Camilla Stoor, Carola Ray och Eva Roos, Samfundet Folkhälsan

Frukt- och grönsakskonsumtion bland skolbarn i årkurs 3 6 i finlandssvenska grundskolor i huvudstadsregionen. Kartläggning och uppföljning av skolprojektet Hälsoverkstaden Camilla Stoor, Carola Ray och Eva Roos, Samfundet Folkhälsan

Innehåll Sammanfattning 2 1. Inledning 3 1.1. Projektet Hälsoverkstaden 3 1.2. Bakgrund 3 1.3. Syfte 3 1.4. Rapportens innehåll 3 2. Material och metoder 4 2.1. Projektets upplägg 4 2.2. Insamling och hantering av frågeformulär 4 2.3. Frågeformuläret 4 2.4. Uträknande av frukt och grönsaks konsumtionen i gram 4 3. Beskrivning av deltagarna 4 4. Resultat från undersökningen våren 2006 5 4.1. Barnens frukt- och grönsakskonsumtion 5 4.1.1. Fördelningen av frukt- och grönsakskonsumtionen under föregående dag 5 4.1.2. Frukt- och grönsakskonsumtionen i gram 6 4.1.3. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 6 4.2. Faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtion 7 4.2.1. Barnens kunskap om närings rekommendationerna för frukt och grönsaker 7 4.2.2. Barnens förhållningssätt till frukt och grönsaker 7 4.2.3. Frukt och grönsaker som barnen tycker om 7 4.2.4. Vanan att äta frukt och grönsaker 8 4.2.5. Kompisar och föräldrar som modeller för frukt- och grönsakskonsumtion 8 4.2.6. Barnens upplevelse av att föräldrarna upp muntrar dem till att äta frukt och grönsaker 9 4.2.7. Tillgänglighet av frukt och grönsaker 9 4.2.7.1. Tillgänglighet hemma 9 4.2.7.2. Barn som tar med sig frukt och grönsaker till skolan 10 4.2.7.3. Tillgänglighet vid fritidsaktiviteter 10 4.2.8. Allergier 11 4.3. Sambandet mellan olika faktorer och barnens konsumtion av frukt och grönsaker 11 5. Resultat från uppföljningen av intervention och kontrollskolor våren 2006 till våren 2008 12 5.1. Barnens frukt- och grönsakskonsumtion 12 5.1.1. Frukt- och grönsakskonsumtion i skolan 12 5.1.2. Frukt- och grönsakskonsumtion i gram 13 5.1.3. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 15 5.2. Faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtion 16 5.2.1. Barnens kunskap om rekommendationer för frukt- och grönsakskonsumtion 16 5.2.2. Tillgänglighet av frukt och grönsaker hemma 16 6. Diskussion 17 6.1. Allmänt om undersökningen 17 6.2. Barnens konsumtion av frukt och grönsaker år 2006 18 6.2.1. Skillnader mellan flickor och pojkar i frukt- och grönsakskonsumtion 18 6.3. Faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtionen 19 6.3.1. Kunskap 19 6.3.2. Tillgänglighet 19 6.3.3. Tycke och preferenser 19 6.3.4. Föräldrar som modeller 19 6.3.5. Samband mellan faktorer och konsumtion 20 6.4. Effekt av interventionen 20 6.5. Förslag på åtgärder 20 6.5.1. Elever 20 6.5.2. Hemmet och föräldrarna 20 6.5.3. Skola 21 7. Slutord 21 Utgivare: Folkhälsans förbund rf, 2009 Redaktör: Mia Smeds Ombrytning: ADD grafisk byrå Foto: Hannes Victorzon Tryckeri: FRAM 1

Sammanfattning Denna rapport handlar om frukt- och grönsakskonsumtion bland barn som medverkade i forsknings- och skolprojektet Hälsoverkstaden. Projektet genomfördes i 27 finlandssvenska skolor i huvudstadsnejden. I undersökningen har cirka 680 skolbarns frukt- och grönsakskonsumtion samt faktorer som inverkar på dessa kartlagts. Barnen deltog i undersökningen första gången våren 2006 och en uppföljning gjordes våren 2008. Hälften av de medverkande skolorna fick under hösten 2006 till våren 2008 ta del av en intervention som fokuserade på kost, fysisk aktivitet och sömnvanor. För att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen har ett standardiserat frågeformulär som utvecklats inom det europeiska forskningsprojektet Pro Children använts. Resultaten från år 2006 visar att frukt- och grönsakskonsumtionen hos barnen, såväl hos flickor som hos pojkar, var i genomsnitt cirka 240 gram per dag. Detta är under rekommendationen som är 400 gram, vilken motsvarar fem portioner frukt och grönsaker per dag. En större andel flickor än pojkar rapporterade att de vanligtvis brukade äta frukt och grönsaker varje dag. I undersökningen kom det fram att barnen sällan äter kokta grönsaker. Undersökningen visade att många barn, 65 procent, åt av salladen som serverades vid skollunchen. Barnens kunskap om rekommendationerna var bristfällig, endast 20 procent av barnen visste att man borde äta minst fem portioner frukt och grönsaker per dag för att ha hälsosamma kostvanor. Endast 30 procent av barnen rapporterade att det alltid finns olika sorters frukt och grönsaker tillgängliga hemma. Grönsakstillgängligheten i skolan är god men det finns sällan frukt att tillgå i skolan. Barnens frukt- och grönsakskonsumtion har klara samband med olika faktorer såsom barnens kunskap om rekommendationer, barnens tycke för frukt och grönsaker, vanan att äta frukt och grönsaker, föräldrarnas frukt- och grönsakskonsumtion, föräldrarnas uppmuntran till att äta samt tillgängligheten av frukt och grönsaker hemma och i skolan. Uppföljningen visade att skolinterventionen hade en effekt på pojkarnas frukt- och grönsakskonsumtion, men inte på flickornas. Omgivningen såsom familjen och skolan samt personliga faktorer har stor betydelse för frukt- och grönsakskonsumtionen hos barn. Eftersom resultaten visar att konsumtionen är låg jämfört med rekommendationerna är det viktigt att i framtiden både jobba med faktorer inom familj och skola samt med personliga faktorer för att på så sätt främja barnens frukt- och grönsakskonsumtion. 2

