Rutin för intern miljörevision



Relevanta dokument
Rutin för intern miljörevision

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Miljöledningsbarometern 2002

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

Rutiner och plan för miljörevisioner

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Rutin för intern revision

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Uppföljning och miljörevision

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

Uppföljning och miljörevision

Beslutande Direktör TK

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Dnr SU Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Inga krav utöver ISO 14001

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

Samma krav gäller som för ISO 14001

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Information om intern miljörevision 11 KS

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

RK 6.2 Organisation och ansvar

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Rutin för säkerställande av kunskap och medvetenhet om miljöpåverkan

Miljöhandlingsplan 2012

Stockholms universitets miljöledningssystem

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/09

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

Rapport från intern miljörevision

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

4.5.4 Revision av miljöledningssystem. Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Revisionsrapport

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2015/8

Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten

Dnr SU Doknr 1

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

OHSAS Av Benny Halldin

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R31 Revisionsrapport F 8 80/06 5 6

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Transkript:

Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all intern miljörevision på Stockholms universitet. Ansvar Den interna miljörevisorn har ansvar utföra miljörevisionen enligt rutin för intern miljörevision och etiska regler för miljörevisor (MIS Miljörevisorer i Sverige) Miljörådet ansvarar för att informera om planerad miljörevision till berörda institutioner (motsvarande) och fastställer den interna miljörevisionsplanen. Miljökoordinator tar fram ett förslag på revisionsplan. Genomförande Krav för att bli intern miljörevisor En intern miljörevisor ska ha genomgått en utbildning i miljörevision och lämpliga fortbildningar samt träning i revisionsteknik. Träning sker i samband med intern miljörevision. Ny miljörevisor går parallellt som observatör med erfaren miljörevisor i 2-3 dagar. Miljörevisorn ska ha kunskap om universitetets verksamhet och känna till hur miljöledningssystemet är uppbyggt och ska fungera. Revisorn ska också veta hur universitet påverkar miljön och kopplingen till miljölagstiftningen. Planering av intern miljörevision Miljörevisionsplanen ska vara treårig och täcka in hela universitetets verksamhet. Varje intern miljörevision behöver inte täcka in alla delar av miljöledningssystemet då revision sker med planerade mellanrum. Information om planerad intern miljörevision ska skickas ut minst 1,5 månad före revisionstillfället till samtliga berörda institutioner (motsvarande). Miljörevisionsplanen ska finnas tillgänglig på Medarbetarwebben. För varje revisionsobjekt utses en revisionsledare av miljökooridnator samt vid behov en eller flera assisterande interna miljörevisorer. De interna miljörevisorerna ska vara opartiska i förhållande till institution (motsvarande) som revideras.

Sida 2 (6) Förberedelse inför miljörevision Miljörevisorerna ska inför varje miljörevisionstillfälle genomföra ett kalibrieringsmöte för att säkerställa att det blir ett så korrekt och enhetlig arbetssätt och bedömning. Miljökoordinator ska sammankalla till möte och meddela vilka institutioner (motsvarande) som ska revideras. Miljörepresentanten är institutionens (motsvarande) kontaktperson för miljöarbetet och bistår miljörevisorn vid förberedelse av revision. Miljörevisorn ska i god tid, cirka tre veckor, innan revisionstillfället kontakta miljörepresentanten och meddela en preliminär dagordning för miljörevisionen samt vilka personer som ska intervjuas på institutionen (motsvarande). Miljörepresentanten bokar tid för revisorns intervju med medarbetare och fastställer det slutgiltiga revisionsprogrammet. Miljörepresentanten och prefekt (motsvarande) ska alltid vara tillgängliga och intervjuas vid den interna miljörevisionen. Även nyckelpersoner såsom data-och systemansvariga, inköp- och upphandlingsansvariga, ansvariga för kemikaliehanteringen och resebeställningar ska medverka. Minst en vecka före den interna miljörevisionen förser miljörepresentanten revisorn med relevanta dokument som ingår i miljöledningssystemet. Dokument som kan vara aktuella för miljörevisorn att granska är lokala miljöhandlingsplaner, tillsynsrapporter, föregående miljörevisionsrapporter, lokala miljörutiner och plan för kompetensutveckling inom miljöarbete, för lagefterlevnad och för hantering av miljöavvikelse samt protokoll från ledningens genomgång. Miljörevisionstillfället Revisionstillfället ska börja med en genomgång av dagens program. Miljörevisorn genomför sedan intervjuer med nyckelpersoner, platsbesök och dokumentgranskning. Den reviderade institutionen (motsvarande) ska vara tillgänglig för miljörevision under en arbetsdag. Revisionsrapport Efter genomgången revision ska resultaten från miljörevisionen redovisas till miljörepresentanten och prefekten (motsvarande). Resultatet av varje intern miljörevision redovisas också i form av en skriftlig revisionsrapport. Universitetets mall för miljörevisionsrapportering ska användas. Interna miljörevisionsrapporter skickas till miljökoordinator med kopia till institution (motsvarande). Rapporterna ska vara underskrivna av miljörevisionsledare. Samtliga revisionsrapporter ska arkiveras av miljökoordinator. Återrapportering av åtgärder för miljöavvikelser Institutionen (motsvarande) ska återrapportera åtgärder av miljöavvikelser till miljökoordinator 6 veckor efter revisionstillfälle. Mallen för återrapportering ska användas. Prefekten (motsvarande) ska godkänna åtgärderna innan de rapporteras till miljökoordinator.

