Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005

Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Serie nr Trivector rapport 2005:35 Författare Beställare Karin Neergaard Trivector Traffic Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad Kontaktperson: Joanna Dickinson Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution 1.0 2005-05-10 Rapport Beställare Trivector Traffic AB Åldermansgatan 13 227 64 Lund Tel 046-38 65 00 Fax 046-38 65 25 www.trivector.se

Innehållsförteckning 1. Gångtrafik...1 1.1 Bakgrund och syfte...1 1.2 Sammanfattning av resultat...1 1.3 Gångtrafikflödet i city...1 1.4 Resor till fots enligt RVU2004...2 2. Cykeltrafik...5 2.1 Bakgrund och syfte...5 2.2 Sammanfattning av resultat...5 2.3 Cykelflöden i olika snitt...5 2.4 Resor med cykel enligt RVU2004...9 2.5 Cyklisternas situation...10

1. Gångtrafik 1.1 Bakgrund och syfte Gångtrafiken kan förväntas att öka med införandet av trängselavgifter. En viss ökning av antalet gående som passerar tullsnittet kan förväntas där korta bilresor ersätts av gångtrafik. Ett annat skäl till att gångtrafiken kommer att öka är den ökning som följer av ett ökat kollektivtrafikresande. Ett tredje skäl skulle kunna vara att en förbättrad gatumiljö gör att fler människor vill gå. Därutöver kan nämnas att förbättrad stadsmiljö har stor betydelse för de som går. I detta kapitel redovisas resultaten från mätningar och undersökningar av gångtrafik i perioden före miljöavgiftsförsöket. 1.2 Sammanfattning av resultat I detta kapitel redovisas resultaten från mätningar och undersökningar av gångtrafik i perioden före miljöavgiftsförsöket. Data om gångtrafik som redovisas här är: Gångtrafikflödet i 18 punkter i city. Manuell mätning av gångtrafik i Stockholms city utförd 2003 Medborgarnas andel av resor, restid och reslängd till fots i olika relationer. Underlag är Resvaneundersökning 2004 som genomförts som enkät med resdagbok. Enligt resvaneundersökningen utgör gångtrafiken 15% av alla resor med start- eller målpunkt i länet och 4% av det totala trafikarbetet. Mer än en tredjedel av resorna till fots görs inom avgiftszonen. 1.3 Gångtrafikflödet i city I Figur 1.1 visas gångtrafikflödet på några platser i city som räknats hösten 2003. Uppgifterna är hämtade från rapporten Gångtrafiken i Stockholms city hösten 2003 1. I figuren redovisas endast de platser som räknats både vardag och lördag. Under vardag har 63 punkter räknats och under lördag 19. Den punkt som har allra störst flöde under vardag är Drottningatan 54 med 45 450 gående och därefter Drottninggatan 57 och T-bane-entrén vid plattan (36 610 respektive 31 900 gående). 1 En undersökning av Utrednings- och statistikkontoret hösten 2003 på uppdrag av City i Samverkan 1