1. Inledning 1.1. Projektet Hälsoverkstaden Hälsoverkstaden är ett projekt som fokuserar på skolbarns levnadsvanor i årskurs 1 6. Levnadsvanorna som är i fokus är främst kost, fysisk aktivitet och sömn. Projektet är uppdelat i två delar: ett forskningsprojekt och ett skolprojekt. Skolprojektet innebar en intervention som utfördes i hälften av skolorna, i så kallade interventionsskolor, och som strävade efter att stödja sunda levnadsvanor bland skolbarnen under två skolår. Andra hälften av skolorna agerade kontrollskolor. Hälsoverkstaden inleddes våren 2006 i skolorna och avslutades våren 2008. Tjugosju finlandssvenska skolor i Helsingfors med omnejd deltog. Forskningsprojektet har kartlagt levnadsvanorna hos barn som våren 2006 gick i årskurs tre och fyra i början och i slutet av projektet. Målet med forskningen är att få mera kunskap om skolbarns levnadsvanor och de faktorer som påverkar dessa vanor. Såväl Hälsoverkstadens skolprojekt som forskningsprojekt var ett pilotprojekt. I projektet har vi prövat olika metoder för hur man kan kartlägga levnadsvanor bland skolbarn, hur man kan jobba hälsofrämjande i skolor och hur man kan utvärdera interventionernas effekt. Ett av de områden som man i projektet Hälsoverkstaden speciellt har fokuserat på är konsumtionen av frukt och grönsaker. Visionen har bland annat varit att öka på andelen barn som konsumerar minst 400 gram frukt och grönsaker per dag av vilka cirka 150 gram skulle konsumeras under skoltid. Ytterligare vill man få en större förståelse för vilka faktorer som påverkar skolbarns frukt- och grönsakskonsumtion, vilket är viktigt för att kunna påverka och öka intaget av frukt och grönsaker samt att forma interventioner som har effekt. Frukt- och grönsakskonsumtionen samt faktorer som påverkar konsumtionen kartlades i början och i slutet av projektet med hjälp av en internationell frågeblankett. Blanketten har utvecklats inom det europeiska projektet Promoting and Sustaining Health through Increased vegetable and Fruit Consumption among European Schoolchildren som i fortsättning i texten förkortas Pro Children. 1.2. Bakgrund Frukt och grönsaker är en viktig del av en balanserad kost och har många hälsofördelar. Frukt och grönsaker innehåller rikligt med vitaminer och mineraler, vilka är viktiga för ett växande barn och deras hälsa. Om man äter för lite frukt och grönsaker innebär det en förhöjd risk för olika sjukdomar såsom diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar (Wiseman M., 2008). Dessutom har frukt och grönsaker en låg energitäthet, något som är fördelaktigt för att upprätthålla en ändamålsenlig energibalans och förebygga övervikt och fetma. Befolkningen, såväl vuxna som barn, äter i genomsnitt mindre frukt och grönsaker än vad som rekommenderas. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att man äter 400 gram frukt och grönsaker varje dag, vilket motsvarar 5 portioner frukt och grönsaker. I Finland äter kvinnor (25 64 år) i medeltal 270 gram frukt och grönsaker per dag och män (25 64 år) i medeltal 202 gram frukt och grönsaker per dag (Paturi M, m.fl. 2008). Äldre vuxna (65 74 år) äter i medeltal mindre frukt och grönsaker jämfört med yngre vuxna. Andelen finska barn och ungdomar som dagligen äter frukt och grönsaker har minskat under de senaste årtiondena (Ojala K, 2004). Utvecklingen bland pojkar visar att andelen som dagligen äter frukt och grönsaker minskar med stigande ålder. Det är viktigt att etablera hälsosamma kostvanor i unga år eftersom dessa lägger grunden för kostvanorna resten av livet (Lytle L.A. m.fl., 2000; Mikkilä V. m.fl., 2004; Lien N., 2001). För att kunna främja konsumtionen av frukt och grönsaker är det viktigt att känna till de faktorer som påverkar huruvida ett barn äter frukt och grönsaker och i vilka mängder. Genom att urskilja dessa faktorer kan man aktivt påverka dessa och på det sättet öka frukt- och grönsakskonsumtionen bland barn och ungdomar. 1.3. Syfte Syftet med denna rapport var att kartlägga frukt- och grönsakskonsumtion bland skolbarn i årskurs 3 och 4 samt att kartlägga de faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtionen och att undersöka sambandet mellan faktorerna och barnens frukt- och grönsakskonsumtion. En uppföljning gjordes också av frukt- och grönsakskonsumtionen. Uppföljningen visar hur frukt- och grönsakskonsumtionen och hur faktorerna som påverkar konsumtionen förändrades under två år i interventions- och kontrollskolorna. 1.4. Rapportens innehåll I denna rapport presenteras resultat från skolbarnens svar på frågorna i Pro Children- frågeformuläret. Till först presenteras resultat som baserar sig på insamlat material från våren 2006. Resultaten beskriver barnens frukt- och grönsakskonsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen, 3

såsom kunskap, attityder, preferenser, sociala influenser och tillgänglighet. Sambandet mellan olika faktorer och barnens konsumtion av frukt och grönsaker presenteras också. Sedan presenteras förändringen i konsumtion och påverkande faktorer från år 2006 till 2008 i interventionsoch kontrollskolor. Resultat för flickor och pojkar rapporteras tidvis parallellt. 2. Material och metoder 2.1. Projektets upplägg Hälsoverkstaden startade i skolorna våren 2006. Hälsoverkstaden riktades till finlandssvenska skolor med årskurs 1 6 i fem kommuner i Helsingforsregionen: Esbo, Helsingfors, Kyrkslätt, Sibbo och Vanda. Förfrågningar om intresse för att delta skickades ut till 44 skolor och 27 skolor tackade ja till medverkan. Skolorna som ville medverka delades slumpmässigt in i 13 interventions- och 14 kontrollskolor. Interventionen i projektet genomfördes i hela skolan. Interventionen hade tre temaområden: kost, fysisk aktivitet och sömn. Lärarna fick fortbildning som innehöll både material och metoder kring temaområdena. Skolorna bestämde själva vilka material och metoder som användes i skolan. Några enskilda insatser genomförda av Folkhälsans förbund såsom interaktiv drama och mellanmålsklubb riktade direkt till eleverna ingick också i interventionen. Forskningen utfördes i såväl interventions- som i kontrollskolor och riktade sig till barn som på våren 2006 gick i årskurs 3 och 4 (9 11-åringar). Under våren 2008 utfördes en uppföljning av de elever som tidigare medverkat i forskningen. Barnen gick våren 2008 i årskurs 5 och 6 (11 13-åringar). Medverkan i undersökningen var frivillig. Sammanlagt tillfrågades cirka 1000 elever om att delta i undersökningen. Av dem besvarade 677 barn våren 2006 Pro Children-frågeformuläret om frukt- och grönsakskonsumtion (svarsprocent 59). Frågeformuläret är förhandstestat och validerat inom Pro Children-projektet och möjliggör internationell jämförelse. Samma Pro Children-frågeformulär fylldes i av barnen under uppföljningen våren 2008, då också 677 skolbarn deltog. 2.2. Insamling och hantering av frågeformulär Pro Children-frågeformulären ifylldes av eleverna i klassrummen och en medlem från forskningsgruppen var alltid på plats under lektion för att besvara barnens frågor. Dataprogrammet SPSS har använts för att mata in data och för att analysera materialet. 2.3. Frågeformuläret Pro Children-frågeformuläret innehåller en 24-timmars kostintervju (24-hour recall), frekvensformulär för kost (food frequency questionnaire, FFQ) samt frågor rörande faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtionen. 24-timmars kostintervju innebär en strukturerad rapportering av det som man ätit föregående dag innan i skolan, under skoldagen, under eftermiddagen, i samband med middagen och under kvällen. Frekvensformuläret för kost kartlägger hur ofta man vanligtvis äter färsk frukt, sallad eller rårivna grönsaker, andra råa grönsaker och kokta grönsaker. Följande faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtionen undersöktes: kunskap om frukt- och grönsaksrekommendationer, preferenser, attityder, sociala influenser och tillgänglighet. 2.4. Uträknande av frukt och grönsakskonsumtionen i gram Utgående ifrån 24-timmars kostintervjun kan man räkna ut frukt- och grönsakskonsumtionen för föregående dag genom att räkna ihop antalet portioner per dag och multiplicera det antalet med den mängd i gram som en standardportion för en viss frukt eller grönsak motsvarar. 3. Beskrivning av deltagarna I tabell 1 framgår fördelningar enligt kön, klass och interventions- eller kontrollskola bland de barn som deltagit i projektet Hälsoverkstaden under våren 2006 och vid uppföljningen våren 2008. Av dem som deltog i undersökningarna var ungefär hälften flickor och hälften pojkar. Fördelningen var jämn mellan årskurserna. Hälften av barnen ingick i interventionsskolor och hälften i kontrollskolor. 4

