Väg 21, 23 och 2010 Vattenskydd Ignaberga och Vinslöv

ARBETSPLAN - BESKRIVNING Väg 21, 23 och 2010 Vattenskydd Ignaberga och Vinslöv Hässleholms kommun, Skåne Län Upprättad 2010-10-27 Projektnummer: 8850323

Dokumenttitel: Arbetsplan väg 21, 23 och 2010 Vattenskydd Ignaberga och Vinslöv i Hässleholms kommun Dokumentdatum: 2010-10-27 Dokumenttyp: Rapport Objektnummer: 8850232 Ärendenummer: Projektnummer: 61691037885 Version: Utställelsehandling Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Per Pettersson, projektledare, tfn. 040 669 60 34 Uppdragsansvarig: Elisabet Hammarlund, Ramböll Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, 291 25 Kristianstad, telefon: 0771-921 921

Innehåll Sammanfattning... 5 Syfte och mål... 5 Projektmål... 5 Bakgrund... 5 Allmänt... 5 Trafikförhållanden... 8 Kollektivtrafik... 8 Gång- och cykeltrafik... 8 Olycksstatistik... 9 Bebyggelse och markanvändning... 10 Miljöförhållanden... 10 Tidigare utredningar och beslut... 11 Vägförslaget... 12 Arbetsplanens omfattning... 12 Trafik... 12 Gång- och cykeltrafik... 13 Val av typsektioner... 13 Väggeometri... 13 Landskaps- respektive tätortsanpassning och miljöskyddsåtgärder... 13 Trafikregleringar... 13 Belysning... 13 Brokonstruktioner (konstbyggnarder)... 13 Ledningar och avvattning... 14 Vattenfrågor... 14 Geoteknik och grundvatten... 15 Uppföljning av åtgärder och konsekvenser... 16 Väghållningsansvar för allmänna vägar... 16 Konsekvenser av den föreslagna vägen... 17 Trafik och trafikanter... 17 Trafikmängder... 17 Framkomlighet, restid... 17 Trafiksäkerhet... 17 3

Komfort, kontinuitet... 17 Trafikantupplevelser och trafikservice... 17 Drift och fordonskostnader... 17 Markanvändning och miljö... 17 Människors hälsa... 17 Natur- och kulturmiljö... 18 Hushållning med naturresurser... 20 Kommunala planer... 21 Markåtkomst... 21 Fastställelse... 21 Vägområde för allmän väg... 22 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 22 Vägområde för allmän väg utan vägrätt... 22 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 22 Vägområde för enskild väg utan vägrätt... 22 Område med tillfällig nyttjanderätt... 22 Kostnader och finansiering... 23 Kostnader... 23 Finansiering... 23 Genomförande... 23 Bygghandling... 23 Dispenser och tillstånd... 23 Produktion... 23 Kontroll och uppföljning... 23 Sakägare... 24 Samrådsredogörelse... 24 Underlagsmaterial... 25

Sammanfattning Arbetsplanen omfattar fyra vägdelsträckor i Hässleholms kommun. Delsträcka 1 berör väg 23 strax öster om Hässleholm tätort, delsträcka 2 väg 21 strax norr om trafikplats Ignaberga och delsträcka 4 väg 2010 strax väster om Vinslöv. Delsträcka 3 väg 1901 strax väster om trafikplats Ignaberga har utretts inom ramen för denna arbetsplan. Utredningen ledde fram till att skyddsåtgärder inte behöver utföras eftersom det finns naturligt skydd genom befintliga jordlager. Målsättningen med projektet är att skydda vattentäkten i Ignaberga från förorening vid drift och i händelse av olycka med utsläpp Objektet kommer att ta intilliggande mark vid befintlig väg i anspråk. En av delsträckorna har ett flertal skydd och utpekade värden i och med Vinne å och Lommarpshägnet. Runt tre av delsträckorna finns utpekade kulturhistoriska värden och i närheten av tre delsträckor finns biotopskydd. Dispens behöver sökas för biotopskydd, strandskydd och fast fornlämning. En miljökonsekvensbeskrivning är uppförd för objektet och godkändes av länsstyrelsen 2010-10-01. Till grund för arbetsplanearbetet ligger en förstudie. Länsstyrelsen har gjort bedömning att objektet inte medför betydande miljöpåverkan. Syfte och mål Syftet med arbetsplanen är: - att erhålla tillstånd till byggande av skydd av grundvattentäkt vid allmän väg samt anläggande av ledningar för dagvattenhantering och fördröjningsmagasin. - att ge markåtkomst - att reglera väghållningsansvaret Projektmål Målsättningen för projektet är att reducera risken för skador på grundvattentäkten längs väg 21 och väg 1901 m fl inom området för Ignaberga grundvattentäkt. Bakgrund Allmänt Inom vattenskyddsområdet för Ignaberga finns 12 stycken statliga vägar med Trafikverket som väghållare. Väg 21 och väg 23 är rekommenderade för transport av farligt gods. Väg 23 löper genom vattenskyddsområdet på en sträcka av 2900 meter. Halva sträckan har en vägbredd av 8 meter medan andra halvan (förbi Hässleholm) är 5

