Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Relevanta dokument
AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Andra ordningens kretsar

Fourierserier och ljudkompression

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Effekt och mätning av effekt

Strömmätning på riktigt

Signaler & Signalanalys

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Grundläggande signalbehandling

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Periodiska signaler, frekvens, filter, överföringsfunktion

KAPITEL 4 MTU AB

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 9 juni 2011, kl.

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

IE1206 Inbyggd Elektronik

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Sammanfattning av likströmsläran

2320 a. Svar: C = 25. Svar: C = 90

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Mät kondensatorns reaktans

FOURIERANALYS En kort introduktion

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Växelström. Emma Björk

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Signaler några grundbegrepp

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

Komplexa tal. Sid 1: Visa att ekvationerna på sid 1 saknar reella lösningar genom att plotta funktionerna.

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Svängningar och frekvenser

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Cirkelkriteriet (12.3)

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

Vågor och Optik. Mekaniska vågor (Kap. 15) Mekaniska vågor (Kap. 15)

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Qucs: Laboration kondensator

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Spektrala Transformer

Talets akustik repetition

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Kapitel 35, interferens

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

insignal H = V ut V in

Laboration - Va xelstro mskretsar

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Fall 1 2x = sin 1 (1) + n 2π 2x = π 2 + n 2π. x = π 4 + n π. Fall 2 2x = π sin 1 (1) + n 2π. 2x = π π 2 + n 2π

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Spolens reaktans och resonanskretsar

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1202/2 Diff och Trans 2 del 2, för F och T.

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laborationshandledning för mätteknik

8.4. Integration av trigonometriska uttryck

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Datorövning: Fouriertransform med Python

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

1 Grundläggande Ellära

Transkript:

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna från alla ingångar samtidigt. Alla mätningar visas som exempelvis vågformer, övertonsvisning eller som Fresnel-diagram. Övertons visning Vektorial visning

1. 3-fas spänningar Elektriskenergi sänds från produktionsplatsen (källan) till förbrukningsplatsen (lasten) via tre ledare. I Sverige är de flesta installationer i huvudsak 3-fas installationer med växelström. En 3-fas krets mottager tre sinus spänningar med samma frekvens. Ett 3-fas distributions system (fig. 1) består av 3 ledare samt även en noll-ledare: Fig. 1 : 3-fas distributions system A. Beräkningar 3-fas system består av v1(t), v2(t) och v3(t) och uttrycks med följande formel : v 1 (t) = V 1 2 sin(.t) v 2 (t) = V 2 2 sin(.t 2 3 ) v 3 (t) = V 3 2 sin(.t 4 3 ) I teorin : - är amplituden för de 3 spänningarna lika stora, - fasvinkeln är (120 ) mellan varje fas, - spänningen är en perfekt sinusvåg. I praktiken, är dessa teorier inte sanna. För att se hur stort felet är samt kvantifiera det måste mätning av obalans samt HD, total övertonshalt mätas. Spänningarna v 1 (t), v 2 (t) och v 3 (t) är kallade «fas-till-fas» eller «fas-till-noll spänning». Spänningarna som mäts mellan faserna är kallad fas-till-fas spänning. När 3-fas system med fas-till-noll spänningar är perfekta, är ekvationerna av dessa fas-till-fas spänningar uttyckta som : u 12 (t) = v 1 (t) v 2 (t) = V 2 3 sin(.t + 6 ) u 23 (t) = v 2 (t) v 3 (t) = V 2 3sin(.t 2 ) u 31 (t) = v 3 (t) v 1 (t) = V 2 3sin(.t + 5 6 ) Amplituden (samt RMS-värdet) på fas-till-fas spänningarna är 3 större än de som är fas-till-noll spänningar. Summan av de 3 komponenterna i ett 3-fas system är lika med 0.

B. idsbaserad visning Ett 3-fas system med fas-till-noll spänning (fig. 2) består av 3 sinussignaler som följer varandra med en förskjutning om 6,6 ms. Vilket är,.t 0 = 2 3 t 0 = 2 3. = 2 = 6, 67ms 3.314 Fig. 2 : 3-fas spänning C. Vektordiagram 3-fas systemet fas-till-noll i exemplet här ovanför kan visas som en vektor (fig. 3). Längden på vektorerna beror på amplituden på sinussignalen som är systemet. Vanligtvis är vi i den verkliga världen intresserade av RMS-värden, så vektordiagrammet är för det mesta baserat på RMS-värdena på sinussignalen. V3 3 V2 Fig. 3 : visning av 3-fas system med fas till nolla spänningar 2. idsbaserad visning av signaler De elektriska signalerna visas som ett oscilloskopsfönster. Signalen varierar beroende på den analoga elektriska storheten (spänning eller ström) som en funktion av tiden. Dessa funktioner varierar kontinuerligt över tiden baserade på en matematisk lag. En spänning eller strömsignal (fig. 4) som visas som en funktion av tiden kan uttryckas med denna matematiska relation: t x(t) eller x(t) representerar signalens värde för varje värde signalen passerar tiden t. Detta är vanligtvis kallat kontinuerligt värde. Fig. 4 : spännings- eller strömsignal Speciella fall Periodisk signal En signal x(t) är periodisk när följande relation är sann : x(t +) = x(t) Signalen repeteras identiskt över tiden. idsintervallen mellan de två momenten visas med exakt samma karaktärestik kallas -period 3 (fig. 5). Fig. 5 : periodisk signal