Tabell 1. Deltagande våren 2006 och 2008 i undersökningen. Inter ventionsskola Kontrollskola Totalt 2006 Flicka 170 174 346 Pojke 163 168 331 Årskurs 3 (födda 167 180 347 1996 1997) Årskurs 4 (födda 166 159 325 1994 1995) 2008 Flicka 170 179 349 Pojke 159 168 327 Årskurs 5 161 176 337 Årskurs 6 168 170 338 4. Resultat från undersökningen våren 2006 4.1. Barnens frukt- och grönsakskonsumtion I detta avsnitt presenteras barnens svar från undersökningen år 2006. Först presenteras barnens svar på vad de ätit dagen innan och sedan deras svar på hur ofta de vanligtvis äter frukt och grönsaker. Därefter presenteras barnens svar angående de faktorer som påverkar deras frukt- och grönsakskonsumtion. 4.1.1. Fördelningen av frukt- och grönsakskonsumtionen under föregående dag Enligt 24-timmars kostintervjun fördelades barnens konsumtion under föregående dag enlig följande: under morgonen hade cirka 30 procent av barnen ätit frukt och drygt 20 procent hade ätit grönsaker (figur 1). Av dem som hade ätit frukt under morgonen hade de flesta ätit äpple (30 procent), banan (27 procent) eller mandarin (15 procent) (figur 2). Den vanligaste grönsaken, bland dem som ätit grönsaker, var gurka (76 procent). Det fanns inga skillnader mellan pojkar och flickor i deras konsumtion av frukt respektive grönsaker till frukost (figur 1). Under skoldagen hade nästan 20 procent av barnen ätit frukt (figur 1). Flera flickor än pojkar hade ätit frukt föregående skoldag. Av flickorna hade 23 procent ätit frukt jämfört med 15 procent av pojkarna. Äpple var den vanligaste frukten som barnen åt under skoldagen. Cirka 65 % av barnen åt grönsaker eller sallad under skoldagen. Det fanns en liten skillnad mellan flickor och pojkar. Av pojkarna var det cirka 78 procent som ätit sallad eller grönsaker medan motsvarande andel bland flickorna var nästan 73% procent. Gurka och blandad sallad var vanligast att äta bland dem som ätit sallad. Under eftermiddagen, middagen eller kvällen hade nästan hälften av barnen ätit frukt (figur 1). En större andel flickor än pojkar hade ätit frukt. Över hälften (52 procent) av flickorna svarade att de ätit frukt och av pojkarna svarade 45 procent att de ätit frukt. De frukter som oftast åts var äpple (27 procent), banan (22 procent) och mandarin (14 procent) (figur 3). Femtiosex procent av barnen hade ätit grönsaker under eftermiddagen, middagen eller kvällen. Nästan av flickorna hade ätit grönsaker under eftermiddagen, middagen eller kvällen, medan motsvarande andel av pojkarna var 53 %. Den vanligaste grönsaken var gurka (figur 4). Drygt 10 procent av barnen svarade att de ätit kokta grönsaker (figur 1). Sammanfattningsvis kan man säga att det är vanligast att barnen äter frukt på eftermiddagen. Ovanligast är att barnen äter frukt under skoldagen. Sallad och grönsaker äter barnen oftast till lunch och senare under dagen, mer sällan på morgonen (figur 1). Frukt på morgonen Grönsaker på morgonen Frukt under skoldagen Grönsaker under skoldagen Frukt på eftermiddagen/ kvällen Grönsaker på eftermiddagen/ kvällen Kokta grönsaker på eftermiddagen/ kvällen Flickor Pojkar Totalt 2 10 Figur 1. Andel flickor och pojkar som konsumerat frukt och grönsaker under föregående dag. 5

päron 6 % mandarin 15 % annan frukt fruktsallad 6 % 4 % melon 5 % apelsin 7 % banan 27 % äpple 3 Figur 2. Fördelning av konsumerad frukt bland de barn som ätit frukt på morgonen. fruktsallad 2 % melon 1 annan frukt 12 % äpple 27 % 4.1.2. Frukt- och grönsakskonsumtionen i gram Utgående från vad barnen svarat i 24-timmars kostintervjun kan man uppskatta hur mycket frukt och grönsaker i gram som barnet äter per dag. I figur 5 presenteras barnens genomsnittliga frukt- och grönsakskonsumtionen i gram. Högst upp visas fruktkonsumtionen och sedan följer sallad, råa grönsaker och kokta grönsaker åtskilt. Därefter presenteras den totala mängden grönsaker och längst ned framkommer den totala mängden frukt och grönsaker. Grönsakskonsumtionen bestod till största delen av råa grönsaker, sedan sallad och minst av kokta grönsaker. I genomsnitt åt barnen 123 gram frukt och 114 gram grönsaker föregående dag och det blev totalt 237 gram frukt och grönsaker. I genomsnitt åt flickorna 238 gram frukt och grönsaker och pojkarna 236 gram. Av barnen åt 18 procent minst 400 gram frukt och grönsaker under föregående dag och uppnådde därmed rekommendationerna. Ungefär lika stor andel pojkar (18 procent) som flickor (17 procent) åt mer än den rekommenderade konsumtionen. päron 5 % Flicka Pojke Totalt Frukt mandarin 14 % banan 22 % apelsin 8 % Figur 3. Fördelning av konsumerad frukt bland de barn som ätit frukt under eftermiddagen, middagen eller kvällen. Sallad Råagrönsaker Kokta grönsaker morot 1 annan rå grönsak 2 % tomat 23 % Grönsaker totalt Frukt och grönsaker totalt 0 g 100 g 200 g 300 g 400 g Figur 5. Genomsnittliga konsumtionen av frukt och grönsaker i gram under föregående dag bland pojkar och flickor. 4.1.3. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker gurka 65 % Figur 4. Fördelning av konsumerade grönsaker bland de barn som hade ätit enskilda grönsaker under eftermiddagen, middagen eller kvällen. Frukt- och grönsakskonsumtionen undersöktes också med ett frekvensformulär. Det fokuserar på vad barnen vanligtvis brukar äta. I frekvensformuläret för kost svarade de på hur ofta de vanligtvis äter frukt, sallad, andra råa grönsaker och kokta grönsaker. Ungefär vart fjärde barn svarade att de vanligtvis brukar äta frukt minst en gång per dag. Unge- 6

fär lika stor andel flickor som pojkar svarade att de vanligtvis brukar äta frukt varje dag (figur 6). Cirka 35 procent av barnen uppger att de äter sallad varje dag (figur 6). Större andel flickor (20 procent) än pojkar (13 procent) äter vanligtvis råa grönsaker varje dag (figur 6). Under 5 procent av barnen svarade att de vanligtvis äter kokta grönsaker varje dag (figur 6). Frukt Sallad 1 portion eller mindre per dag 2 portioner per dag 3 portioner per dag 4 portioner per dag 5 portioner per dag eller mer per dag Flicka Pojke Totalt Råagrönsaker Frukt Sallad Råagrönsaker Kokta grönsaker 2 10 Figur 6. Andel flickor och pojkar som vanligtvis brukar äta frukt respektive grönsaker en eller flera gånger per dag. 4.2. Faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtion Det som här följer är beskrivningar av olika faktorer som i studier har visats sig påverka barns frukt- och grönsakskonsumtion. Barnens svar gällande kunskap, attityder, vanor, sociala influenser, preferenser och allergier presenteras. 4.2.1. Barnens kunskap om närings rekommendationerna för frukt och grönsaker Enligt de finska näringsrekommendationerna för frukt och grönsaker som bygger på WHO:s rekommendationer skall man äta minst 400 gram frukt och grönsaker varje dag (Statens näringsdelegation 2005, WHO 2004). Det motsvarar minst fem portioner frukt och grönsaker per dag. Fruktjuice och potatis räknas inte in i rekommendationen. Kunskapen om rekommendationerna var bristfällig hos barnen. Vart fjärde barn visste att man bör äta minst fem portioner frukt och grönsaker varje dag (figur 7). Lika stor andel flickor som pojkar hade rätt kunskap om rekommendationerna. 2 10 Figur 7. Fördelning över barnens svar på hur många portioner frukt och grönsaker per dag de tror att man bör äta för att vara hälsosam. 4.2.2. Barnens förhållningssätt till frukt och grönsaker Hur man förhåller sig till frukt och grönsaker kan påverka om man äter frukt och grönsaker. Svaren visar att barnen i allmänhet tycker att frukt smakar gott. Flickor tycker i en lite större utsträckning om frukt och grönsaker än pojkar. Drygt 75 procent av flickorna och 68 procent av pojkarna svarade att de tycker att frukt smakar gott (figur 8). Grönsaker är inte lika omtyckta som frukt. Ungefär lika stor andel flickor som pojkar (43 procent) svarade att de tycker att grönsaker smakar gott. Grönsaker smakar gott Frukt smakar gott Flicka Pojke Totalt 2 10 Figur 8. Andel flickor och pojkar som tycker att frukt och grönsaker smakar gott. 4.2.3. Frukt och grönsaker som barnen tycker om I figur 9 presenteras de frukter som barnen tyckte mycket om. I toppen finns jordgubbar samt frukterna melon, vindruvor, äpple och mandarin. Dessa tyckte ungefär tre fjärdedelar av barnen om. Minst omtyckta är plommon, persika och körsbär. Dock rapporterade hälften av barnen att de tyckte mycket om dessa vilket visar att barnen överlag tycker bra om frukt. Det fanns inga större skillnader mellan pojkar och flickor när det gällde omtyckta frukter. 7