13 meter. Hastigheten är begränsad till 90 km/h och vägen är av riksintresse. Delar av sträckan inom vattenskyddsområdet ligger direkt på genomsläppligt material som står i kontakt med det underliggande kalkberget. Eftersom berget utgör den akvifer som Hässleholm använder som grundvattentäkt så utgör väg 23 ett hot mot vattentäkten. Väg 21 utgörs av 1+2-väg med mittvajer. Vägen har en bredd på cirka 13 meter och nordväst om trafikplats Ignaberga har vägen status som motortrafikled. Längs denna del är hastighetsbegränsningen satt till 110 km/h medan sträckan öster om trafikplatsen har hastighetsbegränsningen 90 km/h. Vägen är av riksintresse och vägsträckan inom vattenskyddsområdet är 8700 meter lång. Redan idag finns längs några sträckor inom vattenskyddsområdet täta diken alternativt sidovägräcken och kantsten i kombination med uppsamling och bortledande av vägdagvatten. Dock finns ytterligare vägavsnitt som ligger på genomsläppliga material, varvid även dessa utgör hot mot vattentäkten. Väg 1901 (den gamla infartsleden till Hässleholm) har en vägbredd av 13 meter och hastighetsbegränsningen är satt till 70 km/h. Vägsträckan genom vattenskyddsområdet är cirka 2200 meter varav cirka 1000 meter går genom inre skyddszon i närheten av två av de kommunala brunnarna. Närheten till brunnarna gör vägsträckan till ett potentiellt hot mot vattentäkten. Väg 2010 går från trafikplats Lommarp västerut längs en sträcka inom vattenskyddsområdet på cirka av 1900 meter. Vägbredden är mellan 6 och 6,5 meter och hastighetsbegränsningen är huvudsakligen 70 km/h, med undantag av lägre hastighetsbegränsningar genom Lommarps tätort. Vägen används som smitväg mellan väg 21 och väg 23. Väg 2010 löper över ett känsligt inströmningsområde som är särskilt sårbart. Eftersom naturliga skydd i form av täta jordlager saknas och vattenskyddsåtgärder endast har utförts på delar av väg 21 och Lommarpsvägen beslutade dåvarande Vägverket Region Skåne att genom en förstudie 2008 utreda förutsättningar och behov av vattenskyddsåtgärder vid Ignaberga (förstudie Vattenskydd Ignaberga, Hässleholms kommun). Förstudien identifierade 25 vägsträckor och föreslog åtgärder för sju av dessa (längs väg 21, 23, 2010 och 2015) samt bedömde att två delsträckor vidare borde utredas. Trafikverket har bedömt att för utförandet av vattenskyddsåtgärderna krävs arbetsplan för fyra av dessa delsträckor. Dessa fyra delsträckor kommer att behandlas i föreliggande arbetsplan. För delsträcka 3 har en fördjupad utredning genomförts i enlighet med förstudiens förslag. Utredningen har lett fram till bedömningen att de naturliga jordlagren ger ett tillräckligt gott skydd mot föroreningar från drift av vägen och vid olycka med utsläpp. I miljökonsekvensbeskrivningen behandlas delsträcka 3 med en planerad åtgärd eftersom utredningen angående skyddsbehovet inte var helt färdig innan miljökonsekvensbeskrivningen lämnades till Länsstyrelsen. 6

Kartan redovisar arbetsplanens omfattning med de fyra delsträckorna. Mörkblå yta illustrerar inre skyddszon och ljusblåyta redovisar yttre skyddszon för vattenskyddsområdet. Arbetsplanen behandlar fyra delsträckor: delsträcka 1 med en längd av cirka cirka 830 meter, delsträcka 2 med en längd av cirka1500 meter, delsträcka 3 med en längd av cirka 500 meter och delsträcka 4 med en längd av cirka 520 meter. Längs delsträcka 1 byggs skydd i form av räcke och kantstöd. Längs delsträcka 2 byggs skydd i form av täta diken. För delsträcka 4 kombineras räcke och täta diken. Vid delsträckorna 1, 2 och 4 läggs även ledningar för vägdagvatten och fördröjningsmagasin byggs. För avgränsning av utredningsområdet se karta ovan. 7

Trafikförhållanden Strax öster om Hässleholm passerar väg 21, väg 23, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen genom vattenskyddsområdet för de kommunala grundvattentäkterna i Ignaberga. Väg 21 och väg 23 är rekommenderade vägar för transporter med farligt gods och utpekade som riksintresse för kommunikation. Tillgänglig trafikdata på väg 21, väg 23 och väg 1901 är från mätningar utförda år 2006. På väg 21 norr om trafikplats Ignaberga är årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) 7 550 fordon/dygn varav knappt 20 % tunga fordon. Norr om trafikplats Lommarp, på väg 21, är trafikmängden 12 760 fordon/dygn varav 13 % tunga fordon. På aktuellt avsnitt på väg 23 är ÅDT 4 920 fordon/dygn och ca 23 % tunga fordon. Gamla Kristianstadvägen, väg 1901, har ÅDT på 5 520 fordon/dygn varav 7 % är tunga fordon. På väg 2010 har trafikmätningarna gjorts år 2003. Precis väster om tpl Lommarp är trafikmängden på 1 260 fordon/dygn varav 8 % är tunga fordon. Längre västerut, efter korsningen med väg 2026, är trafikmängden 1 390 fordon/dygn med 8 % tunga fordon. På väg 2003, från trafikmätningar år 2003, är ÅDT 590 fordon/dygn, 8 % tunga fordon. Kollektivtrafik På gamla Kristianstadvägen, väg 1901, trafikerar Skånetrafikens regionbuss linje 555. Linjen har sin sträckning mellan Perstorp och Hässleholm, via Tyringe. Inom utredningsområdet i östlig färdriktning finns ett hållplatsläge och i direkt anslutning till utredningsområdet i västlig färdriktning finns ett hållplatsläge. Turtätheten på berörd utredningssträcka är en buss/dag i vardera riktningen. Väg 21 och sträckan mellan Perstorp och Hässleholm utpekas av Skånetrafiken som ett medelstarkt kollektivtrafikstråk med mellan 200 och 1000 resenärer/dag måndag - fredag. Som järnvägslinje utpekas sträckan av Skånetrafiken som viktigt stråk av regional betydelse. Gång- och cykeltrafik Från Vinslöv ut mot trafikplats Lommarp och väg 21 finns en gång- och cykelväg. Från trafikplats Lommarp och norrut till trafikplats Ignaberga finns en parallellväg till väg 21 på norra/östra sidan som lämpar sig väl för gående och cyklister. Från trafikplats Ignaberga finns ingen gång- och cykelväg i direkt anslutning till eller nära väg 21. På Kristianstadvägen, väg 1901, finns en avmålad vägren i båda körriktningarna som är avsedd och skyltad cykelbana. Utmed väg 23 saknas avskild eller målad gång- och cykelväg. Det är tillåtet att gå och cykla på vägen som har vägrenar i båda riktningarna som är breda. Väg 23 8

