Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling

Relevanta dokument
Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Riktlinjer vid exposition av mässling

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Mässling PM för handläggning och smittspårning vid utbrott

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Smittskydd Norrbotten PM för mässling - utbrottshantering, smittspårning

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässlingsutbrott i Göteborg

Mässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Utbrott Göteborg December 2017-januari Vårdhygien

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Mässling - vårdhygieniska aspekter

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Mässling - hygienrekommendationer

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Sticktillbud Höstmötet 2016

Mässlingsutbrott i Göteborg

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Hur ser sjukdomarna ut?

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

Nya PM från smittskydd. Meningokocker och Mässling

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Smittspårningskurs mars 2018

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Kikhosta- smittspårning

Vilket skydd bör vårdpersonal ha och varför ska man genomföra massvaccination mot mässling?

Innehåll. Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen

Personalskydd och smitta

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Hepatiter och blodsmitta

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Aktuellt smittskydd 2018

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Stick- och skä rskädor sämt exponering med risk fo r blodburen smittä - Lokäl änvisning till Vä rdhändboken

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Veronica Woxén Hepatit A

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.:

15. Hiv och hepatiter

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

HYGIENKONFERENS VÅREN Anders Lindblom Smittskyddsläkare/Hygienläkare Lawan Wallenius Hygiensjuksköterska Marianne Janson Hygiensjuksköterska

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Vaccination mot influensa

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Influensavaccinationen 2011

screening inom mödrahälsovården och barnmorskemottagningarna

HIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Transkript:

1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad mässling vilar på verksamhetschef (VC) för vårdenheten. Om exponering till medpatienter/medföljande kan ha skett, ansvarar VC för att smittspårning görs på enheten. Detta PM utgör ett stöd för detta. Varje vårdgivare bör dessutom ha egna interna rutiner för handläggning av misstänkt mässlingssmitta med rutiner för smittspårning och postexpositionsprofylax till kontakter vid ett konstaterat fall. Syftet är framför allt att minska risken för vårdrelaterad infektion av mässlingsvirus. Behandlande läkare (den som har tagit provet som bekräftar diagnosen) är formellt ansvarig (enligt SML 2004:168) för smittspårningen. Eftersom många mässlingspatienter kan ha varit på flera vårdenheter innan diagnosen ställs, delegeras ansvaret för smittspårningen ut till alla enheter där andra patienter eller medföljande kan ha exponerats för smitta. Smittskydd Stockholm koordinerar i förekommande fall de olika aktiviteterna. Tillsammans med de olika vårdgivarna kan en preliminär åtgärdsplan behöva göras där även information till andra vårdgivare som kan bli inblandade beaktas. Kontakta Smittskydd Stockholm, jourhavande smittskyddsläkare, direkt vid misstanke om mässling: 08-123 143 00. Under jourtid är numret kopplat via Karolinska Solnas växel. 2. När misstänka mässling (hos mottaglig person)? Misstänk mässling vid feber, hosta/snuva, konjunktivit och makulopapulöst utslag som börjar i ansiktet och bakom öronen och därefter sprider sig över resten av kroppen. Utslaget kommer oftast några dagar efter luftvägssymptomen. Särskilt efter utlandsresa eller efter exposition av ett känt mässlingsfall bör man misstänka diagnosen. 3. Mottaglighet Följande bedöms immuna Personer födda före 1960 räknas som naturligt immuna efter genomgången infektion Personer som vet att de haft mässling räknas som immuna Personer som vaccinerats med två doser räknas som immuna Personer som är födda 1981 och senare har erbjudits vaccination med två doser i barn/skolvaccinationsprogrammet, vid 18 månaders och 6 års ålder. Barn som bara hunnit få en dos bedöms immuna (skyddseffekt ca 95% om dosen gavs vid 18 månaders ålder), men ordinarie booster vid 6 års ålder skall ges. Följande bedöms inte säkert immuna Personer, äldre än 6 år, som vaccinerats med en dos Personer födda under 1960-talet i Sverige Personer födda 1970 1980 har oftast fått en vaccindos vid 12 års ålder Barn <18 mån, är oftast ovaccinerade Nyfödda barn (dock inte prematurt födda barn) till mödrar med genomgången mässling eller två vaccinationsdoser kan anses immuna upp till 3 6 månaders ålder, men försiktighetsvis behandlas de som inte säkert immuna Äldre barn/vuxna som avstått från vaccination.

