FALSKA MINNEN - FLEST UNDER PRESS? L. Tern E. Fagergren D. Gisselman A. Muhsinovic C. Ulfgren

Transkript

1 FALSKA MINNEN - FLEST UNDER PRESS? L. Tern E. Fagergren D. Gisselman A. Muhsinovic C. Ulfgren 2010

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Tidigare forskning... 5 Metod... 6 Design och procedur... 6 Material... 7 Försökspersoner... 7 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Referenser Bilagor Ordlistor Manipulerad statistik Enkät

4 Sammanfattning Detta projekt är fördjupat i fenomenet med falska minnen. Den utformade hypotesen som detta arbete grundar sig på är att upplevelsen av ett ökat krav på prestation ökar sannolikheten för falska minnen. Detta ledde till ett experiment med prestationskrav som oberoende variabel och antalet falska minnen som beroende variabel. Syftet var därmed att undersöka om det finns ett samband mellan antalet skapade (falska) minnen och omgivningens krav på prestation. Till följd därav undersöktes om antalet falska minnen ökar i en situation då en person utsätts för intryck som associeras med höga krav på prestation jämfört med en situation som associeras med små eller inga prestationskrav. 4

5 Tidigare forskning Det har tidigare forskats inom minnesområdet och även falska minnen. En tidigare studie som väckte vårt intresse för vidare forskning inom liknande område var Michael Johansson och Georg Stenbergs studie om falska minnen. De har skapat en svensk version av falska minnen som kan studeras i Deese- Roediger-McDermott-paradigmet. (Johansson, M. & Stenberg, G. (2002). Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese Roediger McDermott paradigm). Johansson och Stenbergs studie inriktar sig på teorin om att människor under vissa förutsättningar tror sig ha uppfattat stimuli som de egentligen aldrig blivit utsatta för. Kortfattat går studien ut på att ett antal försökspersoner får en lista med ord upplästa och deras uppgift är att komma ihåg och skriva ner så många ord som möjligt. Orden som blir upplästa är associerade till ett annat ord som aldrig blir uppläst och syftet är att undersöka om falska minnen är mer eller mindre benägna att uppstå vid manipulation av stimuli. Detta demonstrerades i två experiment där försökspersonerna i det första experimentet fick höra orden. Därefter undersöktes om deltagarna kom ihåg ord som inte fanns med på listan samt vilka ord dem inte kände igen, (recall and recognition). Resultatet visade att den falska minneseffekten var stark, alltså att den falska igenkänningen av orden som blev upplästa från listan var lika vanlig som den korrekta igenkänningen av de visade orden. I det andra experimentet fick de istället se orden på en monitor där samma variabler undersöktes. Resultatet i detta experiment visade att denna falska minneseffekt kunde reduceras om försökspersonerna blev utsatta för perceptuella stimuli under fasen då de skulle komma ihåg orden. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns ett samband mellan antalet skapade falska minnen och omgivningens krav på prestation. Målet är att undersöka om antalet falska minnen ökar i en kravfylld situation som associeras med högra krav på prestation, jämfört med en situation som associeras med låga eller inga prestationskrav. Vår hypotes är att antalet falska minnen är en funktion av situationen. En vidare forskning inom detta område är intressant då falska minnen är ett omfattande område där mycket finns att utforska. Att undersöka om falska minnen är mer eller mindre benägna att uppstå vid olika pressade situationer är intressant då det kan leda till en djupare förståelse för hur människan agerar och handlar i liknande situationer. Det är även intressant att kunna tillämpa detta i det vardagliga livet. Forskningsfrågan blir intressant med utgångspunkt från att det då kan tänkas vara möjligt att påverka minnen och frekvensen av falska minnen med någon typ av emotionell stimuli. Om krav och andra känslor är variabler som påverkar så leder det till följdfrågor om falska minnen är resultat av annat än bara associationer till ord. Man skulle kunna tänka sig att viljan att vara till lags för omgivningen eller viljan att prestera inför andra då skulle kunna påverka frekvensen av falska minnen. 5

