Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Reviderad 2014-09-30
Vår vision på Örjansskolan årskurs 6-9 Vårt arbete mot diskriminering, mobbing och kränkande behandling utgår från 14: e kap Skollagen samt Diskrimineringslagen. Enligt skollagen skall alla skolor aktivt motverka all form av kränkande behandling. Diskrimineringslagen anger att ingen på skolan får bli diskriminerad på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet och uttryck Ålder Var och ens egen upplevelse om kränkande behandling måste tas på allvar. På Örjansskolan arbetar vi för att elever ska trivas och vara trygga i sin arbetsmiljö.
Organisation Rektor Rektor är huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagarnas tillämpning. Likabehandlingsteam Likabehandlingsteamet på Örjansskolan består av lärare från årskurs 6-9 tillsammans med rektor, fritidsledare och kurator. Teamet träffas regelbundet. LBT ansvarar för att genomföra kartläggning av trygghet, trivsel samt identifiera riskområden för kränkande behandling. LBT informerar om rutinerna för detta arbete varje år. Under läsåret 2014/2015 består LBT av följande personer: Doris Hjelm Rektor telnr 712879 Jenny Wikgren Lärare telnr 717920 Jalle Stenman Lärare telnr 717920 Kerstin Jonsson Lärare telnr 717921 Heléne Hedström Fritidsledare telnr 717916 Elin Selin Kurator telnr 717919 All personal All personal har ett gemensamt ansvar att se och reagera samt meddela LBT om någon utsätts för diskriminering eller kränkande handlingar. All personal ser till att rutinerna efterföljs. På K-tid varje vecka ges tillfälle för lärarna att rapportera elevärenden. Elevhälsateam Elevhälsateamet på skolan används vid behov om elever utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Teamet används även vid förebyggande arbete med elever samt har en upptäckande funktion. Består av rektor, skolsköterska, specialpedagog, kurator, skolpsykolog och studie- och yrkesvägledare.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete Skolan arbetar med olika former av hälsofrämjande och förebyggande arbete. Vi har kartlagt behovet på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Syftet är att uppmärksamma kränkande beteenden och diskriminering men också att belysa vikten av främjande och förebyggande arbete. I vårt hälsofrämjande och förebyggande arbete inriktar vi oss också på åtgärder som är riktade mot de olika diskrimineringsområdena. Främjande och förebyggande arbete årskurs 6-9 Örjansskolan På individnivå Regelbundna samtal med handledare Enskilda samtal hos skolkurator Hälsosamtal hos skolsköterska Samtal om trivsel vid utvecklingssamtal På gruppnivå Regelbundna träffar med elevråd Klassråd Gruppsamtal eller klassamtal vid behov Matvakter i matsalen Rastvakter vid behov Temaveckor, aktivitetsdagar På organisationsnivå Elevhälsaträff Elevärenden som stående punkt på personalens k-tid Kartläggning av trygghet och trivsel på skolan genom elevenkät Skolråd Elevråd Samarbete med lokala aktörer
Rutiner och åtgärder När LBT, lärare eller annan vuxen får kännedom om kränkning eller diskriminering är det viktigt med ett tydligt och snabbt ingripande för att säkra att man stoppar beteendet. Rektor/ LBT informeras omgående. Elev mot elev: Vid misstanke om kränkning mellan elever samlar handledare information om händelsen. Handledaren samt någon/några från personalgruppen genomför samtal med de inblandade. Uppföljningssamtal påbörjas inom två veckor. Föräldrar kontaktas och informeras. Samtalet och åtgärder dokumenteras. Dokumentationen görs i LISA. Om kränkning inte upphör: Om kränkningen inte upphör efter behandlande samtal samt uppföljning kallar man till en träff med rektor och elevhälsasteam. Elev och föräldrar kallas till samtal på skolan. Vid en akut situation kan rektor styra om resurs med syfte att få en snabbare åtgärd. Vid kränkning eller handling som anses falla under brottsbalken tas kontakt med Polisen i Skellefteå. Rektor ansvarar för kontakt samt uppföljning Personal mot elev: Rektor tillsammans med någon/några ur personalgruppen samlar information om händelsen. Föräldrar, facklig representant för den vuxne och skyddsombudet kontaktas. Samtal påbörjas med de inblandade. Samtalet och åtgärder dokumenteras.
Mål och utvecklingsområden på Örjansskolan åk 6-9 Vi på Örjanskolan vill genom förebyggande arbete förhindra trakasserier och kränkande behandling. Våra mål för läsår 2014/2015 är: 1. Målet är att förbättra dokumentationen, vilket ska utföras på ett professionellt sätt. Med stöd av dokumentationen kan olika ärenden följas upp och utredas. Med dokumentation får vi mer övergripande inblick hur många ärenden vi har. Alla åtgärder samt träffar skall dokumenteras och arkiveras. 2. Att hitta ett fungerande informationssätt till föräldrar och elever. Syftet är att föräldrar och elever skall känna sig delaktiga i vårt likabehandlingsarbete. Utvecklingsområden för läsår 2014/2015 är: Att genom förebyggande insatser och aktiviteter arbeta med elevers trivsel. Att utveckla inomhusmiljön och främja elevmedverkan. Att inrikta oss på åtgärder för att främja det förebyggande arbetet inom de olika diskrimineringsområdena. Kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Utvecklingsområden elevförslag för läsår 2014/2015 är: Att genomföra elevaktiviteter som ökar trivsel.
Delaktighet Det är viktigt att alla, personal, föräldrar och elever, är insatta och delaktiga i såväl utformandet som innehåll i likabehandlingsplanen. Planen ska revideras varje år. Lärare samtalar i klassen om likabehandlingsplanen. Information ges på föräldramöten. Ansvarig för information till all personal samt till vikarier är rektor. Ansvarig för information till kandidater och elevgrupper är handledare. För föräldrar skall planen finnas tillgänglig via skolans hemsida Utvärdering På Örjanskolan utvärderar vi vårt förebyggande och främjande arbete genom samtal med våra elevskyddsombud och lärare. LBT och ombuden utvärderar likabehandlingsplanen i slutet av april månad. Vid utvärderingen ser vi t.ex. över hur vårt arbete har fungerat, hur ärenden har hanterats och följts upp. Vi ser över hur enkäterna har fungerat och vilken information de gett. Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler och rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Detta kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. (Skolverket 2009)
Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (svordomar, hot, öknamn, kränkande tillmälen) psykosociala (utfrysning, blickar, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, e-post, sms, mms, fotografier, msn och meddelande på olika webbcommunities) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder etc. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning Mobbning definieras som upprepande kränkningar när någon medvetet eller med avsikt tillfogar någon annan skada eller obehag. Eftersom skolans skyldighet att utreda kränkande behandling inträder redan vid första tillfället och oberoende om det förelåg en avsikt att kränka eller inte, används inte mobbning i utredningsammanhang.