1 2013-11-05 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Slättängsgårdens förskola 2013-08-20 till 2014-11-20 Bollebygds kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se
Omslagsbild: Diskrimineringsombudsmannen, DO, Lika rättigheter i skolan, Hjulet för likabehandlingsarbetet Slättängsgårdens förskola
Innehåll Inledning... 4 1. Utvärdering... 7 1.1 Förra årets arbete... 7 1.2 Samtliga insatser och åtgärder... 7 1.3 Resultat... 8 1.4 Kvar att göra... 8 1.5 Nya mål och åtgärder... 8 2. Främja... 8 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde... 8 2.2 Stöd i läroplanen... 8 2.3 Diskrimineringsgrunder... 9 2.4 Socialt klimat... 9 2.5 Normkritik... 9 2.6 Undervisning och läromedel... 10 3. Kartlägga... 10 3.3 Diskrimineringsgrunder... 10 3.4 Trakasserier och kränkande behandling... 10 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler... 11 3.6 Analys... 11 4. Förebygga... 11 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner... 12
Inledning En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, även benämnd likabehandlingsplan, ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheterna, som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasieskola. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimingeringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandlig bör innehålla 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som 1 Diskrimineringslagen 3 kap. 16
kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3 LBT LBT står för likabehandlingsteam. Likabehandlingsteamet på Nya Slättängsgårdens förskola består av: Lena Gillberg (förskollärare på Tigern), Elisabeth Frick (förskollärare i Lejonhuset), Milena Lampret (Förskolechef). LBT uppgifter: att arbetsmiljön är trygg och positiv för alla att kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning kan uppstå samt sammanställa undersökningarna kring barnens fysiska och psykosociala miljö. att träda in när någon på förskolan behöver ytterligare stöd och hjälp med frågor som rör diskriminerings/kränkning. ansvarar för att driva och hålla ihop arbetet med Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje termin genomföra kartläggningar med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer. Utifrån svaren på enkäten sätter vi upp nya mål. LBT ansvarar för att en enkät genomförs, sammanställs och analyseras. Förankringsprocessen Förskolechefen ansvarar för: att informera all personal om Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling att personalen får kontinuerlig uppdatering av Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. att Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling aktualiseras på föräldrarådet och samtliga föräldramöten under höstterminen. Personalen ansvarar för: Att alla barnen har kännedom om Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och verkar för att planen efterlevs. 2 Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier hänvisar till Diskrimineringslagen 1 kap. 4 3 Skollagen 6 kap. 3
Vision Visionen är övergripande och gäller för all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun. Trygghet, omtanke och hänsyn ska prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. Ansvarsfördelning Förskolechefen har det övergripande ansvaret för förskolans arbete med Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal reagerar och agerar varje gång de ser eller hör att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkning. Det är förskolans personal som i första hand utreder och ta hand om ärendet. Finns problemet kvar är det förskolechefen som kopplas in. LBT är till för att, tillsammans med övrig personal arbeta med akuta situationer som handlar om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, samt verka för att det förebyggande arbetet kring detta prioriteras på förskolan. Om ett barn blir diskriminerat eller kränkt av någon personal, rapporteras detta till förskolechefen som agerar. LBT reviderar årligen Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling efter att kartläggningen avslutats och åtgärder beslutats. Förskolechefen ansvarar för att det finns resurser till att bedriva ett bra förebyggande arbete.(vikarie vid behov). Barn- och vårdnadshavareinflytande En viktig del i detta arbete är att få med barn och vårdnadshavare. Det ska vi göra genom att låta barn och vårdnadshavare inför varje läsår genomföra en enkät med frågor om trygghet, trivsel, trakasserier och kränkningar. vid varje läsårs slut utvärdera de mål vi satt upp för året vid varje läsårs slut diskutera och ge förslag till nya mål vid utvecklingssamtalen svara på frågor som direkt kan knytas till vår plan har möjlighet att få fram sådan information som kan vara viktigt för vårt arbete med planen använda föräldrarådet som en remissinstans Implementeringen av Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Alla nyanställda får ta del av Planen, trivselregler m.m. via enhetens introduktionspärm som rektor ansvarar för. Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tas upp kontinuerligt för all personal på APT och verksamhetsmöten
Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras för vårdnadshavare genom föräldraråd, på föräldramöten och på utvecklingssamtalet.. Förskolan har ett LBT. De personer som ingår i teamet presenteras via informationsbrev till föräldrarna. Utvärdering och uppföljning Varje verksamhet har ansvar att varje år utvärdera och omarbeta Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Informationsplikt Förskolechefen ska alltid informeras vid ärenden gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechefen informerar huvudmannen. 1. Utvärdering 1.1 Förra årets arbete Föregående läsårs plan har utvärderats av personalen på Nya Slättängsgården. Hela förskolan har arbetat utifrån Trygghetsplanen, arbetssätten har varierat på de olika avdelningarna, eftersom gruppsammansättningen ser olika ut. Förskolan strävar efter att ha ett gemensamt förhållningssätt för vad gränserna går när det gäller trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling. Personalen har bemött barnets funderingar och frågor på ett professionellt sätt när det gäller kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsidentitet eller könsuttryck. Vi har arbetat för tydliga rutiner och gränssättningar i vardagen, tränat barnen på att lösa konflikter med vuxnas stöd och socialt samspel. Vi har arbetat med att visa respekt för varandra. Detta har vi gjort genom EQ-arbetet där vi jobbar med känslor, empati, självkännedom, trygghet, kommunikation och konflikthantering i vardagen tillsammans med barnen. Trygghetsplanen har vi arbetat med genom litteratur, drama och diskussioner. Vi har inte köpt in litteratur men vi har lånat på biblioteket. Barnen har fått en inblick i demokratiska principer och att ta ansvar för sina handlingar och vara en god kamrat. Vi har inte förankrat likabehandlingsarbetet i personalgruppen på våra möten i den utsträckning som vi önskat. Vi har börjat ta vara på alla olikheter vi har bland barn och vårdnadshavare från olika kulturer. Som hjälp för att spegla människors likheter och olikheter har vi använt litteratur. 1.2 Samtliga insatser och åtgärder Följande insater och åtgärder genomfördes förra året. Synliggöra diskrimineringsgrunderna kön och ålder. Köpa in litteratur. Läsa och samtala kring litteraturen. Förankra likabehandlingsarbetet i personalgruppen. Diskussioner i personalgruppen på möten. Göra en tydlig arbetsgång i det årliga likabehandlingsarbetet. Synliggöra olika kulturer. Ta upp olika kulturer som finns representerade i barngruppen.
Minimera riskerna för kränkande behandling. Diskutera lösningar i personalgruppen som sedan sätts i handling. Förändra arbetssättet. 1.3 Resultat Vi har arbetat med ovanstående insatser och åtgärder i olika utsträckning. 1.4 Kvar att göra All personal som jobbar på förskolan ska vara ordentligt insatt i vår Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Synliggöra olika kulturer. 1.5 Nya mål och åtgärder All personal känner till Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt vet hur de ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hur? Genom att ta upp och diskutera vad står i planen och vad detta innebär. Detta kommer vi att göra kontinuerligt i arbetslaget, på APT. Vårdnadshavare känner till Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Hur? Genom att ta upp och diskutera vad står i planen och vad detta innebär. Detta kommer vi att göra på föräldramöten, under inskolningen. Synliggöra olika kulturer Hur? Arbeta med litteratur, musik, dans för att synliggöra olika kulturer. 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde På vår förskola bör inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Därför bör alla vuxna och barn utifrån sin förmåga aktivt ta ansvar för att alla barns lika värde respekteras. Genom pedagogernas sätt att vara mot varandra och barnen är de förebilder för hur man bör vara mot varandra. 2.2 Stöd i läroplanen Vi tar stöd i Läroplan för förskolan Lpfö 98/2010 där målen är att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning
2.3 Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder. Här följer en förklaring på de olika diskrimineringsgrunderna. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering som t ex utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier som t ex barns lek som inte präglas av frivillighet exempelvis vid doktorslek. Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion och trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska inte ensidigt påverka barnen för någon trosinriktning. Barnen har rätt till tankefrihet och religionsfrihet. Vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga exempelvis allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller Aspergers syndrom. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen när det gäller människors sexuella läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Könsidentitet och könsuttryck Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan t ex vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. 2.4 Socialt klimat Ge flickor och pojkar lika stort utrymme i förskolans verksamhet. Pedagogerna skall tänka på hur rummen utnyttjas och av vem. Ge barnen hjälp att se varandra som individer med likheter och olikheter. Alla barn ska ha möjlighet att följa med på eller delta i alla våra aktiviteter. 2.5 Normkritik Demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter är grundläggande värden som förskolans arbete vilar på. Genom barnmöten tränas barnen att visa respekt, visa öppenhet och att yttra sig för varandra. Vi öppnar för och tränar regelbundet på att barnen ska hjälpa varandra.