6 Metod Design och procedur Experimentet är en empirisk studie, med kvantitativ metod. Till experimentet användes en inomgruppsdesign, med totalt tolv försökspersoner. Dessa testades under två förhållanden: kravfyllt och kravlöst (se nedan). I och med att det som undersöktes var vilken effekt en kravfylld situation har på antalet producerade falska ord, behövdes en kontrollgrupp att jämföra med. Med en inomgruppsdesign löstes detta då alla försökspersoner testades under de båda förhållandena, och de därmed blev sin egen kontrollgrupp. För att undvika effekten av potentiella inlärnings- och carry-over effekter från första till andra testet, utfördes hälften av testerna i ordningen A och B, och andra hälften i ordningen B och A. Experimentet är ett minnesexperiment där försökspersonen ska återge ord från en lista som spelats upp. De ordlistor som användes var hämtade från Johansson & Stenberg (Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese-Roediger-McDermott paradigm). Dessa listor är speciellt framtagna för att skapa falska minnen, som vi i den här rapporten benämner specifikt falskt minne. Försökspersonerna fick först lyssna på orden (femton stycken per lista) i följd och därefter, när alla ord var upplästa, skriva ned alla ord de mindes. Nedan beskrivs de båda förhållandena närmare. Kravlöst (test A): För att försökspersonerna skulle uppleva denna del av testet som kravlös informerades de om att listorna var under utformning, och nu testades i syftet att undersöka hur väl de var lämpade för minnesexperiment. De papper som delades ut till att skriva på var helt blanka, onumrerade och utan rader. Detta i kombination med att listorna sades vara under utformning bör ha bidragit till att situationen upplevdes som kravlös, och försökspersonerna bör inte ha känt någon press att fylla upp rader på pappret eller liknande. Första listan med ord spelas upp, och därefter får försökspersonen skriva ned de ord de minns på ett blankt svarspapper. Svarslapparna samlades in och därefter upprepades samma procedur med de övriga listorna (totalt tre listor). Kravfyllt (test B): Proceduren följde samma grundprincip som Test A, med skillnader i instruktioner samt material. För att påverka försökspersonerna till att uppleva situationen som kravfylld presenterades Test B som ett "riktigt" utformat och välprövat minnestest, som ger tydliga resultat vid mätning av individuell minneskapacitet. För att ytterligare förstärka kravkänslan visades försökspersonerna ett diagram över den normala spridningen hos antal rätt svar. Denna statistik var manipulerad i syfte att förstärka försökspersonens känsla av höga krav. Det påstådda medelvärdet var tolv av femton ihågkomna ord (i verkligheten ligger det runt sju). Listorna spelades sedan upp enligt samma procedur som under Test A. Svarspappren var dock inte blanka; istället fick de skriva på en linjerad lista, numrerad Detta för att ytterligare förstärka prestationskravet genom att ge en koppling till tidigare visad (falsk) statistik och även stärka känslan av att testet var "officiellt". Svarslapparna samlades in och därefter upprepades samma procedur med de övriga listorna (även här totalt tre listor). Mellan testen: Efter att första testet slutförts ombads försökspersonerna fylla i en enkät om sig själva (se bilaga nr?). Detta dels för att ge försökspersonerna en andningspaus, och i möjligaste mån undvika att de tog med sig sinnesstämningen från en testdel till en annan, dels för att få information relevant för statistik analys. 6

7 Material Följande material användes i experimentet: Ordlistor från Johansson & Stenberg (Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese-Roediger-McDermott paradigm) Svarspapper till försökspersonerna: blanka för Test A och numrerade listor för Test B. Enkät som försökspersonerna fick fylla i. Diagram med den påhittade statistiken. Dator för samanställning av resultat samt uppspelning av ordlistor. Försökspersoner De försökspersoner som deltog i experimentet (tolv stycken) insamlades med hjälp av bekvämlighetsurval. De tillfrågades alla på samma plats, inom samma tidsrymd. Alla försökspersoner uppfyllde följande kriterier: Ingen av dem studerade eller hade studerat kognitionsvetenskap, psykologi eller annan för ämnesområdet relevant linje på universitetsnivå. De talade flytande svenska, och uppgav att de inte hade gjort tester med falska ord innan. Gemensamt för försökspersonerna var att de var studenter, män och kvinnor, mellan 21 och 25 år. Etiska överväganden Innan experimentet inleddes fick försökspersonerna information om att experimentet var helt frivilligt att delta i, att inga personuppgifter skulle publiceras, att den information som samlades in enbart användes i forskningssyfte, och att de när som helst kunde avbryta testet. De svarspapper som samlades in var alla numrerade, och samma nummer skrevs på enkäten som försökspersonerna fyllde i. På detta sätt förblev deltagarna anonyma, samtidigt som det blev möjligt att matcha en persons ihågkomna ordlistor med hans/hennes enkät. Detta var nödvändigt för att kunna sålla bort försökspersoner som visade sig inte uppfylla kriterierna. I och med att försökspersonerna fick se manipulerad statistik uppstod risken att de skulle jämföra sig själva med den, och tro att de låg under medel i minneskapacitet. Därför informerades försökspersonerna efter att experimentet slutförts om att den statistik och data som presenterats för dem under experimentets gång var felaktig, och de fick veta att syftet med detta var att påverka deras prestation. Detta bör ha minimerat risken att experimentet påverkat försökspersonerna negativt, och ingen torde ha gått ifrån avslutat experiment i tron att de hade dåligt minne eller var sämre än genomsnittet. 7

