Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?

Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?

OBS! Ni kommer nu a få se ganska många bilder Ni kommer a få e mejl i eerhand där dessa bilder finns a beskåda och/eller ladda ner Ni får dock gärna anteckna ändå under den jag pratar!

Dagens upplägg: Presentaon & bakgrund Vad är hållbar utveckling och hur påverkas vi? Hur ser skolans uppdrag ut? Lite om vad vi gjort fram ll nu Dialog: Ø Vad gör ni redan idag? Ø Är det intressant a utveckla? Ø Vilka behov tror ni det finns för a utveckla dea? Ø Hur vill ni gå vidare?

Vem är Mathias Sundin Född, uppvuxen och boende i Sundsvall Regionchef på Ung Företagsamhet Västernorrland 1997-2006 Konsult inom projektledning och kommunikaon sedan 2006 Har ha projektuppdrag inom skola & ungdom åt bl.a. NUTEK, Länsstyrelsen Västernorrland, Technichus, Åkroken Science Park, Ung Företagsamhet och Svenskt Näringsliv Jobbar sedan 2009 på updrag av BioFuel Region med deras skol- & ungdomssatsningar Specialiteter: kreavitet, entreprenörskap, samverkan skola- arbetsliv samt lärande för hållbar utveckling

BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Varför är jag här? BioFuel Region har arbetat med skolakviteter sedan starten 2003 2008 kontaktades vi av Skolverket som ville a vi skulle möta tre andra aktörer i Sverige med erfarenhet av lärande för hållbar utveckling och skapa en större helhet Dea blev KNUT- projektet som drivits sedan 2009 och som omfaar nio län från Blekinge i söder ll Norrboen i norr BioFuel Region ansvarar för norra Sverige och här har akviteterna varit flest i Västernorrland och Västerboen men på senare d har även Norrboen blivit allt mer involverade. Jämtland har inte varit med i projektet vilket delvis bero på brist på moagare av informaon. KNUT- projektet förlängdes nu 2013-2014 och då ville vi försöka knyta Jämtland ll projektet och uppvaktade därför Länsstyrelsen och Regionförbundet. Resultatet blev en förstudie där nuläge, utvecklingspotenal och därll kopplade behov ska undersökas.

Vad är hållbar utveckling?

Gro Harlem Brundtland Norges statsminister 1986 1996 Generaldirektör för WHO 1998-2003 Hållbar utveckling är en utveckling som llfredställer dagens behov utan a äventyra kommande generaoners möjligheter a llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987

Tre dimensioner Ekologisk dimension naturens gränsvärden och hur vi påverkar dessa, miljöfrågor, klimarågor, biologisk mångfald, ekosystemtjänster etc. Social dimension alla människors och djurs rägheter, fagdom, resursfördelning, utrotning av djurarter, mobbning, könsfrågor etc. Ekonomisk dimension vårt välfärdssystem, hur ekonomin påverkas av och kan påverka den hållbara utvecklingen

Våra barn äger framden, vi måste ge dem kunskap och möjlighet a påverka den!

Är vi hållbara?

Den ekologiska dimensionen

Planetära gränsvärden Klimaörändring Aerosoler (ännu ej uppmä) Ozonlagret Kväve Färskvaen

Klimaörändring varför?

Industrialisering och ökad välfärd har kraigt ökat vårt energibehov. Vi har på kort d gå från a leva av det solen och jorden producerar löpande.

ll det här!!!

Vad får dea för konsekvenser?

Ökade halter i atmosfären ger en växthuseffekt Den ökade halten av växthusgaser i atmosfären gör a solstrålarnas värmeenergi i högre utsträckning stannar kvar i atmosfären med ökad temperatur som följd.

Den sociala dimensionen

10 000- tals djurarter utrotas varje år bara pga. skogsskövling! 20% av världens befolkning använder 80% av världens llgångar!

Den ekonomiska dimensionen

Om vi stabiliserar folkmängden, utrotar fagdomen och återställer jordens ekologiska system så får vi en hållbar värld. Dea kommer utöver det som redan görs kosta ca 190 Miljarder USD per år. Denna summa är ungefär 1/8 av världens årliga militärbudget!

När man jobbar med dessa frågor så är det vikgt a balansera det negava med posiva aspekter annars riskerar man a skapa rädsla och ångest! En posiv aspekt är a norra Sverige har allt a vinna på en hållbar samhällsomställning för vi har

Råvara!

Energi!

Kunskap!

Hur ser skolans uppdrag ut med hänseende på lärande för hållbar utveckling?

Utdrag ur Lpfö98: Grundläggande världen (exempel) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsaa är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan ska ta ll vara och utveckla barnens förmåga ll ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så a solidaritet och tolerans digt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situaon. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. E ekologiskt förhållningssä och en posiv framdstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka ll a barnen llägnar sig e varsamt förhållningssä ll natur och miljö och förstår sin delakghet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen a förstå hur vardagsliv och arbete kan uormas så a det bidrar ll en bäre miljö både i nud och i framd.