jordgubbar melon vindruvor äpple mandarin kiwi päron apelsin banan plommon persika körsbär 2 10 Figur 9. Andel barn som tycker att de uppräknade frukterna smakar gott. Flicka Pojke Totalt stämmer stämmer varken bra eller dåligt stämmer inte 2 10 Figur 11. Fördelning av svaren på påståendet Att äta frukt varje dag är en vana för mig. Morot och gurka var de grönsaker som var mest omtyckta av barnen (figur 10). Cirka 80 procent av barnen svarade att de tyckte mycket om gurka och morot. Över hälften av barnen tyckte mycket om ärter, tomat och sallad. Flickorna tyckte bättre om blomkål och broccoli jämfört med pojkarna. Pojkarna däremot tyckte bättre om spenat, sallad och gröna bönor jämfört med flickorna. Flicka Pojke stämmer stämmer varken bra eller dåligt stämmer inte gurka morot ärter tomat sallad blomkål broccoli spenat lök gröna bönor vitkål purjolök 2 10 Figur 10. Andel barn som tycker att de uppräknade grönsakerna smakar gott. 4.2.4. Vanan att äta frukt och grönsaker Huruvida det är en vana att äta frukt och grönsaker kan inverka på om man äter frukt och grönsaker, samt på mängden frukt och grönsaker man äter. Av barnen rapporterade 55 procent att det är en vana för dem att äta frukt varje dag, medan däremot 20 procent ansåg att det inte är en vana för dem (figur 11). Flickor och pojkar svarade i lika stor utsträckning att det var en vana för dem att äta frukt varje dag. Knappt hälften av barnen rapporterade att det är en vana för dem att äta grönsaker varje dag (figur 12). Totalt 2 10 Figur 12. Fördelning av svaren på påståendet Att äta grönsaker varje dag är en vana för mig. 4.2.5. Kompisar och föräldrar som modeller för frukt- och grönsakskonsumtion 4.2.5.1. Barnens upplevelse av kompisars frukt- och grönsakskonsumtion Kompisar och jämnåriga påverkar och har inflytande på barn i många situationer. Attityder till frukt och grönsaker och vanan att äta frukt och grönsaker kan påverkas av kompisars attityder och vanor. Kompisar kan fungera som modeller, vilka barnen tar efter. Av barnen svarade 57 procent att deras bästa kompisar äter frukt varje dag och under 10 procent att deras bästa kompisar inte gör det. Flickorna upplevde i större utsträckning jämfört med pojkarna att deras bästa kompisar åt frukt varje dag. Av flickorna svarade 63 procent att deras bästa kompisar åt frukt varje dag, medan hälften av pojkarna svarade så (figur 13). Att kompisarna äter grönsaker varje dag rapporterades av cirka 56 procent av barnen (figur 13). Något fler flickor (60 procent) än pojkar (50 procent) rapporterade att deras bästa kompisar äter grönsaker varje dag. 8

Grönsaker Frukt Flicka Pojke Totalt 2 10 Figur 13. Andel bästa kompisar som äter frukt respektive grönsaker varje dag enligt barnens upplevelse. 4.2.5.2. Barnens upplevelse av föräldrarnas frukt- och grönsakskonsumtion Föräldrar är förebilder för barnen i många avseenden. Deras frukt- och grönsakskonsumtion står ofta som modell för deras barns egen konsumtion. Av barnen svarade 77 procent att deras mamma äter frukt varje dag och litet över 50 procent rapporterade att deras pappor äter frukt varje dag (figur 14). Flickorna och pojkarna svarade ungefär lika ofta att deras mamma respektive deras pappa åt frukt varje dag. Lika stor andel flickor som pojkar svarade att deras mamma äter grönsaker varje dag (75 procent) (figur 14). Andelen flickor och pojkar som rapporterade att deras pappa åt grönsaker varje dag var dock lägre. Sex barn av tio upplevde att deras pappa åt grönsaker varje dag. Enligt svaren upplevde en större andel av barnen att föräldrarna äter dagligen grönsaker än att de äter dagligen frukt. 4.2.6. Barnens upplevelse av att föräldrarna uppmuntrar dem till att äta frukt och grönsaker Föräldrar kan aktivt påverka barnens konsumtion, till exempel genom uppmuntran. Hälften av barnen upplevde att deras mamma uppmuntrar dem till att äta frukt respektive grönsaker varje dag och närmare 35 procent av barnen svarade att deras pappa uppmuntrade dem att äta frukt och grönsaker varje dag (figur 15). Två barn av fem upplevde att deras pappor sällan eller aldrig uppmuntrade dem att äta frukt varje dag. Ett barn av fyra upplevde att deras mammor sällan eller aldrig uppmuntrade dem att äta frukt varje dag. Av barnen upplevde 25 procent att deras mammor och 35 procent att deras pappor sällan eller aldrig uppmuntrade dem att äta grönsaker varje dag. Det förekom endast små skillnader mellan flickor och pojkar i deras svar om huruvida deras föräldrar uppmuntrade dem att äta frukt och grönsaker (figur 15). Frukt - Pappa Frukt - Mamma Grönsaker - Pappa Flicka Pojke Totalt Frukt - Pappa Frukt - Mamma Grönsaker - Pappa Grönsaker - Mamma Flicka Pojke Totalt 2 10 Figur 14. Andel mammor och pappor som äter frukt respektive grönsaker varje dag enligt barnens upplevelse. Grönsaker - Mamma 2 10 Figur 15. Andel flickor och pojkar vars mamma och pappa uppmuntrar dem att äta frukt respektive grönsaker varje dag. 4.2.7. Tillgänglighet av frukt och grönsaker 4.2.7.1. Tillgänglighet hemma Tillgänglighet av frukt och grönsaker hemma är en viktig faktor för konsumtionen. I undersökningen svarade barnen på frågor om det hemma hos dem fanns olika sorters frukt, omtyckta frukter, olika sorters grönsaker samt omtyckta grönsaker. Nästan 30 procent av barnen upplevde att det alltid finns olika sorters frukter hemma hos dem (figur 16). 9

