Relevans av visuell information vid falska minnen

Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare forskning...5 Metod...6 Resultat...8 Diskussion...9 Referenser... 11

Sammanfattning Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för falska minnen genom att undersöka hur mängden falska minnen påverkas av relevansen på visuell information som visas samtidigt som ord presenteras. För att undersöka detta får tio försökspersoner lyssna på sex listor som innehåller 15 ord var, speciellt framtagna för att skapa falska minnen. Samtidigt som de hör orden får de hälften av gångerna se prototypbilder och andra hälften se associationsbilder. Därefter får de försöka återge så många ord de kommer ihåg. Resultatet av studien blev inte signifikant prototypbilderna och associationsbilderna alstrade ungefär lika många falska minnen. Slutsatsen som drogs av det var att relevansen på visuell information inte spelar någon roll för mängden falska minnen, men att det faktum att visuell stimuli presenteras har betydelse.

Relevans av visuell information vid falska minnen Hur minnet fungerar är än idag en gåta. Dess oändliga kapacitet och skillnaden från person till person har fascinerat i århundraden. Dock är minnets precision inte alltid hundraprocentig människor minns inte alltid det som har hänt dem. Det är en sak att inte komma ihåg något som har hänt, vilket kan vara resultat av misstag eller förfall. Däremot är det en annan sak att vara övertygad om att ett minne är sant som inte är det. Det kallas att få ett falskt minne. Även det området är välstuderat, men i den här studien ville vi få djupare förståelse för den visuella aspekten samtidigt som den auditiva aspekten av falska minnen. Det leder oss till vårt syfte som är att skapa djupare förståelse för falska minnen genom att undersöka hur mängden falska minnen påverkas av relevansen på visuell information som visas samtidigt som orden presenteras. Tidigare forskning Falska minnen Vår studie fokuserar på effekten av falska minnen. Det är ett fenomen som är definierat av Roediger i Johansson & Stenberg (2002) som cases in which a rememberer's report of a past event seriously deviates from the event's actual occurence. Det vill säga när rapporteringen av en tidigare händelse tydligt avviker från händelsens faktiska inträffande. För att närma sig full förståelse för det mänskliga psyket kan utökade studier inom det här området bidra. Det har gjorts flera studier där ordlistor läses upp med ord som alla relaterar till ett specifikt ord som därefter blir ihågkommet av försökspersonerna trots att det aldrig har nämnts. Listorna är vanligtvis ungefär 15 ord långa, med ord som alla relaterar till ett specifikt ord, till exempel ordet flod. De relaterade orden är då: vatten, ebb, å, nilen, bäck, fors, fisk, ström, älv, ganges, översvämning, sjö, amazonas, fjord, flotte. Har dessa ord lästs upp så kommer 90% av försökspersonerna att skriva ordet flod när de ska upprepa de ord som de har hört. Det finns olika teorier om varför detta sker. Enligt en teori blir det falska ordet en obetingad förknippad respons till de associerade orden i listan. Den här aktiveringen kan enligt Underwood i Gallo & McDermott (2001) komma från en automatisk spridning i aktiveringen inom det associativa nätverket, eller på grund av att försökspersonen medvetet tänker på det falska ordet, eller båda. När det falska ordet då är aktiverat, och försökspersonen ska minnas ord ur listan så minns han eller hon det falska ordet på grund av svårigheter att minnas källan till aktiveringen. Enligt en annan teori som beskrivs i både Gallo & McDermott(2001) och Johansson & Stenberg (2002), fuzzy trace-teorin, kodas både specifik och generell information om händelser. Det betyder att det falska minnet beror på den generella informationen, eller temat på listan som läses upp i de fall då specifik information ej kan kommas ihåg. Om kärnan i listan är tillräckligt nära det falska ordet, skapar det en illusion av att det har presenterats. Det betyder att temat i listan flod som beskrevs ovan är så pass konsistent och starkt associerat med ordet flod att det skapas ett falskt minne. I vår studie har vi bilder som antingen är prototyper av orden, eller som enbart är relaterat till ordet, men som inte är lika tydliga som prototypbilderna. Det har vi valt att göra som en vidareutveckling av