2 (6) Riskgrupper för svår mässling och komplikationer är små barn (under 12 månader), ickeimmuna gravida och personer med immunnedsättande sjukdom eller behandling. 4. Smittsamhet och sjukdomsförlopp Mässlingsvirus är mycket smittsamt och luftburet, oavsett hur allvarligt sjuk patienten är. Patienten är smittsam ca 4 dagar före till ca 4 dagar efter exantemdebut och är som mest smittsam just före exantemdebut. Inkubationstiden är 10 12 dagar men kan vara 7 18 dygn. Alla icke-immuna som vistas i samma rum samtidigt som den sjuke, och två timmar efter att hen har lämnat rummet, kan smittas. 5. Vad göra vid misstänkt mässling? Patient som ringer vården: Vårdgivaren tar kontakt med jour/bakjour på barn/infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset, 08-517 700 00/08-585 800 00. Informera om fallet och be att få anvisning till isoleringsrum med ingång utifrån. Informera patienten om var hen ska bege sig och vikten av att undvika allmänna väntrum och allmänna transportmedel. Patient som redan är på vårdcentral/närakut/akutmottagning: Patienten tas omedelbart in på ett enskilt rum för undersökning. Därefter tas kontakt med barn/infektionsklinik för diskussion om fortsatt handläggning. Besöksrummet bör vädras och hållas stängt i två timmar. Ring alltid jourhavande smittskyddsläkare och informera om det misstänkta fallet, även innan provsvar föreligger. 6. Diagnostik I första hand rekommenderas nasofarynxaspirat, urin och blodprov för PCR med akutsvar. Lab önskar att ha provet på plats före kl. 12 för att kunna ge svar samma dag. Vid akuta mässlingsfrågeställningar måste kontakt tas med virusjour, veckodagar kl. 08.00 17.30 via Karolinska universitetslaboratoriets kundtjänst telefon 08-517 719 99, helgtid telefon 08-517 735 77, kl. 08.30 13.30. Diagnostiken bör kompletteras med antikroppsundersökning i blod, IgM och IgG-antikroppar, som utförs under vardagar. I akuta fall, beställ extra transport för provet till mikrobiologen på Karolinska. Länk till provtagningsanvisningar: http://www.karolinska.se/kul/allaanvisningar/anvisning/9744 Patienter med misstänkt mässling ska alltid provtas! 7. Vad göra när diagnosen mässling är bekräftad? Smittspårning Detta innebär att direkt börja identifiera de personer indexpatienten kan ha utsatt för smitta och att snarast kontakta dem för att kunna erbjuda icke-immuna personer postexpositionsprofylax. Den vårdenhet där smittan har skett är ansvarig för smittspårning och att eventuell profylax ges, vilket innebär bedömning och i förekommande fall ordination och administration av läkemedel. Identifiera och lista kontakter Exponering för mässlingsvirus innebär att ha vistats i samma vårdrum eller väntrum samtidigt som, eller inom 2 timmar efter, indexpatienten. En lista upprättas över alla exponerade patienter och personal. VC säkerställer att man kontaktar de personer som kan vara mottagliga utifrån ålder, graviditet och immunsuppression enligt ovan. Även personer boende i samma hushåll som index ska informeras och ges möjlighet till postexpositionsprofylax. Smittskydd Stockholm koordinerar och är behjälpligt med diskussion kring immunitet, kontakter utanför vården och information.

3 (6) Ta även fram patientens eventuella reseanamnes med information om land, hotell, flygbolag, flygsträcka och flightnummer, som vidarebefordras till Smittskyddsläkarjouren. Bedöm behov av postexpositionsprofylax, se nedan. Bedöm mottaglighet hos kontakterna Se punkt 3 för bakgrund. Se Bilaga 1 och 2 för checklista. Kontakta först vårdnadshavare till barn under 18 mån. Vissa barn har dock inte fått sin första dos vaccin vid ordinarie tid. Det är därför lämpligt att kontakta vårdnadshavare till alla barn under 3 år för att bedöma deras mottaglighet. Personer födda 1960 1980 har inte inkluderats i det allmänna vaccinationsprogrammet som infördes 1982. De kontaktas för bedömning och diskussion. Alla gravida och immunsupprimerade patienter ska kontaktas för bedömning. Även medföljande personer, där sådana identifieras, och personer boende i samma hushåll som index, ska informeras och ges möjlighet till postexpositionsprofylax. Post-expositionsprofylax Detta ges snarast till mottagliga kontakter till verifierat mässlingsfall. Icke-immuna gravida, immunsupprimerade och barn under 18 månaders ålder (som inte hunnit få MPRvaccinationen) löper särskild risk att utveckla allvarlig sjukdom. Vaccination Om kortare tid än 72 timmar förflutit sedan exposition kan vaccination ges (Priorix ) som post-expositionsprofylax. Gravida och immunsupprimerade skall dock inte erhålla vaccination då mässlingsvaccinet är ett levande försvagat vaccin. I stället ges vid behov gammoglobulin, liksom till barn under 6 månaders ålder, se nedan. Barn mellan 6 till och 12 månader som fått vaccin måste ges ordinarie vaccindos vid 18 månaders ålder. Barn > 12 mån behöver inte omvaccineras. Gammaglobulin Detta ges senare än 72 timmar men senast inom 6 dagar efter exposition till icke-immuna enligt bedömning ovan. Läkemedel är till exempel Beriglobin och Gammanorm eller Subcuvia ). Om osäker immunitet är det bättre att ge profylax än att avstå. Dos är 0,25 ml per kg kroppsvikt, administreras intramuskulärt Maxdos för vuxna är 15 ml. Volymen delas lämpligen upp på flera doser. 8. Information per brev Alla exponerade patienter, oavsett om de kunnat kontaktats per telefon eller inte, bör informeras per brev. Se mall Bilaga 3. 9. Mer information Se - > Sjukdomar A-Ö-> Mässling Infektionskliniken och barnkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset har ett eget internt PM för handläggning vid mässling. Kontakta respektive jour eller bakjour för råd vid behov.

