DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR. Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen



Relevanta dokument
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Struktur, rutiner och utbildning

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Psykisk ohälsa inom första linjens vård

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Bättre levnadsvanor. Jill Taube Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Matprat i primärvården

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Utbildning för samtal om bra matvanor

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Prevention och behandling vid

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Rekommendationer från Hälsorådet

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Transkript:

DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen 1

AGENDA 1. Projektgruppen 1. Höstens arbete. 2. SoS riktlinjer för sjukdoms -förebyggande metoder TITEL i 3. Dietistens roll i detta arbete. VERSALER 1. Primärvård Slutenvård 2. Implementering och ansvar 4. SoS webutbildning 5. RIV arbetet för matvanor 6. NCP i arbetet med levnadsvanor 131125 2

DRFs LEVNADSVANEPROJEKT STYRGRUPP Elisabeth Rothenberg Margareta Nydahl Sophie Cairns f d Rodebjer PROJEKTKOORDINATOR Karin Kauppi 40 % LOKALA PROJEKTLEDARE Maria Franzén, Göteborg 50 % Christin Anderhov Eriksson, Linköping 40 % Cecilia Hellberg, Skellefteå 70 % Satu Kettunen, Gävle 50 %

YRKESFÖRENINGAR Som fått medel från socialstyrelsen Läkare Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Barnmorskor Psykologer Dietister

PROJEKTMÅL Skapa en grund för utökat samarbete med övriga professioner Samtliga dietister inom hälsooch sjukvården ska ha kännedom om Riktlinjerna Dietister ska känna ansvar att arbeta med samtliga levnadsvanor Utgöra resurs för att öka kunskapsnivån inom matvaneområdet för övriga professioner

HÖSTENS AKTIVITETER Möten med dietister, andra professioner och implementeringsansvariga Utställare vid Dagens Medicins Livsstil och hälsa Utställare Riksstämman Samarbete med övriga professioner Deltar i Socialstyrelsens projektgrupp för webutbildning Artiklar och ledare i DA Framtagande av presentationer och broschyrer Hemsida Blogg och nyhetsbrev Nätverk för dietister inom implementering 131125

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Dietisternas riksförbund 131125

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE - ingår i hälso- och sjukvårdens uppgifter. I hälso- och sjukvårdslagen när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdomar eller skada. Propositionen En förnyad folkhälsopolitik att hälso- och sjukvården bör i större utsträckning integrera ett sjukdomsförebyggande perspektiv i det löpande arbetet.

SKL POSITIONSPAPPER OKTOBER 2013 Hälsofrämjande arbetssätt är tillämpbart i all vård och behandling och rehabilitering men kan ha olika inriktning Sjukdomsförebygg ande insatser kan vara en del i pågående behandling av sjukdom

VARFÖR riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder JÄMLIK HÄLSA

"Ett hälsofrämjande möte handlar i grunden om ett förhållningssätt. Att använda den tid man har till förfogande för att på olika sätt stärka individen i den situation hon/han befinner sig."

HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT

TRADITIONELL RÅDGIVNING Traditionellt har man inom vården gett råd gett information varnat och hotat om konsekvenser. Expert (dietist) - Patient Expert Patient

ATT SAMTALA OM LEVNADSVANOR Lyssna Se till patientens egen berättelse och se patienten som expert när det gäller sin egen person och sina upplevelser. Respektera patientens autonomi Behovet att bestämma själv Acceptera patienten och dess val Duger jag som jag är? Ha tilltro till patientens egen förmåga Vägled när patienten önskar vägledning

MOTIVERANDE STRATEGIER Social cognitive theory Health belief model Theory of planned behaviour Stages of change/transtheoretical model Motiverande samtal (MI) Kognitiv beteende terapi (KBT)

RÅDGIVNINGSNIVÅER ENKLA RÅD Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer. Ingen särskild uppföljning. Tar max 5 minuter. Kan kompletteras med skriftlig info RÅDGIVANDE SAMTAL Dialog mellan personal och patient, anpassad till personens ålder, hälsa och risknivå. Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel, skriftlig information och särskild uppföljning. Oftast 10-15 minuter KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Såsom rådgivande samtal men oftast längre, ca 30-60 minuter. Kan inkludera motiverande strategier. Strukturerat, teoribaserat samtal som genomförs av särskilt utbildad personal

DIETISTENS ROLL i arbetet med ohälsosamma levnadsvanor Vilken roll vill och kan vi ta?