Israel & Schacter (1977) i Johansson & Stenberg (2002) s experiment där de samtidigt som orden lästes upp, visade antingen motsvarade svartvita tecknade bilder, eller det upplästa ordet i skrift. Resultatet av det testet blev att de som visades bilder samtidigt som orden fick avsevärt färre falska minnen. Det, resonerade Israel & Schakter, berodde på att de som visades bilder samtidigt litade på en distinctiveness heuristic. Distinktiv heuristik Distinktiv heuristik är, enligt McDonough & Gallo (2007), när ett objekt som ska minnas blir avfärdat på grund av att minnet av det inte är så detaljerat som det kan förväntas, av något som precis har presenterats. Det är ett metakognitivt fenomen, och alltså ingenting som aktivt kan påverkas. Försökspersonerna som hade sett bilderna hade alltså fler detaljer att basera sitt resultat på, och fick därför färre falska minnen. Hypotes Vår hypotes är att associationsbilderna kommer framkalla fler falska minnen än prototypbilderna, dels för att prototypbilderna innehåller mer direkt information till respektive ord samt att associationsbilderna har mer sannolikhet att ge en större spridning i associationsnätverket. Metod Design Experimentet har en inomgruppsdesign vilket innebär att samtliga försökspersoner genomför samtliga moment i experimentet. Designen valdes för att undvika skillnader i olika testgrupper vilket skulle kunna påverka resultatet. För att minimera inlärningen får de ej se både prototypbilderna och associationsbilderna från samma lista. Den oberoende variabeln är skillnaden mellan bilderna och respektive ord och den beroende variabeln är det kritiska ordet i respektive lista. Urval Populationen är tio studenter på linköpings universitet, jämnt fördelat på män och kvinnor i åldrarna 19-25 med svenska som modersmål. På grund av oönskade förkunskaper inom ämnet studerar inte försökspersonerna psykologi eller kognitionsvetenskap. Material Det material som används är en PC med ett förberett bildspel tillsammans med en förinspelad ljudslinga som spelas upp i ett par hörlurar. Försökspersonerna blir tilldelade papper och penna för att kunna skriva ner sina svar efter presentationen. Tillvägagångssätt Sex listor väljs ut ur rapporten från Johansson & Stenberg (2002), främst de listor där frekvensen av det falska minnet hos försökspersonerna var som högst, och de listor med så få abstrakta ord som möjligt för att få högre validitet med associationsbilderna. Därefter väljs prototypbilder och associationsbilder ut till orden i listorna. Prototypbilden ska vara saklig och objektet ska vara framgående tydligt. Associationsbilderna väljs ut efter minst ett av följande kriterier:

Objektets naturliga miljö. Redskap som normalt används för att utföra handlingen. En stark association med objektet eller handlingen. En otypisk form av objektet. En synonym för objektet. Något som ingår i objektet. Sedan spelas ljudslingor in där orden långsamt läses upp tydligt lista för lista. Därefter skapas en prototypbildspresentation och en associationsbildspresentation för varje ljudspår där rätt ord matchas med rätt bild. Bilderna kommer att visas i två sekunder, sedan visas en svart skärm i en halv sekund innan nästa bild och ord presenteras. Försökspersonerna får sitta en och en och blir visade olika presentationer. De olika presentationerna består av prototypbildspresentationer och associationsbildspresentationer som kommer att visas i ordningen varannan prototypbildspresentation och associationsbildspresentation. Hälften av försökspersonerna blir visade presentationer som börjar med en prototypbildspresentation och den andra hälften får börja med att se en associationsbildspresentation. Detta görs för att resultatet inte ska påverkas av de vanliga problem som ofta uppkommer när man använder sig av en inomgruppsdesign, som att försökspersonerna lär sig till nästa test eller påverkas av trötthet. Direkt efter varje presentation får försökspersonen skriva ner så många ord som han eller hon kommer ihåg, tiden är begränsad till 10 minuter. Information och etik Experimentet presenteras som ett psykologiskt experiment för försökspersonerna och de får tydliga instruktioner på vad de ska göra. De kommer att bli informerade om anonymitet och sekretess och att informationen enbart kommer att användas till det här experimentet. Det skulle inte gå att förklara vad experimentet egentligen går ut på för att det skulle förstöra resultatet, men utförandet av det kommer inte att påverka försökspersonerna, så etikkraven följs.

Resultat Enligt diagrammet nedan ser vi att bildernas relevans för orden inte hade någon betydelse för mängden falska minnen. Staplarna blev ungefär lika många och höga, och t-testet visade på ett icke signifikant resultat. Skalan i diagrammet är i procent, det vill säga att ju högre andel som får ett falskt minne efter att ha sett en viss lista, desto högre blir stapeln. t(5) = 1.1685, p < 0,05 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Medelvärden för falska minnen Tabell1: Medelvärden för antalet falska minnen per lista. Prototyplistorna är blå och associationslistorna är röda. I Tabell2 är antalet rätt svar som prototyplistorna genererar jämfört med antalet rätt svar från associationslistorna. Staplarna visar att försökspersonerna inte kom ihåg fler ord när prototypbilder visas. Även här kan ett icke signifikant resultat noteras efter ett genomfört t-test. t(5) = 1.4526, p < 0,05 12 10 8 6 4 2 0 Medelvärden för antal rätt svar Tabell2: Medelvärden för antal rätt svar per lista. Prototyplistorna är blå och associationslistorna är röda.