8 Resultat Med utgångspunkt från hypotesen i experimentet, att en kravfylld situation medför en ökad frekvens av falska minnen, har signifikanstest utförts för att avgöra om det finns en signifikant skillnad mellan situationerna. Grafen nedan visar hur de falska minnena fördelades över de olika listorna: Fig. 1. Antalet specifika falska minnen i listorna. Totalt fick varje person 90 stycken ord upplästa för sig där 45 stycken ord var i en kravlös situation och 45 stycken ord var i den kravfyllda situationen. Resultatet av experimentet visar inte på någon signifikant skillnad av antalet falska minnen mellan den kravfyllda och kravlösa situationen. Statistiskt signifikanstest (t-test) har använts för beräkning på data från experimentet. De statistiska beräkningarna i resultatet grundar sig på data från tre kategorier. Dessa kategorier är: 1. Det totala antalet ord försökspersonerna skrivit ned tillsammans, 2. Antalet falska minnen som listan har som mål att framkalla, samt 3. Övriga falska ord, det vill säga hur många ord som angetts utöver de som funnits med i listan och det specifika ordet. I Tabell 1 och Tabell 2 på nästa sida redovisas data för kravlös respektive kravfylld situation. Det innebär att tabell 1 innehåller data från de försökspersoner som utförde experimentet med kravlös situation i Del 1 och de som utförde experimentet med kravlös situation i Del 2. Detsamma gäller för Tabell 2 som består av data från den kravfyllda situationen i Del 1 och Del 2. 8

9 Kravlös situation (12st försökspers.) Frekvens Medelvärde Variationsbredd Totala antalet ord ,33 22 Specifikt ord för lista 18 1,5 3 Övriga falska ord 6 0,5 2 Tabell 1. (Värdena i tabellen visar antal nedskrivna ord för respektive kategori ord i kravlös situation.) Kravfylld situation (12st försökspers.) Frekvens Medelvärde Variationsbredd Totala antalet ord ,17 19 Specifikt ord för lista 17 1,41 2 Övriga falska ord 11 0,92 4 Tabell 2. (Värdena i tabellen visar antal nedskrivna ord för respektive kategori ord i kravfull situation.) t-test Specifikt ord för listan 0,79486 Tabell 3(t-test för specifikt ord för listan mellan kravfylld och kravlös situation) En jämförelse av data i tabell 1 och tabell 2 visar att situationerna i överlag inte skiljer sig på ettmärkbart sätt. De båda situationerna visar inte på någon signifikant skillnad vare sig på totala antalet ord eller på antalet specifika ord för listan. Variationsbredden skiljer sig inte heller på något extremt sätt. Den mest anmärkningsvärda skillnaden mellan den kravlösa situationen och den kravfyllda situationen finns bland antalet övriga falska ord. I den kravfyllda situationen har försökspersonerna skrivit 83 % fler av övriga falska ord (kravlös 6 st., kravfull 11 st.). Det går dock inte säga så mycket om kategorin övriga falska ord är falska minnen. Det är något som återkommer mer senare i diskussionen. I det här experimentet kan man inte med säkerhet uttala sig om huruvida de är falska minnen eller inte och därför kan man inte tillgodoräkna dem som falska minnen. En signifikant skillnad upptäcktes i en jämförelse mellan antalet specifika ord i del 1 och del 2. Värdet på det totala antalet ord i jämförelsen mellan Del 1 och Del 2 visade sig vara samma som mellan Kravlös situation och Kravfylld. Skillnaden i antalet specifika ord visade sig dock vara större i jämförelsen mellan Del 1 och Del 2. Del 1 (12st försökspers.) Frekvens Medelvärde Variationsbredd Totala antalet ord ,33 20 Specifikt ord för lista 14 1,16 3 övriga falska ord 10 0,83 4 Tabell 4 (Värdena i tabellen visar antal nedskrivna ord för respektive kategori ord i Del 1.) 9

