Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser
|
|
- Alexandra Lundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB
2 Grundstrukturen i ISO Ständig förbättring Ledningens genomgång Miljöpolicy Planering Kontroll och korrigerande åtgärder Införande och drift
3 Parallellerna är många Faktor Offentligrättsligt system Privaträttsligt system Dokument Utgivare Uppföljning Påföljder Kostnader Öppenhet Tillstånd enligt MB (9 kap 6 MB) MD/MPD Myndighetstillsyn Böter och fängelse Miljösanktionsavgift Kunders misstro Täcks av berört företag Årlig miljörapport Certifierat/registrerat miljöledningssystem (ISO / EMAS) Ackrediterat certifieringsorgan SWEDAC Miljörevision Indraget certifikat Kunders misstro Täcks av berört företag Ej obligatorisk rapportering /EMAS rapport
4 Sex revisionsstandarder blir en och en tillkommer Miljörevision ISO Riktlinjer för miljörevision ISO Revisionsrutiner ISO Kvalifikationskriterier för miljörevisorer Kvalitetsrevision ISO ISO ISO Miljö- och kvalitetsrevision ISO Miljöbedömning av anläggningar och organisationer ( Affärsöverlåtelser ) ISO
5 Krav på miljörevision Information Resurser Samarbete
6 Uppdragsgivare Aktörer Revisionsgrupp: Revisionsledare Revisor Revisionsobjekt
7 Definition av miljörevision Systematisk, dokumenterad verifieringsprocess för att på ett objektivt sätt samla in och utvärdera revisionsbelägg för att avgöra om specificerade miljöaktiviteter, företeelser, förhållanden, ledningssystem eller informationssystem överensstämmer med revisionskriterierna och meddela resultaten av denna process till uppdragsgivaren
8 Planering/Inledning och förberedelse Omfattning Prel granskning av dokument Revisionsplan Revisionsgruppen Arbetsdokument
9 Granskning/Utförande Inledningsmöte Samla revisionsbelägg Revisionsnoteringar Avslutningsmöte
10 Rapportering/Revisionsrapport och arkivering Upprättande Innehåll Distribution Förvaring av dokument Avslutning
11 Innehåll i ISO Innehåll Förord Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Revisionsprinciper Hantering av revisionsprogram Allmänt Mål och omfattning för revisionsprogram Omfattning av revisionsprogram Ansvar, resurser och rutiner som rör revisionsprogram Ansvar Resurser Rutiner Genomförande av revisionsprogram Dokumentation som rör revisionsprogram Övervakning och granskning av revisionsprogram Vägledning för revision av ledningssystem för kvalitet och/eller miljö
12 Innehåll i ISO (forts) Revisionsaktiviteter Allmänt Påbörjan av revisionen Att definiera mål, omfattning och kriterier Att fastställa om revisionen kan påbörjas Att sätta samman revisionsgruppen Att ta en första kontakt med revisionsobjektet Genomförande av dokumentgranskning Förberedelse av revisionsaktiviteter på plats Utformning av revisionsplan Fördelning av arbetsuppgifter inom revisionsgruppen Utformning av arbetshandlingar Genomförande av revisionsaktiviteter på plats Genomförande av öppningsmöte Kommunikation under revisionen Roller och ansvar hos guider och observatörer Insamling och verifiering av information Formulering av revisionsiakttagelser Utformning av revisionsslutsatser Genomförande av avslutningsmöte
13 Innehåll i ISO (forts) Utarbetande, godkännande och distribution av revisionsrapporten Utarbetande av revisionsrapporten Godkännande och distribution av revisionsrapporten Slutförande av revisionen Arkivering av dokument Avslutning av revisionen Genomförande av revisionsuppföljning Revisorers kompetens Allmänt Kunskap och färdighet Allmän kunskap och färdighet hos revisorer av kvalitets- och/eller miljöledningssystem Allmän kunskap och färdighet hos revisionsledare Specifik kunskap och färdighet hos revisorer för kvalitetsledningssystem Specifik kunskap och färdighet hos revisorer för miljöledningssystem
