslag på frågor att diskutera i grupp och samtala kring i klassrummet eller på plats. Till grund för materialet ligger skolverkets lärandemål och frågorna är utformade så att de har olika svårighetsgrad. Välj de frågor som ni tycker passar er grupp och utelämna de som inte passar. Ämnen som bland annat svenska, samhällskunskap och bild behandlas. Till utställningen är det också möjligt att boka visning och workshop. För mer information om det pedagogiska programmet besök vår hemsida, kulturhusetstadsteatern.se. För frågor och bokningar, vänligen kontakta curator för konstpedagogik: helen.karlsson@stadsteatern.stockholm.se Bakgrund: Vem är konstnären Anna Odell och vad ligger bakom hennes konstverk Okänd, kvinna 2009-349701? Anna Odell är född 1973 och uppvuxen i en Stockholmsförort. I grundskolan upplevde hon sig som mobbad och utanför klasskamraternas gemenskap. (Detta har hon beskrivit i filmen Återträffen, 2013). Upplevelserna av detta utanförskap satte djupa spår och när hon var i 20-årsåldern hade det gått så långt att polisen hittade henne balanserades på ett broräcke. Hon hade fått en psykos som ledde till att hon blev omhändertagen och förd till psykakuten. Efter en tid återhämtade hon sig och började efter gymnasiet en förberedande konstskola. Genom konsten fick hon ett nytt sammanhang där hon kände sig både stark och trygg. Många kreativa och konstnärliga utbildningar uppmuntrar elever att använda egna erfarenheter i sitt skapande. I Anna Odells fall fanns många tankar kvar som handlade om den utsatthet och maktlöshet som både hon själv och andra i hennes närhet hade upplevt inom psykiatrin. Mot bakgrund av sina egna erfarenheter ville hon utforska och undersöka dessa strukturer på olika sätt. Hon gick vidare till Konstfack. Under sina år på skolan arbetade hon med många olika projekt men ett par återkommande teman var just relationer och maktstrukturer. Tillsammans med en klasskamrat började hon fundera på hur man som utomstående får inblick i och förståelse för vad som sker i den psykiatriska vården, en del av sjukvården som kan uppfattas som oerhört sluten och konfidentiell. Efter mycket efterforskningar och detaljerat planerande bestämde sig Anna Odell för att använda

sig själv som försöksperson. I något som kan liknas vid en journalistisk Wallraffmetod. Under arbetsnamnet Att rekonstruera en psykos genomförde Anna Odell i januari 2009 en offentlig iscensättning på Liljeholmsbron i Stockholm. In i minst detalj hade hon förberett sig och intervjuat människor från olika instanser. Hon hade systematiskt samlat information och tagit reda på vad som kunde inträffa och hur det möjligen skulle uppfattas. Syftet med iscensättningen var att undersöka maktstrukturer på olika plan. Hon vill se hur händelseförloppet skulle utvecklas om hon återupprepade händelsen som hon själv varit med om 1995. Hade något förändrats i ingripandet och inom vården? Var hennes eget minne förvridet eller hade det varit så brutalt som hon mindes det? Skulle någon verkligen komma och hämta henne den här gången? Vart skulle hon föras och hur skulle hon där bli bemött? För konstnären själv var den stora skillnaden denna gång att hon inte stod där på bron i desperation, utan istället under kontrollerade former. Engagerade vänner dokumenterade allt som skedde. Det insamlade materialet ville hon sedan arbeta vidare med för att skapa ett konstverk som skulle presenteras några månader senare på Konstfacks vårutställning. Förhoppningsvis skulle det tala för sig själv menade Anna Odell och kanske skulle det också kunna öppna upp för den debatt om psykvården som hon tyckte saknades. Trots alla förberedelser måste det ha varit omöjligt för konstnären att veta riktigt hur stort det skulle bli. Frågan är - hade hon genomfört det om hon hade vetat vilka reaktioner verket skulle väcka? Över en natt blev Anna Odell en av vår tids mest kontroversiella konstnärer. Hon fick börja sin karriär med kändisskapets baksidor då hon blev hånad, granskad och åtalad mitt i strålkastarljuset. Vid tiden för öppnandet av Konstfacks vårutställning (där konstverket första gången presenterades) hade Anna Odell redan blivit ett namn som folk kände till. Hon hade fått dödshot och försetts med livvakt. Det har nu gått 6 år sedan verket skapades. Mycket har hänt sedan dess. Många artiklar