32 Hamngatan 22 - Hennes 4 Drottninggatan 27 - Vattugatan 31 Hamngatan 37 - Gallerian 33 Hamngatan 33 - Föreningsbanken 45 Hästskogången - övre 58 B Jarlsgatan 16 - T-bana 59 B Jarlsgatan 14 13 Kungsgatan 1-3 64 Biblioteksgatan - Stureplan 56 Norrlandsgatan 12 15 Kungsgatan 2 41 Regeringsgatan 30 40 Regeringsgatan 40 60 B Jarlsgatan 4 62 B Jarlsgatan 2 63 B Jarlsgatan 5 26 M Samuelsg 11 61 B Jarlsgatan 1 Vardag 10-18 lördag 10-16 0 10000 20000 30000 40000 50000 Antal gående Figur 1.1 Gångtrafikflödet vid 18 punkter i city under en vardag respektive lördag,september 2003. Räkningen genomfördes vardag och lördag i början av september (måndag 8/9- onsdag 10/9 + lördag 13/9).Vid mätningarna var det för årstiden soligt och varmt väder. 1.4 Resor till fots enligt RVU2004 Gångresorna utgör 15% av alla resor som görs med start- eller målpunkt i länet och 3% av det totala trafikarbetet. I Tabell 1.1 visas uppgifter om gångresorna (antal och andel) i olika relationer med utgångspunkt från resvaneundersökningen 2004: inom hela länet samt inom, till/från respektive genom avgiftszonen. Tabell 1.1 Trafikarbete, antal resor, medellängd och medelrestid till fots för ett vardagsmedeldygn. Bas=resor till fots i olika relationer, huvudresor. Trafikarbete Resor Längd per Tid per Km % Antal % resa (km) resa (min) Inom zonen 335 000 19% 252 100 37% 1,3 16 Till/från zonen 179 000 10% 18 700 3% 9,6 37 Genom zonen 166 000 9% 4 300 1% 38,8 - Övr. relationer - 62% - 59% - - I hela länet 1 788 000 100% 689 300 100% 2,6 16 2

Som framgår av tabellen görs mer än en tredjedel av resorna till fots inom zonen. Det är främst inköpsresor som sker till fots, nästan var fjärde resa till fots har inköp som ärende. Eftersom varje person i snitt gör 3,6 resor en vardag innebär det att: 0,5 resor (huvudresor) görs till fots per person och vardag (där till fots utgör det huvudsakliga färdmedlet? varje person i snitt går ca 1,4 km per vardag. 3

4

2. Cykeltrafik 2.1 Bakgrund och syfte Cykeltrafikflödet i anslutning till tullsnittet kan förväntas öka när avgifterna införs. I Stockholm kan cykeln framförallt vara ett alternativ på sträckor upp till 10 km. Ett annat skäl till en mer generell ökning kan vara, beroende på den fysiska utformningen, att om biltrafiken minskar så upplevs cyklandet som säkrare och mer framkomligt. Ytterligare skäl kan vara att gatumiljön förbättras, vilket har stor betydelse för cyklister. 2.2 Sammanfattning av resultat I detta kapitel redovisas resultaten från mätningar och undersökningar av cykeltrafik före miljöavgiftsförsöket. Data om cykeltrafik som redovisas här och anses kunna vara relevanta för miljöavgiftsförsöket är: Cykelflöden över innerstadssnittet, Saltsjö-Mälar-snittet och citysnittet 2000-2004. Medborgarnas andel av resor, restid och reslängd med cykel. Underlag är Resvaneundersökning 2004 som genomförts som enkät med resdagbok. Cyklisternas situation enligt rapporten Att cykla i Stockholms innerstad, 2004. Enligt resvaneundersökningen står cykel för 6% av alla resor med starteller målpunkt i länet och 3% av trafikarbetet. Var fjärde cykelresa görs inom avgiftszonen. 2.3 Cykelflöden i olika snitt Cykelflödet mäts årligen av Gatu- och fastighetskontoret i ett antal punkter 2. Flödet avser sex timmars räkning (7-9,12-14,16-18) under en vardag (måndag-torsdag) i juni, vilket motsvarar ca 50% av dygnets trafik (enligt dygnsfördelning vid fasta mätstationer). 2 Källa: Maria Berger, Trafiktjänsten, Gatu- och trafikkontoret i Stockholm 5

I Figur 2.1 redovisas antalet cyklister över följande snitt: Innerstadssnittet Saltsjö-Mälarsnittet Citysnittet Cykelflöde under 6 timmar vardagsdygn 25000 20000 15000 17560 15470 10000 9720 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 MV 00-04 Innerstadssnittet Saltsjö-Mälarsnittet Citysnittet Figur 2.1 Cykelflödet över snitten 2000-2004 samt medelvärde (MV). 6