har också en sträckning i relativt nära anslutning till bebyggelse där det finns ett vägnät som kan fungera för fotgängare och cyklister som ett alternativ till väg 23. På utredningssträckan på Lommarpsvägen, väg 2010, finns en dubbelriktad gång- och cykelväg på södra sidan som är skild från motorburen trafik med vägräcke. 7 550 f/d (2006) 4 920 f/d (2006) 5 520 f/d (2006) 12 760 f/d (2006) 1 260 f/d (2003) 590 f/d (2003) 1 390 f/d (2003) Kartan redovisar årsmedeldygntrafik (ÅDT) på vägsnitt inom utredningsområdet. Olycksstatistik Från STRADA framkommer det att det under åren 2005 t.o.m. 2009 har skett 14 olyckor på väg 21 på en sträcka från trafikplats Lommarp t.o.m. ca 2-3 km norr om trafikplats Ignaberga. Flertalet av olyckorna har varit singelolyckor och bedömts som lindriga olyckor. Men det har också förekommit svårt skadade i 9

samband med viltolycka och t.o.m. dödsfall vid korsningsolycka. Söder om trafikplats Lommarp på en sträcka om ca 3-4 km har det skett ytterligare 12 olyckor. Flertalet av dessa har varit upphinnande olyckor med lindriga konsekvenser. En mötande olycka på sträckan har haft dödlig utgång. På väg 1901 har det från 2005 2009 skett tre olyckor. En upphinnande olycka mellan bil och mc, en singelolycka med bil och en kollision mellan cyklist och bilist. Upphinnande olyckan har bedömts som svår medan övriga två har varit lindriga. Inom utredningsområdet på väg 2010 har det åren 2005 t.o.m. 2009 skett en singelolycka med en cyklist. Konsekvensen har bedömts som lindrig. På vägsträckan väster om utredningsområdet har det skett ytterligare 8 olyckor med lindriga konsekvenser. Fem av dessa har varit singelolyckor och övriga fördelade på en mötande olycka, en viltolycka och en olycka av annat slag. Bebyggelse och markanvändning Större delen av de fyra arbetsplaneområdena utgörs av jordbruks- och skogsmark av klass 12. Detta innebär att delar av jordbruksmarken är klassad som skogsmark (skogsmark klass 11-13 där 11 är högsta kvalité). Undantag finns vid delsträcka 1 och 2 där inslag av jordbruksmark är klassat som 4-6. (klass 1-10 där 10 är högsta kvalité). Delsträcka 1 omfattar ett område där väg 23 passerar i ytterkanten av östra Hässleholm. Söder om Röingegatan utgörs bebyggelse utmed vägsträckan västra sida av bostadsbebyggelse och en skola, Röingeskolan. På östra sidan återfinns strödd bostadsbebyggelse. Överlag ligger bebyggelsen en bit från väg 23, men enstaka fastigheter ligger nära vägen. På östra sidan av vägen utgörs av en kombination av jordbruksmark med inslag av träd/mindre skogsområden. På sträcka 2 ligger ett grustag på västra sidan av vägen. Ingen ytterligare bebyggelse ligger nära vägen. Större delen av vägsträckan går genom odlingslandskap med vissa inslag av mindre skogsområden. Delsträcka 3 omfattar ett område där Kristianstadsvägen passerar genom skogoch jordbruksmark. Ingen bebyggelse finns inom utredningsområdet. På delsträckan 4 ligger bostadsfastigheter som gränsar direkt till Lommarpsvägen. Större delen av bebyggelsen ligger på södra sidan av vägen, men i västra delen av arbetsplaneområdet ligger en bostadsfastighet på norra sidan av vägen. Norra sidan av Lommarpsvägen utgörs av jordbruksmark som till stor del nyttjas för betning. Miljöförhållanden Vattenskyddsåtgärderna inom respektive delområde kommer att innebära ingrepp i intilliggande mark utmed vägen. 10