Två barn av fem svarade att det alltid fanns frukter som de tycker om tillgängliga hemma hos dem. En tredjedel av barnen tyckte att det alltid fanns olika sorters grönsaker samt grönsaker de tycker om tillgängliga hemma hos dem. Olika sorters frukter Flicka Pojke Totalt ja, alltid ja, de flesta dagar ibland sällan aldrig Frukt - flickor Frukt - pojkar Frukt - totalt Omtyckta frukter Olika sorters grönsaker Omtyckta grönsaker 2 10 Figur 16. Andel av barnen som upplever att de alltid har frukt respektive grönsaker tillgängliga hemma. 4.2.7.2. Barn som tar med sig frukt och grönsaker till skolan Tillgänglighet av frukt och grönsaker i skolan är en förutsättning för att kunna äta frukt och grönsaker i skolan. Att ta med sig frukt och grönsaker till skolan är ett sätt att öka tillgängligheten i skolan. Under 10 procent av barnen rapporterade att de vanligtvis alltid eller de flesta dagarna tar med sig frukt till skolan. Motsvarande andel som tar med sig grönsaker till skolan är under 5 procent. Det är vanligare bland pojkarna än bland flickorna att aldrig ta med sig frukt eller grönsaker till skolan. Över 50 procent av pojkarna brukar aldrig ta med sig frukt och över 65 procent brukar aldrig ta med sig grönsaker till skolan. Motsvarande andel bland flickorna är 34 procent respektive 50 procent. (figur 17) Grönsaker - flickor Grönsaker - pojkar Grönsaker - totalt 2 10 Figur 17. Fördelningen av barnens svar på frågan om de vanligtvis brukar ta med sig frukt respektive grönsaker till skolan. 4.2.7.3. Tillgänglighet vid fritidsaktiviteter Barnen rapporterade att de sällan kan få frukt eller grönsaker på de ställen där deras fritidsaktiviteter ordnas. Nästan 65 procent av barnen rapporterar att de inte kan få frukt eller grönsaker på dessa ställen (figur 18). Litet över 10 procent av barnen rapporterade att de oftast kan få frukt på de ställen där de har sina fritidsaktiviteter och endast knappa 10 procent av barnen rapporterade att de kan få grönsaker på de ställen där de har sina fritidsaktiviteter. Flickornas och pojkarnas svar skiljde sig inte åt i denna fråga. 10

Frukt - flickor Frukt - pojkar Frukt - totalt Grönsaker - flickor ja, alltid ja, de flesta dagar ibland sällan aldrig jag deltar inte i någon fritidsaktivitet analyserna av samband mellan hittills beskrivna faktorer och konsumtionen av frukt och grönsaker. Sambandet undersöktes med den statistiska metoden Spearmans korrelationsanalys. Spearmans korrelationsvärde varierar mellan -1 och 1, ju högre absolut värde desto starkare samband. I tabell 2 och 3 presenteras korrelationsvärden för de olika faktorernas samband med barnens konsumtion av frukt, sallad, råa grönsaker samt kokta grönsaker. Alla nedan uppräknade faktorer för fruktkonsumtion hade ett statistiskt signifikant samband med en högre fruktkonsumtion hos barnen (tabell 2). Av de nedanstående faktorerna för fruktkonsumtion visade det sig att vanan att äta frukt var den faktor som hade det starkaste sambandet och att man var allergisk var den faktor som hade det svagaste sambandet med en högre fruktkonsumtion bland barnen. Grönsaker - pojkar Grönsaker - totalt 2 10 Figur 18. Fördelningen av barnens svar på frågan om de vanligtvis kan få frukt eller grönsaker på de ställen där de har sina fritidsaktiviteter. 4.2.8. Allergier Allergier kan begränsa frukt- och grönsakskonsumtionen. Frukt- och grönsaksallergier förekommer bland barnen. Av barnen rapporterade 8 procent att de hade någon fruktallergi och 6 procent av barnen hade någon grönsaksallergi (figur 19). Grönsaker Frukt Flicka Pojke Totalt 2 10 Figur 19. Andel barn som är allergiska för frukt respektive grönsaker. 4.3. Sambandet mellan olika faktorer och barnens konsumtion av frukt och grönsaker I tidigare avsnitt har vi beskrivit frukt- och grönsakskonsumtion samt påverkande faktorer. I detta avsnitt presenteras Tabell 2. Sambandet mellan olika faktorer och barnens konsumtion av frukt, spearmans korrelationsvärden (ρ). Personliga faktorer Kunskap om rekommendationerna.25 ** Att man tycker om frukt.25 ** Att det är en vana att äta frukt varje dag.51 ** Antalet olika sorters frukter man tycker om.24 ** Att man är allergisk mot frukt.08 * Modeller Mamma äter frukt varje dag.30 ** Pappa äter frukt varje dag.24 ** Uppmuntran Min mamma uppmuntrar mig att äta frukt varje dag.18 ** Min pappa uppmuntrar mig att äta frukt varje dag.13 ** Tillgänglighet Det finns vanligtvis olika sorters frukt tillgängliga.26 ** hemma Det finns vanligtvis omtyckta frukter tillgängliga.27 ** hemma Att man brukar ta med frukt till skolan.12 ** Att man kan få frukt på de ställen man har sina fritidsaktiviteter.14 ** ** statistiskt signifikant samband p<.01, *statistiskt signifikant samband p<.05 Nästan alla undersökta faktorer påvisade ett statistiskt signifikant samband med konsumtion av sallad, råa och kokta grönsaker (tabell 3). Att det är en vana för barnet att äta grönsaker hade det starkaste sambandet med såväl en högre konsumtion av sallad som råa grönsaker. Att man tyckte om flera olika sorters grönsaker hade det starkaste sambandet med konsumtionen av kokta grönsaker. Att barnet är allergiskt mot grönsaker hade inget samband med konsumtion av sallad, råa grönsaker och kokta grönsaker. ρ 11

Tabell 3. Sambandet mellan olika faktorer och barnens konsumtion av sallad, råa och kokta grönsaker, spearmans korrelationsvärden (ρ). ρ sallad ρ råa grönsaker ρ kokta grönsaker Personliga faktorer Kunskap om rekommendationerna.25 **.24 **.18 ** Att man tycker att grönsaker smakar gott.24 **.25 **.23 ** Att det är en vana att äta grönsaker varje dag.35 **.34 **.26 ** Antalet olika sorters grönsaker man tycker om.21 **.22 **.39 ** Att man är allergisk mot grönsaker -.00.03 -.03 Modeller Min mamma äter grönsaker varje dag.26 **.18 **.07 Min pappa äter grönsaker varje dag.20 **.14 **.12 ** Uppmuntran Min mamma uppmuntrar mig att äta grönsaker varje dag.20 **.20 **.12 ** Min pappa uppmuntrar mig att äta grönsaker varje dag.13 **.16 **.10 ** Tillgänglighet Det finns vanligtvis olika sorters grönsaker tillgängliga hemma.24 **.29 **.12 ** Det finns vanligtvis omtyckta grönsaker tillgängliga hemma.25 **.27 **.15 ** Att man brukar ta med grönsaker till skolan.08 *.10 **.13 ** Att man kan få grönsaker på de ställen där man har sina fritidsaktiviteter.03.10 *.10 * **statistiskt signifikant samband p<.01, * statistiskt signifikant samband p<.05 5. Resultat från uppföljningen av intervention och kontrollskolor våren 2006 till våren 2008 Efter interventionen i projektskolorna gjordes en uppföljningsundersökning våren 2008 i både interventions- och kontrollskolor för att undersöka om någon förändring hade skett i skolorna sedan 2006. Detta avsnitt fokuserar på förändringen i föregående dags frukt- och grönsakskonsumtion i skolan, frukt- och grönsakskonsumtion i gram, i daglig konsumtion, i kunskapsnivå och i tillgänglighet av frukt och grönsaker. Avsnittet beskriver förändringen från 2006 till 2008 hos barnen i både interventions- och kontrollskolor. 5.1. Barnens frukt- och grönsakskonsumtion 5.1.1. Frukt- och grönsakskonsumtion i skolan De största förändringarna från år 2006 till år 2008 fanns i interventionsskolorna där andelen barn som åt sallad och grönsaker i skolan under föregående dag hade ökat från 63 procent till 76 procent (figur 20). Även i kontrollskolorna hade andelen barn som åt sallad och grönsaker under skoldagen ökat, från 66 procent till 75 procent. Förändringen var olika för flickor och pojkar i skolorna. Andelen flickor i interventionsskolorna som ätit sallad eller grönsaker i skolan hade ökat från 63 procent till 78 procent (figur 21). I kontrollskolorna hade andelen flickor som ätit grönsaker eller sallad i skolan ökat från 63 procent till 74 procent. Andelen pojkar i interventionsskolorna som hade ätit grönsaker i skolan hade ökat från 62 procent till 74 procent (figur 22). I kontrollskolorna var andelen pojkar som åt grönsaker i skolan på ungefär samma nivå, år 2006 var andelen 71 procent och år 2008 74 procent. 10 Interventionsskola Kontrollskola 2 Figur 20. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen barn som ätit grönsaker i skolan föregående dag. 12

