Budget 2014 Verksamhetsplan 2015-2016

Budget 2014 Verksamhetsplan 2015-2016 Kommunfullmäktige 2013-06-25 Dnr 2013/13-153

BUDGETFÖRSLAGETS INNEHÅLL OCH UPPDRAG... 4 Allmänt... 4 Budget 2014... 4 Preliminära ramar 2015-2016... 4 SÄRSKILDA UPPDRAG OCH DIREKTIV TILL KOMMUNENS NÄMNDER... 4 VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL... 6 Vision: Det upplevelsenära Vännäs... 6 Kommunfullmäktiges övergripande mål... 6 Perspektiv: Ekonomi... 6 Perspektiv: Medborgare... 6 Perspektiv: Samhällsutveckling... 7 Perspektiv: Medarbetare... 7 Nämndernas mål... 7 Måluppföljning... 7 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin... 8 Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar... 9 Ekonomi i balans... 9 Befolkningsutveckling Vännäs kommun... 9 Kommunens skatteintäkter... 11 Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift... 11 Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader... 12 Pensionskostnad... 12 Löneökningar... 12 Internhyressystemet och internräntan... 13 Kompensation för prisökningar... 13 Känslighetsanalys... 13 Justering för kapitalkostnader... 13 EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER... 14 Budgetuppföljning... 14 Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut... 14 Nämndernas över-/underskott... 14 Investeringar... 14 2

FINANSIELLA PRINCIPER... 15 Nettokostnadsandel... 15 Soliditet... 15 Lånesättningsgrad... 15 Likviditet... 15 RESULTATBUDGET, MKR... 16 NÄMNDERNAS RAMAR... 20 Kommunstyrelsen... 20 Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2014-2016... 20 Budgetram 2014... 20 Investering 2014-2016... 21 Plan 2015-2016... 21 Plan- och miljönämnden... 22 Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2014-2016... 22 Budgetram 2014... 22 Investering 2014-2016... 22 Budgetram 2015-2016... 22 Barn- och utbildningsnämnden... 23 Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2014-2016... 23 Budgetram 2014... 23 Investering 2014-2016... 23 Budgetramar 2015-2016... 23 Vård- och omsorgsnämnden... 24 Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2014-2016... 24 Budget 2014... 24 Investering 2014-2016... 24 Budgetramar 2014-2016... 24 Liljaskolans styrelse... 25 Särskilda direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2014-2016... 25 Budget 2014... 25 Investering 2014-2016... 25 Budgetramar 2014-2016... 25 3

Budgetförslagets innehåll och uppdrag Allmänt Följande dokument innehåller budget och budgetramar 2014 samt verksamhetsplan 2015-2016. Budgetdokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper och finansiella principer samt uppdrag till nämnderna. Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2014 Investeringsbudget 2014 Preliminära drift- och investeringsramar för 2015 och 2016 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Budget 2014 Budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med fyra personer för att ge alla partier möjlighet att delta i arbetet, har under mars - maj 2013 gjort en grundlig genomgång av resultatet från verksamhetsåret 2012, budgeten för innevarande år och nämndernas verksamhetsberättelser. Budgetramarna har utarbetats med utgångspunkt från de budgetramar som gällde under 2013. Samtliga förvaltningar och nämnder har redovisat sina förutsättningar och behov. Budgetberedningen har utifrån den strategiska planen formulerat förslag till mål som kommunfullmäktige ska anta. Rambudget lämnas till nämnderna, som därefter förfogar över sin ram. Kommunfullmäktiges beslut om denna verksamhetsplan samt rambeslut innebär att formellt beslut fattats om budget för drift och investering 2014 och verksamhetsplan för 2015-2016. Budgetramarna framställs netto per nämnd inkluderande kostnader och intäkter, exklusive löneökningar och inklusive kapitalkostnader. Återrapportering ska ske enligt bruttoredovisning. Denna plan utgår från fakta som är kända 2013-04-23. Speciellt gäller detta de prognoser om skatter och utjämningsbidrag som redovisas i resultaträkningen. De förändringar och direktiv som beslutas i denna budget ska genomföras av respektive nämnd. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige ska informeras om styrelsens och nämndernas fördelning av ramarna senast vid sammanträdet i november 2013. Investeringsbudgetförslag upprättas för tre år i fasta priser. Preliminära ramar 2015-2016 De budgetramar för 2015 och 2016 som ingår i detta dokument är preliminära och kommer att omprövas utifrån resultat, volymförändringar och tvingande yttre omständigheter ex. lagändringar. Särskilda uppdrag och direktiv till kommunens nämnder Kommunfullmäktige ger årligen ett antal uppdrag till nämnderna i anslutning till budgeten för det kommande året. De uppdrag som lämnats i tidigare budgetar gäller fortfarande och stäms av årligen i samband med årsredovisningen. Delrapport sker till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsbokslutet. 4