Cyklister över innerstadssnittet I tabell 2.1 redovisas cykelflödet i tretton punkter över södra och norra innerstadssnittet. Tabell 2.1 Cykelflöde över södra och norra innerstadssnittet 2000-2004, uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i juni). 2000 2001 2002 2003 2004 MV 00-04 SÖDRA INNERSTADSSNITTET DANVIKSBRON 1054 1033 967 1344 1172 1110 SKANSBRON 1095 1177 1434 1517 1339 1310 SKANSTULLSBRON 1125 2342 2679 2534 2092 2150 LILJEHOLMSBRON 2498 2835 3165 2234 1453 2440 MARIEBERGSBRON 647 628 885 554 751 690 TOTALT 6419 8015 9130 8183 6807 7710 NORRA INNERSTADSSNITTET GAMLA LIDINGÖBRON 1027 1042 1267 1428 941 1140 ROSLAGSVÄGEN 911 933 1200 1198 1085 1070 UPPSALAVÄGEN 760 1300 1553 731 1085 1090 SOLNABRON 1221 1446 1753 1024 1306 1350 TOMTEBODAVÄGEN 123 283 161 117 152 167 KARLBERGSTUNNELN 709 650 596 652 EKELUNDSBRON 1162 1075 1029 1657 1382 1261 TRANEBERGSBRON 1438 1436 2021 892 692 1296 TOTALT 6642 7515 9693 7697 7239 7757 SÖDRA OCH NORRA INNERSTADSSNITTET TOTALT 13061 15530 18823 15880 14046 15468 Cyklister över Saltsjö-Mälarsnittet I Tabell 2.2 visas cykelflödet i fyra punkter över Saltsjö-Mälarsnittet. Tabell 2.2 Cykelflöde över Saltsjö-Mälarsnittet 2000-2004, uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i juni). 2000 2001 2002 2003 2004 MV 00-04 SALTSJÖ-MÄLARSNITTET ESSINGELEDEN 290 197 122 200 VÄSTERBRON 2248 2446 2934 2079 1332 2210 SLUSSEN VÄSTRA 3208 2965 3918 3400 2996 3300 SLUSSEN ÖSTRA 3563 3422 4339 4974 4161 4090 SLUSSEN TOTALT 6771 6387 8257 8374 7157 7390 SALTSJÖ-MÄLARSNITTET TOTALT 9019 8833 11481 10650 8611 9720 7

Cyklister över Citysnittet I Tabell 2.3 visas cykelflödet i tjugo punkter över citysnittet. Tabell 2.3 Cykelflöde över citysnittet 2000-2004, uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i juni). GR. NR GATA 2000 2001 2002 2003 2004 MV 00-04 A 1 TORSGATAN 1425 1007 1285 1018 935 1130 A 2 DALAGATAN 239 260 276 178 204 230 A 3 VÄSTMANNAGATAN 251 187 211 155 124 190 A 4 UPPLANDSGATAN 272 222 258 224 198 230 B 5 DROTTNINGGATAN 328 370 221 264 170 270 B 6 HOLLANDÄRGATAN 165 210 146 175 138 170 B 7 SVEAVÄGEN 744 900 721 959 753 820 B 8 LUNTMAKARGATAN 0 173 151 126 177 130 B 9 DÖBELNSGATAN 211 224 207 210 70 180 C 10 REGERINGSGATAN 291 251 229 227 296 260 C 11 BIRGER JARLSGATAN 1328 987 1049 962 962 1060 D 12 ENGELBREKTSGATAN 201 176 133 191 225 190 D 13 STUREGATAN 946 1197 1086 1179 921 1070 E 14 NYBROGATAN 627 611 809 723 831 720 E 15 STRANDVÄGEN 2266 1835 2505 2135 2515 2250 E 16 STRÖMBRON 4047 3002 4156 3690 3999 3780 F 17 VASAGATAN 1415 1024 1580 1524 1344 1380 F 18 KLARA MÄLARSTRAND 2310 1695 2782 2286 1942 2200 G 19 KLARABERGSVIADUKT. 289 303 314 327 373 320 G 20 KUNGSBRON 1063 1043 958 1118 758 990 TOTALT 18418 15677 19077 17671 16935 17560 Figur 2.2 Karta över punkterna som räknats i citysnittet. 8