10 Del 2 (12st försökspers.) Frekvens Medelvärde Variationsbredd Totala antalet ord ,17 22 Specifikt ord för lista 21 1,75 3 övriga falska ord 7 0,58 3 Tabell 5 (Värdena i tabellen visar antal nedskrivna ord för respektive kategori ord i Del2.) Ett signifikanstest i form av ett t-test visade på en signifikant skillnad i antalet specifika ord mellan Del 1 och Del 2 för en signifikans nivå på 5 %. t-test Specifkt ord för listan 0,027 Tabell 6 (t-test för specifikt ord för listan mellan Del 1 och Del 2) Antalet specifika ord är signifikant högre i Del 2 (21st) jämfört med antalet specifika ord i Del 1 (14st). Totala antalet ord är också fler i Del 2 (350st) jämfört med Del 1 (340st) men det är ingen signifikant skillnad. 10

11 Diskussion Resultatdiskussion Antalet förekomster av det specifika falska minnet för listorna var generellt sett högre för det kravfyllda scenariot, men inte tillräckligt för att definitivt anses signifikant. Vi kan ändå konstatera att resultaten är i enlighet med vad som förväntades och skulle önska att undersöka det vidare. På grund av det begränsade antalet försökspersoner är det svårt att ge en definitiv slutsats. En viktig sak att överväga är huruvida de manipulationer som genomfördes i experimentet påverkade försökspersonerna på det sätt som det var tänkt. Målet var att de skulle uppleva en skillnad vad det gällde att kravet att prestera - i den ena situationen skulle det inte finnas några krav på prestation, i det andra skulle det finnas det. Frågan är om skillnaderna blev tillräckligt stora för att ge utslag i mätningarna. Om skillnaden i upplevd känsla av krav var liten, så har detta minskat experimentets power, och därmed bidragit till att inga signifikanta skillnader uppmättes mellan situationerna. Metoddiskussion Sannolikt finns det skillnader mellan försökspersonerna vad det gäller upplevd känsla av krav. Man kan tänka sig att prestationsinriktade individer kände en press från sig själva att prestera och minnas bra, även i den kravlösa situationen. Å andra sidan kan mindre prestationsinriktade deltagare ha reagerat svagare på den statistik och den information som framfördes, och därför inte upplevt någon skillnad i press. Ytterligare andra kan ha sett det hela mer som en lek än ett test, och därför inte gjort sitt bästa för att minnas ord. Det är också möjligt att deltagarna aldrig upplevde situationen som helt kravlös, då själva experimentsituationen kan ha varit tillräcklig för att stressa vissa individer. I och med att de satt i ett okänt rum med okända människor, och skulle minnas listor med ord som andra skulle studera, är det förståeligt om den kravlösa situationen inte blev helt kravlös ändå. Som designen såg ut nu är det möjligt att deltagarna tog med sig känslor och tankar från den ena delen av experimentet till det andra. De som började med den kravfyllda situationen mindes att (det påhittade) medelvärdet var tolv och de kom kanske även i den kravlösa delen att jämföra sig med denna siffra. Möjligen kunde detta undvikits genom att, så fort den kravfyllda delen var avslutad, tala om det egentliga medelvärdet. Risken med att så tidigt i experimentet avslöja bluffen är att deltagarna kan känna sig lurade, eller inte tror på det som berättas för dem i fortsättningen. I dialog med försökspersonerna efter testen var det entydigt att alla känt en press efter att ha sett den falska statistiken. En högst subjektiv mätsticka, men en mätsticka. Även de deltagare som började med den kravlösa delen kan ha tagit med sig tankar därifrån. Det är möjligt att de även i den kravfyllda delen har kvar känslan av att det inte är viktigt hur många ord de skriver ned något som kan ha påverkat antalet producerade falska minnen. Ett tänkbart sätt att skapa större skillnader i upplevt krav hos deltagarna skulle kunna vara att låta dem utföra de två delmomenten (kravlös/kravfylld) vid olika tidpunkter. En fördel med detta skulle vara minskad risk för att deltagarna tar med sig tankar och känslor från den första delen av testet till den andra. Som designen såg ut nu bestod pausen av att de fyllde i en enkät, något som tog förhållandevis kort tid och kanske inte lät dem slappna av tillräckligt. Om delmomenten hade utförts vid två olika tidpunkter hade också möjligheterna att öka skillnaderna mellan dem varit större. Till exempel kunde två lokaler använts, en anpassad till den kravfyllda situationen och en till den kravlösa. Försöksledarna kunde ha bytt kläder, agerat mer eller mindre strikt, och så vidare. Det skulle finnas flera risker med att låta delmomenten ske vid olika tidpunkter. En är att deltagarna är på ett annat humör, då få människor mår exakt likadant från en dag till nästa. Andra risker är att 11