14 Innehåll i ISO (forts) Revisorers kompetens (forts) Personliga egenskaper Utbildning, arbetserfarenhet, revisionsutbildning och revisionserfarenhet Revisorer Revisionsledare Revisorer som reviderar både kvalitets- och miljöledningssystem Underhåll och förbättring av kompetens Fortgående prefessionell utveckling Underhåll av förmågan att revidera Bedömning av revisorer Bedömningsetapper Förfarandet vid en första bedömning Att ange lämpliga nivåer för kunskap och färdighet Att ange indikatorer för utbildning, arbetserfarenhet, revisorsutbildning och revisorserfarenhet Bedömningsmetoder Att slutföra bedömningen
15 Revisorns kompetens Kvalitet Kunskaper och färdigheter specifik för kvalitet Gemensamt Generella kunskaper och färdigheter Miljö Kunskaper och färdigheter specifik för miljö Utbildning Revisorsutbildning Arbetserfarenhet Revisionserfarenhet Personliga egenskaper
16 Miljöbedömning av anläggningar och organisationer ( Miljöbeömning vid affärsöverlåtelser, due diligence, miljö) Används när kartan saknas, dvs det inte finns miljöledningssystem att granska, ofta vid affärsöverlåtelser då det är angeläget att få fram alla relevanta faktorer med ekonomiska konsekvenser
17 Innehåll i ISO Förord Inledning Termer och definitioner Roller och ansvar Uppdragsgivare Företrädare för bedömningsobjektet Bedömare Bedömningsförfarande Allmänt Planering Insamling och validering av information Utvärdering Rapportering Rapportinnehåll Formen för rapporten Distribution av rapporten Källförteckning Miljöledning- Miljöbedömning av anläggningar och organisationer ( Due diligence Miljö )
18 Övrigt Kompletterande tolkningsdokument: Certifiering av miljörevisorer Förening: Miljörevisorer i Sverige, MIS [
19 Framöver ISO/TC207/SC2 sammanträde i Johannesburg i juni 2002 Fler initiativ väntas på området miljörevision, bl a i kommande klimatstandard,...
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Personcertifiering av miljörevisorer
Personcertifiering av miljörevisorer Tolkningsdokument avseende kraven i ISO 19011:2011 Miljörevisorer i Sverige Oktober 2011, Utgåva 6.4 Innehåll 1. BAKGRUND 3 2. OMFATTNING 3 3. REFERENSER 3 4. DEFINITIONER
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten. ellen.lagrell@gu.se, 786 1832. www.gu.se
Miljörevision Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten ellen.lagrell@gu.se, 786 1832 Innehåll Vad är miljörevision? Varför gör vi miljörevision? Planering och processer för miljörevision på GU Vad
VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik
VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs
Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.
2013 04 29 Kvalitets och miljösystem? Kontrollansvarig? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Hur ska kontrollen fungera? Med utveckling
Inga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Karpesjö Consulting 1
1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg
2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:
Karpesjö Consulting 1
1 3 4 5 6 7 8 9 10 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet
Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?
2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Internrevision för ständig
Internrevision för ständig förbättring SIS 2017 Innehåll Varför internrevision? Ledningssystem Metodik för revision Syften och kriterier Avvikelser och åtgärder Organisation av internrevisioner Revisor
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Krav för certifieringsorganisationer
Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt
RISE Research Institutes of Sweden Division Certification Enhet Certifiering
CERTIFIERING ENLIGT ISO 13485 Division Certification Enhet Certifiering KONTAKTUPPGIFTER Karin Andresen Revisionsledare / Senior rådgivare Karin.andresen@kandadvise.se Telefon: 0761 15 61 68 Division Certification
Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2018-10-04 1 Allmänna bestämmelser... 3 2 Revisorernas ansvar och agerande... 3 3 Genomförande av revision...
Uppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.