Cyklister på centrala huvudgator I Tabell 2.4 visas cykelflödet på fem centrala huvudgator och på parallellgatorna till dessa. Tabell 2.4 Cykelflöde på centrala huvudgator och dess parallellgator 2000-2004, uppdelat på de räknade punkterna. (Sex timmars räkning, vardag i maj). GR RÄKNEGATA 2000 2001 2002 2003 2004 MV 00-04 A ODENGATAN 1007 870 1075 679 1109 950 SURBRUNNSGATAN 235 347 388 205 558 350 B FLEMINGGATAN 598 483 649 784 993 700 PARKGATAN 154 196 234 206 301 220 C HORNSGATAN 629 436 548 504 584 540 BRÄNNKYRKAGATAN 261 145 207 176 209 200 KRUKMAKARGATAN 252 201 215 219 186 210 D FOLKUNGAGATAN 337 291 194 183 201 240 TJÄRHOVSGATAN 410 174 357 424 432 360 E BIRGER JARLSGATAN 349 216 266 316 370 300 ROSLAGSGATAN 855 797 938 925 1019 910 TOTALT 5087 4156 5071 4621 5962 4980 2.4 Resor med cykel enligt RVU2004 I detta avsnitt redovisas cykelresandet totalt i länet samt inom respektive till/från avgiftszonen utifrån resvaneundersökningen 2004. Resor som skett helt med cykel I Tabell 2.5 visas uppgifter om cykelresorna (antal och andel) för olika delar av länet. Cykel står för 6% av alla resor (huvudresor) med starteller målpunkt i länet och 3% av trafikarbetet. Var femte cykelresa görs inom zonen, men det största trafikarbetet görs i relationen till och från avgiftszonen. Tabell 2.5 Trafikarbete, antal resor, medellängd och medelrestid med cykel för ett vardagsmedeldygn. Bas=cykelresor i olika relationer, huvudresor. Färdmedel Trafikarbete Resor Längd per Tid per Km % Antal % resa (km) resa (min) Inom zonen 155 400 11% 56 400 21% 2,8 14 Till/från zonen 321 600 24% 36 400 14% 8,8 29 Genom zonen 109 000 8% 3 500 1% 30,6 43 Övr. relationer - 57% - 64% - - I hela länet 1 367 000 100% 266 800 100% 5,1 17 9

Cykeln används främst vid resor till skola eller arbete, mer än var fjärde cykelresa har det ärendet. Därefter följer fritidsaktivitet och inköp, där ca en femtedel av cykelresorna fördelar sig på vardera av dessa ärenden. Vid tjänsteresor används cykeln minst, endast i 3 % av resorna. Eftersom varje person i snitt gör 3,6 resor en vardag innebär det att: 0,2 resor (huvudresor) görs med cykel per person och vardag, varje person i snitt cyklar ca 1 km per vardag. Cykel i kombination med kollektivtrafik Cykel i kombination med kollektivtrafik utgör endast 1% av alla resor. En förklaring till denna låga andel kan vara att respondenterna ofta missar att fylla i anslutningsresorna. I RVU:n har dessa luckor kompletterats med fotresor, vilket innebär att övriga färdsätt till kollektivtrafik kan vara underskattade. 2.5 Cyklisternas situation I detta avsnitt beskrivs cyklisternas situation utifrån resultaten i rapporten Att cykla i Stockholms innerstad 2004. Attityder till att cykla i innerstaden I Figur 2.3 till Figur 2.7 visas hur cyklisterna upplever att det är att vara cyklist i Stockholms innerstad med tanke på framkomlighet etc. Resultaten som redovisas baseras på en enkät som ca 450 cyklister svarat på och som redovisats i rapporten Att cykla i Stockholms innerstad, 2004. Framkomlighet och konflikter på cykelbanor och i cykelfält Majoriteten av de tillfrågade cyklisterna anser att cykeln är det snabbaste sättet att förflytta sig på i innerstaden, men nästan ingen anser att trafikmiljön är anpassad för cyklister, se Figur 2.3. 10