PRIMÄRVÅRD 131125

PRIMÄRVÅRDSDIETISTER -TANKAR OM ARBETET MED LEVNADSVANORNA Positivt inställda! Behöver mer kunskap om tobak och alkohol. Känner sig trygga i att samtala om fysisk aktivitet med patienten. Skriver FaR recept. Skulle kunna skriva fler.. Samtal om ohälsosamma matvanor Självklart. De flesta har någon utbildning inom samtalsmetodik. Hinder Kunskap, tid, resurser, kan inte skriva in KVÅ koder mm.

PRIMÄRVÅRDSDIETIST - TANKAR OM PRIORITERADE GRUPPER MED OHÄLSOSAMMA MATVANOR gravida vuxen med övervikt/fetma vuxen med hypertoni vuxen med hyperlipidemi vuxen med diabetes vuxen med genomgången hjärtinfarkt/hjärtsjukdom vuxen med depression, ångest vuxen med schizofreni

ANDRA REAKTIONER Mycket frustration, oro och besvikelse över att dietisten glöms bort, körs över, nonchaleras i det sjukdomsförebyggande arbetet...

... Jag är legitimerad dietist som på grund av dålig arbetsmarknad för dietister utförde olika jobb under långtid. Jag jobbade som tolk på vårdcentraler där distriktssköterskor gav kostråd till patienter som vill gå ner i vikt inför bröst operation. Det kändes som en kniv i hjärtat under tiden jag tolkade. Sjuksköterskor har tagit över vårt roll i samhällen. De ger kostråd på VC, BVC, skolor och överallt. Jag och många andra dietister måste gå arbetslösa och försörja oss på a-kassa efter många års studier inom kost och förebyggande hälsa. Jag hoppas att en vacker dag fungerar samhälle på ett riktigt sätt då alla ska ha sina riktiga roller. Dietist rollen ska respekteras och värderas på ett riktigt sätt. Trevlig helg mvh/m

.. Som nyexaminerad arbetslös dietist blir jag både arg, ledsen och frustrerad över den rådande situationen som råder för vår yrkesprofession dvs bristen på jobb!! Inte desto mindre arg blir jag när jag läser om SoS nya nationella riktlinjer där dietisten INTE ses som en självklar roll för de kvalificerade rådgivande samtalen om just ohälsosamma matvanor! Här hade det kunnat öppnas upp en dörr för oss dietister att äntligen komma in som en mer självklar yrkesgrupp i primärvården! Att SoS och SLV arbetar fram en webbutbildning för att utbilda andra yrkesgrupper för att utföra dessa samtal som vår profession, enligt min mening, skulle ha ensamrätt på med tanke på vår kunskap och utbildning får mig att bli riktigt frustrerad! Hur ser dialogen mellan DRF och SoS/SLV ut med hänsyn till just detta? Kan vi påverka eller be om hjälp att uppmärksamma oss och få hjälp därifrån att trycka på att det faktiskt är just vår yrkesprofession som behövs?! Hur ska vi kunna uppmärksamma vår betydelsefulla roll till övrig hälso- och sjukvård om inte myndigheter hjälper oss? Utan snarare går emot oss..? Politikerna har ju redan bestämt sitt då vi blev exkluderade ur Krav- och kvalitetsboken och situationen känns så hopplös! Jag kontaktade själv ledamötena i HSU och fick till svar att behovet av dietister inte var tillräckligt stort! Vilken verklighet lever dem i undrar jag då.... Hälsningar L

ANDRA REAKTIONER Varför är dietistens varumärke så svagt? Vad kan vi göra åt det?