Delsträcka 4 har ett flertal skydd och utpekade värden i och med Vinne å och Lommarpshägnet. Runt delsträcka 1, 2 och 4 finns utpekade kulturhistoriska värden. Utförlig och detaljerad beskrivning finns i den miljökonsekvensbeskrivning, MKB som tillhör arbetsplanen. Tidigare utredningar och beslut Konsekvensklassning av vattentäkter: För hela Skåne gjorde VBB VIAK på Vägverkets uppdrag en inventering av 390 vattentäkters behov av skyddsåtgärder för att inte påverkas av det statliga vägnätet. Denna inventering presenterades i rapporten Vattenskydd vid vägar i Skåne, Inventering, Konsekvensklassning och förslag till skyddsåtgärder vid statliga vägar, daterad 1999-12-15. Vattentäkten i Ignaberga klassades till konsekvensklass 2, prioriterad. Klassningen utfördes utifrån anvisningarna i Vägverkets publikation 1995:1, Ytoch grundvattenskydd. J&W (2001): Fördjupad utredning av vattentäkter vid Ignaberga samhälle och Ignaberga kalkbruk för konsekvensklassning. Vattendom för brunnar: Dom meddelad 1998-12-30 av vattendomstolen i Växjö Skyddsområdet: PM 2002-06-06 angående skyddsområde för Hässleholms kommuns grundvattentäkt på Kristianstadsslätten. Hässleholms vatten. 2004-11-11 Hässleholms kommun Överföringsledning till Vinslöv. Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo). GF Konsult AB. 2006-11-02 Länsstyrelsen. Fastställande av skyddsföreskrifter för grundvattentäkt vid Ignaberga, Hässleholms kommun. Skyddsföreskrifterna har ändrats genom beslut 2010-04-21. Ändringen innebär att tidigare reglering av utsläpp av vägdagvatten har ersatts med en tillståndsplikt för användning av vägsalt inom inre och yttre skyddszon. 2008-04-10 Naturvårdsverket. Yttrande i fråga om vattenskyddsområde Ignaberga, Hässleholms kommun. Riksintresset kalkstensfyndigheten i Ignaberga i Hässleholms kommun: 2002-11-25 SGU Detaljavgränsning av riksintresse enligt miljöbalken. Utredningarnas resultat ledde till att Vägverket upprättade en förslagshandling förstudie (WSP) som upprättades 2008-09-12. Med denna som grund beslutade länsstyrelsen, 2009-06-17 att verksamheten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vägverket Region Skåne (VSK) tog därefter ställning till objektets fortsatta inriktning. Beslutshandling förstudie är daterad 2009-09- 04. 11

VSK har beslutat att lämplig åtgärd för skydd av grundvattentäkten är att följa förstudiens förslag (WSP 2008-09-12) dvs anläggande av täta diken med uppsamling av dagvatten, fördröjningsmagasin och bortledning av dagvattnet utanför skyddsområdet. Alternativ att skydda delar av grundvattentäkten med skyddsräcken och kantsten. Upprättandet av arbetsplanen har föregåtts av samråd (se vidare avsnitt Samrådsredogörelse på sidan 24). Efter genomförda samråd upprättades miljökonsekvensbeskrivningen som godkändes av länsstyrelsen 2010-10-01 Vägförslaget Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen omfattar skyddsåtgärder på delsträckor längs väg 21, 23 och 2010 och åtgärder i nära anslutning till dessa. Delsträcka 1 löper längs väg 23 strax öster om Hässleholm och sträckan som är aktuell för vattenskyddsåtgärder är cirka 830 meter lång. Delsträcka 2 löper längs väg 21 strax norr om trafikplats Ignaberga och vattenskydd planeras längs en sträcka av cirka 1500 meter. Slutligen ska vattenskydd längs en sträcka av cirka 520 meter byggas längs väg 2010 strax väster om Vinslöv. Se vidare karta på sidan 9. Åtgärderna innebär att räcken och kantstöd sätts längs båda sidorna av delsträcka 1 och södra vägsidan av delsträcka 4. Därutöver byggs täta diken båda sidorna av delsträcka 2 samt längs norra sidan av delsträcka 4. Längs samtliga sträckor omhändertas vägdagvattnet med ledningssystem och fördröjningsmagasin. Arbetsplanens syfte är att väghållaren ska erhålla vägrätt för att få utföra föreslagna åtgärder. En avgränsning av arbetsplanen har gjorts utifrån resultatet från Förstudie Vattenskydd, Ignaberga och utifrån inledande samråd med Länsstyrelsen. Därutöver har kompletterande geotekniska och hydrogeologiska utredningar utförts i samband med framtagande av arbetsplanen. Trafik Syftet med projektet är att se över vilka lämpliga skyddsåtgärder som kan vidtas för att säkerställa ett fullgott grundvattenskydd. Inom detta ryms att se över hur olycksrisker kan minskas samt, i synnerhet, hur konsekvenserna av en eventuell olycka kan minimeras. Inom detta är trafiksäkerhet centralt. De aktuella grundvattenskyddsåtgärderna i form av vägräcke och kantstöd respektive täta diken på och längs med aktuella vägsträckor bedöms inte påverka trafikmängderna på vägarna. Några andra åtgärder riktade för att förändra för motorburen trafik är inte aktuellt inom föreliggande arbetsplan. 12

Gång- och cykeltrafik Inga åtgärder riktade till gående eller cyklister. På Lommarpsvägen byts det befintliga räcket som står mellan gc-bana och vägen mot ett vägräcke med högre kapacitet. Val av typsektioner På väg 21 förändras vägens typsektion i avseende dikesutformning och att ömse sidor om vägen breddas 0,5 m. Sidoområdestyp är typ B. Uppbyggnaden av diket görs med ett lager av tät lera på 0,5 m och ett överliggande skyddslager på 0,5 m. För att säkerställa att tätskiktet blir tillräckligt läggs en tät duk i förstärkningslagret och ut i diket med ett överlapp mellan duken och underliggande lager av lera. För att få in duken i överbyggnaden breddas väg 21 på ömse sidor med 0,5 m. Detta för att befintlig överbyggnad inte ska behöva rivas upp. Säkerhetszonen på väg 21 är 10 m. Befintlig målning ändras inte. Längs väg 23 sätts vägräcke och kantstöd samt omhändertagande av vägdagvatten och eventuella föroreningar med hjälp av brunnar och ledningsnät. På väg 2010 kommer det upprättas täta diken utmed norra sidan. Utformningen görs enligt samma principer som längs med väg 21. Längs södra sidan och den befintliga GC-banan sätts ett kantstöd ut mot åkerkanten. Det befintliga vägräcket byts mot ett med högre kapacitet för att säkerställa att fordon hålls på körbanan. Brunnar och ledningsnät tar hand om vägdagvattnet och eventuella föroreningar. Väggeometri Inga åtgärder utförs för att förändra den befintliga vägens geometri, varken plan eller profil. Emellertid säkerställs det att de täta dikena får rätt lutning mot fördröjningsmagasin. Landskaps- respektive tätortsanpassning och miljöskyddsåtgärder Anpassningen av vattenskyddsåtgärderna till omgivningen har skett genom några principer som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen under kapitlet Gestaltningsprinciper. Gestaltningsprinciperna behandlar generella riktlinjer och samt mer specifika principer vid utformning av dagvattendammen, slänter, val av räcke samt placering av skyltar. Trafikregleringar Några nya trafikregleringar är inte aktuellt inom projektet. Belysning Ingen belysning planeras utmed aktuella vägsträckor. Brokonstruktioner (konstbyggnader) Några brokonstruktioner är inte aktuella på platserna. Däremot kan trummor behöva förändras. 13