Utdrag ur Lpfö98: MÅL (exempel) Förskolan ska sträva eer a varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga a ta hänsyn ll och leva sig in i andra människors situaon samt vilja a hjälpa andra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Möjlighet a lära känna sin närmiljö och de funkoner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förmåga a förstå och a handla eer demokraska värden.

Hur kan man jobba i förskolan? Temaområden skogen, närmiljön, maten, resor, vara kompis etc. Grön Flagg uppdaterat 2012 NTA temalådor Skolskogar natur och miljö Utomhusedagogik Material från WWF, Naturskyddsföreningen m.fl.

Utdrag ur Lgr11: Perspekv: ü Undervisningen ska belysa hur samhällets funkoner och vårt sä a leva och arbeta kan anpassas för a skapa hållbar utveckling. Genom e miljöperspekv får det möjligheter både a ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och a skaffa sig e personligt förhållningssä ll övergripande och globala miljöfrågor. ü Det eska perspekvet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspekvet ska prägla skolans verksamhet för a ge grund för och främja elevernas förmåga a göra personliga ställningstaganden.

Utdrag ur Lgr11: Övergripande mål: ü Eleven ska llägna sig kunskaper om förutsäningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ü Eleven ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e vidare perspekv ü Eleven ska få möjligheter ll ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjligheten a få arbeta ämnesövergripande Utdrag ur ämnen: ü Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar hälsa och miljö (hem- & konsumentkunskap) ü Människans beroende av och påverkan på naturen och vad dea innebär för en hållbar utveckling (biologi) ü Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Orsaker ll och konsekvenser av välstånd och fagdom (samhällskunskap)

Hur kan man jobba i grundskolan? Ämnesövergripande temaområden konsumon, energi, transporter, närmiljö, mobbning, mat, globalisering etc. Grön Flagg uppdaterat 2012 NTA temalådor Skolskogar natur & miljö Utomhuspedagogik Skräpplockardagar Energiutmaningen Beräkning av ekologiska fotavtryck Material från WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent etc.

- Vi ser väldigt posivt på a man kombinerar entreprenöriellt lärande med lärande för hållbar utveckling! Eva Engdell, undervisningsråd med ansvar för entreprenörskap, Skolverket

Sverige: Hösten 2012 fick Skolverket e ny uppdrag av utbildningsdepartementet. Man ska under 3 ½ år stärka NO- & teknikämnena i skolan. Utdrag ur beslutet: Kompetensutveckling och nätverk för pedagoger liksom stöd ll iniav, projekt och konferenser som genomförs av andra aktörer ska ingå i satsningen. Satsningen grundas på den centrala betydelse som NO & teknik har för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Globala utmaningar som klimaörändringar måste lösas. Forskning visar a undervisning i dessa ämnen är tråkig och enformig och inte llvaratar elevernas intressen. Det behövs nya grepp för a utveckla undervisningen i No & Te.

Övriga incitament: FN:s 4- gradersmål EU:s 20-20- 20- mål Sveriges naonella miljömål (miljömål- fossilfri fordonsfloa- kemikaliemål etc.) Regionala strategier i samtliga län (Jämtlands innefaar flera mål som avser skolan) Östersunds kommuns hållbarhetsmål (Agenda 21, llväxtstrategin, Green Highway, Storsjö strand etc.)

Hur har vi jobbat i KNUT- projektet och i Norrland?

KNUT- projektet Vad? E naonellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling ll läroplaner och kursplaner. Sye A öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden.

Hemkunskap Matte Jag förstår hur allt hänger ihop! SO-ämnen Språk NO-ämnen

Exempel på akviteter som genomförts i KNUT- projektet

Gymnasielärarnätverk Regelbundna temaska träffar Löpande support Utbyte mellan skolor + fristående fortbildningar för förskola och grundskola Exempelvis Grön Flagg & Energiutmaningen

Studieresor (Dalarna & Östergötland) Har le ll samarbeten bla: Umeå- Piteå Sundsvall- Örnsköldsvik Örnsköldsvik- Borlänge Piteå- Linköping

Vad är hållbar utveckling? Gröna tråden i Linköping ü Ämnesövergripande skolutveckling inom hållbar utveckling ü Grön tråd från förskola upp ll åk 9 ü Kursplanestyrt Ekonomisk dimension ü Delakghet på alla nivåer från skolnämnd ll elev Social dimension ü Medverkan från forskarsidan Ekologisk ram ü Samhället deltar i upplägget

Sundsvalls kommun Vi har hjälpt kommunen a strukturera si LHU- arbete. ü Vi har llsammans få ll en arbetsgrupp där skolkontoret, miljökontoret, KNUT och Naturskolan sier. Den träffas regelbundet för a se vad som är på gång och hur vi kan arbeta med det på bästa sä. ü Vi hjälper just nu kommunen a ta fram och förankra en plan för LHU i kommunens skolor med koppling ll det kommunala dokumentet Målbild 2021 ü Vi hiar samarbeten vid genomförandet av olika akviteter. E.ON, Håll Sverige Rent, Sundsvalls Museum är exempel på aktörer som deltagit.