De särskilda uppdragen och direktiven ska genomföras av respektive nämnd inom den angivna ramen. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. 5

Vision och övergripande mål Vision: Det upplevelsenära Vännäs Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2006 och är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenar som visionen består av är; Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis föreningsliv, och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, dvs. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska viljeinriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antagen i september 2011. Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, dvs. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är; Ekonomi Medborgare Samhällsutveckling Medarbetare Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi; Nämnderna har ekonomi i balans. Förändringen av eget kapital sista raden i resultaträkningen ska motsvara god ekonomisk hushållning. Målet är att beloppet ska uppgå till 7 Mkr. Detta mål beräknas inte kunna nås under planperioden. Soliditeten ska vara årligen 35 % under perioden. Likviditeten ska motsvara 40 Mkr under perioden. Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och den service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare; 6

Medborgarna trivs i Vännäs kommun. Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Vi ska ge barn och unga en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet verksamhet/tillväxt; Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska kunna leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjning allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap, hälsa, jämställdhet, ledarskap, god arbetsmiljö samt möjligheten att kunna arbeta i intraprenadform. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare; Medarbetarna trivs Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap Vännäs kommun har jämställda arbetsplatser 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning Sjukfrånvaron är högst 5 % Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven medarbetare och ekonomi ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara de samma i nämnderna. Nämndernas mål inkl. verksamhetsplaner återredovisas för kommunfullmäktige i november 2013. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämnd. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. Fullmäktiges intentioner är att målen, i så hög grad som möjligt, ska spegla god ekonomisk hushållning dvs. belysa effektivitet utifrån kvalitet och ekonomi. Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. 7

Budgetförutsättningar Utvecklingen av den internationella och svenska ekonomin Den 15 april 2013 presenterade regeringen 2013 års vårproposition (2012/13:100). I enlighet med riksdagens uttalande presenteras normalt inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till budgetpropositionen. För att motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast aviserar regeringen några ytterligare satsningar: 7 000 utbildningsplatser per år 2013-2014 inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning 4 000 platser per år 2013-2014 inom praktik och arbetsmarknadsutbildning Förstärkta insatser för regional tillväxt 1 400 platser per år 2013-2014 inom civil- och högskoleingenjörsutbildningar samt sjuksköterskeutbildningar Omfördelning av medel motsvarande 700 miljoner kronor för drift och underhåll av järnvägar 2013 termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark 2013. År 2014 begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent som ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges. *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: SKL 2013 2014 2015 2016 BNP* 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,8 2,9 3,2 3,6 2,7 2,7 3,0 3,6 Konsumentpris, KPIX 0,8 1,2 1,5 1,7 Konsumentpris, KPI 0,3 1,3 2,1 2,5 I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på 2014 som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala 8

Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar Ekonomi i balans Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi i balans är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Vad gäller balanskravet har Vännäs kommun inget underskott att återställa från tidigare år. Fullmäktiges ambition är att standardkostnader ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. Befolkningsutveckling Vännäs kommun Befolkningen i Vännäs kommun ökade med 57 personer mellan 2012 och 2013. Den 31 december 2012 var befolkningen 8522 personer. Vännäs är tillsammans med tre andra kommuner i länet de enda som har ökat sin befolkning under 2012. Invånare 8700 8600 8500 Befolkningsutveckling 1998-2012 åldersgruppen, medan utvecklingen i mellersta åldersgruppen kan visa hur framtida skatteunderlag kommer att utvecklas. Kommunen saknar en aktuell och tillförlitlig befolkningsprognos. Istället finns statistik över befolkningens sammansättning idag samt in- och utflyttade över tid. Jämförelsen visar att Vännäs har procentuellt fler 6-18 åringar än riket, även från 40 år och äldre har kommunen högre procentsiffror, sett till befolkningens sammansättning. Andelen 1-5 åringar är densamma som riket, medan andelen invånare i åldersgrupperna 0 år och 19-39 år är lägre i Vännäs. Befolkningens sammansättning 2012 visas i den nedanstående tabellen. Åldersgrupper Vännäs Antal Procent Riket procent 0 98 1,1 1,2 1-5 515 6,0 6,0 6-9 414 4,9 4,6 10-12 323 3,8 3,1 13-15 288 3,4 3,1 16-18 340 4,0 3,6 19-29 1070 12,6 14,7 30-39 923 10,8 12,6 40-64 2 806 32,9 32,0 65-74 942 11,1 10,7 75-84 552 6,5 5,8 85-w 251 2,9 2,6 8400 8300 8200 8100 Ur kommunalt perspektiv är det intressant att dela upp befolkningen i tre åldersgrupper, 0-19 år, 20-65 år samt 65 år och äldre, och studera förändringen över tid för dessa grupper. Anledningen till denna gruppering är att en stor del av den kommunala verksamheten konsumeras av brukare i den yngsta och äldsta 9

