Sextimmarsdagen i Kiruna. en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten

Sextimmarsdagen i Kiruna en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten

1 Sextimmarsdagen i Kiruna en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten av Johanna Eggvall www.kommunal.se

2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Mars 2006 Art.nr 7141 635 8

FÖRORD 3 Förord Utifrån ett beslut från 2004 års kongress har en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att ta fram en ny målsättning i arbetstidsfrågan. Avrapporteringen ska ske på 2006 års förbundsmöte och då ska ett förslag till mål i arbetstidsfrågan presenteras. Denna delrapport, som Johanna Eggvall ansvarat för, är ett led i arbetsgruppens arbete. Arbetsgruppen har beslutat att specialstudera sextimmarsdagen med åtta timmars lön inom hemtjänsten i Kiruna kommun. Kiruna kommun har haft arbetstidsförkortningen sedan 1989 och har varit föregångare för andra kommuner som infört kortare arbetstid. Flera debatter har förts kring vilka effekter kortare arbetstid kan ha på hälsa och ekonomi och denna utvärdering är ett försök att svara på dessa frågor. För att försöka besvara dessa frågor har en bemanningsekonomisk metod använts tillsammans med en arbetsmiljöenkät och intervjuer med personal. Bemanningsekonomin inom hemtjänsten har även jämförts med särskilda boenden i Kiruna kommun samt i två referenskommuner. De två kommunerna är Falköping och Forshaga som båda har provat olika arbetstidsmodeller inom äldreomsorgen, dock inte arbetstidsförkortning. Den bemanningsekonomiska metoden är utarbetad av docent Paula Liukkonen. Hon har under utvärderingens gång varit mycket behjälplig och rådgivande. Ett stort tack riktas till henne och till alla som medverkat i studien och som bidragit med synpunkter. Håkan Petterson December 2005 Arbetstidsprojektet: Håkan Petterson, Kommunals andre vice ordförande, projektledare Bodil Umegård, förbundskontoret, projektsekreterare Anna Spånt Enbuske, förbundskontoret, projektsekreterare (t o m aug 2005) Åke Lundström, förbundskontoret, projektsekreterare (fr o m maj 2005) Joa Bergold, förbundskontoret, projektsekreterare (fr o m sept 2005) Annica Enbom, förbundsstyrelsen Kjell-Ivan Eriksson, förbundskontoret (t o m jan 2005) Håkan Lundstedt, förbundskontoret (fr o m feb 2005) Annica Jansson, förbundskontoret Annki Olsson, förbundskontoret Tor Hatlevoll, förbundskontoret (fr o m maj 2005) Birgitta Andersson, branschrådet för äldreomsorg Lars Gustafsson, branschrådet för teknik Eva Kärrman, branschrådet för hälso- och sjukvård Johanna Eggvall, projektanställd (fr o m jan 2005 t o m dec 2005) Eva Johansson, projektanställd (fr o m mars 2005 t o m sept 2005)

4 INNEHÅLL Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 8 Kiruna kommun 9 Bakgrund till sextimmarsdagen 11 Tidigare utvärderingar 13 Bemanningsekonomi vad är det? 16 Bemanningsekonomi för äldreomsorgen i Kiruna 20 Kiruna jämfört med andra kommuner 29 Upplevelser av arbetsmiljön 41 Slutsatser 55 Noter 60 Referenser 61 Bilagor 63

SAMMANFATTNING 5 Sammanfattning Kommunals arbetstidsprojekt har utvärderat sextimmarsdagen inom hemtjänsten i Kiruna kommun. År 1989 förkortade kommunen arbetstiden från 38,25 timmar till 28,68 timmar i veckan för alla tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier inom hemtjänsten med syfte att minska deltidsarbetslösheten, öka sysselsättningsgraden, minska sjukfrånvaron, personalomsättningen och arbetsskadorna. Utvärderingen av sextimmarsdagen har genomförts med hjälp av en bemanningsekonomisk metod där man tittar på personalbilden *, arbetad tid och frånvaro, arbetskraftskostnad vid närvaro samt arbetskraftskostnad vid frånvaro. Bemanningsekonomin har studerats inom hemtjänsten och särskilda boenden, med det främsta syftet att ta reda på hur arbetskrafts- och bemanningskostnaderna utvecklats sedan sextimmarsdagen infördes. Denna utvärdering har kompletterats med en arbetsmiljöenkät och intervjuer med personal inom respektive verksamhet. Bemanningsekonomin jämförs även med två referenskommuner, Falköping och Forshaga, som inte har förkortat arbetstiden. Brist på data gör att utvärderingen måste begränsas till åren 1997 2004. Det har också funnits stora mätproblem med att genomföra utvärderingen då relevanta uppgifter saknats. Bemanningsekonomi Studien visar att Kirunas särskilda boenden sysselsätter fler tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier än hemtjänsten, men båda verksamheterna har hög andel timavlönade vikarier. Deltidsanställningar är nästan obefintliga inom hemtjänsten, bara en person var deltidsanställd. Jämfört med referenskommunerna har hemtjänsten i Kiruna fler anställda. Personalomsättningen är låg i Kirunas hemtjänst jämfört med särskilda boenden och även jämfört med referenskommunerna. I alla tre kommunerna är medelåldern hög, över 40 år. Inom hemtjänsten i Kiruna är andelen arbetad tid högre än inom särskilda boenden, men något lägre än i Falköping. Detta beror främst på att sjukfrånvaron i Falköping är något lägre än i Kiruna. Hemtjänsten i Kiruna har 3 procentenheter lägre sjukfrånvaro än * Se definition på sidan 16.

6 SAMMANFATTNING särskilda boenden. De övriga frånvaroposterna (semester, lagstadgad ledighet och övrig ledighet) är ungefär lika stora i samtliga kommuner och verksamheter. Utifrån arbetad tid och frånvaro kan man räkna ut den s k bemanningsbalansen. Arbetskraftskostnaden vid närvaro visar hur mycket det kostar att ha en person anställd per timme. Vid denna beräkning tar man hänsyn till månadslön, semesterlön, sociala avgifter och personalkringkostnader/overheadkostnader. En jämförelse av arbetskraftskostnaden vid närvaro visar att det är mycket dyrare att ha en person anställd inom hemtjänsten i Kiruna. Detta beror främst på sextimmarsdagen då månadslönen divideras med färre antal arbetade timmar. Arbetskraftskostnaden är högre i båda verksamheterna i Kiruna än i referenskommunerna, eftersom den genomsnittliga månadslönen är högre i Kiruna. Det skiljer 1 000-1 500 kronor i månaden mellan kommunerna. När personal är sjukfrånvarande är det förknippat med olika former av kostnader. Det är samma beräkning som ligger till grund för detta som när man räknar ut vad det kostar att ha personal närvarande. Hemtjänsten i Kiruna har en något lägre andel total kostnad för sjukfrånvaron i förhållande till total närvarokostnad jämfört med särskilda boenden. Falköping har den lägsta andelen. När personal är frånvarande måste de ersättas med antingen vikarier, övertids- eller mertidsarbete. Den totala kostnaden i förhållande till total arbetskraftskostnad vid närvaro är lägst i Kirunas hemtjänst jämfört med särskilda boenden och referenskommunerna. Arbetsmiljöenkät och intervjuer En enkät har skickats till samtliga anställda inom hemtjänsten och särskilda boenden med frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och friskvård. Resultatet visar att personal inom båda verksamheterna upplever arbetsmiljön som tung. Inom hemtjänsten tycks arbetsmiljön vara något mer tidsfixerad och personalen har ett större eget ansvar än inom de särskilda boendena. Inom både verksamheterna vill personalen att arbetsmiljön ska vara trivsam och rolig. Enkätresultaten visar att det inte är så stora skillnader mellan verksamheterna, varken i upplevd och önskad arbetsmiljö. Intervjuerna visar att personalen inom hemtjänsten inte vill återgå till åtta timmars arbetsdag utan de vill ha kvar sextimmarsdagen. För

