Världsbibliotekets och Macondos

1 Utvärdering av användning och användbarhet av Världsbibliotekets och Macondos digitala tjänster Helena Sundman, Mats Wingborg, Jonas Söderström, Ny version, klar internationella kvinnodagen 2008

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...4 DEL 1 ANALYS AV GENOMSLAGET FÖR DE DIGITALA TJÄNSTER SOM ERBJUDS GENOM VÄRDSBIBLIOTEKET OCH MACONDO....7 ANALYS AV GENOMSLAG GENOM TELEFONINTERVJUER MED BIBLIOTEK...7 ANALYS AV GENOMSLAG GENOM MÄTNING AV BESÖK PÅ BERÖRDA HEMSIDOR....10 ANALYS AV GENOMSLAGET UTIFRÅN INTERVJUMATERIALET...12 SLUTSATSER ANGÅENDE GENOMSLAGET FÖR VÄRLDSBIBLIOTEKETS OCH MACONDOS DIGITALA TJÄNSTER...12 DEL 2 ANALYS UTIFRÅN ANVÄNDARE/FOKUSGRUPPER...14 METOD...14 ALLMÄNNA POSITIVA OMDÖMEN OM HELA DEN DIGITALA SATSNINGEN...16 SYNPUNKTER UPPDELADE EFTER OLIKA WEBBSIDOR...17 YTTERLIGARE KOMMENTARER OCH FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR...26 INNEHÅLLS- OCH TEXTANALYS...28 DEL 3 ANALYS AV WEBBSIDORNAS LAYOUT OCH FUNKTIONER...38 SLUTKOMMENTAR...53 BILAGA A: KOMMENTARER OM GLOBARKIVET SOM ÄR UNDER UPPBYGGNAD...55 BILAGA B: ENKÄT FÖR BIBLIOTEKARIER OM GENOMSLAGET FÖR VÄRLDSBIBLIOTEKETS OCH MACONDOS DIGITALA TJÄNSTER...56 BILAGA C: ENKÄT FÖR ANVÄNDARE/FOKUSGRUPPER...57 BILAGA D. DELAR AV UNDERLAG FÖR STATISTIK OM ANTAL BESÖKARE AV DE DIGITALA TJÄNSTERNA...58

3 Sammanfattning Världsbiblioteket och Macondo erbjuder en rad digitala tjänster bland annat genom omfattande information om: - utländska författare från utvecklingsländer, - böcker översatta till svenska, - böcker och tidskrifter inom olika temaområden, - mängder med artiklar, uppsatser, länkar etc som gör det möjligt att samla information och kunskap om en rad utvecklingsfrågor. Därtill finns möjlighet att beställa en stor del av dessa böcker och tidskrifter genom Världsbiblioteket. Ytterligare en poäng är att Världsbiblioteket är en del av Solidaritetshuset. I samma miljö finns följaktligen en rad folkrörelser och solidaritetsorganisationer som kan erbjuda ytterligare information och kunskap om utvecklingsländer och en rad centrala utvecklingsfrågor. Denna studie innehåller tre delar. I den första undersöks de digitala satsningarnas genomslag. I den andra analyseras innehållet, framför med hjälp av fokusgrupper. I den tredje granskas den digitala layouten. Analysen när det gäller genomslaget visar att många bibliotekarier använder de digitala tjänsterna. Analysen tyder dock på att genomslaget framför allt finns i Stockholmsområdet, där det också finns en närhet till Världsbiblioteket. Resultatet är ändå imponerande. Av 37 undersökta stadsdelsbibliotek i Stockholm använder sig 22 av Världsbibliotekets/Macondos digitala tjänster. Likaså visar granskningen av besökare på hemsidorna av en relativt stor besökargrupp, men där Världsbibliotekets tjänster används mer än Macondos. Även fokusgrupperna, med framför allt lärare tyder på ett stort genomslag (men där underlaget är mindre och urvalet mer problematiskt). Den övergripande bilden är sålunda att Världsbiblioteket/Macondo redan idag når ett av sina mål: att nå många människor.