80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 -120 Antal 250 200 150 100 50 0 Födelse- och flyttningsnetto 2000-2012 Födelsenetto Flyttningsnetto In- och utflyttade, åldersgrupper 2012 Inflyttade Utflyttade 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65- Ålder Elevutvecklingen vid Liljaskolan Antalet 16-åringar inom Umeåregionen minskar under planeringsperioden, enligt tabellen nedan. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1457 1324 1372 1376 1425 1437 Av eleverna i Umeåregionen brukar 15,9 % välja Liljaskolan. Utifrån den föregående tabellen ger det ett elevtal på Liljaskolan (inklusive beräknade långväga elever) enligt den nedanstående tabellen. Det är tydligt att antalet elever på skolan kommer att minska under de närmaste åren. Elever från Umeåregionen Antal långväga elever 2013 2014 2015 2016 2017 2018 232 211 218 219 226 228 45 50 50 50 50 50 Totalt 277 261 268 269 276 278 I åldersgrupperna 0-17 år och 25 år och äldre överväger antalet inflyttade. Gruppen som flyttar ut är 18-24 år, samt 45-64 år och de flyttar sannolikt ut för utbildning eller arbete på annan ort. Barn- och elevutveckling Planeringstalet för födda är 100 per år och planeringstalet (netto) för inflyttade är 7 st barn per årskull. Elevantalet avser snittet av elevantalet vår respektive höst. Tabellen nedan utgår från planeringstalet; 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Barn 1-5 år 482 492 500 510 510 515 Grundskola F-9 1012 1020 1 032 1 045 1 050 1 070 Gymnasieskola 370 336 345 360 365 370 Totalt 1 864 1 848 1 877 1 915 1 925 1955 10

Befolkningsutvecklingen 2009-2020, åldersgrupperna 65 år och äldre Ålder 2009 2020 Förändring Förändring % 95-w 12 25 13 + 108 90-94 67 71 4 + 6,0 85-89 170 151 19 11,2 80-84 243 242 1 0,4 75-79 297 369 72 +24,2 70-74 372 465 93 +25,0 65-69 461 485 24 + 5,2 65-1622 1808 186 +11,5 Totalt 8357 8281 76 0,9 Ovanstående tabell (hämtad från redovisad folkmängd 2009-12-31 samt Vännäs kommuns senaste befolkningsprognos, upprättad av SCB) redovisar en kraftig procentuell ökning av populationen 65-w år fram till år 2020. Samtidigt visar prognosen på en minskning av den totala befolkningen med 0,9 %. Prognosen visar också att i åldersgruppen 65-w år är det en stor procentuell ökning i den högsta åldersgruppen, även om numerären inte är så stor. Erfarenheten visar dock att det är i den åldersgruppen som vårdkostnaden per person är som högst. Prognosen visar på ökningar i samtliga åldersgrupper med undantag av grupperna 80-84 år samt 85-89 år. Kommunens skatteintäkter Kommunens skattesats är enligt beslut i kommunfullmäktige 22,90. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess att taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Enligt prognos från SKL anges skatteunderlagets tillväxt för 2013 till 3,4 %, för 2014 3,2 %, 2015 4,0 % och 2016 4,7 %. Budgeterade skatteintäkter 2013-2016 Skatteintäkter, 2013 2014 2015 2016 (Mkr) Skatteintäkter 345,9 354,6 368,7 386,1 Slutavräkning -2,3 Summa 342,6 354,6 368,7 386,1 Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift De generella statsbidragen utgörs av inkomst- och kostnadsutjämning, samt ett regleringsbidrag/-avgift. De utbetalas tillsammans med skatteintäkterna och är 11