Ledningar och avvattning En teknisk P M, vägavvattning och ledningar är framtagen för objektet. Denna tar upp principer för avvattning efter ombyggnad. För att skydda grundvattnet mot föroreningar från vägen ordnas täta diken eller kantsten som samlar upp vattnet med eventuella föroreningar och leder det via dagvattenbrunnar till ett fördröjningsmagasin med oljeavskiljning och avstängningsmöjlighet. Vattnet leds sedan vidare till dike/vattendrag. Avledningen är inte möjlig att genomföra utanför skyddsområdet. Fördröjningsmagasinet förses med tät duk i botten. Befintliga dagvatten-, spillvatten- och vattenledningar finns i de olika deolområdena. Se PM, vägavvattning och ledningar. Befintliga el-ledningar finns i arbetsområdet. El-ledningarna kan eventuellt behöva läggas om. Omfattning av eventuellt befintliga åkerdräneringar kommer att inventeras noggrant och förslag på omläggningar upprättas under detaljprojekteringsskedet. Vattenfrågor Geoteknisk och hydrologisk undersökning är gjord längs delsträcka 3 för att vidare utreda förutsättningarna för olika åtgärder. Samtliga uttagsbrunnar för Ignaberga vattentäkt ligger längs väg 21 samt väg 1901. Brunnarnas läge presenteras översiktligt i figuren på nästa sida. 14

Kartan redovisar ungefärligt läge för de kommunala uttagsbrunnarna. Mörkblå yta illustrerar inre skyddszon och ljusblåyta redovisar yttre skyddszon. Geoteknik och grundvatten En geoteknisk undersökning har utförts för objektet. Undersökningen har omfattat provtagning, sondering och installation av grundvattenrör i sammanlagt 19 undersökningspunkter fördelade över de 4 olika delsträckorna. Läge för punkterna samt resultaten av undersökningarna och avläsningar i observationsrören redovisas i Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo. Geologiskt så utgörs aktuellt område för alla delsträckor av moränmark av sandmorän som, inom stora delar av området överlagras av glaciala eller postglaciala sediment av, i huvudsak, sand- och grussediment. Inom delsträckorna 1 och 2 visar provtagningarna på sand- och grussediment ner till undersökt djup om 2,5 4,0 m. Sedimenten är finkorniga i ytan och blir generellt grövre mot djupet. Ytlagren utgörs mestadels av sand vilken övergåt till stenig grusig sand med ökat djup. Mulljorden är sandig och 0,2 0,3 m mäktig i 15

undersökningspunkterna inom delsträcka 1 samt mellan 0,3 0,7 m mäktig inom delsträcka 2. Inom delsträcka 3 överlagras sandmoränen av mellan 0 och >4,0 m sandiga sediment. Inom den nordvästra delen är mulljorden sandig och 0,2 0,3 m mäktig i undersökningspunkterna medan det inom den sydöstra delen av delsträckan förekommer mellan 0,8 och 1,6 m mulljord och torv överst. I de två jord-bergsonderingarna som utförts har berget noterats inom den nordvästra delen på 13,3 m djup under markytan (nivå +34,2) respektive på 17,2 m djup (nivå +20,5) inom den sydöstra delen. Berggrunden förväntas vara kritberggrund. Inom delsträcka 4 visar provtagningarna intill befintlig damm vid Bymöllan på sand- och siltsediment ner till undersökt djup om 3,0 m. Mulljorden överst är sandig och drygt 0,3 m mäktig i undersökningspunkterna. Utmed vägarna 2010 och 2003 går vägarna ställvis på bank med branta slänter mot omgivande mark. Detta gäller framför allt utmed vägarnas södra sidor. Vid de mätningar som utförts längs delsträcka 3 under juni månad 2010 har trycknivån för grundvattnet i bergakviferen varierat mellan 0,9 och 2,2 meter under markytan medan grundvattenytan i jordlagren varierar mellan 1,0 och 2,1 meter under markytan. Under mätperioden var den maximala variationen i ett enskilt rör 0,77 meter i berg och 0,27 meter i jordlagren. Vid andra årstider kan grundvattennivån vara högre. Perioder med uppåtriktade grundvattentryck förekommer, dvs. grundvattnets trycknivå i det undre magasinet är högre än grundvattenytan i det övre magasinet och en uppåtriktad gradient skapas. Tidvis är dock förhållandena de omvända. Inventering av befintliga enskilda brunnar är inte motiverat med avseende på föreslagen ombyggnad. Uppföljning av åtgärder och konsekvenser När åtgärderna har genomförts skall instruktioner för drift och underhåll upprättas av Trafikverket. I instruktionerna skall kartor och ritningar finnas där utbredning och funktion av vattenskyddsåtgärden framgår. Räddningstjänsten skall informeras om vattenskyddsåtgärderna så att beredskapen kan förbättras. Räddningstjänsten bör sedan, i samförstånd med Trafikverket och driftentreprenör, ta fram larminstruktioner där det enkelt framgår vad som ska göras vid en olycka med utsläpp. Väghållningsansvar för allmänna vägar Någon indragning eller förändring av de allmänna vägarna i objektet är inte aktuell. Inom det aktuella området är, för statens räkning, enbart Trafikverket region Syd allmän väghållare. Arbetsplanen föreslår ingen förändring av allmän väg till enskild väg eller vice versa. 16