har skrivits och både debatter, radio- och tv-program har sänts. Så vad är då det viktigaste att komma ihåg och ta med in i denna utställning? Jo att det, liksom i alla andra situationer, naturligtvis finns flera olika perspektiv. Olika berättelser. Viktigt att notera är att denna bakgrund endast beskriver en historia. I utställningen Okänd, kvinna 2009-349701 får ni veta hur det gick. Ni får ta del av ett konstverk som alla hade en åsikt om, men få hade sett. Ett verk som väckte hetsiga debatter i media och delade upp så väl allmänhet som press, kulturelit och psykiatrin i olika läger. I verket får ni en inblick i de processer som konstnären arbetat med, för att sedan själva bedöma hennes handlande. Titta gärna närmare på frågorna inför besöket innan ert besök i utställningen. Väl på plats kan ni förslagsvis fortsätta med vår workshop för att sedan, hemma i klassrummet, arbeta vidare med frågorna efter besöket Frågor att arbeta med inför besöket: *Diskutera vad konsten har för syfte i samhället? Måste konst ha ett syfte? *Vem bestämmer vad konst är? Har det med platsen att göra? Har det med konstnären att göra? Har det med konstformen att göra? Har det med publiken att göra? Har det med samhället att göra? Vad tror ni? Diskutera tillsammans. *Måste konst vara vackert, roligt, välplanerat eller visa tecken på ett skickligt hantverk? Kan det också vara provocerade, fult, obehagligt, sorgligt eller spontant?

Fundera på vad du själv gillar eller inte gillar. Motivera dina svar och lyft sedan några exempel där du kan beskriva konstverken med några av dessa ord. *Anna Odell vill med sitt verk bland annat rikta fokus mot maktstrukturer inom den psykiatriska vården. Ta fram exempel på olika maktstrukturer i samhället där den ena parten har mer trovärdighet än den andra. Varför ser det ut som det gör och är det möjligt att förändra detta? Hur i så fall? *Har ni hört talas om Wallraffmetoden? Sök information och ta reda på vad det innebär? Finns det fördelar och nackdelar med denna metod? *Finns det ämnen som inte bör beröras och användas i konsten? Finns det saker man inte bör skämta om? Motivera era svar och fundera också på hur man i så fall skulle kontrollera detta och vem som skulle dra gränserna? *Om ni själva eller någon ni kände skulle må psykiskt dåligt och behöva söka hjälp för det. Vilket bemötande och omhändertagande tror ni då att man skulle bli mest hjälpt av och vilja ha? Motivera era svar. *Undersök vad som menas med prejudikat och prejudicerande? *Har man rätt att berätta sin egen historia i ett offentligt konstverk eller en bok även om man riskerar att såra någon annan på kuppen? Diskutera och motivera era svar. *Tror ni att normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra? I så fall hur? *Fundera på vad som har hänt med Anna Odells konstnärskap sedan 2009? Är hon lika kontroversiell idag som för 6 år sedan? Vad vet ni om henne? *Är det straffbart att ljuga? Vad menas med en vit lögn? Finns det svarta lögner? Vad associerar vi dessa färger med och varför? På vilket sätt kan dessa associationer vara problematiska? Frågor att arbeta med efter besöket: *Är det viktigt att veta vilket kön en konstnär har när man tittar på eller upplever ett verk? Motivera era svar och fundera sedan på om ni tror att Anna Odells konstverk hade väckt samma reaktioner om det hade skapats av en man? *Anna Odell blev åtalad på tre punkter. Vilka punkter var det? Diskutera i grupp vad dessa åtalspunkter innebär och om ni tycker att konstnären gjort sig skyldig till dem eller ej. *Tror ni att konstprojektet hade väckt samma reaktioner om det hade gått under rubriken journalistik som när det nu gick under rubriken konst? *Varför blir man bälteslagd? Hur tror du det skulle det kännas att bli lagd i bälte? Är det den bästa medicinen tror du? Skulle vården kunna göra på något annat sätt? Finns det fördelar och nackdelar med att använda denna metod? *Fundera på hur du kände för konstverket innan du besökt utställningen och efter. Ändrade du uppfattning åt något håll? Skiljer sig dina tankar från andras tror du? Förändras din uppfattning när du nu hör andras tankar och beskrivningar? *I media framställdes Anna Odell bl a som en gränslös provokatör. Finns det fördelar och nackdelar med att vara en provokatör? Vad innebär detta egentligen?