SAMMANFATTNING 7 att få ha kvar sextimmarsdagen kan merparten av de intervjuade avstå från löneförhöjning, kompetensutveckling och friskvård. De anställda inom de särskilda boendena ansåg att det är orättvist att bara hemtjänsten har kortare arbetstid, samtliga inom äldreomsorgen borde ha det. De kunde dock inte tänka sig att avstå från löneförhöjning och kompetensutveckling då dessa faktorer är viktiga för att trivas och klara av arbetet. Det finns skillnader mellan de båda verksamheterna när det gäller möjligheterna till friskvård och kompetensutveckling. Slutsatser Stora mätproblem gör att det inte går att dra några konkreta slutsatser om vilka effekter sextimmarsdagen gett. Det går inte att säga vilka effekter den kortare arbetstiden har haft på t ex sjukfrånvaron då det saknas uppgifter över frånvaron innan sextimmarsdagen infördes. Det finns skillnader i sjukfrånvaron mellan verksamheterna och mellan kommunerna, men om det beror på sextimmarsdagen eller inte går inte att säga. Arbetsmiljöenkäten visar att det inte är så stora skillnader i den upplevda och önskade arbetsmiljön mellan verksamheterna. Trots kortare arbetstid anser personalen inom hemtjänsten att arbetsmiljön är tung.

8 INLEDNING Inledning Inom ramen för Kommunals arbetstidsprojekt ska Kiruna kommuns sextimmars arbetsdag med åttatimmars lön inom öppen hemtjänst utvärderas. De vinster som sextimmarsdagen kan ge i form av bättre hälsa och välbefinnande har diskuterats både inom och utom Kommunal. Kiruna kommun har varit föregångare för andra kommuner som vill införa arbetstidsförkortning. Kommunen har använt arbetstidsförkortningen sedan 1989, men har nu sagt upp avtalet från och med januari 2005, främst på grund av ekonomiska orsaker. Politikerna anser att reformen har blivit för dyr. Ett nytt avtal kommer att gälla från januari 2006. Syftet med denna delrapport är främst att ta reda på hur arbetskrafts- och bemanningskostnaderna har utvecklats inom hemtjänsten sedan sextimmarsdagen infördes, men också att jämföra kostnaderna för hemtjänsten med särskilda boenden. Ytterligare ett syfte är att studera hur personalen inom både hemtjänsten och särskilda boenden upplever sin arbetsmiljö och arbetssituation. Detta har gjorts med en enkät och med intervjuer med personalen. Brister i dataunderlaget har medfört att undersökningen av arbetskrafts- och bemanningskostnaderna endast kan omfatta åren 1997-2004 och inte åren 1988-2004 som det först var tänkt. Dessutom avser vissa uppgifter endast 2003-2004. Undersökningen ska försöka besvara följande frågeställningar: Vilka är arbetskraftskostnaderna för hemtjänst och särskilda boenden, enligt modellen för bemanningsekonomi? Hur har dessa kostnader förändrats inom hemtjänsten? Finns det några skillnader i arbetskraftskostnadernas struktur mellan hemtjänsten och särskilda boenden och vilka är dessa i så fall? Vilka är skillnaderna och likheterna mellan verksamheterna i de anställdas upplevelser av arbetsmiljön? I uppdraget ingår även att jämföra bemanningsekonomin inom äldreomsorgen i Kiruna med äldreomsorgen i Falköping och Forshaga. Jämförelsen ska visa om det finns några likheter och/eller skillnader i kostnaderna mellan kommunerna. I Falköping och Forshaga har bemanningsekonomin studerats inom öppen hemtjänst och särskilda boenden och dessa kommuner har fungerat som referenskommuner till Kiruna.

KIRUNA KOMMUN 9 Kiruna kommun Kiruna är Sveriges nordligaste kommun och den största till ytan. Kommunen är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Kiruna räknar år 1900 som sitt födelseår eftersom det var då stadsplanen antogs. Under detta år övervintrade de första nybyggarna i det nya samhället. Befolkningen ökade sedan lavinartat och redan 1910 hade Kiruna 7 500 invånare. Den största arbetsgivaren i kommunen är LKAB (Luossavaara Kirunavaara Aktiebolag). Den första disponenten för LKAB hette Hjalmar Lundbohm och räknas som stadens grundare. 1 År 2004 hade kommunen 23 254 invånare och cirka 80 procent bor i tätorten. 719 personer i åldern 16 64 år är arbetslösa. 744 personer finns i olika åtgärdsprogram. 2 Medelåldern i kommunen är 40,5 år för männen och 42,2 år för kvinnorna. 3 Äldreomsorgen i Kiruna kommun Äldreomsorgen i Kiruna kommun omfattar två verksamheter, hemtjänst och särskilda boenden. Hemtjänst Hjälp i hemmet omfattar omvårdnad och omsorg. Rehabilitering och service för vårdtagarna utförs av vårdbiträde eller anhöriga. Behov av omvårdnad och tillsyn nattetid kan tillgodoses med hjälp av trygghetslarm från ordinärt boende, som mottages och åtgärdas från servicehus, eller med planerade nattbesök hos den enskilde, där samarbete sker med landstinget. Biståndshandläggaren beviljar hjälp i hemmet enligt Socialtjänstlagen (SoL). Hemtjänsten i Kiruna kommun består av nio distrikt. Fem av distrikten ligger utanför Kiruna centrum. 462 personer har beviljats hjälp i hemmet. Den 17 maj 2005 var 204 personer anställda inom hemtjänsten och siffran innefattar tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier. Timavlönade motsvarade 28,9 årsanställningar. 4 Särskilda boenden Den som inte klarar av eget boende kan ansöka om särskilt boende enligt Socialtjänstlagen. Utredningen görs av biståndshandläggare