4 Den som slår på Världsbiblioteket på Google kommer att finna att Världsbiblioteket blir det första alternativet. Samma sak gäller för Macondo. Samtidigt kan åtgärder vidtas för att ytterligare öka genomslaget. I studien pekas på några konkreta slutsatser. Del 2 och del 3 av studien handlar om fingranskning av de digitala satsningarna, både när det gäller innehåll och layout. Utifrån detta underlag kan en åtgärdslista utformas som ytterligare skulle kunna finslipa tillgängligheten. Bakgrund Context redovisar härmed en studie om Världsbibliotekets digitala tjänster. Studien har genomförts i enlighet med det anbud som Context lämnade den 29 november 2007. Studien har genomförts av Mats Wingborg, Helena Sundman och Jonas Söderström (som anlitats av Context som extern konsult). Enligt det anbud som lämnades av Context skulle Tommy Sundström användas som extern konsult. Han blev dock tvungen att avbryta sitt åtagande på grund av dödsfall i familjen. Som ersättare anlitade Context Jonas Söderström. Denna förändring har också meddelats Maria Bergstrand vid Världsbiblioteket. Enligt uppdragsbeskrivningen skulle studien syfta till: Att undersöka projekt Möt världen i Solidaritetshusets digitala tjänsters användbarhet, användning och utvecklingspotential. Rapporten ska belysa styrkor och brister i projektet med avseende på dessa och ge användbara kunskaper och insikter inför utvecklingen av projektet. I utvärderingens slutsatser ska därför också ingå rekommendationer och förslag om förbättringar, som kan fungera som underlag för beslut om strategier och vägval på längre sikt.

5 Enligt ett inledande möte mellan uppdragsgivare och uppdragstagare definierades relevanta webbsidor som Världsbibliotekets hemsida (www.solidaritetshuset.nu/cgibin/solhus.cgi?d=s&w=107), katalogen (www.solidaritetshuset.nu/cgibin/solhus.cgi?d=s&w=342 respektive http://77.110.62.217/probibweb/indexsok.htm) samt macondo (http://77.110.62.217/index.htm) plus därtill hörande funktioner och tjänster. Uppdragsgivaren presenterade synpunkter på en första version av studien vid ett möte den 22 mars. Därefter har studien utökats och på en del punkter omarbetats. Studien består av tre separata delar: a) Analys av genomslaget för de digitala tjänster som erbjuds genom Värdsbiblioteket och Macondo. Tre metoder har använts för att undersöka genomslaget. För det första en telefonenkät till bibliotek (ett mindre urval av bibliotek i andra kommuner plus stadsdelsbibliotek i Stockholm). En särskilt frågemall har använts för enkäten. För det andra har den digitala statistiken över antalet besökare på hemsidorna analyserats. För det tredje refereras till uppfattningar från fokusgrupperna (se nästa punkt). b) Analys utifrån användare/fokusgrupper plus innehållsanalys: Context undersöker hur användarna uppfattar Solidaritetshusets digitala tjänsters användbarhet. En särskild frågemall utarbetas inför intervjuerna och svaren sammanställas utifrån olika kategorier och sakområden. I denna del av utvärderingen betonas hur användarna uppfattar webbsidorna, men Context utför också en innehållsanalys (vad som tas upp, hur det presenteras, vad som inte behandlas etc). Ett underlag till analyserna har varit textdiskussioner i fokusgrupperna och med intervjuade personer. Innehållsanalysen innehåller både analys av vilken språklig stil som används i webbsatsningen och vilka sakfrågor som behandlas. c) Analys av de berörda webbsidornas utformning och tillgänglighet: Utgångspunkten här är webbsidornas layout och tekniska utformning. Grundfrågan är om webbsidorna är lättillgängliga, lättanvända och överskådliga. Denna del av studien är utförd av Jonas Söderström, en expert på webbsidor.

6 Studien kommer också följa detta upplägg. Först presenteras en analys av de digitala satsningarnas genomslag. Därefter redovisas en analys utifrån användare/fokusgrupper plus en innehållsanalys. Sist redovisas den granskning som utförts av webbsidornas layout och teknisk utformning (Jonas Söderström). Avslutningsvis följer slutsatser (Mats Wingborg & Helena Sundman). De tre delarna av studien kan användas separat. Egentligen handlar det snarare om tre olika studier, som delvis korsar varandra, men från olika utgångspunkter. Ytterligare ett skäl till att se det som flera studier är att den första i huvudsak redovisar uppfattningar hos bibliotekarier, den andra hos fokusgrupper, medan den tredje bygger på en analys av en webbsidesexpert. I vissa fall får till och med olika åsikter som förs fram stå i motsättning till varandra. Den 18 januari fick Context mejladress om den ytterligare webbsida som är under uppbyggnad, det vill säga Globalarkivet. Detta var för sent för att webbsidan skulle kunna ingå i Jonas Söderströms analys och dessutom hade huvuddelen av intervjuerna med fokusgrupperna redan genomförts. Några intervjuer återstod dock. Några synpunkter på Globalarkivet kunde därigenom samlas in. Dessa finns redovisade i bilaga A. Upplägget av studien har lett till att den blivit något längre än vad som önskades i anbudsförfrågan. Studien levereras både på papper och digitalt.