Konsekvenser av den föreslagna vägen Trafik och trafikanter Trafikmängder De föreslagna åtgärderna förutsätts inte påverka trafikflödena på vägarna. Framkomlighet, restid De föreslagna åtgärderna förutsätts inte påverka framkomligheten eller restiden på vägsträckorna. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten kommer i viss mån förbättras utmed några av vägsträckorna som följd av vattenskyddsåtgärderna. Detta gäller främst på platser där vägräcke upprättas. Komfort, kontinuitet De föreslagna åtgärderna förutsätts inte påverka komforten på berörda vägsträckor. Trafikantupplevelser och trafikservice Under arbetsplanearbetet har gestaltningsprinciper diskuterats för att åstadkomma en så naturlig och självklar koppling mellan väg och landskap som möjligt. Eftersom det primära är att åstadkomma ett grundvattenskydd har arbetet koncentrerats kring släntutformning och materialval i vägområdet. För att nå erforderligt grundvattenskydd upprättas täta diken och/eller vägräcke och kantstöd på och utmed vägsträckorna. Åtgärderna med vägräcke kan i viss mån utgöra hinder i landskapet men omfattningen kan ses som begränsad. Täta diken utgör inga hinder i landskapet utan kan ses som en integrerad del inom vägområdet. Drift- och fordonskostnader Driftkostnaderna kan komma att öka något genom att nya, något större, diken anläggs liksom att vägräcke och kantstöd upprättas. Vägräcken och kantstöd kan komma att behöva bytas ut och eller justeras. I synnerhet kan detta bli påtagligt vid vinterväghållning. De täta dikena ska skötas utifrån andra direktiv än tidigare men fortfarande handlar det om sedvanligt drift och underhåll. Viss extra försiktighet kan vara nödvändigt då det ligger en tät duk i väg- och dikeskonstruktionen. Några ökade fordonskostnader är inte aktuellt. Markanvändning och miljö Till arbetsplanen är en MKB, daterad 2010-09-14, upprättad som beskriver miljöpåverkan och de hänsynstaganden och andra miljöåtgärder som ska utföras. Nedan följer en sammanfattning. Människors hälsa Buller De föreslagna åtgärderna förutsätts inte påverka bullersituationen. Luftföroreningar De föreslagna åtgärderna förutsätts inte påverka luftföroreningarna. 17

Barriäreffekt Delsträcka 1 Vägsträckan har i dagsläget på vissa avsnitt sidoräcke, dock kommer de nya sidoräckena vara av klass H2 dvs något grövre. Sidoräckena medför även att man inte kan passera över vägen överallt. Alla befintliga utfarter behålls och det finns även en planskild gc-väg strax söder om Röingevägen. Delsträcka 2 Inga utfarter påverkas av vattenskyddsåtgärderna. I norra delen av utredningsområdet kommer sidoräcken att uppföras vilket hindrar möjligheten att passera vägen på andra ställen än där öppningar finns. I södra delen utförs vattenskyddsåtgärder i form av täta diken vilket inte kommer att påverka möjligheten att korsa väg 21. Delsträcka 4 Sidoräcke finns redan på delar av Lommarpsvägen. De nya sidoräckena kommer att utföras i klass H2 vilket är något grövre än befintliga räcken, den visuella skillnaden som det nya räcket ger bedöms som liten. Vattenskyddsåtgärderna i form av täta diken och uppdämning av befintligt dike påverkar Lommarpsvägens barriäreffekt. Vibrationer Några fastigheter ligger nära befintlig väg. Under ombyggnadstiden kan risk för vibrationer föreligga. Bedömning får göras vid varje fastighet i nästa skede samt också bedöma om särskilda krav föreligger vid anläggandet. Rekreation och friluftsliv Rekreationen och friluftslivet kommer inte att påverkas i någon större grad av vattenskyddsåtgärderna. På flera av delsträckorna finns ingen rekreation då vägarna passerar genom jordbruksmark. Vattenskyddsåtgärder i form av täta diken hindrar inte möjligheten att korsa en väg. Det är först när sidoräcken uppförs på nya sträckor som vägens som eventuellt friluftsliv som behöver korsa vägen kommer att påverkas. Trygghet I och med byggnation av täta diken och uppsättning av nya räcken ökar trafiksäkerheten vilket leder till en ökad trygghet för fordonstrafikanter. Någon förändring för oskyddade trafikanter uppkommer dock inte. Livskvalitet Någon förändring gentemot dagens situation bedöms inte uppkomma. Natur- och kulturmiljö Naturmiljö Delsträcka 1 Inga naturvärden bedöms påverkas av vattenskyddsåtgärderna. Delsträcka 2 Tre generella biotopskydd (två stenmurar och ett dike) kommer att beröras vid utförandet av täta diken. Delsträcka 4 Delar av vattenskyddsåtgärderna utförs inom Vinneås strandskydd. Vidare har diket som dämmes upp ett generellt biotopskydd. Slutligen kommer föreslagna 18

