Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Rapporten är framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö, januari 2013. För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se
Förskola för barnens skull Denna rapport är framtagen för att belysa vikten av en hög kvalitet på förskolornas verksamhet, samt för att redovisa Vänsterpartiets ambition med Malmös förskolor. Vi i Vänsterpartiet vill att utbildningssystemet ska verka för att utjämna klass- och könsskillnader. För att detta ska kunna ske är förskolans roll avgörande. I förskolan läggs grunden till det gemensamma lärandet. Förskolan är första steget i barnens utbildning, grunden är alltid viktig och därför är kvalitetsfrågorna i förskolan viktiga för Vänsterpartiet. I Malmö pågår en stor förskoleutbyggnad eftersom det föds många barn. Både utbyggnad och innehåll är viktiga för att erbjuda en bra förskola för alla barn! Fakta Malmös förskolor I tabellen redovisas statistik för Malmös förskolor, samt en jämförelse med riksgenomsnittet, Stockholm och Göteborg. Malmö Kommunala Privata Riket Stockholm Göteborg 315 (944) 244 (809) 71 (135) -- (28 111) -- (3 204) -- (1 490) Antal förskolor (avdelningar) Antal barn 16 731 86 % 14 % 472 161 (81 % + 19 %) 47 636 (65 % + 35 %) 26 219 (83 % + 17 %) Antal barn per 17.7 17.7 17.7 16.8 14.9 17.6 avdelning Antal barn per 5.1 5.1 5.3 5.3 4.9 5.2 årsanställd Andel anställda 50 % 51 % 41 % 54 % 38 % 56 % med pedagogisk högskoleutbildning Annat modersmål i 47 % -- -- 20 % 33 % 29 % % Får 42 % -- -- 39 % 67 % 9 % modersmålsstöd Antal inskrivna 246 -- -- 2 888 78 64 barn med OB-tider Statistiken är hämtad från Skolverkets 1 senaste statistiska uppgifter. Förskolans historia Förskolan har en långvarig tradition i den offentliga svenska välfärdspolitiken. I Barnstugeutredningen 2 (1972) fanns ett tydligt synsätt att förskolan skulle vara en institution för att förändra de sociala villkoren i samhället. Förskolans utbyggnad skulle ses som ett steg i jämställdhetssträvandena i samhället, kvinnor skulle kunna arbeta även när de fött barn. Då fanns det dessutom ett stort arbetskraftsbehov i Sverige som också var ett starkt argument att bygga ut barnomsorgen. Vidare sågs förskolan som en institution för att stödja barn som levde i en socialt utsatt situation. 1998 när Läroplan för förskolan 3 infördes och 1 Skolverket. Statistik hämtad från: http://www.skolverket.se 2 Barnstugeutredningen (1972). Betänkande av 1968 års barnstugeutredning SOU 1972:26. Förskolan 1. Stockholm: Socialdepartementet. 3 Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet. 2
ansvaret flyttades från socialdepartementet till utbildningsdepartementet var det en tydlig signal att förskolan numera har en viktig roll i det svenska utbildningssystemet. En stor spännvidd finns när det gäller uppfattningar kring förskolan, allt från de som ser förskolan som ett nödvändigt ont för att föräldrarna ska kunna arbeta, till de som ser förskolan som en mycket viktig länk i utbildningssystemet. Den officiella utvecklingen har gått mot att förskolan ses som en del av utbildningssystemet, inte minst genom införandet av en läroplan för förskolan, med detta signalerar samhället förskolans utbildningspolitiska betydelse. Dock används föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden som urvalskriterium i vissa sammanhang. Enligt lagen har barn till föräldralediga och arbetslösa bara rätt till 15 timmar per vecka i förskolan. Det har under flera årtionden pågått en kamp mellan förskolans två perspektiv, dels som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument och dels som en pedagogisk institution. Det pedagogiska synsättet på förskolan dominerar idag. Skatt för ökad välfärd En måttstock på hur stor välfärd och hur stor inkomstutjämning vi har i landet är det totala skatteuttaget. Detta har sjunkigt kraftigt på senare år. 1989 var det samlade skatteuttaget 56.5 % av BNP. 2010 hade det sjunkit till 45.8 % av BNP (Källa: SCB). Om skatteuttaget varit detsamma hade vi haft 350 miljarder mer idag till välfärden. Under de borgerliga regeringarna sedan 2006 har skatten sänkts med över 100 miljarder. Varenda krona i skattesänkning har inneburit att välfärdstjänsterna har fått minskade resurser. De stora skattesänkningarna i Sverige har inneburit att förskolans kvalitet har rasat, genom minskad personaltätheten och ökat antal barn i grupperna under motsvarande tidsperiod. 