1 Revisionsfakta Aktivitet Uppföljande revision Omfattning av denna revision samt avsteg från planeringen Dokument som utgör underlag för revisionen (handbok/manual) Revision i enlighet med planering (bekräftelse/revisionsplan)
ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens
Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning
413100 1 (3 ) Kopia till SP- Box 857 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 720 405 30 GÖTEBORG Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning Certifikat
SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001
SMF Certifiering AB Revisionsrapport Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek. Rapporten utfärdades 14:17 GMT den 13-Dec-2016 Kund ID#: Kund/Adress:
Svenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4
Svenska PEFC ek för Svenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4 Publik konsultation 2015-11-09 2016-01-11 PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till miljö, produktion
Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015
Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
Institutionen för ingenjörsvetenskap Kurskod LED200. Ledningssystem för miljö och kvalitet, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för ingenjörsvetenskap Kurskod LED200 Ledningssystem för miljö och kvalitet, 7.5 högskolepoäng Management system for environment and quality, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2016-11-24
Beslutande Direktör TK
1 (5) Författare Urban Ledin Beslutande Direktör TK 1. Syfte Trafikkontoret ställer ett antal krav vid upphandlingar och på sin egen verksamhet. Syftet med denna rutin är att fastställa hur uppföljning
Krav för certifieringsorganisationer
Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 VER 1.4 2011 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Scope... 3 3. Krav för certifieringsorgan... 3 3.1 Ackreditering... 3
Rutin för intern revision
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Rutin Ärendenummer: HIG-STYR 2018/4 Samlingsnr styrdok: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rose-Marie Löf Beslutsdatum: 2017-11-24 Reviderad: 2018-02-27 Giltighetstid: Tillsvidare
Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan
Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera
REVISIONSRAPPORT Datum/Date
REVISIONSRAPPORT Datum/Date 2004-08-26 Certifikat nr/certificate No CE 37 50 M Sida/Page 1 (6) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen Göteborgs
PEFC skogscertifierings terminologi
Finlands PEFC-standard PEFC skogscertifierings terminologi PEFC FI 1000:2014 27.10.2014 PEFC skogscertifierings terminologi PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS tel: 0400 765 437 e-post: office@pefc.fi
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en
Miljöledningsbarometern 2002
Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM
UTBILDNING: Quality Management Systems Auditor/Lead Auditor Training Course
UTBILDNING: Quality Management Systems Auditor/Lead Auditor Training Introduktion Revisioner görs för att undersöka om, och säkerställa att, ett kvalitetssystem hos en organisation uppfyller de krav som
Härmed ansöks om ackreditering enligt följande:
ANSÖKAN OM ACKREDITERING FÖR -certifiering av produkter/processer, personer, ledningssystem för kvalitet, miljö/energi, arbetsmiljö, informationssäkerhet och systematiskt arbetsmiljöarbete -godkännande
Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)
Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav
Rutiner och plan för miljörevisioner
Rutiner och plan för miljörevisioner Beslut: Miljörådets ordförande 2018-02-13 Reviderad: - Dnr: HDa 1.2-2018/307 Gäller fr o m: 2018-02-13 Relaterade dokument: Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan
Kvalitets och miljösystem på byggföretag
2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med
Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp
Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav
1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall
Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris
Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå
Intern revision av ledningssystem
Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första
Uppföljning och miljörevision
Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.
UTBILDNING: Quality Management Systems Auditor/Lead Auditor Training Course
UTBILDNING: Quality Management Systems Auditor/Lead Auditor Training Introduktion Revisioner görs för att undersöka om, och säkerställa att, ett kvalitetssystem hos en organisation uppfyller de krav som
Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004
Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004 2015-10-20--2015-10-21 Resultat Styrkor och förbättringsområden
Uppföljning och miljörevision
Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.
Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015
Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder
Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar
Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter
Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid
SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan
2011-09-27 ISSN 1400-6138 Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till
ABC - Hur certifiera verksamheten?
ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter
UTBILDNING: Miljörevision kompletteringskurs
UTBILDNING: Miljörevision kompletteringskurs Introduktion Revisioner görs för att undersöka om, och säkerställa att, ett miljölednings-system hos en organisation uppfyller de krav som ställs på det. Kraven
Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning
Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den Revisionsregler/
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2006-06-14 Revisionsregler/2006-06-14 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp 3 2 Allmänna bestämmelser
LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag
EMAS Easy Miljöledningssystem för små och medelstora företag metod som förenklar införandet av miljöledningssystem för små företag miljöstyrningsrådets uppdrag sanktionerade avgifter Emas - EU:s verktyg
Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000
Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet
Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.
Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9
ILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9 Upprättad av: ottagen av: Datum för
Sammanfattande Revisionsrapport
SB Skog AS Sammanfattande Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Grundläggande revisionsdata Kundadress: Fredensvoldvegen 2 2408 Elverum Certifikatsnummer: 0048860-00 Revisionskriterium: ISO 14001:2015,
TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018
TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/903/06 Sida 2018-02-21 1 (2) Kommunstyrelsen Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018 KS2016/903/06
Sammanfattande revisionsrapport
Glommen Skog AS Sammanfattande revisionsrapport Omcertifiering Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427641, 46411 Revisionskriterium ISO 14001:2015, ISO 9001:2015, Norsk PEFC Skogsertifieringssystem
Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11
Göteborgs universitet Sid 1 (9) Intern miljörevision av Handelshögskolan Tid: 2011-10-05 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ullika Lundgren Revisor: Jenny Friman Standard/kravdokument: Förordning (2009:907)
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter
Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel
Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS
Miljörevisor/-revisionsledare
Certifieringsregel för Miljörevisor/-revisionsledare RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-02-2 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet
Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet Sid 1 (5) Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten Tid: 25 oktober 2007 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ulf P Andersson Revisor: Berith Jakobsson Standard/kravdokument:
Nyheter i ISO 14001 och 14004
Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004
EXAMENSARBETE. Två metoder för internrevision
EXAMENSARBETE 2009:091 CIV Två metoder för internrevision - fallstudie på ett svenskt kärnkraftverk Elinor Johansson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen
Lagen om Energikartläggning i stora företag
Lagen om Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Workshop: Energikartläggning i industriföretagrapportering 2016-10-04 EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag?
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport 4 12 Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande
Miljöarbete i läkemedelsindustrin
Miljöarbete i läkemedelsindustrin Bengt Mattson, CSR- och Miljöchef, Pfizer AB http://www.ansvarsblogg.se 1 De tio principerna för Global Compact Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skydd för
skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro
RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar
Regler för godkännande av revisorer. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den
för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2018-10-04 1 Allmänt... 3 2 Kompetenskrav, erfarenhet och personliga egenskaper... 3 3 Granskning av revisorer... 4 4
Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek
Orana AB Revisionsrapport Uppföljande revision nr 2 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 37790 Ö Storgatan
Allskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1
Allskog SA Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427661, 1701384 Revisionskriterium ISO 9001:2008, ISO 14001:2004, Norsk PEFC Skogsertifieringssystem
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser
Rapportdatum 2005-12-12 375000 1 (3 ) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Rapport från uppföljande revision Certifikat Certifikatsnamn Standard/kravdokument
EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Chefsutbildning 14 oktober 2015 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE TEL: 031 786 9870 Ur dokumentet Roller, ansvar
Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2016/10
Göteborgs universitet Sid 1 (6) Intern miljörevision av Konstnärliga fakulteten Tid: 9 och 24 november 2016 Plats: Göteborg och Dals Långed Revisionsledare: Ullika Lundgren Revisor: -- Standard/kravdokument:
Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014
1 (7) Revisionen omfattar Certifikat: Kontaktperson och telefonnr: Revisionspersonal: Revisionens huvudmål: Revisionsplanering: 5681 M Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna
PM 1(13) 2010-11-02. Anneli Rafiq, +46 8 555 520 52 anneli.rafiq@sis.se. SIS, Swedish Standards Institute
PM 1(13) Anneli Rafiq, +46 8 555 520 52 anneli.rafiq@sis.se Tilläggskrav i miljöledningssystem som införs och underhålls med stöd av EMAS III i förhållande till ISO 14001 SIS Tolkningsgrupp för ISO 14001
Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...
http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Kursinformation. IEK 353 Miljö- och kvalitetsrevision
Kursinformation IEK 353 Miljö- och kvalitetsrevision Ämne Miljö- och kvalitetsrevision, 5.0 p. Miljö- och kvalitetsrevision är ett verktyg för att kontrollera att miljö- och kvalitetsledningssystemet fungerar
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.