preliminära tills taxeringen är slutgranskad. Inkomstutjämningen reglerar så att kommunen uppnår en garanterad nivå med 115 % av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemen ska däremot inte utjämna för skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Vännäs kommun är bidragstagare när det gäller inkomstutjämningen. Medelskattekraften i Vännäs är preliminärt beräknad till cirka 89 % av riksgenomsnitt, vilket medför ett bidrag med cirka 9 824 kr per invånare under 2014. Kostnadsutjämningen bygger på kommunens beräknade standardkostnader som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnader. Vännäs kommun får 528 kr per invånare för 2014. Budgeterade statsbidrag 2013-2016 Statsbidrag, 2013 2014 2015 2016 (Mkr) Inkomstutjämning 81,5 83,5 86,9 91,0 Kostnadsutjämning 4,3 4,5 4,5 4,6 Regleringsbidrag 3,8 1,7-0,9-3,4 LSS-utjämning 37,3 37,7 38,0 38,3 Fastighetsavgift 13,6 13,6 13,6 13,6 Strukturbidrag 7,5 7,6 7,7 7,8 Summa 148,1 148,6 149,8 151,9 Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader För 2014 gäller följande preliminära % personalomkostnadspålägg Anställda f 1937 och tidigare 0,0 Anställda 1938-1946 15,81 Anställda 1947-1984 38,46 Anställda f 1985 och senare 21,29 Förtroendevalda 38,25 Uppdragstagare 31,42 Pensionskostnad Till pensionsfonden avsätts årligen 2014-2016 4,0 Mkr. 1997 ändrades pensionssystemet från intjänande av pensionspoäng, där kommunen ansvarade för framtida utbetalningar av tjänstepension, till avgiftsbestämda avsättningar årligen för tjänstepension. I dagsläget belastar såväl pensionsutbetalningar från pensionsskulden som avgifter för nyintjänad individuell pension för dagens anställda den kommunala ekonomin. Kostnaden för pensionsutbetalningar budgeteras centralt. Kostnaden för pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på nämndernas kostnadsställen som en del av personalkostnadspålägget för sociala avgifter. De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna kommer att växa inom de närmaste åren. Under 2014 beräknas utbetalningarna även öka med nästan 1 Mkr för att garantera nivån för de pensionärer som har en kompletterande ålderspension. Då den vanliga ålderspensionen minskar på grund av att den så kallade bromsen i systemet slår till när tillväxten är låg, täcker den kommunala kompletterande ålderspensionen upp så att de kommunala pensionärernas månatliga pensionsbelopp inte minskar. Avgifterna för den individuella pensionen har från och med 2010 uppnått en generell nivå för samtliga avtalsgrupper med 4,5 % av pensionsgrundande inkomst. Det betyder att avgifterna enbart ökar med löneökningstakten framgent. Löneökningar En pott för löneökningar, 10 Mkr, läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under 2014-2016. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras. 12