Vi pedagoger måste vara neutrala utan att favorisera någon/något. Olikheter och likheter är en tillgång i det pedagogiska arbetet. Vuxna måste visa barnen att alla är lika mycket värda. 2.6 Undervisning och läromedel Det pedagogiska arbetet ska styras utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98/2010. Där beskrivs i mål och riktlinjer vilka normer och värden vi ska arbeta med. Alla barns lika värde poängteras. Material som vi använder är barnböcker som tar upp olika diskrimineringsgrunder. Vi använder även vårt material i EQ-pärmen. Vi ska söka efter appar på vår I-pad som kan främja likabehandlingsarbetet. 3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker Vi upptäcker risker genom enkäter, observationer samt barn/föräldraenkäten. Riskerna har framkommit genom kartläggningsmetoderna. 3.2 Kartläggningsmetoder Pedagogisk kartläggning inom förskoleverksamheten som innehåller kartläggning på grupp- och organisationsnivå. Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen genom barnintervjuer. Vi gör barnintervjuer för att se den fysiska, sociala och pedagogiska miljön ur barnens perspektiv. Kontaktbarometer för barngrupp, Sociogram Barnmöten Vårdnadshavares synpunkter har lyfts fram genom utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och genom det dagliga mötet. Från föräldramöten har framkommit att det de anser vara viktigt är respekt för andra människor och förståelse för att alla är olika. 3.3 Diskrimineringsgrunder De sju diskrimineringsgrunderna: kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitet. 3.4 Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling sker oftast när pedagogerna inte är fysiskt närvarande, i rum där barnen leker själva eller då en pedagog är ensam med barngruppen. Platser där barnen känner sig rädda är byggrummet, kuddrummet, sandlådan, gröna rummet. Pedagogerna är viktiga som stödjande hjälpmedel i problemsituationer. Problemet är att pedagogerna inte finns till hands vid alla situationer, vilket försvårar utredningen av vad som hänt. De yngre barnen har inga eller begränsade möjligheter att förmedla sin syn på händelsen pga. att de inte har ett utvecklat språk. Pedagogen får utgå ifrån sin egen
erfarenhet och sammanställa ett troligt händelseförlopp och därefter handla utifrån sin syn på det skedda. Detta kan leda till orättvis behandling av de inblandade. Även vid äldre barns konflikter kan det vara besvärligt att göra en rättvis bedömning när pedagogen inte sett händelseförloppet. Pedagogernas närvaro i barngruppen och kontakt med barnen ger möjlighet att ta tag i situationer när de händer. Vi har inga dokumenterade trakasserier eller kränkande behandlingar från förra läsåret. 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler Under vissa delar av dagen ansvarar en personal för barnen så att det ska fungera med barn- och personalschema, sammanslagning på avdelningen, med hela förskolan/fritidshemmen, personalens raster och planeringstid. Under dagen när två pedagoger arbetar i barngruppen fördelar sig personalen på olika platser i rummen och utomhus för att minska riskerna för kränkning. Vid olika rutiner som blöjbyte blir en person upptagen med detta och förlorar överblicken över andra utrymmen. 3.6 Analys Verksamhetens svagheter är att pedagogerna inte finns tillgängliga för att överblicka alla utrymmen och situationer. Vi vill prioritera att jobba med barnen i mindre grupper. Försöka få en bättre struktur vid våra dagliga rutiner som t. ex vid påklädning när vi ska gå ut. Det behöver vara en välstrukturerad verksamhet som förhindrar att barnen utsätts för trakasserier och kränkande behandling. Barnen behöver bli bemötta av vuxna som styr upp aktiviteterna under dagen. Det bör finnas rika tillfällen till aktiviteter och samtal för att skapa trygghet i barngruppen. 4. Förebygga Läsåret 2013/2014 planerade insatser på fritidshemmet: Mål Åtgärder Ansvarig När sker aktiviteten Förankra Diskussioner i Lena och Kontinuerligt likabehandlingsarbetet i personalgruppen i Elisabeth under året personalgruppen möten Milena Utvärderas September 2014 Förankra likabehandlingsplanen hos vårdnadshavare Information under inskolningen och föräldramöten All personal Kontinuerligt under året September 2014 Synliggöra olika kulturer Ta upp olika kulturer som finns representerade i barngruppen All personal Kontinuerligt under året September 2014