SLUTENVÅRD Patienter i slutenvården/ specialistvården har ofta sjukdomar som kräver upprepade vårdkontakter. Här finns ofta en förändringsbenägenhet som är viktig att ta tillvara. Vid kroniska sjukdomar borde det vara en självklarhet med rådgivning om levnadsvanor.

EN ANNAN SIDA AV OHÄLSOSAMMA MATVANOR Vid många sjukdomstillstånd kan Livsmedelsverkets generella råd behöva modifieras Patienter med undernäring eller risk för att utveckla undernäring kan inte alltid identifieras med kostindex Screening och rutin för nutritionsbehandling är en viktig del av arbetet med ohälsosamma matvanor

EN ANNAN SIDA AV OHÄLSOSAMMA MATVANOR Nationella indikatorer för God Vård (SoS, 2009) Optimerat nutritionsstatus ger patienterna bättre förutsättningar att hantera grundsjukdom, sekundära sjukdomar och medicinsk behandling. Optimerat nutritionsstatus bidrar till ökad livskvalitet för patienten och minskat behov av sjukhusvistelse.

EXEMPEL PÅ REAKTIONER - SLUTENVÅRDSDIETISTER Delvis relevant, men vi dietister som jobbar inom slutenvården träffar inte lika många patientgrupper som är aktuella Mer relevant inom primärvården Kir: Nej Njur: Ja där frågar man redan om alkohol, rökn, motion Relevant kanske framför allt i öppenvård Jobbar mest med undernäring

PROBLEM Vårdprocessen Ohälsosamma matvanor måste kopplas samman mellan slutenvård och öppenvård för att fungera

MAIL 17 OKTOBER 2013: ska vi på sjukgymnastiken här på SU/Mölndal börja använda oss av infobroschyren om hälsosammare levnadsvanor. Inför detta tänkte jag bara kolla med dig om hur läget är här i GBG med omnejd. Har de flesta vårdcentraler (el motsvarande) dietister? Krävs det i så fall remiss för att komma dit eller kan pat söka själv? Det känns viktigt att veta att man lämnar ut bra och fungerande information, om patienterna frågar efter att ha tittat i broschyren! 131125

MATVANOR Ska vi arbeta med friska? Är patienter på sjukhus för sjuka för att förändra sina levnadsvanor? Hur ser du på vår roll i detta arbete? Är riktlinjerna bara till för de som arbeta inom primärvård?

SOM DIETIST KAN DU Tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt Identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor Uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal kring matvanor och med kompletterande utbildning kvalificerat rådgivande samtal om tobak Erbjuda åtgärd Ge enkla råd och rådgivande samtal i samtal kring tobak, alkohol och fysiska aktivitet.

SoS WEBBUTBILDNING MATVANOR

SOCIALSTYRELSENS WEBUTBILDNING Samarbete med SLV, SSF och nu DRF Bas och fördjupning Faktadel (SLV) Samtalsdel Patientfall Bedömningsunderlag Vägledning

SoS WEB-UTBILDNING 131125

RIV - MATVANOR PROJEKTETS SYFTE Att skapa förutsättningar för jämförbar data inom området levnadsvanor nationellt och regionalt samt möjlighet att ta ut data lokalt för användande i verksamhetsutveckling.

MATVANOR Vilka faller ut? Vem ska göra vad? Hur ska vi utvärdera? KVÅ koder

MATVANOR - KVÅ KODER DV143 KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad. Åtgärden kan inkludera receptbok, matdagbok och annat skriftligt material När ska dietister använda KVÅ-kod DV143? Hur ska koden definieras? Brett eller smalt? Tillsammans med övriga KVÅ-koder och NCP Viktigt att ta utdata på resurs och kombination med andra koder?

KVÅ-KODER ÖVRIGA LEVNADSVANOR TOBAK ALKOHOL Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal DV111 DV112 DV113 Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal DV121 DV122 DV123 Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal DV132 DV133 Enkla råd FYSISK AKTIVITET DV131

NCP

HUR KOPPLAR VI ARBETET MED LEVNADSVANOR TILL NCP?

SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Anamnes Fokus är samtalet! Nutritionsdiagnos patienten styr Nutritionsåtgärd Var lägger du som dietist fokus? Vad är patientens fokus? Anamnesens / utredningens kategorier Uppföljning / utvärdering Kost och nutritionsrelaterad information Antropometriska mätningar Biokemiska data Nutritionsrelaterade fysiska fynd Patient bakgrund Nutritionsåtgärdernas fyra kategorier: Plan för mat måltider och /eller annan typ av näring Nutritionsundervisning Samtalsbehandling Samordning och vårdplanering nutrition

SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? REMISS Man som vid 40-årskontrollen befanns ha höga blodfetter, bukfetma, gränsvärde blodtryck och fetma. Arbetar som ekonom på ett större företag. Gift, 2 barn i skolåldern. Röker ej. Sporadisk motion. Tacksam kostråd! Se lab.lista Vikt: 110 kg. 176 cm Längd: BMI: 35.5 Midja: 128 BP: 170/90 Kolesterol: 7.0 LDL 4.2 HDL 0.7 Fysisk aktivitet: 30 min promenad/vecka

SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Exempel 1: Maten traditionellt dietistarbete styr dietisten samtalet eller patienten, kanske förväntningar från båda parter? Exempel 2: Fysisk aktivitet patienten är mest motiverad till att öka sin fysiska aktivitet

45 SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Exempel 1 Nutrition prescription Olämpligt intag av fett samt för stort oralt intag relaterat till dagligt intag av feta charkuterivaror och feta mejeriprodukter vilket yttrar sig som blodfettsrubbning totalkolesterol 7.0 och BMI 35.5 Nutritionsdiagnos: Olämpligt intag av fett. (NI 5.6.3) För stort oralt intag.(ni 2.2) Nutritionsåtgärd: Plan för mat / måltider. Byte av bordsmargarin och matfett i matlagning. Minskad användning av feta mejeriprodukter i matlagning med 50%. Byte av mellan- och kvällsmål enligt överenskommelse. Uppföljning: Användning av feta mejeriprodukter. Typ av mellan- och kvällsmål. Följ blodfetter och viktutveckling.

SAMTAL OM LEVNADSVANOR DOKUMENTATION ENLIGT NCP? Exempel 2 Samtalsbehandling För låg fysisk aktivitet relaterat till stillasittande arbete och fritid vilket yttrar sig som fetma BMI 35.5 och höga blodfetter totalkolesterol 7.0 mmol /l, promenad max 1 g/ vecka 30 minuter Nutritionsdiagnos: För låg fysisk aktivitet (N.B 2.1) Nutritionsåtgärd: Samtalsbehandling enligt MI med målformulering (C-2.2) kompletteras med fysisk aktivitet på recept 3x30 minuters promenad per vecka Uppföljning: Mängden fysisk aktivitet per vecka i minuter Blodfetter Vikt

ATT DISKUTERA Hur kan vi arbeta med riktlinjerna: Referensgrupperna Lokalföreningarna DRFs styrlse Vilken roll kan du du/referensgruppen/ dietistgruppen lokalt ha i arbetet med att implementera riktlinjerna i det vardagliga arbete? Vilka hinder och möjligheter ser du?

www.drf.nu 48

MATVANOR - KVÅ KODER DV141 ENKLA RÅD Information och korta, generella råd och rekommendationer om matvanor. Kan kompletteras med skriftligt material. DV142 RÅDGIVANDE SAMTAL Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar. Åtgärden kan inkludera receptbok, matdagbok och annat skriftligt material. DV143 KVALIFICERAT RÅDGIVANDE SAMTAL Rådgivande dialog om matvanor anpassad till patientens hälsa, risknivå och andra förutsättningar som utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad. Åtgärden kan inkludera receptbok, matdagbok och annat skriftligt material

Uppmärksamma OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR? När ska jag ställa frågan? Ska jag fråga om alla levnadsvanor? När är det är relevant?

RIV EXEMPEL MATVANOR. 131125

ATT FÖLJA UPP Kvalitetsindikator 8 - matvanor

ATT FÖLJA UPP Kvalitetsindikator 9 - matvanor