7 Del 1 Analys av genomslaget för de digitala tjänster som erbjuds genom Värdsbiblioteket och Macondo. Analys av genomslag genom telefonintervjuer med bibliotek Denna del av studien har genomförts med hjälp av telefonenkäter. Som underlag har ett särskilt frågeformulär använts (se bilaga B). Samtliga intervjuer har genom telefonintervjuer med bibliotekarier vid berörda bibliotek. Det bör dock understrykas att endast en bibliotekarie har intervjuats vid varje bibliotek. I synnerhet vid större bibliotek kan det dock förekomma att vissa men inte alla bibliotekarier är förtrogna med Världsbiblioteket/Macondo. Det går därför inte att dra säkra slutsatser om kunskaperna vid respektive bibliotek. Men de intervjuade bibliotekarierna kan både ha mer eller mindre om kunskap om Världsbiblioteket/Macondo än andra bibliotekarier vid det berörda biblioteket. Summan av denna felkälla blir därför minimal när man drar generella slutsatser om genomslaget. I en första omgång har tio bibliotekarier vid huvudbibliotek utanför Stockholms stad intervjuats (Arboga, Boden, Borlänge, Eskilstuna, Falköping, Gränna, Hudiksvall, Köping, Sölvesborg, Växjö). Av dessa var det endast bibliotekarierna vid Växjö och Boden som kände till Världsbibliotekets och Macondos digitala tjänster. Ingen av dessa använde sig dock av tjänsterna i sin yrkesutövning. Av detta har vi dragit slutsatsen att de digitala tjänsterna framför allt används av bibliotek i Stockholmsområdet, där det också finns en närhet till Världsbiblioteket. Den fortsatta undersökningen inriktade sig följaktligen på stadsdelsbibliotek i Stockholm, där resultatet också blev ett helt annat. I omgång två har bibliotekarier vid 37 utvalda stadsdelsbibliotek i Stockholms stad intervjuats. Svarsfrekvensen är 100 procent.

8 De 37 stadsdelsbibliotek som har ingått i undersökningen är: Akalla, Alvik, Aspudden, Björkhagen, Blackeberg, Bredäng, Brommaplan, Enskede, Farsta, Fruängen, Gamla Stan, Gubbängen, Hagsätra, Hjorthagen, Husby, Hässelby strand, Hässelby villastad, Högdalen, Kista, Kulturhuset/Läsesalongen, Kungsholmen, Luma, Serafen, Skapnäck, Skärholmen, Sköndal, Spånga, Stadsbiblioteket (Odenplan), Stora Essinge, Telefonplan, Tellus, Tensta, Vällingby, Årsta, Älvsjö, Örby och Östermalm Resultatet av undersökningen blev följande: Vid åtta av de intervjuade biblioteken hade bibliotekarierna aldrig hört talas om varken Världsbiblioteket och Macondo: (Hagsätra, Kulturhusets Läsesalong, Hässelby Villastad, Vällingby, Serafen, Sköndal, Spånga, och Bredäng). Vid sex av de undersökta biblioteken kände den intervjuade bibliotekarierna till Värlsbilotekets och Macondo, men man använde sig inte av de digitala tjänsterna: (Farsta, Husby, Kista, Blackeberg, Fruängen, Skarpnäck). Motiveringarna: Av dem som kände till Världsbibliotekets och Macondos digitala satsning, men ändå inte nyttjade tjänster dominerade två förklaringar. Nästan alla hänvisar till att man istället använder katalogsystemet Alex, som biblioteken prenumererar på (det finns för övrigt även en hänvisning till Alex även i Världsbiblioteket under fliken Databaser ). Flera hänvisade också till samarbetet med Internationella biblioteket (som är ett annex till stadsbibliotekets byggnad vid Odenplan). Vid 23 av stadsdelsbiblioteken uppgav de intervjuade bibliotekarierna att man nyttjade Världsbibliotekets/Macondos digitala tjänster. (Akalla, Alvik, Aspudden, Björkhagen, Brommaplan, Enskede, Gamla Stan, Gubbängen, Hjorthagen, Hässelby strand, Högdalen, Kungsholmen, Luma, Skärholmen, Stadsbiblioteket-Odenplan, Stora Essinge, Telefonplan, Tellus, Tensta, Årsta, Älvsjö, Örby och Östermalm). Den helt dominerade bilden var dock att man nyttjade tjänsterna då och då, vid vissa speciella tillfällen, när det finns efterfrågan av sådana tjänster etc. Ingen av de intervjuade använde tjänsterna dagligen.