10 KIRUNA KOMMUN inom hemtjänstavdelningen. Den som beviljas särskilt boende skriver hyreskontrakt med aktuell hyresvärd. Inom Socialförvaltningen finns särskilda boenden i form av servicehus och gruppboenden. I kommunen finns tolv särskilda boenden med totalt 242 boendeplatser. Personalstyrkan för dessa tolv boenden är 251 månadsanställda personer som är antingen tillsvidareanställda eller månadsavlönade vikarier. Timavlönade motsvarade 22,1 årsarbetare år 2005. 5

BAKGRUND 11 Bakgrund till sextimmarsdagen Kiruna kommuns personalnämnd och Kommunals Kirunasektion ingick 1988 en överenskommelse om att vårdbiträden inom social hemtjänst skulle få sex timmars arbetsdag med full lönekompensation. * Den första februari 1989 trädde överenskommelsen i kraft och sextimmarsdagen infördes. Upprinnelsen till arbetstidsförkortningen var ett projekt som Kommunal startade vintern 1985/1986 som kallades för Intensifierad uppföljning av deltidsarbetslösa. Arbetslösheten bland medlemmarna var hög och en stor del var deltidsarbetslösa. Ett antal orter deltog i projektet, varav Kiruna var en. Kiruna kommun, Arbetsförmedlingen och Kommunals lokala sektion inledde ett lokalt samarbete för att kartlägga arbetslösheten. Av Kommunals medlemmar i avdelningen var under första veckan 1986 ca 19 procent registrerade som arbetslösa, av dessa var drygt 30 procent deltidsarbetslösa. En övervägande del av dem arbetade inom vård och omsorg. 6 Sextimmarsdagen skulle minska deltidsarbetslösheten, höja sysselsättningsgraden och minska personalomsättningen, sjukfrånvaron och arbetsskadorna. Arbetstidsförkortningen kom att omfatta 224 vårdbiträden, som alla fick lön för åtta timmar. För dem som arbetade heltid innebar arbetstidsförkortningen en reell förkortning av arbetstiden. Det var ganska få som fick kortare arbetstid eftersom de flesta vårdbiträdena redan arbetade deltid. I själva verket innebar arbetstidsförkortningen att dels den relativa och dels den faktiska arbetstiden ökade för de flesta av de anställda. Totalt sett var det ca 60 vårdbiträden som utökade och 23 som minskade sina arbetstider. Arbetstiden var före reformen i genomsnitt 38,25 timmar per vecka och efter reformen 28,68 timmar. De som berördes av sextimmarsdagen var de tillsvidareanställda och de som hade ett månadsavlönat vikariat. De timavlönade vikarierna hade även i fortsättningen en veckoarbetstid på 38,25 timmar. * Vid den lokala förhandlingen hade Kommunal två alternativa yrkanden. Det ena yrkandet byggde på det centrala avtalet med tilläggsyrkande om höjning av lönenivån med tre löneklasser och om tid för motion och kostrådgivning med två timmar per vecka. Det andra yrkandet var införandet av sex timmars arbetsdag med åtta timmars lön och med det skulle det centrala avtalets arbetstidsförkortning och arbetsmiljösatsning vara inlösta.

12 BAKGRUND Nytt avtal Kiruna kommun sade upp sextimmarsavtalet från januari 2005. Efter långa förhandlingar mellan arbetsgivare och Kommunal har ett nytt arbetstidsavtal träffats och kommer att gälla från och med första januari 2006. Det nya avtalet innebär att alla anställda inom hemtjänsten ska arbeta 37 timmar i veckan, men det finns några undantag. Personer som är födda 1948 eller tidigare får behålla sextimmarsdagen med heltidslön fram till sin pension. Den som är född efter 1948 får i stället en lönejustering på 300 kronor. Personer som är födda 1949 eller senare kan också välja mellan att återgå till sextimmarsdagen när de fyllt 58 år eller få ett engångsbelopp på 3 000 kronor per anställningsår, dock max 30 000 kronor.

TIDIGARE UTVÄRDERINGAR 13 Tidigare utvärderingar Under åren har sextimmarsdagen utvärderats tre gånger. Två utvärderingar gjordes år 1991. Den första skrevs av doktoranden Birgitta Olsson från företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. 7 Den andra utvärderingen gjordes av studenterna Ann- Marie Poromaa och Annikki Styrberg på Handelshögskolan vid Umeå universitet. 8 Den tredje utvärderingen skrevs år 1996 av doktoranderna Drew Baldwin och Jeanette Dareblom, också de från Handelshögskolan vid Umeå universitet. 9 De tre utvärderingarna har försökt att ta reda på vad sextimmarsdagen inom hemtjänsten i Kiruna kostat. Två av utvärderingarna har gjort beräkningar på detta medan den tredje har konstaterat att det inte går att säga vad arbetstidsförkortningen kostat eftersom relevanta data saknas. De två första utvärderingarna har räknat på olika nyckeltal som har legat till grund för slutsatserna. Utvärderingarna har dock inte varit heltäckande och därför har det varit svårt att säga vad den egentliga kostnaden är. Ingen av utvärderingarna har undersökt den totala personalstrukturen med tillsvidareanställda, månadsavlönade vikarier och timavlönade vikarier. Oavsett vilken anställningsform som används så generar det kostnader. Poromaa och Styrberg har redovisat sysselsättningsgraden för de anställda, men det framgår inte om detta bara berör de tillsvidareanställda eller samtliga anställda inom hemtjänsten. Utvärderingarna har inte heller sett till den totala frånvaron bland personalen inom hemtjänsten. Det är först efter att man gjort en riktig tidsredovisning, där arbetad tid och frånvaro framkommer i timmar och inte i dagar, som det går att säga om t ex sjukfrånvaron har minskat. Det har varit vanligt att frånvaron redovisats i dagar men då blir uppgifterna missvisande. Kostnadsberäkningen av sextimmarsdagen måste ta hänsyn till personalens lön, semesterlön, sociala avgifter samt personalkringkostnader/overheadkostnader. Det senare är de kostnader som är förknippade med att ha personal anställd och utgör en viktig del av arbetskraftskostnaden. De tidigare utvärderingarna har endast sett till lönekostnaden, vilket kan ge en missvisande bild av den totala