4 (6) Bilaga 1 Rutin för inventering av mässlingsexponerade på vårdenhet Dokumentera vilka personer som kan ha exponerats för smitta 1. Mellan vilka klockslag har patienten med mässling vistats i lokalerna? 2. Vilka personer var samtidigt eller upp till två timmar efter detta i lokalerna? patienter anhöriga till patienter som var med på mottagningen personal övriga (servicepersonal, tolkar, ambulanspersonal etc.) 3. Lista samtliga exponerade personer (använd lista i bilaga 2). 4. Bedöm personernas immunitet enligt A E: A Ovaccinerad och ej haft mässling B Osäker C Vaccinerad med 1 dos D Vaccinerad med 2 doser = immun E Har haft mässling = immun Handläggning avseende grupp A och B bör ske skyndsamt så att eventuellt smittade personer kan erbjudas vaccin (inom 72 timmar) eller gammaglobulin (till och med sex dygn efter exposition). Detta sker i samråd med Smittskydd Stockholm och infektionsklinik respektive för barn med barnklinik. Personer i grupp C ska erbjudas en andra dos (ingen tidsgräns men snarast möjligt). Gäller inte barn yngre än 6 år som fått en dos vid 18 månaders ålder) Enhetens arbetsgivare ansvarar för att åtgärder vidtas för personal som hamnar i grupp A, B eller C (ställningstagande till avstängning, provtagning och/eller vaccination).

5 (6) Bilaga 2 Smittspårningslista för mässlingsexponerade kontakter Listan är en smittspårningshandling och ska bevaras på enheten tills vidare. Enhet: Datum- och tidsintervall för exposition:.. Kontaktperson på enheten: Telefon: Lista nummer:. Immunitet** Nr Personnr Namn Telefon Kategori* A B C D E Åtgärd (t.ex. information, enbart brev, MPR, Ig) * Patient, anhörig till patient, personal, övriga personer (servicepersonal, tolkar, ambulanspersonal, etc.) ** A-Ovaccinerad och ej haft mässling; B-Osäker (1960 80); C-Vaccinerad med 1 dos; D-Vaccinerad med 2 doser; E-Haft mässling, född före 1960

Smittskyddsläkaren Bästa patient, När du var på.. fanns en patient i väntrummet som visade sig ha mässling. Det finns därför risk för att du kan ha utsatts för smitta. Om du hade någon med dig vid besöket gäller samma information för den personen. Om man redan har haft mässling eller fått 2 doser vaccin är man skyddad. Mässling är en virussjukdom som är smittsam via luften. Inkubationstiden (tid från smitta till symptom) är vanligtvis 10 12 dagar (kan vara 7 18). De flesta i Sverige är immuna (skyddade) mot mässling för att de har haft infektionen eller fått vaccin. De som är födda efter 1981 har erbjudits vaccination i barn/skolvaccinationsprogrammet. Två doser ger fullt skydd. Barn som är 18 månader 5 år och som har fått dos 1 räknas också som skyddade, men bör förstås ta dos nr 2 som planerat. De flesta som är födda före 1960 är oftast immuna. De som är födda 1960 1980 kan ha haft mässling eller fått vaccindoser i samband med t.ex. resa men många i den åldersgruppen är inte säkert skyddade. Mässling börjar med hosta, feber och ögonbesvär. Först efter 3 4 dagar får man utslag (röda prickar) i ansikte och på kroppen. Man är smittsam ca 4 dagar före och 4 dagar efter att man fått utslaget. Om du skulle få symtom som vid misstänkt mässling så ska du kontakta infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset per telefon via växeln 08-517 700 00/08-585 80 00. Om det gäller barn under 18 år, kontakta Astrid Lindgrens barnsjukhus, telefon vx 08-517 700 00. Hänvisa då till detta brev och visa sedan detta vid eventuell kontakt med sjukvårdspersonal.* Om du skulle få dessa symtom är det viktigt att du INTE direkt söker vårdcentral/husläkare/sjukhus utan att du först tar telefonkontakt och berättar att du kan ha blivit smittad med mässling. Om du efter telefonkontakt behöver uppsöka sjukvård så ska du undvika vanliga väntrum och kommunala färdmedel. Mer information finns på 1177/Vårdguiden och under Sjukdomar och Mässling. Du är välkommen att kontakta oss om du har några frågor. *Till läkare: om en patient söker med detta brev var vänlig kontakta en av nedanstående personer eller jourhavande smittskyddsläkare. Jourhavande smittskyddsläkare nås alltid på 08-123 143 00, även jourtid. Med vänlig hälsning Namn: Vårdenhet: Telefon: I samarbete med Smittskydd Stockholm.