*Konstnären vill att betraktaren ska få en bild av hur det ser ut i den Svenska psykvården. Diskutera hur ni tycker att Anna Odell utifrån dessa premisser har lyckats med sitt verk? *Är det brottsligt att vara psykiskt sjuk? Fundera på vad vi läser in i begreppet psykiskt sjuk? Hur har psykisk sjukdom exempelvis framställts på film och i tv? Kan man se skillnader på hur män/ kvinnor framställs? *Hur tror ni att man upplever detta verk om man jobbar inom psykiatrin eller polisen? *Vi har inrättat system där vi kan beröva människor både rättighet och frihet om nöden kräver det, så som exempelvis tvångsvård. Vad finns det för positiva och negativa aspekter med tvångsvård? Vem ska besluta när nöden infinner sig och tvångsvård är nödvändigt? *Psykiatrin är ofta oerhört sluten och det kan vara svårt att granska hur det fungerar. Har ni tankar om hur man skulle kunna granska detta? Vad finns det för fördelar och nackdelar med en transparens inom psykiatrin? *Vilka etiska och estetiska dilemman tror ni att konstnären kan ha ställt inför under arbetet med detta verk? *Diskutera i grupp hur nyheter och media agerade då de fick höra talas om Anna Odells iscensättning. Kan medias agerande ha påverkat allmänhetens uppfattning om händelsen och i så fall på vilket sätt? Kunde de ha agerat annorlunda? Ta detta vidare till en hemuppgift: Vill ni fortsätta arbeta med de teman som dyker upp i denna utställning? Med fördel gör ni då det i nära anslutning till besöket så att minnen och upplevelser från utställningen är färska. Låt eleverna titta på något av de filmexempel som nämns nedan (eller ta fram egna förslag). Därefter får eleverna förslagsvis skriva en text som belyser hur de kan se kopplingarna mellan utställningen och den film de sett. Likheter och skillnader. Strukturer, roller och hur dessa förmedlas till betraktaren. Förslag på filmer: Gökboet(1975), Återträffen(2013), Boktjyven(2013), Stulna år(1999), Hemingway & Gellhorn(2012) Måluppfyllelse enligt Skolverket. Svenska: Tala, lyssna, samtala och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Ställa frågor & framföra åsikter. Muntliga redogörelser. Vad är syftet & sammanhanget? Samhällskunskap: Mediers roll som opinionsbildare, informationsspridare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika medier och hur de påverkar bilden av omvärlden. Hur framställs olika individer och grupper i media? Rättigheter och rättsskipning. Mänskliga rättigheter. Etiska och demokratiska dilemman. Rättssystemet i Sverige. Normuppfattning och Lagstiftning. Bild: Identitet, sexualitet, etnicitet, maktrelationer. Massmediebildens budskap och påverkan. Hur tolkar vi och granskar kritiskt?

Vilka budskap förmedlar bilderna? Förklara olika ord och begrepp. Tolka och för resonemang runt olika verk. Slutligen Om ni inte har möjlighet att besöka oss i utställningen men ändå vill prova att genomföra en workshop, hör då av er till oss så skickar vi workshopmaterialet digitalt. Lärarhandledningen och det pedagogiska materialet är producerat av konstpedagog Kristina Gellerstedt för Kulturhuset Stadsteatern. För mer information vänligen kontakta curator för konstpedagogik: helen.karlsson@stadsteatern.stockholm.se Lycka till med ert arbete och varmt välkomna till oss!