5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. I Bollebygds kommun har vi tagit fram rutiner för hur en skola ska arbeta med detta. Däri ingår även rutinerna för att informera huvudmannen. Det har arbetats fram underlag för att snabbt kunna dokumentera när en konflikt uppstått. Att utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling används bilaga 1. Förskolechef ansvarar för att utredning genomförs då det bedöms vara nödvändigt och alltid om utredningen rör att en vuxen kränkt ett barn. När vi fått kännedom om att något barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkning kontaktas berörda parter, personal, barn, vårdnadshavare och rektor. Detta för att alla skall få ge sin syn på det som skett. Vårdnadshavare till de barn som är inblandade ska informeras skyndsamt. De åtgärder man kommer överens om ska inte enbart avhjälpa akuta situationer utan bör också syfta till att finna mer långsiktiga lösningar. En bedömning bör göras om en handlingsplan ska upprättas för ett barn/ flera av dem som är inblandade i den aktuella situationen. Uppföljning av åtgärder eller handlingsplanen sker var 6:e vecka med berörda parter eller tätare vid behov. Om vuxen misstänks för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling mot ett barn ansvarar förskolechefen för utredningen. 1. Förskolechefen skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda. 2. Förskolechefen kontaktar vårdnadshavare. 3. Förskolechefen utreder händelsen och vidtar åtgärder, t.ex. samtal, varning. 4. Förskolechefen dokumenterar och förvarar dokumentationen. Förskolechefen anmäler ärende till Barn- och utbildningschefen som i sin tur anmäler vidare till huvudman.
Diarienummer: Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Datum då anmälan gjordes till förskolechefen/rektor Datum då förskolechef/rektor anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning/skola Ansvarig förskollärare/lärare/pedagog Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen/bakgrund Datum då anmälan nådde förskolan/skolan
Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ansvarig Övrigt Samråd med vårdnadshavare datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2 Uppföljning Datum Plats Ärendet avslutat Datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2
Har det drabbade barnet/eleven varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets/elevens situation och eventuellt barnets/elevens egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn Namn Namn
Sammanfattning av förskolans/skolans samlade information/kunskap i frågan Skolan/Förskolan bedömer att trakasserier, diskriminering och/eller kränkning har skett och går därför vidare med åtgärder Skolan/Förskolan bedömer att trakasserier, diskriminering och/eller kränkning ej har skett och går därför inte vidare med åtgärder. Utredningen avslutas härmed. Åtgärdsförlag Barnets/Elevens förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder Förskolechefens/rektors förslag till åtgärder Åtgärdsplan upprättas på sidan 2 i dokumentet.
Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Skollagen I 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen (2010:800) finns åtgärder mot kränkande behandling reglerad. 2 kap. 7. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skuldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vita de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anses i diskrimineringslagen (2008:567) Huvudmannen, rektor och delegering 6 kap. 5. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 6 kap 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 9. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 6 kap. 11. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Kommentar Det som huvudmannen har delegerat till rektor, kan rektor i sin tur inte delegera vidare. Enligt delegationsordningen för Bollebygds kommun har Barn- och utbildningsnämnden delegerat skyndsam utredning gällande omständigheter kring uppgivna kränkningar till rektor/förskolechef (Nr 6.1).
Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1. Huvudmannen bör se till att det finns tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 5. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Rutin 1. Så snart förskolechef/rektor får kännedom om att något har inträffat som kan härledas till kap. 6 i skollagen ska första sidan på mallen utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske. Rutiner finns redovisade i enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Den ifyllda sidan mailas till Barn- och utbildningschefen. Förskolechef/rektor ansvarar för att ett ärende läggs upp i Platina. Ärendenumret skrivs in på förstasidan på mallen under Diarienummer. Utredningen diarieförs när mallen är ifylld. Tänk på att du inte kan skriva i mallen när den är diarieförd = låst. 4. Utredning av ärendet startar skyndsamt. Förskolechef/rektor ansvarar för att så sker. Delegation från nämnden 6.1 5. Barn- och utbildningschefen meddelar huvudmannen omgående. 6. När utredningen avslutats återrapporteras detta till huvudmannen (BUN). Detta görs genom att meddela nämndssekreteraren, som lägger in ärendet som redovisning av delegationsbeslut. 7. Härmed ansvarar rektor/förskolechef för enhetens åtaganden.