Sida 3 (6) Rapportering till ledning Resultaten från miljörevisionen sammanställs av miljökoordinator och ska rapporteras till ledningen av ledningens representant, som är ordföranden i Miljörådet. Uppföljning av avvikelser Miljökoordinator eller utsedd följer upp att hanteringen av avvikelser har påbörjats på institution (motsvarande) cirka två månader efter revisionstillfället. Redovisning av åtgärder följs sedan upp som en del av dokumentgranskningen vid kommande miljörevision. Redovisande dokument Miljörevisionsrapporter

Sida 4 (6) Bilaga 1 Processer i intern miljörevision för en revisionsomgång Beslut om miljörevisionsprogram som gäller i 3 år. Planering av miljörevision Miljörevisorerna har kalibreringsmöte Återrapportering av åtgärder av miljöavvikelser 6 veckor efter revisionstillfället till miljökoordinator Miljörevision ca 1 dag per institution (motsvarade). Utskick till institution med information, 6 veckor före miljörevisionstillfälle Miljörevisorerna har uppföljningsmöte Rapporterade miljöavvikelser och åtgärder tas upp vid ledningens genomgång av miljöarbetet i mars. Förslag och beslut till förbättringar inom miljöarbetet

Sida 5 (6) Bilaga 2 Beskrivning av begrepp inom miljörevision Avvikelser och noteringar Avvikelse är ett inte uppfyllande av ett krav. En stor avvikelse kan vara lagöverträdelse eller helt avsaknad av miljöarbete. En mindre avvikelse kan vara när en miljörutin inte följs eller något praktiskt miljöarbete utförs felaktigt. En notering är en mindre förseelse som inte allvarlig för stunden men bör åtgärdas för att den inte ska bli en mindre eller större avvikelse. Certifiering enligt ISO 14001 och EMAS Certifiering enligt en miljöledningsstandard innebär att organisationen genomför en tredjepartsgranskning om hur väl de uppfyller kraven i standarden. Det vill säga ett ackrediterat certifieringsorgan utför en certifieringsrevision och utfärdar certifikat om kraven uppfyllts. Dokumentstyrning Dokumentstyrning ser till att miljöledningssystemet delar är beskrivet och hur de samverkar. Extern miljörevision En ackrediterad extern miljörevisor kontrollerar att organisationen uppfyller kraven i en miljöledningsstandard. Intern miljörevision Intern miljörevision är ett systematiskt och dokumenterat verifieringsförfaranade som på ett objektivt sätt samlar in och utvärderar fakta för revisionskriterier som har fastställts i miljöledningssystemet och uppfyller kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001. Intern miljörevisor En intern miljörevisor är kompetent att genomföra en miljörevision inom den egna organisationen. Ledningens genomgång Vid ledningens genomgång går ledningen igenom miljöledningssystemet och vad organisationen kan göra för att förbättra miljöprestandan. Genomgången ska ske regelbundet och organisationen väljer själv vilka som ska delta. Ledningens representant Ledningens representant sammanställer och presenterar informationen om miljöledningssystemet och förbättringsmöjligheter vid ledningens genomgång. Miljöaspekter Miljöaspekter är aktiviteter, produkter och tjänster i en verksamhet som orsakar en miljöpåverkan och som går att styra över. Betydande miljöaspekter har bedömts ge upphov till en tydlig miljöpåverkan eller risk för miljöpåverkan. Hänsyn ska alltid tas till de betydande miljöaspekterna när ett miljöledningssystem upprättas, införs och underhålls.

Sida 6 (6) Miljöpolicy Policyn är ett centralt styrdokument i ett miljöledningssystem. Den ska på ett begripligt sätt ange vision och grundläggande värderingar samt viljeinriktning för miljöarbetet. Miljöprestanda Miljöprestanda är mätbara resultat av hanteringen av miljöaspekter. Det kan exempelvis resultatet av minskad elförbrukning eller minskat flygresande inom Sverige, och därigenom reducerade utsläpp av växthusgaser, från ett år till ett annat. Redovisande dokument Redovisande dokument visar hur väl en organisation uppfyller kraven i miljöledningssystemet ISO 14001 och resultaten av hanteringen av miljöaspekter. Ett redovisande dokument kan inte uppdateras eller förändras. Revisionsledare En person med kompetens att genomföra en revision och ansvarar för revisionen av ett revisionsobjekt. Revisionsplan Revisionsplan innehåller information som behövs för att planera, genomföra och organisera en revision. Revisionsprogram Det är beskrivningen av aktiviteter och möten för revisionstillfället. Revisionsrapport Rapport som innehåller resultaten från revisionstillfälle. Det vill säga redovisar hur väl en verksamhet uppfyller kraven i ett miljöledningssystem. I rapporten anges bland annat revisionskriterier, avvikelser och noteringar. Rutiner Enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 är en rutin ett angivet sätt att utföra en aktivitet eller en process. Verksamhetsstyrning Verksamhetsstyrningen ska se till att organisationen använder tillgängliga resurser på rätt och att verksamheten når satta mål. Det handlar om att i första hand driva och stödja planering, genomförande, uppföljning/analys och agerande.