åtgärder att delvis utföras i södra delen av Lommarsphägnet som Hässleholms kommun har pekat ut i sitt Naturvårdsprogram. Kulturmiljö Delsträcka 1 Arbetsplanen berör den särskilt värdefulla kulturmiljön Hässleholm ligger utmed västra sidan av väg 23. Områdets värdekärnor berörs inte av vattenskyddsåtgärderna. Av de fornlämningar som ligger utmed väg 23 kan bevakningsobjektet Storby 108:1 komma att beröras av den nya dagvattendammen. Delsträcka 2 Inga utpekade kulturmiljöer eller kända fornlämningar berörs av arbetsplanen. Delsträcka 4 Tre kända fornlämningar berörs av vattenskyddsåtgärderna varav en redan är undersökt och borttagen. De övriga två är en övrig kulturhistorisk lämning respektive en fast fornlämning. Landskapet Påverkan kommer att vara lokal eftersom vägen redan finns som en struktur i landskapet. På de delsträckor som kantas av skog och täta diken skall utföras kommer vägrummet att upplevas som bredare/mer öppet efter utförandet av täta diken. På vägsträckor där nya sidoräcken i kombination med kantsten uppförs kommer vägen att upplevas som mer avgränsad mot landskapet. På delsträcka 2 är motvallar aktuellt vid utförandet av täta diken vilket medför att vägen tydligare avgränsas mot omkringliggande landskap. Se vidare MKB kap. 7.1. Mark- och vattenföroreningar Det finns inga identifierade områden med markföroreningar. Påverkan under byggtiden Under byggtiden kommer både människor och natur att påverkas av byggarbetena genom buller och de eventuella vibrationer och luftföroreningar som byggnadsarbeten och transporter av material medför. Yta för upplag, arbetsbodar och uppställning av fordon krävs utanför inre vattenskyddszon. Tillfällig vägrätt krävs vid utförandet av dagvattendammarna på respektive delsträcka. På delsträcka 1 kommer ett körfält vara avstängt under byggtiden för att underlätta utförandet av vattenskyddsåtgärderna. Yta för upplag, arbetsbodar och uppställning av fordon krävs utanför inre vattenskyddszon. På delsträcka 2 kommer ett körfält på väg 21 vara avstängt under byggtiden för att underlätta utförandet av vattenskyddsåtgärderna. Då berörd sträcka är utförd med mittvajeräcke leder detta till att en körriktning på väg 21 omleds via Kristianstadsvägen och väg 23. Även på delsträcka 4 kommer ett körfält på vägen vara avstängt under byggtiden för att underlätta utförandet av vattenskyddsåtgärderna. Då Lommarpsvägen är relativt smal medför detta att trafikljus kommer att krävas under byggtiden. 19

Riksintressen Inom utredningsområdena finns riksintresse för väg och riksintresse för järnväg. Hushållning med naturresurser Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt Föreslagna vattenskyddsåtgärder kommer att ta jordbruks- och skogsmark i anspråk. Breddningen försvårar inte brukningen av marken. Vägdagvattnet samlas i diken och fördröjs, från dikena rinner vattnet ut i befintliga system i öppna diken och trummor. Material, råvaror och energi Massbalansering eftersträvas inom projektet. Det som behöver tillföras projektet är: tät lermorän, gummi/plastduk för tätning av dagvattendamm/täta diken, ny asfalt, krossmaterial, räcken i metall och kantstöd i betong. Tjärasfaltsprov kommer att tas på befintlig väg. Visar proverna att ingen tjärasfalt finns kan uppriven asfalt återanvändas i projektet. Delsträcka 1 Vattenskyddsåtgärderna på delsträcka 1 medför ett massöverskott från utförandet av dagvattendammen. Massöverskottet kan användas för att täcka underskott på sträcka 2. Delsträcka 2 På delsträcka 2 blir det troligen ett underskott av massor då motvall behöver tillskapas utmed det täta dikena. De tre nya dagvattendammarna ger ett visst massöverskott, men massorna bedöms inte täcka behovet av massor för motvall. Underskottet kan täckas av överskott från sträcka 1. Delsträcka 4 På delsträcka 4 blir det ett underkott av massor pga den bank som krävs för de täta dikena utmed hela norra sidan. Massorna från den nya dagvattendammen/dämningen av befintligt dike bedöms inte täcka behovet av massor för banken. Massbehovet kan täckas av massöverskott från delsträcka 3. 20

Kommunala planer Hässleholm kommuns översiktsplan antogs 2007. I översiktsplanen framgår det att tillgången till grundvatten i kommunen är god. Översiktsplanen slår fast att kommunen ska värna om grusåsarna i kommunen som är viktiga för att behålla en hög kvalitet på grundvattnet. Vidare kan det utläsas ur översiktsplanen att Ignaberga - Hässleholm är kommunens största och idag viktigaste vattentäktsområde och att vattentäkten delas med Kristianstad kommun. Hässleholms kommun har även tagit fram en översiktsplan för Vinslövs tätort (antagen 2005) där ett område som berörs av delsträcka 4 är utpekat som tätortsnära natur som bör utvecklas. Hässleholm kommun har ett Naturvårdsprogram som antogs 2005. Lommarpshägnet är utpekat som ett område med värdeklass 1. Vidare berörs arbetsplanen av storområdet Nävlingeåsens nordsluttning Vinne å. Hässleholms kommun har inget Kulturmiljöprogram. Inga detaljplaner berörs av arbetsplanen. Markåtkomst Fastställelse Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare inkomma med anmärkningar mot planen. De anmärkningar som inkommer sammanställs och kommenteras i en promemoria som upprättas då utställelsetiden är slut. De inkomna anmärkningarna kan föranleda att Trafikverket anser att arbetsplanen måste revideras. En revidering genomförs och de sakägare som berörs av denna kontaktas och får ta del av ändringen. Arbetsplanen samt det upprättade utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter överlämnas arbetsplanen till Trafikverket i Borlänge med begäran om fastställelse. Fastställelseprövningen genomförs vid Trafikverket i Borlänge och inleds alltid med att de som anmärkt mot arbetsplanen ges möjlighet att ta del av det upprättade utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan fastställelsebeslut fattas, om planen uppfyller väglagens krav. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till Regeringen. Om ingen överklagar vinner arbetsplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om överklagandet skall avslås eller om arbetsplanen skall återsändas till Trafikverket för omarbetning. Om ovan sagda står att läsa i 17-18 väglagen och 30-36 vägkungörelsen. 21

Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan omfattar förutom själva vägen utrymme för vägdiken, omgrävning av befintliga diken, slänter, dagvattensmagasin och ledningsdragning. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om två meter i skog och en halv meter på öppen mark. På planritningarna har det vägområde som erfordras för vägen markerats med punktstreckad linje. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg kan antingen vara med vägrätt, utan vägrätt eller med inskränkt vägrätt. I denna arbetsplan omfattar nytt vägområde för allmän väg cirka 36 790 m 2. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att Trafikverket tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad och fastställd arbetsplan eller genom frivillig vägrättsupplåtelse. Vägrätten ger Trafikverket rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Trafikverket får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består. Trafikverket får även tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas av marken. Vägrätt upphör när vägen dras in. I denna arbetsplan omfattar nytt vägområde med vägrätt för allmän väg cirka 31 730 m 2. Vägområde för allmän väg utan vägrätt Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Marken tas, för avsett ändamål, i anspråk av kommunen genom fastighetsbildning. Kommunen tillhandahåller denna mark för vägen. Om detta står att läsa i 33 väglagen. Vägområde utan allmän vägrätt förekommer inte inom arbetsplanen. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I denna arbetsplan omfattar nytt vägområde med inskränkt vägrätt för allmän väg cirka 5 100 m 2. Vägområde för enskild väg utan vägrätt Vägområde för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via marklösenförhandlingar och anläggningsförrättning i Lantmäteriets försorg. Område med tillfällig nyttjanderätt Arbetsplanen föreslår att cirka 1 100 m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden har markerats på planritningarna. Områdena kommer att användas som transportväg och uppställningsyta under byggskedet. Nyttjanderätten gäller under byggtiden. Vid återlämnandet kommer ianspråktagen mark att återställas. 22

Kostnader och finansiering Kostnader Kalkylerad totalkostnad för objektet i 2009 års prisnivå är ca 25,8 Mkr. Kostnaden fördelar sig på de olika delsträckorna enligt följande; 6,6 Mkr för delsträcka 1, 14,7 Mkr för delsträcka 2 och 4,5 Mkr för delsträcka 4. Se även kostnadsberäkning under flik 6. Finansiering Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-2015. Anläggningsarbetena planeras att börja under våren 2011. Genomförande 2010 -okt till arbetsplanen bifogas en godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 2010-nov 2010-nov 2010-feb förfrågningsunderlag påbörjas arbetsplanen ställs ut färdigt förfrågningsunderlag 2011- mars. upphandlingsförfarande 2011-mars. 2011-april 2011-april arbetsplanen fastställs arbetsplanen vinner laga kraft möjlig byggstart 2011 sept (ÖFT) slutbesiktning av entreprenadarbetena Bygghandling I bygghandlingen sker fortsatt projektering av åtgärder/förslag föreslagna i arbetsplanen. Detaljlösningar på fördröjningsmagasin och överbyggnadsbeskrivning är några moment som kommer i bygghandlingen. Dispenser och tillstånd Dispens krävs för intrång i strandskyddsområde för Vinne å. Likaså behöver dispensansökningar upprättas för påverkan på de biotopskyddade områdena längs delsträcka 2-4. En dispensansökan för påverkan på fasta fornlämningar kommer också att lämnas in. Produktion Trafikföringen under byggtiden kommer att regleras med hjälp av Trafikverkets godkända trafikanordningsplaner som entreprenören tar fram. Framkomligheten kan komma att vara begränsad under anläggningstiden. Kontroll och uppföljning Under bygghandlingsskedet genomförs inventering av åkerdränering. Berörda ledningar mäts in i plan och höjd. 23

I byggskedet utförs egenkontroll och dokumentation för att säkerställa tätheten på utförda tätskikt. Efter genomförd åtgärd upprättas driftsinstruktioner och information om vattenskyddsåtgärderna lämnas till Räddningstjänsten för att inarbetas i deras beredskap. Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar m. m. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter, och gemensamhetsanläggningar som berörs av markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet samt samebyar och sametinget. Samrådsredogörelse Utökat samråd enligt miljöbalken i arbetsplaneskedet har genomförts under våren 2010. Samråd med berörda sakägare hölls genom markägarsammanträdet den 5:e maj 2010 i Vinslövs bygdegård, Vinslöv. Protokoll från mötet är bilagd arbetsplanen. Några av de punkter som togs upp på markägarsammanträdet rörde utformningen och omfattningen av vattenskyddsåtgärderna samt vart vattnet från dagvattendammarna kommer att släppas ut. Vidare ställdes frågor angående eventuell samordning med Svenska kraftnät och brobygget i Lommarp. Samråd med länsstyrelsen i Skåne hölls den 23:e mars 2010. Ett fördjupat samråd med länsstyrelsen rörande vattenfrågor genomfördes 23:e mars 2010. Länsstyrelsen förespråkar täta diken framför räcke i kombination med kantsten. Under samråden har synpunkter på förslaget framfört och redovisas i arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 24

Underlagsmaterial Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se Förstudie Vattenskydd Ignaberga, WSP, 2008-09-12 Kristianstad 2010-10-27 Per Pettersson Projektledare, Trafikverket 25

Trafikverket, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se