Miljöspanarna En del av satsningen på hållbara förskolor & skolor i Norrköping. Barn i förskola och grundskola får varje läsår e ny uppdrag som man kan anmäla sig ll. Fina priser ll alla klasser och grupper som deltar.

Exempel 2: Energiutmaningen (Grundskola F- 6) Komple koncept med utbildningsmaterial kopplat ll Lgr11. Lärarfortbildning i 3 steg. Avslutande mässa med elevpresentaoner.

Satsningen på hållbara projektarbeten Inspiraon- kunskap- support- nätverk- spendier

ü Upplägg för gymnasietjejer som löper över e läsår ü Studiebesök på universitet och tekniska företag ü Möten med unga tjejer i yrkeslivet ü Sye a öka intresset för tekniska eergymnasiala utbildningar

Hur ser det ut i Norrland med akviteter totalt se?

Totalt 83 skolor redovisade på Grön Flaggs sida. Jämtland: Östersund 5 Härjedalen 4 Berg 1 Västerboen: Umeå 18 Sorsele 4 Vilhelmina 2 Vännäs 2 Skelleeå 1 Dorotea 1 Vindeln 1 Västernorrland: Sundsvall 12 Härnösand 3 Kramfors 1 Solleeå 1 Norrboen: Boden 11 Luleå 6 Piteå 5 Kalix 2 Arjeplog 1 Gällivare 1 Haparanda 1

Totalt 8 kommuner + 1 skola är redovisade på NTA:s webbsida. Jämtland: Östersund Västerboen: Umeå Skelleeå Vilhelmina Västernorrland: Kramfors Örnsköldsvik Heliås friskola Svall Norrboen: Kalix Kiruna

Kommun: Fsk: GrSk: Gy: Kalix 1 1 - Boden 6 5 - Piteå 4 1 - Robertsfors - 1 - Umeå 40 27 2 Örnsköldsvik - - 1 Härnösand - 1 - Sundsvall 1 - - Totalt: 52 36 3

Idenfierade aktörer Jokkmokk NeNet Luleå Teknikens Hus och Naturskolan Piteå Naturskolan och Smart- förnybart- projektet Skelleeå TeknoBalder Umeå Naturskolan & Umevatoriet (RCE) Örnsköldsvik KomTek Härnösand Technichus/KomTek Sundsvall Naturskolan & KNUT (KomTek)

Förstudien Vad & varför?

1. Kartlägga pågående akviteter 2. Undersöka intresse för och behov av hjälp för a utveckla lärandet för hållbar utveckling 3. Ta fram e förslag på hur dea kan ske i Jämtland lokalt och regionalt 4. Knyta samman Jämtlands akviteter med Norrland och den naonella nivån. E samarbete mellan BioFuel Region, Länsstyrelsen, Regionförbundet och Energikontoret.

Genomförandet 1. Informaon skolchefsmöte 2. Lokala möten i kommunerna 3. Hopskrivning av regionalt förslag 4. Regionalt diskussionsmöte 5. Gemensam satsning framåt!

Vi vill hjälpa er med er process oberoende var ni står idag Kommun 1 Kommun 3

Vad kan hjälpen bestå av? ü Kompetensutveckling för olika målgrupper ü Strukturera och planlägga akviteter i kommunen ü Hia bredare samverkan och på så sä knyta mer resurser ll skolan och akviteterna ü Koppla undervisning ll omgivande samhälle för a göra undervisningen mer greppbar och aktuell samt för a få en kunskapsuppbyggnad ü Elevakviteter ü Tips på material, metoder ü Erfarenhetsutbyte med andra kommuner och län

Fyra frågor! Hur ser det ut med LHU- akviteter i er kommun idag? Är ni intresserade av a utveckla er undervisning med fokus på LHU? Vilka behov har ni för a kunna utveckla er undervisning? Är ni intresserade av a försöka llgodose dessa behov i e lokalt/ regionalt/naonellt samarbete?

Visionen Barn och ungdomar i Norrland - är akva i omställningen ll e hållbart samhälle - har en posiv framdstro - ser möjligheter a leva och verka i Norrland i framden

Det var allt jag hade! Ni får e mejl med länk ll bilderna samt ll en webbenkät om dea ämne. Tacksam om ni vill fylla i enkäten och ni får gärna också får sprida den ll lärare och andra som kan ha intresse för frågorna! Tack!