9 När använde man då de digitala tjänsterna? Följande svar gav av de intervjuade: när vi ska köpa in nya böcker (5 stycken), när besökare frågar efter litteratur från specifika länder (16 stycken), när utländska författarskap efterfrågas (14 stycken), när gymnasieelever kommer hit oh efterfrågar litteratur om specifika länder (7 stycken), när högskolestudenter kommer hit och vill ha underlag till specialarbeten om villkor i andra länder (4 stycken), särskilt när ungdomar kommer hit (12 stycken), när vi lägger in bokmärken i våra datorer (2 stycken) samt till invandrare som letar efter litteratur från sina hemländer ( 1 styck). På frågan om de använde både Världsbibliotekets digitala tjänster och de tjänster som fanns på Macondo blev svaret att samtliga 22 bibliotek som uppgav att man utnyttjade systemen också hävdade att man använde Världsbibliotekets digitala tjänster, medan endast 11 hänvisade till att man också använde Macondo. (Akalla, Aspudden, Björkhagen, Brommaplan, Enskede, Gamla Stan, Högdalen, Luma, Skärholmen, Stadsbiblioteket- Odenplan och Östermalm). Flera av de intervjuade påstod sig vara förtrogna med Världsbiblioteket, men var osäkra på vad Macondo var för något. (Alvik, Gubbängen, Hjorthagen, Hässelby strand, Telefonplan, Tellus, Tensta, Årsta och Älvsjö). Av de undersökta biblioteken hävdade 9 att de stundtals brukade hänvisa låntagare till Världsbiblioteket/Macondis digitala satsningar. (Björkhagen, Brommaplan, Enskede, Gamla Stan, Högdalen, Kungsholmen, Luma, Årsta och Östermalm.) Av de intervjuade bibliotekarierna hade 15 själva besökt Världsbiblioteket. (De anställda vid följande bibliotek: Björkhagen, Brommaplan, Enskede, Gamla Stan, Hässelby strand, Högdalen, Kungsholmen, Luma, Skärholmen, Stadsbiblioteket-Odenplan, Tensta, Årsta, Älvsjö, Örby och Östermalm). Av dessa var det dock endast fyra som besökt biblioteket under det senaste året. På frågan hur man fått information om Världsbibliotekets/Macondos digitala satsning uppgav 12 att man tagit del av information från Världsbiblioteket/Macondo. (Alvik, Aspudden,

10 Björkhagen, Brommaplan, Gamla Stan, Hässelby strand, Högdalen, Kista, Kungsholmen, Luma, Stadsbiblioteket-Odenplan och Östermalm). Den vanligaste formen av information var: Att någon på biblioteket, men inte man själv fått information (10 stycken), att man läst broschyr (1 styck), att man sett affisch (1 styck). Kommentar: Ingen av de intervjuade hade själv deltagit i muntlig information om de digitala satsningarna. De kunde inte heller riktigt precisera hur broschyr respektive affisch sett ut (finns sådana överhuvudtaget?!). Därutöver uppgav fyra av de intervjuade att de fått information om Världsbiblioteket/Macondo genom tips från personer som jobbade eller hade jobbat på Världsbiblioteket (5 stycken), genom andra bibliotekarier (3 stycken), från vänner (2 stycken), från aktiva inom solidaritetsorganisationer (1 styck). Analys av genomslag genom mätning av besök på berörda hemsidor. Det underlag som använts för analysen har varit solidaritetshusets statistik, webbhotellets statistik och statistiken för macondo. Utvärderarna har haft tillgång till relevanta lösenord. Resultat av mätningarna av besökare av webbsidor Antalet digitala besökare på Världsbibliotekets hemsida kan mätas från juni 2006. Under perioden 1 januari till sista februari 2008 besökte i genomsnitt 120 användare hemsidan varje dag. Det högsta antalet unika besökare fanns under sommarmånaderna 2007 (med en topp på 234 besökare per dag i juli). En möjlig förklaring är till detta är att det finns ett ganska stort antal individuella besökare av sidan (och inte bara institutioner som bibliotek), som sökte information under semestern (dessutom var det ovanligt regnigt!). Jämfört med den statistik som finns för de sista sju månaderna 2006 (äldre statistik finns inte tillgänglig) finns en tydlig tendens till allt fler unika besökare. Under de sju månaderna 2006