14 TIDIGARE UTVÄRDERINGAR arbetskraftskostnaden. Det är först när man sett till denna kostnad man kan utröna vad sextimmarsdagen egentligen har kostat. Författarna till utvärderingarna har även diskuterat kostnaden för sjukfrånvaron och om den har minskat i och med sextimmarsdagen. De två första utvärderingarna drog slutsatsen att denna kostnad har minskat. Det är dock svårt att utifrån dessa utvärderingar följa resonemanget kring resultatet. Författarna har inte sett till antalet sjukfrånvarotimmar och inte heller till de olika ersättningsperioder som finns under ett år för sjuklön eller till övriga kostnader som arbetsgivaren har när personalen är frånvarande. Det är först när man tagit hänsyn till dessa bitar som man kan få en riktig kostnad för sjukfrånvaron. De huvudsakliga slutsatserna som författarna drar visar att sextimmarsdagen gett positiva effekter. Poromaa och Styrberg studerade de personalsociala kostnadernas utveckling och drog slutsatsen att kostnaderna hade minskat. Denna minskning gav även stöd åt deras hypotes att en investering i humankapitalet ger lägre personalsociala kostnader. Olssons resultat visade att det skedde en viss ökning av vårdkvaliteten samt en minskning av kostnaderna för sjukfrånvaro, arbetsskador, personalomsättning och omplaceringar. Dessa kostnader minskade med cirka 2,5 miljoner kronor. Hon kom även fram till att merkostnaden för arbetstidsförkortningen är 387 000 kr lägre än de kostnadsbesparingar förvaltningen beräknades göra på grund av en kraftigt sänkt frånvaro, färre omplaceringsfall och färre arbetsskadade. Baldwin och Dareblom konstaterade i sin uppsats att det inte är möjligt att fastställa en exakt kostnad för sextimmarsdagen. Detta delvis beroende på osystematisk dokumentation från kommunens sida, men även beroende på det faktum att man i den allmänna debatten inte klargjort vilken typ av kostnad detta avser och inte heller på vilken nivå man avser att studera denna kostnad. De kom även fram till att arbetstidsreformen har skapat nya befattningar, men ändå kvarstår frågan om reformen skapat nya arbetstillfällen och i så fall hur många. Författarna anser att sextimmarsdagen har lett till positiva effekter såsom minskad sjukfrånvaro, lägre personalomsättning och en mer välmående personalstyrka. Studierna är ändå bristfälliga och därför går det inte att använda författarnas slutsatser om vad sextimmarsdagen har kostat. Därför är

TIDIGARE UTVÄRDERINGAR 15 det nödvändigt att göra ytterligare en utvärdering där de fyra delarna i bemanningsekonomin studeras. Den utvärdering som görs här inriktas på de fyra delarna: personalbild, arbetad tid och frånvaro, arbetskraftskostnad vid närvaro samt arbetskraftskostnad vid frånvaro.

16 BEMANNINGSEKONOMI Bemanningsekonomi vad är det? För att besvara de frågor som ställs i denna rapport har olika metoder använts för att samla in information och för att analysera det insamlade materialet. Redovisningen av bemanningsekonomin baseras i huvudsak på material från kommunens personal- och lönesystem. För att identifiera vilka kostnader som finns inom öppen hemtjänst och särskilda boenden används en metod för bemanningsekonomi, som docent Paula Liukkonen utarbetat. Syftet är att man ska få en uppfattning om vilka kostnader som är förknippade med personaloch bemanningsfrågor. Metoden används här både för öppen hemtjänst och särskilda boenden. Syftet är att ge en bild över kostnadsstrukturen för en verksamhet med personal som arbetar sex timmar med full lön och en verksamhet med personal som arbetar normal arbetstid. 10 Personalbild Av personalbilden går det att utläsa hur många anställda som utför arbetet, sysselsättningsgrad, åldersfördelning och personalomsättning. Personalbilden redovisar personalstatistik i en komprimerad form. Tidredovisning Tidredovisningen visar hur mycket av den ordinarie arbetstiden som återstår för verksamhetens genomförande när all frånvaro dragits bort. Arbetskraftskostnader vid närvaro I en organisation som producerar tjänster är arbetskraftskostnadernas andel av de totala kostnaderna hög. I många kommuner utgör arbetskraftskostnaden mer än 60 procent av kommunens totala kostnader. Lokal- och driftskostnader och finansiella kostnader svarar för en mindre del. I arbetskraftskostnaden ingår löner, semester- och sjuklöner, sociala avgifter och personalkringkostnader, även kallad overheadkostnader. Arbetskraftskostnad vid frånvaro Arbetskraftskostnad vid frånvaro svarar på frågan Vad kostar frånvaron egentligen? Vid frånvaro är det vanligt att medarbetaren

BEMANNINGSEKONOMI 17 ersätts, vilket medför kostnader och i denna del studeras även kostnaden för vikarier, timavlönade etc. Begreppsdefinitioner I rapporten ingår en del begrepp som behöver förklaras, främst begrepp som förekommer i redovisningen av bemanningsekonomin inom hemtjänsten och särskilda boenden. Personalkringkostnader/overheadkostnader är omkostnader som uppkommer genom att ha en person anställd. I dessa kostnader ingår ekonomi-, personal-, löne- och utbildningsadministration, intern service, fackligt arbete, kostnader som rör arbetsmiljön t ex skyddsombud, företagshälsovård, personalsocialt arbete, gemensamma lokaler/it, kostnader för ledning samt övriga kostnader som kan härröras till personalens omkostnader. Ordinarie arbetstid är den stipulerade (kontrakterade) tiden, som också brukar anges som årsarbetstid. Lagstadgad ledighet innefattar föräldraledighet, ledighet för studier, politiska och fackliga uppdrag samt militärtjänstgöring/ repövning m.m. Övrig ledighet innefattar ledighet för enskilda angelägenheter med eller utan lön, arbetsmarknadskonflikter som strejk och lockout samt frånvaro från arbetet utan giltig orsak. Arbetad tid är ordinarie arbetstid minskad med all frånvaro. Arbetad tid är den tid som finns för verksamhetens genomförande. Bemanningsbalans avser förhållandet mellan tillsvidareanställdas frånvaro och vikariernas arbetade tid inklusive samtliga anställdas mertid och övertid. Den frånvaro som uppkommer hos gruppen tillsvidareanställda ska täckas helt eller delvis av vikariernas arbetade timmar. När vikariernas arbetstid är högre än frånvaron råder överbemanning. Underbemanning uppkommer när de tillsvidareanställdas frånvaro är högre än vikariernas arbetade tid. Det kan finnas periodvisa över- eller underbemanningar som klaras med in- eller utlåning av personal. Antalet brukare kan också variera och kan också förklara temporär underbemanning. Kort, oplanerad frånvaro är tillfällig sjukfrånvaro och vård av barn och det gör att man måste täcka upp vakanser med timavlönade vikarier.