Cykeln är det snabbaste sättet att förflytta sig i Stockholms innerstad Trafikregler är lätta att följa för cyklister Trafikmiljön är anpassad för cyklister Det finns gott om utrymme i cykelfälten Det finns gott om utrymme på cykelbanorna Det känns säkert att cykla bland biltrafik Det känns säkert att cykla i cykelfälten Det känns säkert att cykla på cykelbanorna 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet ej Ej svar Figur 2.3 Andel som instämmer eller tar avstånd från ett antal påståenden om hur det är att cykla i Stockholms innerstad. Majoriteten anser också att de kan hålla den hastighet de vill på cykelbanorna, något färre på cykelfälten, se Figur 2.4. En stor andel av de som cyklar i cykelfälten hindras av bilar som stannar eller parkerar i cykelfälten. Framkomlighet Framkomlighet på cykelbanor: på cykelbanor Kan hålla den hastighet jag vill Hindras av andra cyklister Hindras av gångtrafikanter Hindras av parkerade fordon Hindras av fordon som lastar/lossar Framkomlighet Framkomlighet i cykelfält: i cykelfält Kan hålla den hastighet jag vill Hindras av andra cyklister Hindras/blir trängd av bilar Hindras av bilar som stannar/parkerar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej svar Figur 2.4 Hur cyklisterna upplever framkomligheten på cykelbanor och i cykelfält. Framkomlighet i trafiksignaler Mer än sex av tio cyklister cyklar någon gång mot rött ljus, och den främsta anledningen till det uppges vara att man bedömer att trafiksituationen är sådan att man kan det, se Figur 2.5. Detta kan i sin tur bero på att signalerna är dåligt anpassade till cyklister, att de kanske inte detek- 11

teras och får grönt trots att det inte finns någon korsande trafik, se Figur 2.6. Händer det att du cyklar mot rött ljus i Stockholms innerstad? Ja Nej Om ja, varför? För lång tid innan signalen slår om Vill inte tappa farten Trafiksituation sådan att man kan Finns ingen anledning att stanna Annat 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 % Figur 2.5 Andel cyklister som cyklar mot rött i innerstaden och orsak till det. Hur ofta upplever du som cyklist bland fordonstrafik att....signalen slår om till grönt automatiskt?..du fastnar vid rött ljus?..du hinner över innan signalen slår om till rött?.. du hinner med den "gröna vågen" som är anpassad för biltrafiken? 0% 20% 40% 60% 80% 100% A lltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Ej s v ar Figur 2.6 Hur cyklisterna upplever framkomligheten i trafiksignalerna i innerstaden (signaler som gäller både bilister och cyklister). Tillgänglig cykelparkering Tillgängligheten till cykelparkering i innerstaden kan tolkas som ganska dålig, se Figur 2.7. 12

När du behöver parkera din cykel i innerstaden, hur ofta hittar du.... cykelparkering?.. plats i cykelställen? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Ej svar Figur 2.7 Hur cyklisterna upplever tillgängligheten till cykelparkering i Stockholms innerstad. Upplevelse av framkomlighet och säkerhet på 5 platser i city I Figur 2.8 visas hur cyklisterna upplever framkomligheten och säkerheten för cyklande på fem platser i city: Sveavägen, Slussen, Stadshuset, Nybroplan respektive Stureplan. Resultaten kommer från på- platsenintervjuer med ca 50 cyklister per plats och som redovisats i rapporten Att cykla i Stockholms innerstad, 2004. Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan Stureplan Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet Framkomlighet Säkerhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket bra/säker Ganska bra/säker Varken eller Ganska dålig/osäker Mycket dålig/osäker Vet ej Figur 2.8 Hur cyklisterna upplever framkomlighet respektive säkerhet vid 5 platser i city. (intervjuer med 40-50 cyklister per plats) 13