12 deltagarna helt enkelt inte kommer till det andra testtillfället, eller att försöksledarna omedvetet beter sig annorlunda, på ett sätt som inte är planerat. Med två sammanhållna delmoment undviks dessa störvariabler, och försökspersonerna påverkas på ett så enhetligt sätt som möjligt. För falska minnen som skrevs men inte i förhand var specifikt förväntade observerades heller inga signifikanta resultat sett som funktion av situationen (kravfyllt/kravlöst). Om något så var frekvensen av producerade falska minnen högre för de kravlösa testen. Något som måste sägas är dock att enstaka mycket höga individuella frekvensresultat ger mycket stora utslag i samplets frekvenstabell, då frekvenserna generellt var låga. Dessa individuella resultat ger även upphov till fundering kring om det verkligen är falska minnen eller bara chansningar. Då stickprovet bestod av 12 stycken personer (13 stycken med pilotstudie), kunde det leda till att spridningen av antalet falska ord blev ojämnt fördelat. En person kunde exempelvis skriva ner många ord som fanns med på listan och inte något falskt ord medan en annan kunde skriva ner endast några få ord men desto fler falska ord. Eftersom dessa extremvärden inte är önskvärda kan en lösning på detta vara att låta stickprovet bestå av ett fler antal försökspersoner som förhoppningsvis leder till en mer balanserad fördelning. Försökspersonerna hade ingen begränsad tid då de skrev ner sina ord på svarspapperna utan experimentledaren observerade de och gav förslag om att gå vidare till nästa lista när denne såg att gruppen verkade redo att fortsätta. Detta tillvägagångssätt behöver inte alltid vara det bästa då betänketiden varierar från person till person. När experimentledaren frågar gruppen om de är klara finns det risk att personer som i själv verket inte är det, svarar att de kan gå vidare eftersom de påverkas av gruppens gemensamma beslut. Skillnader i betänketid kan även påverka personer som inte behöver någon nämnvärd betänketid då dessa kan tappa fokus och koncentration om de behöver vänta på övriga deltagare. Ett bättre alternativ vore att sätta en rimlig bestämd tid för hur länge försökspersonerna får på sig att skriva. På det viset gäller samma förutsättningar för alla. Den första försöksomgången genomfördes en fredagseftermiddag runt tiden och den sista runt 19-tiden samma dag. Denna tidsskillnad medförde olika förutsättningar för försöksdeltagarna. De som genomförde testet senare på eftermiddagen var säkerligen mer trötta och mindre fokuserade än de som gjorde det i början på eftermiddagen. Detta bör tas hänsyn till vid resultattolkningen. Ett lämpligare förslag vore att den första försöksomgången genomförs tidigare på dagen vilket resulterar i en mindre tidsspridning under dagen. För att öka experimentets validitet och få ett säkrare resultat, skulle en påverkande åtgärd kunna vara att öka mängden listor. Experimentet har som tidigare nämnts, enbart bestått av 3 listor i vardera testomgång, totalt 6 st., vilket kan resultera i en mängd felaktiga svarsalternativ av det totala antalet listor. Någon av deltagarna kanske inte hade förstått uppgiften riktigt eller var oförberedd på röstens hastighet, vilket kan medföra att denne kanske inte kunde prestera fullständigt vid på första listan. Med större antal listor har man därmed möjlighet till bortfall av den första listan i varje testdel och därmed får bort just dessa eventuella störande variabler. Dock så kan mängden listor i sin tur ha en uttröttande effekt på försökspersonerna. Detta skulle kunna förhindras genom en kortare fikapaus mellan de båda testomgångarna. Därmed får de i sig ny energi vilket bidrar till större ork att utföra alla listor. Givetvis leder denna utökning till en längre experimenttid. Då skulle åtgärden kunna vara att man fortsätter med experimentet en annan dag med lämpligare tid på dygnet. Man kan därmed komma att behöva använda sig av ett bekvämlighetsurval, då man lättast får tag i personer som har den tid det eventuellt kan ta. Valet att använda svarspapper med numrerade linjer för det kravfyllda test B gentemot blanka för test A var som sagt i syfte att återkoppla till den falska statistik som visats upp samt att förstärka intrycket att testet var "officiellt" och "beprövat". I efterhand finns det en fundering kring om detta ger anledning till oro om sammanblandning (confounding) med dess effekter. Det kan tänkas att en tydligt strukturerad lista kan underlätta (eller försvåra, för den delen) när man skall minnas ord fritt. Under experimentets gång och i samtal med försökspersoner efter försöken framgick det att den falska 12