18 BEMANNINGSEKONOMI Lång, planerad frånvaro är långtidssjukfrånvaro, studieledigheter m m. och denna frånvaro täcker man oftast upp med månadsavlönade vikarier. Problem vid datainsamling och utvärdering Utvärderingen av sextimmarsdagen har varit svårare att genomföra än vad som kunde förutses. Tanken var att studien skulle baseras på ekonomiska data från år 1988 till 2004 för att få en ordentlig bild över hur arbetskrafts- och bemanningskostnader förändrats över åren, både inom hemtjänsten och särskilda boenden. Problem vid datainsamling Det har varit stora problem att samla in de data som behövts för redovisningen av bemanningsekonomin inom hemtjänsten och särskilda boenden. Den konsult som anlitats för att ta fram de bemanningsekonomiska uppgifterna arbetar för systemleverantören och är väl bekant med de personal- och lönesystem som kommunen arbetar med. Det har dock inte gått att få ekonomiska data för hela tidsserien (1988 till 2004) som utvärderingen var tänkt att omfatta. Detta på grund av att kommunens system inte lagrat de bemanningsekonomiska uppgifterna. Däremot har det gått att få viss data för åren 1997-2004. Personalkringkostnader/overheadkostnader svåra att redovisa och beräkna Vid en diskussion med ekonomichefen i Kiruna framkom att det är svårt att dela upp och fördela personalkringkostnaderna/overheadkostnaderna på respektive verksamhet. För att beräkna dessa kostnader har det varit nödvändigt att inhämta uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB). SCB tillhandahåller Kommunnyckel och SCB Nyckel för vård och omsorg. Kommunens statistiker har uppgett att kostnader för informationsavdelning, ekonomiavdelning, personalavdelning, växel, dataavdelning och intern hyra har beräknats med hjälp av dem. Problem vid utvärdering Eftersom de bemanningsekonomiska uppgifterna endast avser åren 1997 till 2004 är det dessa år som redovisas och analyseras. Om tillgängligheten av de bemanningsekonomiska uppgifterna hade

BEMANNINGSEKONOMI 19 funnits för alla år då sextimmarsdagen var aktuell (1989 till 2004) hade det varit lättare att utvärdera arbetstidsförkortningen och se vilka konkreta effekter sextimmarsdagen har haft på kommunens ekonomi.

20 ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA Bemanningsekonomi för äldreomsorgen i Kiruna Detta kapitel presenterar en jämförelse av bemanningsekonomin mellan verksamheterna i Kiruna. Dispositionen följer den bemanningsekonomiska strukturen med personalbild, arbetad tid och frånvaro, arbetskraftskostnad vid närvaro och arbetskraftskostnad vid frånvaro. Personalbild öppen hemtjänst och särskilda boenden i Kiruna Den första jämförelsen av hemtjänsten och särskilda boenden i Kiruna avser personalbilden. Antal anställda, antal heltider och deltider, personalomsättning, åldersfördelning samt bemanning analyseras. Bemanningen kan bara jämföras mellan åren 2003 och 2004. Det övriga går att jämföra för åren 1997 till 2004. Antal anställda Diagram 1 visar hur många tillsvidareanställda det fanns inom hemtjänsten och särskilda boenden mellan åren 1997 och 2004. Mätperioden avser den 31 december respektive år. Diagram 1. Antal tillsvidareanställda inom hemtjänsten och särskilda boenden. Personer 250 200 150 116 Tillsvidareanställda, hemtjänsten Tillsvidareanställda, särskilda boenden 184 162 152 136 132 123 208 156 227 165 234 181 234 197 239 100 50 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Diagrammet visar att det finns fler tillsvidareanställda inom särskilda boenden än inom hemtjänsten. På sju år har antalet tillsvidare-

ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA 21 anställda inom hemtjänsten ökat med 81 personer och inom särskilda boenden med 103 personer. Omräknat till årsarbetare har de tillsvidareanställda ökat trendmässigt. Inom hemtjänsten är antalet tillsvidareanställda och antalet årsarbetare i stort sett samma och detta på grund av sextimmarsdagen. (Se beräkningarna i bilagan). Inom särskilda boenden finns det också fler personer med månadsavlönat vikariat jämfört med hemtjänsten. Diagram 2 visar att hemtjänsten och särskilda boenden hade ungefär lika många timavlönade vikarier 1997-2004. Diagram 2. Antal timavlönade vikarier inom hemtjänsten och särskilda boenden. Personer 300 Timavlönade vikarier, hemtjänsten 291 288 Timavlönade vikarier, särskilda boenden 250 200 222 205 150 150 143 143 160 154 148 151 144 100 99 99 50 54 60 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År 1999, 2000 och 2001 var antalet timavlönade vikarier något fler inom hemtjänsten än särskilda boenden. Under dessa år var de dessutom fler än de tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarierna tillsammans. Inom de särskilda boendena var antalet timavlönade vikarier lägre än de tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarierna totalt sett. Dock ökade antalet timavlönade vikarier kraftigt från år 1997 till år 2001. Inom hemtjänsten ökade antalet med 237 personer och inom särskilda boenden med 228 personer fram till 2001. Den kraftiga ökningen till år 2001 kan bero på rena tillfälligheter som att de tillsvidareanställda hade extra mycket korttidsfrånvaro som täcktes med timavlönade vikarier.

22 ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA Hel- och deltider Fler personer är deltidsanställda inom särskilda boendena än inom hemtjänsten. Det är bara ett fåtal som arbetar deltid inom hemtjänsten. Före omläggningen av arbetstiden hade merparten av personalen inom hemtjänsten en sysselsättningsgrad på 75 procent. Den som arbetar efter sextimmarsavtalet har ett heltidsmått som motsvarar 75 procent av normal arbetstid så egentligen har det inte skett någon större förändring i faktiskt antal arbetade timmar. Dessa personer arbetar fortfarande lika många timmar som tidigare, men har fått en löneökning på 33 procent. Merparten av de deltidsanställda inom särskilda boenden arbetar mellan 51 och 75 procent av fulltid. Detta kan bero på att arbetet inom särskilda boenden är tungt och slitsamt, vilket gör att personalen inte orkar jobba heltid. Att arbetet upplevs som tungt och slitsamt bekräftas också av en enkät om arbetsmiljön inom särskilda boenden och även intervjuerna med personal visar detta. Personalomsättning Personalomsättningen är uträknad genom att man tar antal personer som började och slutade och dividerar det med antalet personer som fanns vid periodens början, dvs den 1 januari respektive år. Diagram 3. Personalomsättning i procent för tillsvidareanställda inom hemtjänsten och särskilda boenden. Procent 20 Tillsvidareanställda, hemtjänsten Tillsvidareanställda, särskilda boenden 18 15 15 12 13 11 10 6 7 7 8 6 6 7 5 3 4 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA 23 Diagram 3 visar hur personalomsättningen varierat. År 1998 var omsättningen betydligt högre inom särskilda boenden och det har att göra med att det var fler personer som började en tillsvidareanställning än slutade jämfört med hemtjänsten. År 2000 var personalomsättningen högre inom hemtjänsten och det beror på att ingen person slutade, men däremot började det fler personer, verksamheten expanderade. Till år 2001 sjönk personalomsättningen kraftigt i de två verksamheterna och det tyder på att det inte var så många som slutade eller började. År 2003 var det återigen en kraftig omsättning bland de tillsvidareanställda inom särskilda boenden då 20 personer började och 21 personer slutade. Åldersfördelning Både inom hemtjänsten och särskilda boenden har medelåldern varit hög under perioden 1997 till 2004. För de tillsvidareanställda har medelåldern ökat från 43 till 47 år inom hemtjänsten och inom särskilda boenden från 44 år till 46 år. Även bland vikarierna var medelåldern hög. För de månadsavlönade vikarierna har medelåldern ökat från 35 till 41 år och för timavlönade vikarierna från 28 till 34 år. Arbetad tid och frånvaro Den arbetade tiden och frånvaron utgår ifrån ordinarie arbetstid inom de två verksamheterna. Dessa uppgifter har bara gått att få för åren 2003 och 2004 och avser både kort- och långtidssjukfrånvaro. För utförligare redovisning hänvisas läsaren till tabellbilagan. Diagram 4. Arbetad tid och frånvaro för tillsvidareanställda inom hemtjänsten och särskilda boenden år 2004. Övrig ledighet, 4% Lagstadgad ledighet, 3% Övrig ledighet, 4% Lagstadgad ledighet, 5% Sjukfrånvaro, 10% Arbetad tid, 72% Sjukfrånvaro, 13% Arbetad tid, 67% Semester, 11% Semester, 11% Hemtjänsten Särskilda boenden