1990 hade förskolan 4,4 barn per heltidsanställd pedagog, 20 år senare var den siffran 5,3. Under samma period har barngruppernas genomsnittliga storlek ökat från 13,8 barn till 16,8. Vänsterpartiet arbetar för mer resurser till förskolan för att minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten. För Vänsterpartiet är det en anledning till att vi driver på för en kommunal skattehöjning för att stärka förskolans kvalitet. I Malmö stads budget 2013 genomförs en skattehöjning på 10 öre som ska gå till kvalitetshöjning inom för- och grundskolan. Detta ser vi i Vänsterpartiet som ett bra första steg, men det behövs ytterligare mer resurser för att komma upp i den nivå som förskolan hade för 20 år sedan. I Malmö stads budget innebär varje 10-örig skattehöjning en ökad inkomst med ungefär 50 miljoner kronor. Det motsvarar drygt 120 tjänster i Malmös förskolor. Förskolan är grunden Färre barn i grupperna Alla barn oavsett bakgrund ska erbjudas en bra utbildning, men för de som kommer från studieovana hem har förskolan och skolan ett särskilt ansvar för att dessa ska få samma möjligheter som andra barn. Forskning visar att förskolan är en viktig faktor för att utjämna skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund, men forskning visar att det krävs en förskola med hög 3
kvalitet för att göra skillnad. En förskola där barngrupperna inte är för stora, där de vuxna kan se alla barn och möta deras behov. Det är också viktigt med en hög personaltäthet. Barngruppernas storlek och personaltätheten är två olika kvalitetsmått. Det går inte att bara se till det ena. Färre barn i grupperna gynnar de barn som behöver extra stimulans och mer stöd. Detta kan inte tillgodoses på samma sätt i barngrupper med fler barn men med samma personaltäthet. Därför är barngruppernas storlek en viktig kvalitetsfråga. Ett barn, en plats Det är en kvalitetsförbättring om alla barn har rätt till sin egen plats istället för att dela plats. Forskning visar att ska förskolan göra skillnad för barn från studieovana hem, krävs en kontinuitet. Korta dagar eller varannan dag på förskolan är inte tillräcklig kontinuitet. Rätten till en egen förskoleplats för alla barn är alltså en fråga om att vilja utjämna klasskillnader i samhället. Alla barn ska dessutom ha rätt till en plats när föräldrarna så önskar, utbyggnaden måste öka. Vänsterpartiet har drivit på för att barn till arbetslösa nu i Malmö har rätt till förskola 30 timmar i veckan och vill att även barn till föräldralediga ska få den rätten. För Vänsterpartiet är frågan att alla barn ska ha en egen plats viktig. I den politiska överenskommelsen för denna mandatperiod finns löftet att genomföra 30-timmars förskola även för barn till föräldrar som är föräldralediga med småsyskon. Gratis förskola Staten införde 2000 både allmän förskola och en maxtaxa 4. Detta var två viktiga reformer för att skapa en förskola för alla. Men det räcker inte, ska förskolan verkligen vara för alla kräver Vänsterpartiet dessutom att förskolan ska vara helt avgiftsfri. I Malmö har vi uppnått ett delmål med de mer progressiva avgifter som införts. Genom att sänka de totala förskoleavgifterna med 10 miljoner som istället finansieras med skattemedel har vi kunnat göra förskoleavgifterna mer progressiva. Detta innebär att familjer med låga inkomster fått sänkt eller ingen förskoleavgift alls. Föräldrarna till var fjärde förskolebarn betalar idag ingen avgift i Malmö. Genuspedagogik Vänsterpartiet har i Malmö drivit på för genuspedagogik i förskolan. Nu satsar Malmö stad mer än 3.5 miljoner årligen på att utveckla det genuspedagogiska arbetet. I förskolan ska inte barnen tilldelas speciella roller utifrån kön, utan barnen ska få utvecklas som egna individer fria från stereotypa mallar. Olika familjer ser olika ut och detta ska avspegla sig i förskolans verksamhet, genom ett aktivt arbete för att visa upp andra familjeformer än den traditionella kärnfamiljen. Låt alla språken blomma Hälften av Malmös förskolebarn har ett annat modersmål än svenska. För utveckla en aktiv flerspråkighet krävs att modersmålsstödet stärks redan i förskolan. Antalet flerspråkiga pedagoger behöver ökas i förskolorna för att 4 Regeringen (2000). Proposition 1999/2000:129, Maxtaxa och allmän förskola m.m. Stockholm: Regeringskansliet. 4