13 statistik vi visade och pekade mot var mycket effektiv, åtminstone sett till den subjektiva upplevelsen hos försökspersonerna. Den subjektiva åsikten hos försökspersonerna var även att listorna inte påverkade dem. Detta gör att vi i efterhand hellre hade undvikit denna skillnad mellan testen. Det uppkom även faktorer under experimentets gång som troligtvis kan ha påverkat resultatet. Exempelvis ringde mobilen hos en av försökspersonerna mitt under uppspelning av en lista. Denne var då tvungen att leta efter sin mobil och stänga av den, samtidigt som de andra synligt reagerade på ljudet. Det var även högljutt utanför fönstret vid ett tillfälle vilket ledde till okoncentration hos vissa deltagare. Dock så var dessa typer av problem som var svåra att förutse. Därmed kan man framöver tänka på dessa faktorer vid nästa experimenttillfälle. Utöver dessa händelser så fortgick experimentet utan större problem som uppkom av yttre påverkan. Vad var bra? Uppspelningen av ordlistorna var automatiserad och spelades upp lika för alla försökspersoner. De gavs även en tillvänjningsperiod för rösten då större delen av de verbala instruktionerna gavs av samma person som läste in ordlistorna. 13

14 Slutsatser Det kan inte, utifrån de resultat som observerats, med säkerhet sägas att en kravfylld situation ökar frekvensen av antalet falska minnen. Det kan inte heller sägas att den inte gör det. Däremot uppmättes en skillnad i antalet falska minnen mellan testets första del och testets andra del. Ett -test visade på en signifikant skillnad för en signifikansnivå på 5 %. Detta är inte del av den ursprungliga hypotesen, utan får snarare betraktas som ett intressant sidoresultat. t (12) = 0,027, p <

15 Referenser Johansson, M. & Stenberg, G. (2002). Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese Roediger McDermott paradigm. 15

16 Bilagor 1. Ordlistor Från Johansson, M. & Stenberg, G. (2002). Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese Roediger McDermott paradigm. 1. Nål (0.60 / 0.90) Tråd Sy Vass Stick Öga Spruta Blod Hål Höstack Akupunktur Spetsig Häftstift Kanyl Virka Fingerborg 4. Flod (0.90 / 0.95) Vatten Ebb Å Nilen Bäck Fors Fisk Strömn Älv Ganges Översvämning Sjö Amazonas Fjord Flotte 2. Musik (0.50 / 0.65) Toner Noter Gitarr Sång Instrument Mozart Dans Radio Lyssna Ljuv Klassisk Piano Symfoni Konsert Orkester 5. Bröd (0.50 /0.60) Mat Smör Äta Skiva Frukost Limpa Macka Kniv Rosta Baka Smulor Torrt Fullkorn Vete Ost 3. Kvadrat (0.50 / 0.95) Fyrkant Matte Cirkel Geometri Kub Figur Rot Triangel Rektangel Form Låda Meter Torg Romb Fyrhörning 6. Berg (0.50 / 0.60) Dal Snö Topp Alper Sten Klätta Höjd Klippa Skidor Fjäll Norge Granit Stup Gruva Kebnekaise 16

17 2. Manipulerad statistik 17

18 4. Enkät Enkätundersökning Fyll i din ålder: Kryssa i kön: Man Kvinna Fyll i vilket program/fristående kurs du läser. Bedöm din minneskapacitet på en skala från 1 10, där 10 är bäst. Talar du flytande svenska? (Ja / Nej ) Tack för din medverkan! 18