24 ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA Den arbetade tiden för år 2004 var 5 procentenheter högre i hemtjänsten än i särskilda boenden. Särskilda boenden hade 3 procentenheter högre sjukfrånvaro än hemtjänsten. Semesteruttaget var lika stort i de två verksamheterna. Den lagstadgade ledigheten var 2 procentenheter lägre inom hemtjänsten jämfört med särskilda boenden men den övriga ledigheten var lika stor. Mellan år 2003 och år 2004 skedde det inga förändringar i den arbetade tiden för de tillsvidareanställda inom särskilda boenden. Dock var den arbetade tiden inom hemtjänsten 1 procentenhet högre år 2003. Sjukfrånvaron var 1 procentenhet högre år 2003 inom särskilda boenden, men inom hemtjänsten var den detsamma som år 2004. Det skedde inga förändringar i den lagstadgade ledigheten och i den övriga ledigheten. Månadsavlönade vikarier År 2004 var den arbetade tiden för de månadsavlönade vikarierna 8 procentenheter högre än för särskilda boenden. Den arbetade tiden inom hemtjänsten hade då minskat med 4 procentenheter från året innan. Sjukfrånvaron för de månadsavlönade vikarierna inom hemtjänsten var under år 2004 låg jämfört med särskilda boenden, skillnaden var 7 procentenheter. Semesteruttaget hade ökat inom hemtjänsten med 3 procentenheter mellan åren medan den inom särskilda boenden minskat med lika mycket. (Utförligare uppgifter finns i tabellbilagan). Lägger man samman den arbetade tiden för de tillsvidaranställda och månadsavlönade vikarierna så blir det ingen större skillnad i arbetad tid eller frånvaro. Resultatet blir detsamma. Bemanningsbalans Hemtjänsten var underbemannad med 18 procent år 2003 och med 6 procent år 2004, vilket motsvarar nio respektive tre årsarbetare. Skillnaden mellan åren beror sannolikt på den strejk som Kommunal genomförde år 2003. Strejken medförde att det inte gick att ta in ersättare vid frånvaro. Underbemanningen var mycket hög inom särskilda boenden både 2003 och 2004. År 2003 uppgick underbemanningen till 37,5 procent eller 28 årsarbetare och år 2004 till 45,5 procent eller 34 årsarbetare. På grund av otillförlitlig tidredovisning är detta resultat ytterst tveksamt. Den förklaring kommunen har gett till den höga

ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA 25 underbemanningen år 2004 är att få månadsavlönade vikarier arbetade under sommaren och att ett boende övergick till sextimmarsavtalet 2004.* Siffrorna i detta avsnitt bygger på bilagan Beräkningar. Arbetskraftskostnad vid närvaro Detta avsnitt redovisar arbetskraftskostnaden vid närvaro, dvs. hur mycket en person kostar per timme för arbetsgivaren. För att beräkna detta behövs uppgifter om medeltimlön, semesterlön, sociala avgifter samt personalkringkostnad/overheadkostnad. Medeltimlönen har beräknats utifrån kommunens lönesystem, där månadslönen har dividerats med ordinarie arbetstid per månad. Semesterlönen varierar beroende på personalens ålder och antalet semesterdagar. Ett genomsnittligt mått på semesterlönen är 14 procent som läggs på lönen. De sociala avgifterna baseras på löneredovisningens uppgifter i Kiruna kommun och är 45,80 procent. Personalkringkostnaderna/overheadkostnaderna uppgick år 2003 till 12 183 000 kronor och år 2004 till 11 569 000 kronor (uppgifter från SCB). För att beräkna kostnaden per timme divideras den totala kostnaden med ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier inom hemtjänsten och särskilda boenden. Arbetskraftskostnaden vid närvaro går bara att redovisa för åren 2003 och 2004. Det finns inga uppgifter om den ordinarie arbetstiden för åren 1997 2002 och dessa uppgifter behövs för att beräkna de faktiska kostnaderna. Tabell 1. Arbetskraftskostnad vid närvaro inom hemtjänsten och särskilda boenden år 2004 Hemtjänsten Hemtjänsten Särskilda boenden Lön per timme 151 kronor 118 kronor Semesterlön 21 kronor 17 kronor Sociala avgifter 79 kronor 61 kronor S:a lönekostnad 251 kronor 196 kronor Personalkringkostnad/ overheadkostnad 16 kronor 16 kronor S:a arbetskraftskostnad 267 kronor 212 kronor Arbetskraftskostnaden vid närvaro var betydligt högre i hemtjänsten än i särskilda boenden. Skillnaden var 55 kronor. Det är alltså dyrare att ha en tillsvidareanställd inom hemtjänsten än inom särskilda boenden. * Samtal med Kerstin Pantzare, personalutvecklare, Kiruna kommun.