Diskussion Resultatdiskussion Resultatet blev inte signifikant, det vill säga att det inte finns någon betydelse vad bilden har för relevans till ordet. Vidare var det ingen signifikant skillnad på antalet rätt svar mellan associationslistorna och prototyplistorna. Att resultaten inte blev signifikanta kan bero på den distinktiva heuristiken, alltså att ett ord eller en bild blir ihågkommet efter antalet detaljer som finns i minnet om ordet. Däremot kanske inte vilka detaljer, eller detaljernas koppling till ordet, har någon större betydelse. Trots den teorin resulterade testerna ändå i en viss mängd falska minnen. Dock inte lika många falska minnen som Stenberg och Johanssons (2002) studie, där de inte hade några bilder utan enbart hade listorna. Att studien ändå resulterade i några falska minnen kan ha att göra med fuzzy trace-teorin, som beskriver att det generella minnet av en lista skapar ett falskt minne om kopplingen mellan orden är starka nog. Är den generella kopplingen tillräckligt stark så kanske det inte spelar någon roll hur relevanta bilderna som presenteras samtidigt som orden är, eller om det presenteras bilder överhuvudtaget. Metoddiskussion Resultatet av experimentet kan ha påverkats av hur det genomfördes, dvs. metodens brister. Antalet försökspersoner kan ha varit alldeles för lågt och homogen som grupp för att kunna få ett resultat som går att generalisera. Detta berodde till stor del på att vi använde oss av bekvämlighetsurval i ett hus på Campus och tog de personer som fanns i närheten. Förutom urvalet kan antalet listor och utformningen av dessa ha påverkat resultatet och generaliseringen av detta. Listorna innehöll en del abstrakta ord som gjorde det svårt att för det här experimentet ta ut rätt bilder. Begreppet associationsbilder är i sig mycket diffust och detta medförde problem när dessa bilder skulle väljas ut. Det var svårt att säkerställa att de utvalda associationsbilderna faktiskt var korrekt associativa för respektive ord. Associationsbildspresentationerna fick således inte den röda tråd som vi var ute efter, ett jämnt avstånd mellan varje associations- och prototypbild saknades alltså. En del associationsbilder innehöll även annan information som inte refererade till respektive ord och kan på så sätt ha alstrat helt andra falska minnen. När experimentet genomfördes fanns en del störande variabler som kan ha påverkat försökspersonernas prestation och resultat. De flesta av försökspersonerna studerade till en tentamen vid försökstillfället vilket kan ha resulterat i att de var trötta och hade kvar tankarna inom tentaämnet. Under experimentet stod vi försöksledare med för att kontrollera presentationerna. Vår närvaro kan ha medfört att försökspersonerna blev stressade och kände av press. Även bristen av information som försökspersonerna fick vid experimenttillfället kan ha lett till prestationsångest eftersom ett avslöjande av vad försöket gick ut på skulle påverka resultatet. Experimentet kan då ha uppfattats som ett minnesexperiment som gick ut på att minnas flest ord. Olika sorters hörlurar användes i experimentet som kan ha fungerat olika, till exempel var några mer isolerande än andra. Försökspersonernas hörsel och den varierande kvalitén på ljudslingorna till presentationerna kan ha genererat i de falska minnen vi fick i resultatet som inte hörde till de kritiska orden, försökspersonerna kan således ha hört fel ord och sedan återgett det istället för det korrekta ordet.

Den externa validiteten i detta experiment är låg då resultatet inte går att generalisera. Om resultatet beror på bristerna i våra associativa bilder så var även den interna validiteten låg. Annars anser vi den interna validiteten vara hög eftersom det som skulle mätas mättes. Metoden har en del brister som hade kunnat undvikas. Som nämnts tidigare var antalet försökspersoner alldeles för lågt och gruppen var för homogen för att kunna generaliseras över en population. Eftersom vi använde oss av färdiga ordlistor som tidigare testats i en svensk studie så var de inte optimalt utformade för vårt experiment. Det medförde att bilderna till ordlistorna inte alltid blev exakta. Experimentet skulle även med fördel ha utförts med samma utrustning för alla försökspersoner. Förslag på vidare forskning Det största problemet med vår studie var att framtagningen av bilder var så inkonsekvent. Ämnet kan ändå vara värt att studera vidare, men med en annan metod. Till exempel att jämföra resultatet från ritade, svartvita bilder med färgfoton. En annan vidareutveckling av experimentet skulle vara att jämföra ritade bilder med samma bilder, fast att enbart två-tre geoner syns. Slutsats Experimentet gav oss icke signifikanta resultat vilket tyder på att den visuella relevansen i bilder inte påverkar mängden falska minnen. Syftet med experimentet var att skapa djupare förståelse för falska minnen genom att presentera ord tillsammans med bilder med olika mycket visuell information. På en generell nivå har förståelsen för falska minnen inte fördjupats då experimentet inte gav några signifikanta resultat och syftet med experimentet fortfarande är obesvarat.

Referenser Gallo, D. A & McDermott, K. B. (2001). Modality Effects in False Recall and False Recognition. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 27, 339-353 Johansson, M & Stenberg, G (2002). Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese-Roediger-McDermott paradigm. Scandinavian Journal of Psychology, 43, 369-383 McDonough, I. M & Gallo, D. A (2007).: Cognitive Operations and the Distinctiveness Heuristic: Autobiographical Elaboration Reduces Memory Distortion, 1-4