11 var det genomsnittliga antalet 50,5 besökare per dag, vilket betyder att antalet besökare har fördubblats. Flest besökare finns på Solidaritetshusets hemsida, därifrån söker sig sedan många vidare. Ungefär lika många går in på någon av föreningarnas sidor som de som går in på Världsbibliotekets webbsida. Under den mätbara perioden är antalet väldigt jämnt, med variationer för olika månader. 120 individuella och unika besökare per dag på Världsbibliotekets hemsida visar på ett tydligt genomslag. Det betyder nästan 44 000 besökare per år. Samtidigt finns en kapacitet att få ännu fler besökare. Om flera fick kännedom om de digitala tjänster som erbjuds skulle förmodligen antalet besökare kunna mångdubblas. Webbhotellets statistik ger en bild av det sammantagna antalet besökare till Solidaritetshusets. Det sammantagna antalet besökare har under de senaste månaderna legat kring 10 000 per månad, men med tydligt högre siffror under augusti och september (toppen nåddes i september 2007 med drygt 28 000 besökare). Statistikredovisningen för besökare av Macondo är uppdelad på: hemsidan, fliken aktuellt, fliken sök, fliken Afrika och fliken barn. Statistiken visar antalet unika besökare i genomsnitt per dag. För närvarande är antalet: För hemsidan : 16 stycken. För aktuellt : 5 stycken. För sök : 4 stycken. För Afrika : 11 stycken. För barn : 4 stycken. Kommentar: Antalet besökare på Macondo per dag är acceptabelt högt, men betydligt lägre jämfört med antalet besökare av Världsbibliotekets digitala tjänster. Utan tvekan finns här en stor potential att öka antalet besökare. Av de olika underflikarna har Afrika flest besökare. Det kan ge en fingervisning om vad digitala besökare förväntar sig och söker för information.

12 Det är troligt att man framför allt använder sig av sidan när man söker information om litteratur från omvärlden, medan exempelvis ingången barn inte är lika självklar. Analys av genomslaget utifrån intervjumaterialet Sammantaget har 27 personer direktintervjuats som underlag för denna studie. Av dessa är 22 lärare (varav flest på gymnasienivå), 3 bibliotekarier, dessutom en handledare och en dataansvarig vid skola. Av dessa 27 personer kände 18 till Världsbibliotekets digitala satsning sedan tidigare. 15 stycken nyttjade återkommande tjänsterna. Detta underlag har dock en metodologisk brist. Urvalet av personer har gjorts Vid Stockholms stads Mediotek och i klassrum i skolor, där personer som var intresserade att svara på frågor om Världsbibliotekets/Macondos digiala satsningar efterlysts. Det finns följaktligen skäl att tro att själva urvalsprocessen lett till en överrepresentation av personer som redan från början var förtrogna med de digitala satsningarna. Däremot finns skäl att framhålla att flera av de intervjuade utryckte stor uppskattning av de digitala tjänsterna (se kommentarer i nästa kapitel). Slutsatser angående genomslaget för Världsbibliotekets och Macondos digitala tjänster Genomslaget för Världsbibliotekets och Macondos digitala satsning är stort och användarna är mycket nöjda med funktionerna. Studien visar på att antalet besökare av webbsidorna ökar. Samtidigt är det uppenbart Världsbiblioteket har långt fler besökare än Macondo. Intrycket är att Macondo behöver marknadsföras mer intensivt, där finns en betydande potential.

13 Intervjuundersökningen med bibliotekarier visar att Världsbiblioteket/Macondo är föga känt utanför Stockholm. Det är dock inte uppenbart vad detta leder till för slutsats. En skulle kunna vara att Världsbiblioteket är beläget i Stockholm och att det därför är naturligt att i första hand nå en Stockholmspublik. En annan skulle kunna vara att de digitala tjänsterna är lika relevanta oavsett var man bor i Sverige och att det därför behövs någon form av marknadsföring som riktar sig till bibliotek och kanske till skolor utanför Stockholmsområdet. Världsbibliotekets och Macondos digitala tjänster är dock mycket välkända och använda på Stockholms stads stadsdelsbibliotek. Några av de intervjuade bibliotekarierna nämner emellertid att de känner till de digitala tjänsterna, men inte använder dem därför att de istället använder sig av katalogsystemet Alex och istället hänvisar till Internationella biblioteket (som är ett annex till stadsbibliotekets byggnad vid Odenplan). Men Alex är i själva verket främst inriktat på västerländska författare (även om många andra också finns) och Internationella biblioteket erbjuder inte några avancerade digitala satsningar. Det finns följaktligen stora möjligheter för Världsbiblioteket/Macondo att ta ytterligare andelar av webbsökningarna genom riktade informationssatsningar. En slutsats är att Världsbiblioteket i framtida informationssatsningar till stadsdelsbiblioteken tydligt borde informera om vad Världsbiblioteket/Macondo kan erbjuda för digitala tjänster som inte Alex eller Internationella biblioteket klarar av. Överhuvudtaget finns en stor potential för Världsbiblioteket/Macondo att få många ytterligare besökare. De tre viktigaste målgrupperna förfaller att vara: Stadsdelsbibliotek i Stockholm. Högstadie-, gymnasieskolor och universitet i Stockholmsområdet. Enskilda personer som är intresserade av internationella frågor och utländska författarskap (dessa når man till en viss del redan idag genom samarbetet med de solidaritetsrörelser som finns i Solidaritetshuset.