26 ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA Förutom att personalen inom hemtjänsten arbetar färre timmar än inom särskilda boenden, vilket gör att timkostnaden blir högre, är även månadslönen cirka 300 kronor lägre inom hemtjänsten. År 2003 var kostnaderna ungefär lika stora. Inom hemtjänsten skiljde det en krona. Inom särskilda boenden var kostnaden tre kronor högre år 2003. Arbetskraftskostnad vid sjukfrånvaro Sjukfrånvarokostnaden beräknas på samma sätt som arbetskraftskostnaden vid närvaro, men i beräkningen tas hänsyn till de olika sjuklöneperioderna. För utförligare redovisning hänvisas läsaren till tabellbilagan. Arbetskraftskostnaden vid sjukfrånvaro per timme var mycket högre i hemtjänsten än i särskilda boenden år 2003. Totalt sett skiljde det 68 kronor per timme mellan hemtjänsten och särskilda boenden, men lönen per timme är samma som vid beräkning av arbetskraftskostnad vid närvaro. Ändå är den totala arbetskraftskostnaden vid sjukfrånvaro lägre inom hemtjänsten än inom särskilda boenden, vilket beror på att sjukfrånvarotimmarna är färre. Inom hemtjänsten uppgick den totala arbetskraftskostnaden vid sjukfrånvaro och för samtliga ersättningsperioder år 2003 till ca 2,4 miljoner kronor och för särskilda boenden till ca 4,3 miljoner kronor. Skillnaden var alltså drygt 1,9 miljoner kronor. Den totala kostnaden vid sjukfrånvaro och för samtliga ersättningsperioder i relation till den totala arbetskraftskostnaden vid närvaro i hemtjänsten ger en sjukfrånvarokostnad motsvarande drygt 4 procent år 2003. Inom särskilda boenden var den totala arbetskraftskostnaden vid sjukfrånvaro nästan 7 procent. År 2004 var arbetskraftskostnaden vid sjukfrånvaro per timme också mycket högre inom hemtjänsten än inom särskilda boenden. Den totala skillnaden uppgick till nästan 70 kronor per timme. Men den totala arbetskraftskostnaden vid sjukfrånvaro var för hemtjänsten ca 2,6 miljoner kronor för samtliga ersättningsperioder och för särskilda boenden ca 4 miljoner kronor. Skillnaden var drygt 1,4 miljoner kronor. Inom hemtjänsten år 2004 motsvarade den totala kostnaden vid sjukfrånvaro nästan 5 procent av total arbetskraftskostnad vid närvaro och inom särskilda boenden 6,5 procent. Skillnaden har alltså minskat.

ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA 27 Hemtjänstens totala arbetskraftskostnad vid sjukfrånvaro för samtliga ersättningsperioder var nästan 223 000 kronor högre år 2004 än 2003. För särskilda boenden var kostnaderna nästan 240 000 kronor lägre. Minskningen kan härledas till att sjukfrånvaron minskat med 1 procentenhet mellan 2003 och 2004. Inom hemtjänsten är sjukfrånvaron densamma procentuellt sett 2003 och 2004, men antalet sjukfrånvarotimmar kan ha ökat något. Ersättningskostnader för frånvarande personal När ordinarie personal är frånvarande finns det olika ersättningsformer: övertid, mertid, månadsavlönade vikarier eller timavlönade vikarier. Tabell 2 visar kostnaden för månads- och timavlönade vikarier i förhållande till den totala arbetskraftskostnaden vid närvaro. Om läsaren är intresserad av de faktiska kostnaderna hänvisas han eller hon till tabellbilagan. Tabell 2. Ersättningskostnader i förhållande till den totala arbetskraftskostnaden vid närvaro för frånvarande personal Ersättningskostnader Hemtjänsten, Hemtjänsten, Särskilda Särskilda för frånvarande 2003 2004 boenden, boenden, personal 2003 2004 Månadsavlönade vikarier 2% 2% 4% 1,5% Timavlönade vikarier 8,5% 11% 9% 10% Övertid + mertid 2,5% 2% 1% 0,5% Total kostnad för samtliga ersättningsformer 13% 15% 14% 12% Månadsavlönade vikarier För år 2003 var den totala kostnaden för månadsavlönade vikarier i förhållande till den totala arbetskraftskostnaden vid närvaro dubbelt så hög inom särskilda boenden som i hemtjänsten (fyra procent jämfört med två procent). År 2004 var det omvänt, då uppgick den totala kostnaden till 2 procent inom hemtjänsten och till 1,5 procent inom särskilda boenden. Timavlönade vikarier År 2003 var den totala kostnaden för timavlönade vikarier 8,5 procent av den totala arbetskraftskostnaden vid närvaro. Motsvarande siffra för särskilda boenden var 9 procent. År 2004 ökade kostnaderna för timavlönade vikarier inom hemtjänsten till nästan 11 procent och inom särskilda boenden till 10 procent.

28 ÄLDREOMSORGEN I KIRUNA Total kostnad för samtliga ersättningsformer Den totala kostnaden för samtliga ersättningsformer i förhållande till den totala arbetskraftskostnaden vid närvaro år 2003 var inom hemtjänsten 13 procent och inom särskilda boenden 15 procent. År 2004 ökade kostnaden med en procentenhet inom hemtjänsten och inom särskilda boenden minskade den med tre procentenheter. Sammanfattning Den bemanningsekonomiska jämförelsen visar att de särskilda boendena har fler tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier än hemtjänsten. Antalet timavlönade vikarier var ungefär lika stort i de två verksamheterna. Det skedde en kraftig ökning av antalet timavlönade vikarier mellan åren 1997 2001 i båda verksamheterna, därefter har antalet timavlönade vikarier minskat. Särskilda boenden har fler deltidsanställda än hemtjänsten, där nästan ingen arbetade deltid. Mellan åren 1998 2004 var det stora variationer i personalomsättningen mellan verksamheterna. År 1998, 2002, 2003 och 2004 var den högre inom de särskilda boendena. I både hemtjänsten och särskilda boenden var medelåldern hög för de anställda. En jämförelse av arbetad tid och frånvaro visar att den arbetade tiden är högre inom hemtjänsten än inom särskilda boenden. Detta beror främst på att sjukfrånvaron är lägre inom hemtjänsten. Den bemanningsekonomiska jämförelsen visar också att det var mycket dyrare att ha personal anställd inom hemtjänsten än inom särskilda boenden. Skillnaden var 55 kronor. Den totala kostnaden vid sjukfrånvaro var lägre i hemtjänsten och även ersättningskostnader för frånvarande personal var lägre inom hemtjänsten. För år 2005 gäller nya regler för sjukfrånvarokostnaderna. Arbetsgivaren ska med de nya reglerna medfinansiera 15 procent av sjukpenningen från dag 15. Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar och arbetsgivaravgiften sänks med 0,24 procentenheter. De nya reglerna tillämpas inte i denna utvärdering.

JÄMFÖRELSE 29 Kiruna jämfört med andra kommuner En jämförelse mellan hemtjänsten och särskilda boenden i Kiruna kommun kan ge en viss indikation på vad sextimmarsdagen har kostat och dess effekter på t ex sjukfrånvaron. Verksamheterna är dock olika och därför är det nödvändigt att jämföra verksamheterna i Kiruna med andra kommuner. Detta för att se om det finns strukturella skillnader mellan verksamheterna eller om skillnaderna beror på sextimmarsdagen. Kommunals arbetstidsprojekt har gjort en referensstudie i Falköping och Forshaga där bemanningsekonomin har studerats inom hemtjänsten och särskilda boenden år 2004. Det avgörande kriteriet för valet av referenskommuner var att de kunde ta fram underlag till den bemanningsekonomiska metoden samt att kommunerna var ungefär lika stora Kiruna kommun. Varken Falköping eller Forshaga har någon arbetstidsförkortning liknande den i Kiruna, däremot har de en veckoarbetstid på 37 timmar. Dock finns det pågående eller avslutade försök med flexibla arbetstidsmodeller i varierande utsträckning. Underlaget till jämförelsen mellan Kiruna, Falköping och Forshaga är hämtad från rapporten Bemanningsekonomi en studie av äldreomsorgen i Forshaga och Falköping 11. Strukturen på detta kapitel följer den tidigare dispositionen, där personalbilden redovisas först. Därefter redovisas arbetad tid och frånvaro, arbetskraftskostnad vid närvaro och arbetskraftskostnad vid frånvaro. Personalbild tre kommuner Referensstudien i Falköping och Forshaga omfattar endast år 2004 och därför görs jämförelsen mellan kommunerna för detta år. För att vissa jämförelser ska kunna göras måste en del beräkningar justeras, men detta kommer att framgå där det blir aktuellt. Antal anställda Tabell 3 visar hur de anställda fördelar sig på olika anställningsformer i de tre kommunerna.