Interventionsskola flickor Kontrollskola flickor Interventionsskola totalt Kontrollskola totalt 10 10 2 2 Figur 21. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen flickor som ätit grönsaker i skolan föregående dag. Figur 23. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen barn som ätit frukt under skoldagen föregående dag. Interventionsskola pojkar Kontrollskola pojkar Interventionsskola totalt Kontrollskola totalt 10 10 2 2 Figur 22. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen pojkar som ätit grönsaker i skolan föregående dag. Figur 24. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen flickor som ätit frukt under skoldagen föregående dag. Andelen barn som ätit frukt i skolan föregående dag hade i interventionsskolorna ökat från 15 procent till 17 procent under åren 2006 till 2008 (figur 23). I kontrollskolorna var motsvarande andelar 22 procent och 11 procent, alltså en minskning med hälften. Andelen pojkar och flickor i interventionsskolorna som ätit frukt i skolan hade ökat från 15 procent till 17 procent (figur 24 och 25). I kontrollskolorna hade andelen flickor som ätit frukt i skolan minskat från 30 procent till 13 procent (figur 24). Motsvarande minskning hos pojkarna i kontrollskolorna var från 13 procent till 10 procent (figur 25). 10 2 Interventionsskola totalt Kontrollskola totalt Figur 25. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen pojkar som ätit frukt under skoldagen föregående dag. 5.1.2. Frukt- och grönsakskonsumtion i gram Den genomsnittliga konsumtionen av frukt och grönsaker föregående dag har i interventions- och kontrollskolorna inte förändrats nämnvärt. I interventionsskolorna hade det skett en liten ökning och i kontrollskolorna en liten minsk- 13

ning. I interventionsskolorna hade den genomsnittliga konsumtionen ökat från 224 gram till 228 gram och i kontrollskolorna hade konsumtionen minskat från 231 gram till 224 gram (figur 26). Flickorna i interventionsskolorna hade minskat sin genomsnittliga frukt- och grönsakskonsumtion från 232 gram år 2006 till 227 gram år 2008. Flickorna i kontrollskolorna hade ökat sin genomsnittliga frukt- och grönsakskonsumtion med 28 gram från 236 gram till 264 gram (figur 27). Största delen av den här ökningen bestod av en ökning i fruktkonsumtion. Bland pojkarna var förändringen den motsatta (figur 28). Pojkarna i interventionsskolorna hade ökat sin genomsnittliga frukt- och grönsakskonsumtion med 12 gram från 216 gram till 228 gram. Pojkarna i kontrollskolorna hade minskat sin genomsittliga frukt- och grönsakskonsumtion med 47 gram från 227 gram till 180 gram. Minskningen skedde i konsumtionen av både frukt och grönsaker. Frukt och grönsaker totalt i gram 400 300 200 100 0 Interventionsskola totalt Kontrollskola totalt Figur 26. Förändringen från år 2006 till år 2008 i genomsnittlig frukt- och grönsakskonsumtion i gram bland barnen i interventions- respektive kontrollskolorna. Frukt och grönsaker totalt i gram 400 300 200 100 0 Interventionsskola flickor Kontrollskola flickor Figur 27. Förändringen från år 2006 till år 2008 i genomsnittlig frukt- och grönsakskonsumtion i gram bland flickorna i interventions- respektive kontrollskolorna. Frukt och grönsaker totalt i gram 400 300 200 100 0 Interventionsskola pojkar Kontrollskola pojkar Figur 28. Förändringen från år 2006 till år 2008 i genomsnittlig frukt- och grönsakskonsumtion i gram bland pojkarna i interventions- respektive kontrollskolorna. Den genomsnittliga konsumtionen av frukt och grönsaker bland barnen är fortfarande låg jämfört med rekommendationerna på 400 gram. Andelen barn som uppnår rekommendationerna är lågt. Våren 2006 åt 16 procent av barnen i interventionsskolorna minst 400 gram frukt och grönsaker föregående dag och motsvarande andel var våren 2008 15 procent (figur 29). I kontrollskolorna var motsvarande andelar 17 procent och 14 procent (figur 29). Förändringen bland flickor och pojkar i andelen som uppnår rekommendationerna visade liknande skillnader som för genomsnittliga konsumtionen, inga stora förändringar i interventionsskolorna men i kontrollskolorna ökade andelen som nådde rekommendationerna bland flickorna och minskade bland pojkarna. I interventionsskolorna hade 16 procent av flickorna ätit 400 gram frukt- och grönsaker per dag våren 2006 och våren 2008 var motsvarande andel 14 procent (figur 30). Av flickorna i kontrollskolorna hade 16 procent ätit minst 400 gram frukt och grönsaker per dag på våren 2006 och på våren 2008 hade 20 procent kommit upp till rekommendationerna (figur 30). Andelen pojkar i interventionsskolorna som nådde rekommendationerna hölls lika stor, 16 procent, från år 2006 till 2008. I kontrollskolorna var motsvarande andelar 19 procent och 8 procent (figur 31). 14

10 Interventionsskola Kontrollskola där andelen barn som vanligtvis äter råa grönsaker varje dag minskade från 18 procent till 12 procent (figur 34). 10 Interventionsskola Kontrollskola 2 Figur 29. Förändringen i andelen barn som åt 400 gram frukt och grönsaker eller mer varje dag. 10 Interventionsskola flickor Kontrollskola flickor 2 Figur 32. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen barn i interventions- och kontrollskolor som vanligtvis brukar äta frukt varje dag. Interventionsskola Kontrollskola 10 2 Figur 30. Förändringen i andelen flickor som åt 400 gram frukt och grönsaker eller mer varje dag. 2 10 Interventionsskola pojkar Kontrollskola pojkar Figur 33. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen barn i interventions- och kontrollskolor som vanligtvis brukar äta sallad varje dag. 2 Figur 31. Förändringen i andelen pojkar som åt 400 gram frukt och grönsaker eller mer varje dag. 5.1.3. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker Med frekvensformuläret för kost undersöktes hur ofta barnen vanligtvis äter frukt och grönsaker. Inga stora förändringar hade skett mellan år 2006 och 2008 (figurerna 32, 33 och 35). Den enda förändringen var i interventionsskolorna 10 2 Interventionsskola Kontrollskola Figur 34. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen barn i interventions- och kontrollskolor som vanligtvis brukar äta råa grönsaker varje dag. 15