14 Del 2 Analys utifrån användare/fokusgrupper Metod Context har utvecklat ett frågeformulär som använts vid intervjuer med fokusgrupper och användare (se bilaga C). Många av detaljsynpunkterna har deltagarna dock tagit upp spontant. Uppgifterna om antalet personer som kommer med olika typer av svar är därför inte systematiskt, men ger ändå en fingervisning om vad de intervjuade personerna tyckte var viktigast. Villkoren vid intervjutillfällena har också varierat kraftigt. Ibland har det rått tidsbrist, ibland har de intervjuade inte yttrat sig om alla relevanta webbsidor, ibland har de intervjuade varit engagerade, i några fall har de haft ett måttligt intresse för Världsbiblioteket/Macondo, ibland har flera intervjuats samtidigt, ibland har personerna intervjuats en och en. Sammanställningen av intervjusvaren bör sålunda ses som ett antal röster om Världsbibliotekets/Macondos digitla tjänster. Intervjuerna har vidare fått något olika upplägg beroende på om personerna sedan tidigare varit användare av sidorna. I samtliga fall har intervjuare och intervjuad tittat på sidorna tillsammans, men hälften av de intervjuade hade använt sidorna tidigare (och kunde ibland därför ge mer reflekterande svar). Av de intervjuade personerna hade 18 nyttjat webbsidorna tidigare (men i de flesta fall bara någon enstaka gång). En svaghet med intervjuerna har varit att personerna sällan haft en överblick över hela Världsbibliotekets digitala satsning. Även de som tidigare använt tjänsterna hade bara nyttjat en liten del av vad webbsidorna erbjuder. Deras uppfattningar gäller alltså i allmänhet en liten del av de digitala tjänsterna (som de använt eller som de tittat på direkt före intervjuerna). Några av intervjupersonerna fick särskilt analysera ett tiotal olika sidor (lite olika sidor vid olika intervjuer). Dessa synpunkter har även använts som underlag för de innehålls- och textanalyser som genomförts.

15 Tillvägagångssätt En fokusgrupp bestående av tolv personer har anordnats genom Stockholms stads Mediotek (kontaktperson har varit Elisabeth Söder). Samtliga personer som ingått i denna grupp är lärare på högstadiet eller gymnasieskolan. Mötet med fokusgruppen arrangerades i samband med en kurs som Medioteket höll om Palestina. Det är därför troligt att deltagarna hade ett större internationellt intresse än vad som är vanligt hos lärare. Vidare har fyra separata intervjuer genomförts med en biblioteksansvarig och en lärare på Långholmens folkhögskola, en som ansvarar för handledning av elevers temaarbeten (pedagogassistent) som också är biblioteksansvarig på Globala gymnasiet samt dataansvarig och mentor åt elever på högstadiet på Katarina Norra skola, alla skolor i Stockholm. Alla dessa ägnar stor eller viss del till studier av internationella frågor, har många internationella elever eller har projekt tillsammans med skolor i tredje världen. Vidare har två bibliotekarier som särskilt arbetar med webbfrågor intervjuats (en verksam i Stockholm och en i Växjö). Efter synpunkter från uppdragsgivaren genomfördes kompletterande intervjuer med ytterligare 9 personer i början av mars. Av dessa var sju gymnasielärare (i samhällsinriktade ämnen vid Kärrtorps gymnasium respektive Åsö gymnasium) och två skolbibliotekarier (vid dessa skolor). Dessa intervjuer har använts för att samla in synpunkter på hela den digitala satsningen, men också för att få in specifika synpunkter på delar av den digitala satsningen som inte togs upp i de inledande intervjuerna. Sammantaget har sålunda 27 personer intervjuats (22 lärare, 3 bibliotekarier, en handledare och en dataansvarig vid skola). Samtliga intervjuer har genomförts av Context genom möten med personerna i fokusgrupperna. Svaren har varit muntliga och Context har antecknat svaren. Den sammanställning nedan som följer av svaren är en sammanvägning av samtliga dessa svar. Men redan urvalet av personerna är snedvridet, eftersom de som ställt upp och tagits sig

