2011-09-19 kraftsamling@mdh möter avdelningen för medicinsk vetenskap och sjukgymnastik, HVV 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl, Jan Gustafsson och Anna Andersson Ax (INFO) Representant från ledningen: Marie Eriksson Representanter från avdelningen för medicinsk vetenskap och sjukgymnastik, HVV: Pernilla Avelin, Esa Kumpula, Natalie Björkholm, Stefan Odlare, Johanna Fritz, Anna Ullenhag, Johanna Westerlund, Petra von Heideken Wågert, Åsa Ahlgen, Charlotta Thunborg, Sara Cederbom, Per- Olof Karlsson, Rose-Marie Johansson-Pajala, Karin Mattsson, Anne Söderlund, Maria Sandborgh, Margareta Burell, Johan Moberg, Ann-Christin Johansson, Karl-Krister Lindholm, Maria Elvén, Kerstin Jorsäter Blomgren, Inge Larsson och Monika Björklund Under mötet visade Jan och Thomas en ppt-presentation om kraftsamling@mdh och utifrån den fördes diskussioner. Här nedan sammanfattas diskussionerna. Kort sammanfattning: - Gruppen är stolt över HVV:s utbildningar, forskning, samverkan och studentkontakter. - När det gäller begreppet samverkan, så lyfter gruppen vikten av att översätta samverkan till det som passar var och en, beroende på kontext och person. Målen i vision & långsiktig plan Diskussion förs kring det första målet: att högskolan ska vara en samproducerande aktör som aktivt bidrar till regionens förnyelse. Gruppen menar att de inom HVV producerar kompetent arbetskraft och inom forskningen producerar man till exempel nya sätt att jobba inom vården. Genom VFU och tillsammans med handledare på landstinget producerar man till exempel kompetens hos nya sjuksköterskor. Det handlar om människor men resultatet kan kanske ändå ses som en produkt. Begreppet produkt är dock problematiskt. Samproduktion är nog egentligen självklart för oss på HVV, men vi har nog inte tänkt på det så specifikt tidigare.
En diskussion förs kring skillnaden mellan samverkan samproduktion: samproduktion handlar om samarbete med syftet att skapa ny kunskap. 2 (5) Ett av målen lyder: högskolan ska säkra att studenterna får goda möjligheter att välja karriär genom att erbjuda utbildning som leder till jobb. Det här är något som fungerar bra hos HVV idag. De har en god genomströmning och fungerar på så sätt som en yrkeshögskola. Gruppen diskuterar att detta är en bra väg att gå för högskolan, men att man självklart inte ska tappa bort forskningen, bildningen osv. Gruppen saknar ett tydligt mål i visionen vad gäller personalfrågor. För att kunna uppfylla målen måste personal stanna kvar och kunna utvecklas oavsett ålder. Kanske är detta inbegripet i begreppet talanger? Lite långsiktigt i så fall. Jag tycker tvärtemot; målet att högskolan ska attrahera, behålla och förmedla talanger på alla nivåer, visar att vi, MDH:s personal, ses som talanger av MDH:s styrande organ. Jag tycker talanger är ett innovativt och fiffigt begrepp! Marie: rektor har gett i tydligt uppdrag att alla på MDH ska ha en kompetensutvecklingsplan. Nämnden har också fått i uppdrag att ta fram långsiktiga planer gällande just rekrytering så det här är mycket aktuella frågor. Målet att utveckla samarbetsformer inom internationalisering vad betyder det egentligen? Gäller det i Europa eller hela världen? Innebörden av begreppet internationalisering kan vara hur stort som helst; det slängs in här och där i stort och smått. Men MDH är inte ensamma kring att ha detta problem. Thomas berättar att en konkret internationaliseringsplan tas fram just nu. SWOT-analys Styrkor: En styrka är att högskolan har ett aktivt kvalitetsarbete. Det sker mycket positivt i områden där det finns lärosäten. I en region där det finns en högskola öppnar man upp för tänkare, mer rörlighet och kunskap. Det är inte bara kompetens vi bidrar med utan vi bidrar även till en samhällsutveckling i ett mer övergripande perspektiv. Detta anser jag är en styrka hos MDH. En styrka som lyfts i SWOT-analysen är högskolans samverkan med företag och offentlig sektor i regionen. Gruppen diskuterar vikten att översätta
samverkan till det som passar var och en. För HVV gäller det främst den offentliga sektorn. Marie: högskolans samverkan med kommunerna och landstinget har förtydligats och gjorts mer synlig på sistone genom till exempel Samhällskontraktet. Thomas: när högskolan pratar samverkan handlar det absolut inte bara om samverkan med näringslivet, men kanske det är det som har synts mest? 3 (5) Svagheter: Det var bra med omorganisationen och skapandet av de fyra akademierna. Men man tappade då tyvärr bort den institutionskänsla som fanns. Det skulle vara bra med decentralisering inom ramen för akademierna. Alla måste känna sig viktiga i sin lilla enhet. Får man möjlighet att vara med i det lilla och känner man att man bottnar i något värdefullt och att man gör skillnad då spiller det även över på det större perspektivet. Några i gruppen håller inte med utan upplever det som tydligare nu med akademiorganisationen med bra mål och hög delaktighet. Jag ser min plats i organisationen. En kort diskussion förs kring högskolans interninformation: Jag tycker inte jag får information via MDH:s interna kommunikation, utan jag får informationen genom att jag söker den själv via regeringens nyhetsbrev med mera. En diskussion förs om att det är skandal att det kliniska forskningscentret i regionen inte är knutet till MDH. Visst, det hänger väl på att vi inte har läkarutbildning, men jag har också hört att MDH inte vill satsa. Det skulle kunna ge oss gemensamma projekt, gemensamma anställda med mera. Marie: Diskussioner har förts länge kring detta. Några aspekter man måste beakta är bland annat att Uppsala är en mycket stark aktör i denna fråga och att MDH inte har haft någon forskarutbildning inom hälsa och välfärd tidigare. En fråga ställs om de ökade behoven av forskningsbas i grundutbildningen kan utgöra hot för vissa utbildningar? Jan förklarar att konkreta hot finns bland annat genom de utvärderingar som kommer. Forskningsfinansiering Ett förslag ges att om MDH fick mer pengar skulle vi kunna bli en försökshögskola och få möjlighet att visa vad vi skulle kunna göra om vi hade mer medel. Eftersom MDH förvaltar sina pengar väl vore det välinvesterade medel för departementet.