FOURIER FF-analys När signalen är periodisk men inte en sinus, samt beräknad enligt vissa matematiska formler (vilket vanligtvis är fallet i verkligheten) kan en FOURIER FF-analys beräkning användas. Det för att få en tidsbaserad visning med enbart DC-signalen samt även med sinus signalen vilka dessa är multiplar av grundtonens frekvens. Detta är särskilt intressant vid beräkningar samt vid FF-analys (spektral visning). Detta kan även uttryckas i denna matematiska formel : Om x(t), är en periodisk signal med perioden. Består den av x(t) i en FOURIER FF-analys uttryckt som : X 0 + x(t) = A 1 cost + A 2 cos2t +K+ cosnt B 1 sint + B 2 sin2t +K+ sinnt + med : X 0 är kallad DC-komponenten på signalen x(t) ; och är koefficienter vilka representerar amplituden av varje enskild överton på signalen x(t). X 0 = 1 = 2 = 2 + 2 2 + 2 2 + 2 2 x(t) dt x(t).cos(n...t) dt x(t).sin(n...t) dt Exempel Likspänning u(t) = E Spänningen u(t) (fig. 6) varierar inte över tiden. Den är inte periodisk, så den kan inte visas med en FOURIER analys. Växelström (fig. 7) i(t) = I max sint Fig. 6 : likspänning Denna signal är periodisk med perioden därför att : i(t) = I max sint i(t +) = I max sin (t +) [ ] = I max sin(t + 2 ) = I max sint i(t+) = i(t) denna signal är därför periodisk med period. Det är inte nödvändigt att beräkna FOURIER för signalen eftersom i(t) är en ren sinuskurvform. Strömpulssignal (fig. 8) i(t) = I under en halv-period Fig. 7 : växelström sinusformad Fig. 8 : strömpuls

Beräkning av FOURIER FF Beräkning av I 0 I 0 = 1 2 0 I dt + (I) dt = I t /2 0 t /2 I 0 = I 2 0 + 2 = 0 Resultatet på denna beräkning är given då symmetrin i relation till tidaxeln i(t) är identisk. 2 Beräkning av = 2 /2 I. cos(n. 2.t)dt I. cos(n. 2 0 /2.t)dt = I. 2.n sin(n. 2.t) /2 0 sin(n. 2.t) /2 = I [ sin(n. )sin(0)sin(n.2 )+ sin(n. )] 2.n = 0 Beräkning av = 2 /2 I. sin(n. 2.t)dt I. sin(n. 2 0 /2.t)dt = 2.I. 2.n cos(n. 2.t) /2 0 + cos(n. 2.t) /2 = I [ cos(n. )+ cos(0)+ cos(n.2 ) cos(n. )].n = I.n (1)n +1+1 (1) n = 2.I 1 (1)n.n Om n är en jämn siffra, är lika med 0. Om n är udda, skrivs som : = 4.I n Signalen består av i(t) i FOURIER-analysen, och skrivs som : i(t) = 4.I 4.I 4.I 4.I sint + sin3t + sin5t +L+ 3 5 n sinnt (n impaire) udda) Observera : För beräkning av och, värden är det en god ide att välja tiden på grundtonen, så att det blir en symmetri i den matematiska beskrivningen av signalen. Detta sparar mycket tid för att göra beräkningen. idsbaserad visning Med de matematiska uträkningarna här ovan, är det möjligt att rekonstruera signalen med mer eller mindre exakthet. Denna första är även kallad grundton. i(t) = 4.I sint i(t) = 4.I 4.I sint + 3 sin3t i(t) = 4.I 4.I 4.I sint + sin3t + 3 5 sin5t Fig. 9 : i(t) representerad av sin grundton Ju fler kurvor som läggs in i formeln, desto närmare är den beräknade signalen orginalsignalen.