Interventionsskola Kontrollskola Interventionsskola flickor Kontrollskola flickor 10 10 2 2 Figur 35. Förändring från år 2006 till år 2008 i andelen barn i interventions- och kontrollskolor som vanligtvis brukar äta kokta grönsaker varje dag. Figur 37. Andel flickor i interventions- och kontrollskolor som har korrekt kunskap om näringsrekommendationerna för frukt och grönsaker våren 2006 respektive våren 2008. 5.2. Faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtion 10 Interventionsskola pojkar Kontrollskola pojkar 5.2.1. Barnens kunskap om rekommendationer för frukt- och grönsakskonsumtion Omkring var femte barn hade år 2008 korrekt kunskap om rekommendationerna, det vill säga att man vet att man skall äta minst fem portioner frukt och grönsaker varje dag för att ha hälsosamma kostvanor. Totalt sett var andelen barn som hade korrekt kunskap om rekommendationerna lika stor båda åren, endast flickornas andel i kontrollskolorna hade ökat från 20 till 25 procent (figur 36 38). 2 Figur 38. Andel pojkar i interventions- och kontrollskolor som har korrekt kunskap om näringsrekommendationerna för frukt och grönsaker våren 2006 respektive våren 2008 10 Interventionsskola Kontrollskola 5.2.2. Tillgänglighet av frukt och grönsaker hemma 2 Figur 36. Andel barn i interventions- och kontrollskolor som har korrekt kunskap om rekommendationerna om frukt- och grönsakskonsumtion våren 2006 respektive 2008. Andelen barn som uppgav att de hade olika sorters frukt och grönsaker tillgängligt hemma har ökat från år 2006 till år 2008 för barn i både interventionsskolor och kontrollskolor (figur 39). Andelen barn som svarade att de alltid hade olika sorters frukt tillgängliga hemma ökade mera i kontrollskolorna. I interventionsskolorna ökade andelen från 29 procent till 39 procent och i kontrollskolorna från 29 procent till 45 procent. För olika sorters grönsaker var ökningen i andelen barn i interventionsskolorna större. Andelen barn som svarade att olika sorters grönsaker alltid fanns tillgängliga hemma ökade från 29 procent till 45 procent (figur 40). Motsvarande andelar bland barnen i kontrollskolorna var 34 procent och 46 procent. 16

10 2 Interventionsskola Kontrollskola Figur 39. Andel barn som alltid har olika sorters frukter tillgängliga hemma. 10 2 Interventionsskola Kontrollskola Figur 40. Andel barn som alltid har olika sorters grönsaker tillgängliga hemma. 6. Diskussion 6.1. Allmänt om undersökningen Hälsoverkstadens undersökning är en av de första av sitt slag som kartlägger finlandssvenska barns frukt- och grönsakskonsumtion. Samplet omfattar finlandssvenska barn från huvudstadsregionen. Kartläggningen utfördes med en internationellt testad och validerad Pro Children-enkät. Någon motsvarande undersökning om barns frukt- och grönsakskonsumtion har inte gjorts på finskt håll. Resultaten visade att konsumtionen av frukt och grönsaker bland de finlandssvenska barnen var låg och endast under en femtedel hade föregående dag ätit den minsta mängd som rekommenderas: 400 gram frukt och grönsaker. Undersökningen visade att kunskaperna om rekommendationerna för daglig konsumtion av frukt och grönsaker var bristfällig. Barnen upplever att tillgängligheten av grönsaker i skolan är god medan det sällan finns frukt tillgängligt. En del av barnen upplevde att det alltid fanns frukt och grönsaker tillgängliga hemma medan andra rapporterade att det inte var så hemma hos dem. Efter interventionen sågs en positiv effekt i konsumtion av frukt och grönsaker hos pojkar men inte hos flickor. Den av barnen upplevda tillgängligheten av frukt och grönsaker ökade i såväl interventions- som kontrollskolor. Denna undersökning är inte representativ för barn i hela Finland, eftersom den utfördes bland finlandssvenska barn från huvudstadsregionen. En rätt stor andel av de medverkande barnen kommer från tvåspråkiga familjer, vilket inte representerar den finlandssvenska befolkningen i resten av Finland. De flesta barnen som deltog i undersökningen kom från familjer där utbildningsnivån nationellt sett var hög (Forss, A. m.fl., 2008). Barnen som deltog i Hälsoverkstaden äter troligen mer grönsaker än barn i allmänhet i hela Finland eftersom deras föräldrar är högt utbildade och hör till en urban befolkningsgrupp som överlag har en högre grönsakskonsumtion (Helakorpi, S m.fl., 2007). Därför kan resultaten från denna studie ge en mer positiv bild av skolbarnens och familjens kostvanor än vad den är för övrigt bland skolbarn i Finland. Frukt- och grönsakskonsumtionen undersöktes med en enkät som utvecklats inom projektet Pro Children. Frukt- och grönsakskonsumtionen har undersökts med denna enkät i alla andra nordiska länder. Den har också validerats, vilket innebär att den har blivit testad att den mäter det den är avsedd att mäta (Haraldsdóttir, J., m.fl., 2005). En svaghet i denna enkät är att den inte frågar specifikt efter bärkonsumtion, vilket kan leda till en underrapportering av bärkonsumtion som är en del av den finländska matkulturen. En nyligen publicerad rapport om 13 14-åriga skolbarns kostvanor visar dock att bärens andel av total frukt och bärkonsumtionen är under 5 procent, vilket betyder att denna underrapportering troligen har ringa betydelse för den totala fruktkonsumtionen (Hoppu, U., m.fl., 2008). I mätningen av tillredda grönsaker finns svagheter eftersom i Pro children enkäten frågades det endast efter kokta grönsaker och därmed kan man ha missat information om andra tillredda grönsaker, till exempel wokade och ugnsbakade grönsaker. Andelen konsumerade grönsaker kan alltså vara ännu högre med tanke på att övriga tillredda grönsaker inte har beaktats. Barnen som deltog i undersökningen var rätt unga, vilket gör att det kan ha varit en utmaning för dem att fylla i enkäten vid den första mätningen 2006. Valideringsstudien utfördes bland jämnåriga och ett år äldre barn som klarade 17