30 JÄMFÖRELSE Tabell 3. Antal anställda i procent av totala antalet anställda inom hemtjänsten och särskilda boenden i Kiruna, Falköping och Forshaga. Antal anställda i procent av totala antalet anställda inom hemtjänsten Kiruna Falköping Forshaga Tillsvidareanställda 55 % 66 % 41 % Månadsavlönade vikarier 3 % 3 % 39 % Timavlönade vikarier 42 % 31 % 19 % Totalt antal anställda 357 personer 178 personer 165 personer Antal anställda i procent av totala antalet anställda inom särskilda boenden Kiruna Falköping Forshaga Tillsvidareanställda 61 % 62 % 43 % Månadsavlönade vikarier 2 % 4 % 15 % Timavlönade vikarier 37 % 34 % 42 % Totalt antal anställda 390 personer 580 personer 247 personer Hemtjänsten Som tabell 3 visar var det stora skillnader i personalsammansättningen inom hemtjänsten i de tre kommunerna. Andelen tillsvidareanställda var störst i Falköping, medan Kiruna med 55 procent låg mitt emellan. Både Kiruna och Falköping hade en låg andel månadsavlönade vikarier, här låg Forshaga betydligt högre. Däremot hade Kiruna en mycket hög andel timavlönade vikarier. Särskilda boenden Andelen tillsvidareanställda inom särskilda boenden var högst i Falköping och Kiruna och mycket lägre i Forshaga. Kiruna hade lägst andel månadsavlönade vikarier, bara 2 procent. För de timavlönade vikarierna låg Kiruna ungefär mitt emellan de båda andra kommunerna med 37 procent av totala antalet anställda. Heltider och deltider Tabell 4 visar fördelningen mellan heltid och deltid bland de tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarierna. I Kiruna motsvarar en heltidstjänst 6 timmar per dag inom hemtjänsten medan en heltidstjänst i Falköping och Forshaga motsvarar 7,5 timme per dag. Inom särskilda boenden är heltidsmåttet detsamma i de tre kommunerna, dvs 7,5 timme per dag.

JÄMFÖRELSE 31 Tabell 4. Antal tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier omräknat till antal heltider och deltider inom hemtjänsten och särskilda boenden i Kiruna, Falköping och Forshaga, i procent. Antal hel- och Hem- Hem- Hem- Särskilda Särskilda Särskilda deltider inom tjänsten, tjänsten, tjänsten, boenden, boenden, boenden, hemtjänsten och Kiruna Falköping* Forshaga Kiruna Falköping* Forshaga särskilda boenden Heltid 95% 45% 24% 80% 24% 14% Deltid 5% 55% 76% 20% 6% 86% Hemtjänsten i Kiruna har betydligt fler som arbetar heltid än Falköping och Forshaga. I både Falköping och Forshaga är det vanligare med deltid än heltid. Hela förklaringen till hel- och deltidsbilden i Kiruna ligger i sextimmarsdagen. Tabellen visar att även inom särskilda boenden är heltid vanligast i Kiruna. Det är bara i Kiruna som heltiderna är fler än deltiderna. Personalomsättning Diagram 5 illustrerar personalomsättning bland de tillsvidareanställda inom hemtjänsten och särskilda boenden i de tre kommunerna. Diagram 5. Personalomsättning i procent för tillsvidareanställda inom hemtjänsten och särskilda boenden i Kiruna, Falköping och Forshaga. Procent 35% Hemtjänst Särskilda boenden 30% 31 25% 20% 15% 10% 11 10 9 8 5% 3 0% Kiruna Falköping Forshaga Personalomsättningen inom hemtjänsten i Kiruna var betydligt lägre än i referenskommunerna. Högst personalomsättning hade Falköping. Inom särskilda boenden var personalomsättningen lägst i Falköping och högst i Forshaga. Kiruna låg mittemellan. * Uppgifterna finns endast för tillsvidareanställda i Falköping.

32 JÄMFÖRELSE Vid en jämförelse mellan verksamheterna var personalomsättningen högre inom särskilda boenden i Kiruna jämfört med hemtjänsten. Hemtjänsten i Falköping hade högre personalomsättning än särskilda boenden. I Forshaga var personalomsättningen högre inom särskilda boenden än inom hemtjänsten. Medelålder Medelåldern är hög bland samtliga anställda i alla tre kommunerna. I Kirunas hemtjänst var medelåldern för kvinnorna 41,5 år och för männen 32 år. Medelåldern för kvinnorna i Falköping och Forshaga var 48 år respektive 41 år och för männen 54 år respektive 27 år. Inom särskilda boenden i Kiruna var medelåldern för kvinnorna 42 år och för männen 33 år. Kvinnornas medelålder i Falköping och Forshaga var 48 år respektive 44 år medan männens medelålder var 36 respektive 26,5 år. Arbetad tid och frånvaro Vilka skillnader finns det mellan kommunerna när det gäller arbetad tid och frånvaro? För att åskådliggöra detta visar de följande tabellerna arbetad tid och frånvaro för de tillsvidareanställda i procent. I tabellbilagan redovisas antalet timmar för tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier i respektive kommun och respektive verksamhet. Tabell 5. Arbetad tid och frånvaro för tillsvidareanställda inom hemtjänsten i Kiruna, Falköping och Forshaga, procent. Tillsvidareanställda inom hemtjänsten Kiruna Falköping Forshaga Ordinarie arbetstid 100 % 100 % 100 % Semester 11 % 10 % 11 % Sjukfrånvaro 10 % 8 % 19 % Lagstadgad ledighet 3 % 8 % 3 % (inkl övr. ledighet) Övrig ledighet 4 % 3 % Total frånvaro 28 % 26 % 36 % Arbetad tid av ordinarie arbetstid 72 % 74 % 64 % Mertid och övertid 0,5 % 2 % 1 % Arbetad tid inkl. mertid och övertid 72,5 % 76 % 65 % Tabell 5 visar att den arbetade tiden för de tillsvidareanställda var högst inom hemtjänsten Falköping och något lägre i Kiruna. Lägst