3. Vektorial visning av signaler Med Fresnel- (fasföljds- eller vektor-) diagrammet visas amplituden och fasvridningen på signalen. Det går även att använda vektorialvisningen för sinus eller cosinus funktioner på ett enkelt sätt. Den vektoriella visningen av ett ström och spänningsförhållande på en sinus form är ett sätt att endast se signalens fasvinkel och amplitud. Detta resultat kan även användas genom att använda komplexa siffror. A. Vektordiagram Fasföljdsvisning kan endast göras på sinussignaler. Sinussignalen x(t) uttrycks med följande formel: x(t) = X sin(t +) X är amplituden på sinussugnalen x(t) ω är vinkelns frekvens på sinussignalen x(t) φ är grundfasen på sinussignalen x(t) Denna visning är baserad på förhållandet mellan en amplitud vektor X samt den roterar med ω runt en punkt på signal O på samma tidsaxel (fig. 10). φ är grundfasen (för t = 0). Vinkeln mellan vektor X i förhållande till orginalfasens axel Ox vilken är lika med (ωt+φ). Perioden uttrycks med följande formel : = 2 0 x(t) ) O x t X Fig. 10 : förhållandet mellan vektor X och signalen x(t) B. FRESNEL-diagram För att studera sinussignaler (ström och spänning) relaterade till en samma krets, används vanligtvis ett FRESNEL-diagram. Sinusstorheterna har samma vinkel frekvens. Endast amplituden samt faserna är olika. En visning med vektorerna från ett givet ögonblick är därför tillräckligt för att se eventuella problem i kretsen. (Figur 11). Exempel 1 : induktiv krets Fig. 11 : krets (R, L) u(t) =U max sin.t i ett permanent läge är strömmen i(t) lika med : i(t) = U MAX R 2 + (L) 2 sin(t ) med tg = L R Med ett FRESNEL-diagram (fig. 12), är spänningen och strömmen representerade av vektorer U och I : Notera att vinkeln φ alltid är orienterad från strömmen mot spänningen. Fig. 12 : vektorial visning

Exempel 2 : 3-fas spänningssystem Med ett 3-fas spänningssystem uttrycks som följande : v 1 (t) = V max sin.t v 2 (t) = V max sin(.t 2. 3 ) v 3 (t) = V max sin(.t 4. 3 ) Figur. 3, visar den vektoriellt med ett FRESNEL-(fasföljds) diagram på detta tre-fas system Fig. 13 : représentation vectorielle d un système triphasé de tension 4. Övertonsvisning på signaler En signal som inte är en ren sinus är mycket mer komplex. Den kan bestå av många olika frekvenser. Dess spektrum ger information om de olika frekvenskomponenter som signalen innehåller. Spektrat på en signal visar amplituder på olika komponenter som finns i signalen, som en funktion av frekvenserna. När signalen x(t) är periodisk men inte en ren sinus ingår några matematiska komponenter (vilket är normalfallet för signaler inom spänningssystem), kan ett FOURIER-diagram användas för att se den tidsbaserade representationen för en signal komponerad av en DC-signal samt en sinussignal vilkas frekvenser är multiplar av grundfrekvensen. Detta är särskilt användbart när signalens frekvenser och amplituder på de olika sinuskomponenterna ska granskas, vilket ges i beräkningen av FOURIER-diagrammet. I fallet med en ren sinussignal (fig. 14) uttrycks den med följande formel: x(t) = X sin.t vi ser närvaron av amplituden X för en sinussignal med fyrkantsvåg ω (eller frekvens f). Med denna information, vilken är grundläggande för elnätsanalys, kan visas som en graf med amplituden på sinussignalen på Y- axeln samt frekvensen på X-axeln. Denna grafiska visning visar signal x(t) samt övertonshalten på signalen x(t) (fig. 15). X Fig. 14 : sinussignal 3 Fig. 15 : signalens spektra x(t)

Exempel : fyrkantsvåg En ström i(t) uttrycks med följande matematiska formel: i(t) = I över en halv-period Figur 16 visar en tidsbaserad signal av i(t). Beräkningen av FOURIER på denna signal i(t) uttrycks med följande formel: i(t) = 4.I 4.I 4.I 4.I sint + sin3t + sin5t ++ 3 5 n sinnt Denna signal har ingen DC-komponent, vilket ger : - en sinussignal med frekvensen f (signalens grundfrekvens) och amplituden - en sinussignal med frekvensen 3f med amplituden 4.I 3. - en sinussignal med frekvensen 5f med amplituden 4.I 5. - o.s.v... Denna beskrivning kan användas för att visa övertonshalten (n (nudda) impaire) 4.I Amplituden på övertonen! Fig. 16 : strömpuls f=1/ 3f 5f Fig. 17 : spektralvisning av övertoner 7f frekvens Effekt- och energianalysatorer Chauvin-Arnoux Qualistar+ visar alla elektriska storheter direkt på skärmen i realtid. NORDEN CA Mätsystem AB Box 4501 183 04 ÄBY el: 08-50 52 68 00 Fax : 08-50 52 68 10 info@chauvin-arnoux.se www.chauvin-arnoux.se