av att fylla i enkäten. Trots sin låga ålder räknade vi ändå med att barnen själva bäst känner sin egen frukt- och grönsakskonsumtion. När man tolkar resultaten är det viktigt att komma ihåg att enkäten inte alltid mäter hur det verkligen är, utan enbart visar barnens egen upplevelse och påverkas av andra faktorer såsom överskattning/underskattning samt könsroller. 6.2. Barnens konsumtion av frukt och grönsaker år 2006 Resultaten från Hälsoverkstadens Pro Children-enkät visar att frukt- och grönsakskonsumtionen är låg (237 gram) jämfört med rekommendationerna (400 gram). Tidigare studier i Finland och Europa har gett liknande resultat, bl.a. en nyligen publicerad studie av elever i årskurs 7 och 8 i finska skolor i Lahtis, St Michels, Tammerfors och Åbo. Den studien visade att flickor i genomsnitt äter 257 gram och pojkar 201 gram frukt och grönsaker per dag (Hoppu, U., m.fl., 2008). Mängderna är uträknade från en muntlig 48-timmars kostintervju. Jämfört med länderna som medverkade i Pro Childrenstudien placerar sig Hälsoverkstadens barn i mitten gällande frukt- och grönsakskonsumtionen (Yngve A., m.fl., 2005). Konsumtionen är på samma nivå som svenska barns konsumtion. Barnen i Hälsoverkstaden hade den högsta konsumtionen av grönsaker, 114 gram per dag, medan de andra ländernas genomsnittliga grönsakskonsumtion var 86 gram per dag. Av Pro Children-länderna hade Portugal och Sverige den högsta grönsakskonsumtionen, 111 gram respektive 109 gram per dag. Den genomsnittliga fruktkonsumtionen bland barnen i Hälsoverkstaden var 123 gram per dag, medan den i de andra länderna var 141 gram per dag. Barnen i Hälsoverkstaden låg på samma nivå som Sverige och endast Island och Spanien hade en lägre fruktkonsumtion. Största delen av barnen som medverkade i Hälsoverkstaden åt sallad eller grönsaker i samband med skollunchen. Även i Portugal och Sverige, där grönsakskonsumtionen var hög, serveras sallad, grönsaker eller grönsakssoppa under lunchen. Att grönsaker serveras till lunch verkar ha ett samband med en högre grönsakskonsumtion. Andelen barn som rapporterar att de dagligen äter frukt (25 procent) var lägre i Hälsoverkstadens andra rapport jämfört med den första (38 procent) (Roos, E., m.fl., 2007). Rapporterna baserar sig på olika enkäter där frågan om frekvensen för fruktkonsumtionen ställs på olika sätt. I första rapportens enkät frågade man specifikt efter bär som en del av fruktkonsumtionen medan bären i Pro Childrenenkäten inte framhölls. Resultaten är inte helt jämförbara eftersom undersökningarna gjordes under olika årstider Pro Children-enkäten under våren och den andra under hösten. I den första rapporten ingick förutom de barn som fyllde i Pro Children-enkäten ytterligare cirka 600 barn, vilket betyder att samplet inte är helt jämförbart. WHO:s skolundersökning från 2006 i Finland, vilken undersöker hur ofta 11-åriga barn äter frukt och bär visade att andelen flickor som dagligen äter frukt och bär är 27 procent och andelen pojkar är 24 procent (WHO, 2006). Resultaten i Hälsoverkstadens första rapport baserade sig på samma fråga som i WHO:s skolundersökning. Enligt resultaten verkar det som om en större andel barn som deltog i Hälsoverkstaden (38 procent) dagligen äter frukt och bär jämfört med övriga barn i Finland. 6.2.1. Skillnader mellan flickor och pojkar i frukt- och grönsakskonsumtion Konsumtionen av frukt och grönsaker i gram var enligt våra resultat lika för flickor och pojkar. Resultaten visar också att ungefär lika stor andel pojkar (18 procent) som flickor (17 procent) konsumerade föregående dag minst 400 gram frukt- och grönsaker, vilket motsvarar rekommendationerna. Våra resultat skiljer sig från den nyligen publicerade finska undersökningen av elever i årskurs 7 och 8 som visade på könsskillnader i konsumtionen: 257gram för flickor och 201 gram för pojkar (Hoppu, U., m.fl., 2008). En orsak till skillnaderna i resultatet kan vara åldersskillnaden. WHO-skolundersökningen, som undersöker 11-, 13- och 15-åringar, visar att könsskillnaderna i daglig konsumtion av frukt och grönsaker ökar med stigande ålder (WHO 2008; Kannas, 2004). 24-timmars kostintervjun visade att lika stor del av flickorna som pojkarna åt frukt och grönsaker på morgonen. En större andel pojkar åt sallad eller grönsaker till lunch medan en större andel flickor åt frukt under skoldagen. En större andel flickor än pojkar åt frukt och grönsaker under eftermiddagen och kvällen. En större andel flickor än pojkar rapporterade att de vanligtvis brukade äta frukt och grönsaker varje dag. Det är allmänt vedertaget att flickor rapporterar oftare än pojkar att de äter frukt och grönsaker och det diskuteras i vetenskapliga sammanhang om detta motsvarar verkligheten eller om flickorna tenderar att överrapportera (Sandvik C., 2005; Bere E., 2008). 18

Flickorna svarade oftare än pojkarna att de ätit frukt och grönsaker dagen innan undersökningen gjordes, vilket går stick i stäv med att både flickor och pojkar enligt undersökningen har en lika stor genomsnittlig frukt- och grönsakskonsumtion. Det här indikerar att flickorna vid flera tillfällen men i mindre mängder äter frukt och grönsaker jämfört med pojkarna. 6.3. Faktorer som påverkar frukt- och grönsakskonsumtionen 6.3.1. Kunskap Både pojkarna och flickorna som deltog i Hälsoverkstaden undersökningen hade bristfälliga kunskaper om rådande rekommendationer gällande hur mycket frukt och grönsaker man bör äta varje dag. Cirka 20 procent av barnen visste att man bör äta 5 portioner motsvarande 400 gram frukt och grönsaker varje dag. Det fanns inga könsskillnader i kunskapsnivå. I Pro Children-enkäten frågades det hur många portioner frukt respektive grönsaker man skall äta för att ha hälsosamma kostvanor. Det kan ha varit svårt för barnen att omvandla rekommendationen på minst 400 gram till fem portioner, vilket kan vara en orsak till att endast så få hade rätt uppfattning om rekommendationerna. I Finland har vi inte skilda rekommendationer för mängden frukt och för mängden grönsaker per dag. Därför kan det ha varit svårt att i svaret spjälka upp de gällande rekommendationerna i separata frukt- och grönsaksportioner. 6.3.2. Tillgänglighet Tillgänglighet är en förutsättning för att barnen skall kunna äta frukt och grönsaker. Grönsakstillgängligheten i skolan är god. Grönsaker och sallad till lunch utgör en av de viktigaste grönsakskällorna för både flickor och pojkar. Sallad finns i finländska skolor alltid tillgänglig i samband med lunchen, bortsett från de dagar då soppa serveras. Att grönsaker finns tillgängliga i skolan verkar vara en mycket viktig faktor för grönsakskonsumtionen. Det förekommer sällan att det serveras frukt i skolan och i de flesta skolor säljs det heller inte frukt. Få barn tar med sig frukt till skolan. Resultaten i Hälsoverkstaden och i Pro Children-studien visar att de barn i de länder Finland, Sverige och Portugal där det serveras gratis grönsaker, sallad eller grönsakssoppa under skollunchen har den högsta grönsakskonsumtionen (Yngve A., m.fl., 2005). En bidragande orsak till att barnen i Hälsoverkstaden hade en låg fruktkonsumtion kan kanske vara att tillgängligheten av frukt under skoltid är låg. Mellan 30 procent och 40 procent av barnen svarade att det fanns olika omtyckta frukter respektive grönsaker hemma varje dag. Enkäten saknade en allmän fråga om hur ofta det överhuvudtaget fanns frukt respektive grönsaker tillgängliga hemma. På grund av detta kan verkliga tillgängligheten av frukt och grönsaker vara betydligt högre hemma hos barnen. 6.3.3. Tycke och preferenser Att tycka om frukt och grönsaker är en viktig faktor för att man också skall äta frukt och grönsaker (Patrick, H.,., 2005; Bitch, L.L., 1999). Ungefär 70 procent av barnen svarade att frukt smakar gott och 40 procent att grönsaker smakar gott. Fler flickor än pojkar hade svarat att de tyckte att frukt smakade gott. De frukter och grönsaker som barnen oftast tycker om är äpple, banan, mandarin, melon gurka, tomat, ärter och morot och det är också de frukter och grönsaker som de äter mest av. De är alla vanliga grönsaker och frukter i den finländska kosten och även de grönsaker och frukter som generellt sett är de vanligaste frukterna och grönsakerna att ha hemma. 6.3.4. Föräldrar som modeller I Hälsoverkstaden svarade en större andel barn att deras mamma vanligtvis brukade äta frukt och grönsaker varje dag än att deras pappa brukade göra det. Att kvinnor äter mer frukt och grönsaker än män i Finland har även konstaterats i andra undersökningar (Paturi, M, m.fl. 2008). I Hälsoverkstaden var andelen flickor som svarat att de vanligtvis brukade äta frukt och grönsaker varje dag också större än andelen pojkar som äter frukt varje dag. Trots könskillnader i frekvens fanns det inte skillnader i äten mängd. Andelen barn som svarade att mamma respektive pappa vanligtvis brukade äta grönsaker varje dag var större än andelen som svarade att mamma respektive pappa vanligtvis brukade äta frukt varje dag. Detta motsvarar inte resultaten från kostundersökningar av vuxna i Finland, som visar att fruktkonsumtionen är högre än grönsakskonsumtionen (Paturi, M., m.fl., 2008). Att barnen upplever att föräldrarna oftare äter grönsaker än frukt kan bero på att de lättare registrerar sådan konsumtion som sker i samband med gemensamma måltider. I den finländska matkulturen ingår grönsakerna som en delkomponent av huvudmåltiden (Mäkelä, J., 2002), medan frukten noteras eventuellt som ett individuellt mellanmål och inte registreras av barnen. 19