Marie förklarar att det är precis detta som Karin Röding kommer att presentera som förslag när hon träffat Jan Björklund inom kort; gör MDH till en pilothögskola vad gäller samverkan. 4 (5) När diagrammet över forskningsfinansieringen visas diskuteras vad departementet egentligen vill göra med MDH och andra jämlika lärosäten? Vet de och inte vill tala om, eller har de ingen aning själva? En fråga lyfts kring om de lärosäten som har outnyttjade medel, förvaltar de pengarna själva? Marie förklarar att pengarna ligger hos respektive lärosäte. Lärosätena hinner inte spendera pengarna, och det är ju ofantliga summor som skulle kunna komma till nytta och direkt användning till exempel på MDH. Nu är det viktigt att vi är smarta i diskussionerna med departementet. Vi ska inte be om mer pengar, utan vi ska presentera analys över situationen och berätta vad vi vill och vad vi kan. Thomas berättar att det just nu sker en stark opinionsbildning med MDH och Karin Röding i spetsen i frågorna kring detta. Bland annat är SULF med på tåget. Vad är ett starkt MDH vad säger ni? Marie tipsar om att minglet med rektor med flera i oktober är ett bra sätt att gå vad gäller förnyad dialogkultur. Gruppen är överens om att en styrka från HVV:s sida som gör hela högskolan stark är att HVV har den största sjuksköterskeutbildningen i landet och den enda profilerade sjukgymnastutbildningen. Gruppen lyfter även sina styrkor: samverkan och det externa förankringsarbete genom till exempel VFU och relationer med olika kliniska grupper. Det är inte alltid vi får det vi vill, men vi är en stark samarbetspartner med en hög ambitionsnivå, starkt driv och tydliga mål. Just nu sker en omställning vad gäller kulturen i den offentliga sektorn; mer samverkan krävs inför framtiden. Vill de ta hjälp av oss MDH i denna omställning så vore det fantastiskt! Men då gäller det att vi måste uppfattas som en möjlighet. Gruppen tycker att HVV är med på den arenan, mycket tack vare storleken. Jag tror också på att lyfta att här får de närproducerad kunskap och kvalitet. Lite som en KRAV-touch. En viktig del som gruppen ser i om man ska vara närproducerande, är en tydlig strategi för hur vi kommunicerar med våra partners. Man upplever
det som att vi kan bli mycket bättre kring hur vi kommunicerar med vår omgivning. Vad är det för information vi sänder ut, till vilka och när? 5 (5) En diskussion förs kring vad den nya forskarutbildningen kan leda till vad gäller styrkor. I den nya forskarutbildningen är landstinget med och helfinansierar flera doktorander. Jag tror inte det slutar där, utan det kan bli mer och mer när landstinget inser vad MDH kan innebära för dem. Nyckeln till att bli stark är just ett sådant delägande; att äga olika projekt tillsammans. En annan styrka som gruppen nämner är HVV:s arbete med utvecklande av kurser. HVV lägger ner mycket tid på det och menar att när studenterna ser det sprids ryktet att på MDH läggs mycket kraft på undervisning. I och med att HVV finns i en stor region, i Fagersta, Nyköping, Södertälje osv. finns det många ambassadörer som kan berätta om MDH:s fina utbildning och forskning. Gruppen diskuterar att för att kunna vara stark här i regionen, också är viktigt att vi hörs och syns nationellt och internationellt. Ett framgångsrikt exempel är HVV:s webbaserade utbildningar. Man pratar om dem lite här och var. Det spiller över positivt och stärker vårt varumärke. En diskussion förs hur vi ska ställa oss till yrkeshögskolorna (YH). Marie: MDH är huvudman för två mindre YH-utbildningar idag. Tidigare fanns ambitionen att de studenterna skulle fortsätta hos oss, men YH har en annan nisch och har helt andra regelverk. Här behövs en strategisk fundering och just nu tittar MDH om det kan finnas en annan huvudman. Jan: YHs mål är att erbjuda korta utbildningar som leder till jobb. Det är inte riktigt en språngbräda in till högre utbildning, utan mer en språngbräda ut i arbete. Hur ser tidsplanen ut för kraftsamling@mdh? Thomas: vi har möten under hela höstterminen 2011 och vi kommer att avrapportera då och då under hösten till rektorsrådet och högskolestyrelsen. Hur fas 2 ska se ut är inte klart än, men ledningen visar verkligen ett engagemang kring delprojektet. Rektor har flaggat tydligt för att hon tycker det är viktigt med återkoppling och att faktiskt gå från ord till handling.