16 tid för att svara på frågorna varit positivt inställda redan från början till Världsbiblioteket/Macondo och till internationella frågor. Allmänna positiva omdömen om hela den digitala satsningen Många positiva omdömen har kommit fram genom intervjuerna. I princip samtliga intervjuade nämner att sidorna är överskådliga, enkla att begripa, tydliga etc. Flera nämner också som något positivt att Världsbibliotekets digitala satsning andas engagemang. En av de intervjuade säger: Det märks att de brinner för litteratur från tredje världen. Det är positivt. Fyra av de intervjuade har varit regelbundna användare av de digitala tjänsterna (samtliga lärare). De har använt webbsidorna i undervisningen. Eleverna har arbetat med teman kring olika länder, då har dessa lärare betonat att man genom skönlitteraturen också kan lära mycket om länderna. Genom Världsbiblioteket/Macondo har man hittat relevanta författarskap. En majoritet av de intervjuade framhåller också hur viktigt det är att litteratur och författarskap från länder utanför Europa och Nordamerika lyfts fram. Åtta av de intervjuade beskriver att den västerländska kulturen och utbud i media är ensidigt och att Världsbibliotekets digitala satsning är en bra motvikt. Många positiva åsikter gäller också att sidorna ger bra kunskap och källor för de som är specialintresserade av världskultur, litteratur och internationella frågor. De kan inspirera till att läsa något nytt och för att kunna få idéer till beställningar till det egna biblioteket. De kan även inspirera till att till exempel söka mer kunskap om till exempel latinamerikansk litteratur eller en viss indisk författare på ett tillgängligt, snabbt och enkelt sätt. Överskådligheten och den pigga, roliga presentationen på macondo understryks av flera medverkande. En majoritet av de intervjuade nämner specifikt att något positivt är den digitala satsningen erbjuder beskrivningar och presentationer av författare och litterära verk. Användaren får en bra överblick av tidskrifter och aktuella titlar om och från vissa länder och världsdelar. Sökfunktionerna, speciellt på macondo, är lättillgängliga och roligt presenterade.

17 En biblioteksansvarig sa till exempel: När vi arbetar med en speciell invandrargrupp, till exempel thailändare, då är det bra att kunna leta upp vilken thailändsk litteratur som är översatt. De som tidigare använt webbsidorna hävdar genomgående att de ofta söker upplysningar om författare och böcker genom sidorna. Av dem som för första gången kom i kontakt med sidorna sade flera att de var övertygade om att de skulle fortsätta att använda macondo för att ta reda på mer om författare och böcker. Enligt de intervjuade personerna utmärker sig tjänsterna genom att vara mer effektiva än om elever och personal skulle söka allmänt på internet om en specifik fråga. En av de medverkande i svaren sökte på aids och Botswana och fick direkt upp ett resultat. Det här är riktigt användbart för det rör sig om riktiga titlar, inte som de breda svar man får genom en googlesökning, var hennes kommentar. Ett par kommenterade att tjänsterna är lyxiga och intressanta (lärare). Vad som lockar användarna på Världsbiblioteket har (enligt de intervjuade vid Långholmens folkhögskola och det Globala gymnasiet) särskilt varit sökfunktionerna, nyinköpt, världsmusik, världslitteratur till viss del en dikt. Sammanfattningsvis är användarvänligheten god. Att de här typerna av tjänster, om världskultur och internationella frågor, finns samlade på detta sätt känns för en person mycket användbart. Synpunkter uppdelade efter olika webbsidor Världsbibliotekets huvudsida (www.solidaritetshuset.nu/cgibin/solhus.cgi?d=s&w=107): En majoritet av de intervjuade tycker att webbsidan är tydlig, men fem (fyra lärare och en bibliotekarie) tycker att sidan kan bli mer överskådlig.