barnen ska få en daglig kontakt med båda sina språk. Modersmålet stärker identiteten och ger goda förutsättningar för att lära det svenska språket såväl som andra färdigheter. Flerspråkighet är en stor tillgång och utvecklas bäst i unga år. För Vänsterpartiet är det viktigt att vi har välutbildade modersmålslärare som kan ge förskolebarnen stöd i deras språkutveckling. I Malmö stads budget avsätter vi 30 miljoner i en särskild satsning till skola och förskola, där språkutveckling på svenska såväl som på modersmålen är viktiga delar. Det handlar om att arbeta språkutvecklande i alla pedagogiska situationer samt att stödja en flerspråkig utveckling. En förskola fri från diskriminering Alla barn samt deras historia och livsvillkor ska synliggöras och respekteras i Malmös förskolor. Malmös förskolor ska arbeta mot all form av diskriminering. Kunskap om familjers olika levnadsvillkor är mycket viktiga för personal som arbetar inom förskolan. Föräldrar ska mötas med respekt och utgångspunkten är att alla agerar för barnens bästa. Förskolan ska enligt läroplanen vara en social och kulturell mötesplats. Det kräver ett interkulturellt förhållningssätt där inte barn diskrimineras utifrån en annan kultur än majoritetens. Förskola när det behövs Många föräldrar arbetar obekväm arbetstid, kvällar och helger. För att ge alla barn möjlighet att gå i en förskola krävs att det finns förskolor som är öppna när föräldrarna arbetar. För Vänsterpartiet är detta en viktig fråga. I Malmö har vi numera både utökade öppettider på kvällar och helger, som en nattöppen förskola. Detta gör det möjligt för föräldrar som har dessa arbetstider att få en bra och trygg förskola för sina barn samtidigt som deras barn får tillgång till förskolans pedagogiska verksamhet. Föräldrainflytande Alla föräldrar ska ges möjlighet till inflytande över förskolornas verksamhet. Det ska vara en självklarhet att förskolans innehåll och verksamhet diskuteras med föräldrar och att föräldrarnas synpunkter tas på allvar. Genom att bygga ett stort förtroende mellan förskola och föräldrar gynnas barnens utveckling på bästa sätt. Det är viktigt att denna dialog sker med stor respekt och att personalen kan möta familjer med en helt annan tradition i det privata än vad man är vana vid. Bra lokaler till alla Det pedagogiska uppdraget i läroplanen kräver att alla barn ges möjlighet till bra lärandemiljöer såväl ute som inne, därför är förskolornas lokaler och utemiljöer betydelsefulla. Detta ställer stora krav på stadsplanering för att alla förskolor ska vara ändamålsenliga. Det ska inte finnas tillfälliga lösningar med låg kvalitet. Utepedagogik ska inte heller vara ett argument för att spara in på lokalkostnader. Alla barn ska garanteras en utvecklande miljö både inom- och utomhus. En hållbar utbyggnad innebär att nya förskolor byggs där barnen bor genom att det skapas ändamålsenliga förskoleområden kopplade till alla bostadsområden i staden. En sådan utbyggnad säkerställer servicen till barnfamiljerna och skapar dessutom förutsättningar för ett långsiktigt pedagogiskt samarbete mellan förskolan och grundskolan. 5
Satsa på personalen För att utveckla förskolan behövs bra arbetsvillkor för förskollärare och barnskötare. Förutom fler anställda och färre barn i grupperna behövs en garanterad planeringstid varje vecka för alla anställda. En förskola med höga ambitioner att förverkliga läroplanen kräver att pedagogerna har planeringstid och får del av vidareutbildning. Det är också viktigt att förskolan har fast anställda vikarier som känner barn och verksamhet, det ger barnen trygghet och verksamheten kontinuitet när vikarier behövs. Förskolan har en viktig roll, som barnen första utbildning, att utveckla kreativitet och nyfikenhet. Lärandet i förskolan ska vara lustfyllt! Resurserna ska fördelas efter behov För att skapa en god kvalitet i verksamheten är det nödvändigt att pengarna till förskolorna i kommunen fördelas på ett sätt som ger största möjliga kvalitet. Malmö är en segregerad stad med olika behov i olika delar av staden. Förskolors olika behov och barns behov av kontinuitet ska vara vägledande vid beslut om fördelningsmodell. Vänsterpartiet i Malmö verkar för att: Barn i förskolan ska möta jämlikhet, solidaritet och demokrati Förskolan erbjuder ett lustfullt lärande Förskolan ska vara avgiftsfri för alla barn Resurserna ska fördelas efter behov Alla barn ska ha rätt till minst sex timmars förskola per dag Personaltätheten på förskolorna ökar Barngrupperna i förskolan ska ha maximalt 15 barn All anställda i förskolan får en garanterad veckoplaneringstid Förskolepersonal erbjuds relevant fortbildning Fasta vikariepooler inrättas Könsskillnader ska motverkas i förskolan, genom en satsning på genuspedagogik HBTQ-perspektivet ska ha naturlig plats i den pedagogiska verksamheten Olika familjeformer ska återspeglas i förskolan Andelen män som arbetar i förskolorna ska öka Antalet flerspråkiga pedagoger i förskolan ska öka Fler anställda ska ha utländsk bakgrund Öka satsningarna på modersmålsträning i förskolan Föräldrar ska ha stort inflytande på förskolans innehåll De kommunala förskolorna ska vara öppna för olika pedagogiska alternativ Barn ska garanteras en utvecklande miljö både inom- och utomhus. 6