18 Sju av de intervjuade (sex lärare och en bibliotekarie) tycker att bilderna på biblioteket och personalen håller får låg kvalitet. Det ger ett amatörmässigt intryck, säger en av de intervjuade. En säger att den bristande bildkvaliteten drar ner intrycket. En menar att bilderna borde vara mer högupplösta en annan att de borde hålla bättre fotografisk kvalitet. En säger det syns på bilderna att de har vänsteråsikter. En av de intervjuade (lärare), som annars är kritisk, tycker valet av rött och grått är snyggt och att flikar är överskådligt. Men några påpekar att det stora antalet flikar kan göra det svårt att veta vad som är kategoriserat under vad. Enligt en av de intervjuade (dataansvarig på skola) känns det fel att den flik man klickar på blir mörkare grå än den som man just då inte är intresserad av, och inte tvärtom. Han efterlyser även mer kontrast mellan den ljusa och den mörka grå tonen, om grått ska användas. Egentligen tycker han att två toner av grått är trist när den enda kontrasten är röd. Sök i katalogen (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=342): Det finns bara positiva omdömen om sidan (och underfunktionerna enkel sökning respektive avancerad sökning ). Genomgående anser de intervjuade att funktionerna är tydliga, begripliga, enkla att använda etc. Tio av de intervjuade (sju lärare tre bibliotekarier) efterlyser att få veta om boken man söker finns tillgänglig. Webbsidesanvändarna är numera vana vid, från andra bibliotek, att få den informationen direkt på webben och inte behöva lyfta telefonen för att kolla detta, påpekar de. En intervjuad lärare nämnde att han rekommenderat elever att använda funktionen för att få fram böcker från utvecklingsländer och att elever därigenom hittat titlar på relevanta böcker, men sedan hade haft svårt att få fram böckerna (de hade inte haft tid att besöka Världsbiblioteket, utan sökt böckerna på skolbibliotek och andra lokala bibliotek, läraren visste inte om de hade försökt att beställa böckerna eller kontaktat Världsbiblioteket).

19 Nyinköp ett urval (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=169): De intervjuade är genomgående mycket positiva. Även här efterfrågar dock två (lärare) upplysningar om huruvida böckerna finns för utlåning på Världsbiblioteket. Världslitteratur (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=164): De intervjuade är åter igen genomgående positiva. Fyra (lärare) tycker dock att det är förvirrande att man kommer till samma nya sida oavsett om man klickar på: - en unik samling skönlitteratur - macondo.nu - ett digitalt uppslagsverk - klassikerutgivning - nomineringar till ALMA-priset - den hemliga trädgården - nätverk för barn- och ungdomslitteratur. Två av de intervjuade (lärare) tyckte att informationen om ALMA-priset inte riktigt hörde hemma i sammanhanget. Världsmusik (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=165): De intervjuade ansåg tyckte sidan var spännande och var mycket positiva till att musiken fick en egen länk. Sex av de intervjuade (4 lärare och 2 bibliotekarier) påpekade emellertid att man saknade en förteckning över vilka CD-skivor som finns att låna på Världsbiblioteket. Två (lärare) önskade också mer information om litteratur om musik. En efterlyste särskilt mer information om kinesisk och indisk musik. Tidskrifter (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=170): Samtliga intervjuade var mycket positiva till denna webbsida. Två (lärare + bibliotekarie) sade att se skulle ha sidan som bokmärken på sina jobbdatorer. En intervjuad (lärare) tyckte

20 att sidan kunde kompletteras med ännu fler referenser till internationella tidningar (bland annat: www.flonnet.com, www.mnweekly.ru, www.mnweekly.ru, www.nationmedia.com/dailynation/nmgindex.asp). Ytterligare en person (lärare) önskade fler länkar till indiska och kinesiska tidningar. En person i fokusgruppen tyckte också att det var oklart att man kom direkt till tidningarna genom att klicka på dem (först trodde han bara att det var en förteckning på tidningar som fanns i biblioteket). Se även ytterligare synpunkter på denna sida senare i studien. Fråga Världsbiblioteket (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=168): Webbsidan fick positiva omdömen. Bra idé, svarade två (lärare). En intervjuad (lärare) föreslog att sidan skulle kompletteras med Frequently Asked Questions (FAQ), Vanliga frågor. Det kan vara ett sätt för användare att se vad andra ställt för frågor och det marknadsför sidan. Bokkaffe (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=171): Det var särskilt svårt att få reaktioner på denna sida från de intervjuade. Inga negativa synpunkter framfördes dock. En (lärare) tyckte dock att det borde vara något extra spännande möte varje termin som man annonserade om. Han såg gärna att mötena skulle handla om aktuell litteratur från Kina och Indien. Denna person upptäckte dock sedan att det fanns delvis annan information om möten under fliken Kalendarium, dessutom finns fliken Föredrags- och kursmaterial. Han ansåg därför att all information om möten och föredrag borde samlas till endast ett ställe. En dikt (www.solidaritetshuset.nu/cgi-bin/solhus.cgi?d=s&w=166): En mindre grupp av de intervjuade hade något att säga om denna sida. Tre (två lärare och en bibliotekarie) var dock mycket positiva till att poesin lyfts fram.