Internhyressystemet och internräntan Internräntan uppgår till 2,9 %. Internhyran uppgår till 3,5 %. Differensen används för att stärka fastighetsunderhållet. Kompensation för prisökningar Ingen kompensation ges för inflation under 2014. Känslighetsanalys Ett sätt att visa hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi är genom en känslighetsanalys. Vissa händelser påverkas av den enskilda kommunen t ex skattesats, andra inte, t ex. rikets skattekraft. Nedan redovisas ekonomiska effekter av några olika händelser. Händelse Skattesatsen förändras med 1 kr på varje beskattningsbar hundralapp Befolkningsförändring med 1 %, ca 84 invånare (skatteintäkts- /statsbidragseffekt) Nettokostnadsförändring med 1 % Kommunanställdas löner förändras med 1 % Ökning/minskning 10 anställda Räntor, kommunen +/- 1 % Räntor, Vännäs Bostäder, +/- 1 % Effekt +/- 14,8 Mkr +/- 4,8 Mkr +/- 2,2 Mkr +/- 4 Mkr +/- 3,8 Mkr 1,2 Mkr 2,1 Mkr Justering för kapitalkostnader I budget 2014, budgetram 2015-2016, budgeteras och avsätts centralt kostnader för avskrivningar och internräntor för nya investeringar som ska tas i drift under perioden. När investeringen är slutförd och objektet driftsätts, tillförs kapitaltjänstkostnader till verksamheten som ska bruka objektet. Även tidigare investeringar som inte är färdigavskrivna har minskande kapitaltjänstkostnader, eftersom ett minskande avskrivningsunderlag sänker internräntekostnaden. Kostnadsutjämning 2014 I december 2012 presenterade regeringen sitt förslag till nytt utjämningssystem. Effekterna av förslaget beräknades i 2012 års nivå. Slutgiltigt beslut förväntas komma i riksdagen under sen höst 2013. Kommunens planeringsförutsättningar inför utjämningsåret 2014 avseende utfall i utjämningssystemet är därför mindre stabila. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen för bidragsåret 2014 utifrån nuvarande utjämningssystem, då inget beslut ännu är fattat om förändringar. Enligt de preliminära beräkningarna är Vännäs bidragstagare i det nya systemet. Senast 1 oktober 2013 kommer SCB att redovisa prognos över 2014 års kostnadsutjämning med uppdaterade kostnadsuppgifter enligt budgetpropositionen 2013. Vid beslut om nytt utjämningssystem kommer införandebidrag ges till de kommuner som får negativt utfall av förändringarna. 94 kommuner får ett negativt utfall på sammanlagt 2,7 miljarder kronor år 2014. Beloppet tas från det generella statsbidraget och försämrar samtliga kommuners regleringspost med 280 kronor per invånare år 2014. Osäkerhetsfaktorer Vid antagande av budget för drift och investering 2014 samt verksamhetsplan 2015 och 2016 föreligger flera osäkerhetsfaktorer vilka kan få stor påverkan på budgetläget 2014. Med anledning av detta kan det finnas skäl för kommunfullmäktige att göra justeringar i budget 2014 vid sammanträdet i november 2013. 13

Ekonomistyrningsprinciper Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursutnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förväntas genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid den månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagens 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1-3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Investeringar I samband med tilläggsbudget ska nämnd till kommunstyrelsen göra begäran om överförande av medel för pågående men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar ställning till om varje enskild begäran ska föras över eller inte. Det är fullmäktiges vilja att investeringar ska planeras och genomföras det år som medel har anvisats. Slutkostnadsredovisningen ska redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investeringen har anslagits i investeringsbudget. 14

Finansiella principer Enligt lagen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I propositionen framhålls att det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat, effekter och kvalitet. Det krävs också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning, som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett kortsiktigt mål är att varje års intäkter bör överstiga kostnaderna enligt balanskravet. För att uppnå god ekonomisk hushållning bör dock den finansiella ställningen bedömas över en längre tid, exempelvis planperiodens tre år. Nettokostnadsandel Ett sätt att mäta om kommunen har en god ekonomisk hushållning är nettokostnadsandelen, vilken visar hur verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnettot, står i relation till skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Om denna relation skulle överstiga 100 %, innebär det att skatteintäkterna och de generella statsbidragen inte räcker till för att finansiera den löpande verksamheten och kommunen skulle då behöva låna eller ta av sparade medel för att finansiera verksamheten. I budgeten avseende 2014 uppgår nettokostnadsandelen (inkl. finansnettot) till 97,4 %, till 100,1 % för budgetramen 2015 samt till 99,5 % för budgetramen 2016. Nettokostnadsandel i % av skatter och generella statsbidrag Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 15 Ram 2016 Verksamheten 93,3 100,7 93,4 95,1 94,5 Avskrivningar 5,3 5,0 5,0 6,0 6,0 Finansnetto -1,5-1,5-1,0-1,0-1,0 Summa 97,1 104,2 97,4 100,1 99,5 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten hålls oförändrad under perioden, dvs. 35 %. Lånesättningsgrad Skuldsättningsgraden är ett annat mått på kommunens kapitalstruktur och betalningsberedskap och beskriver den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital. Vännäs kommuns lånesättningsgrad minskade mellan 2012 och 2013 från 56 % till 54 %, med anledning av en minskning av kommunens egna lån. Kommunens lån ska amorteras med 10 Mkr 2014, 11 Mkr 2015 och 12 Mkr 2016. Större investeringar såsom fastighetsinvesteringar eller energieffektiviseringsåtgärder ska lånefinansieras eller finansieras genom avyttrande av befintligt bestånd. Övriga investeringar ska egenfinansieras. Likviditet Likviditet är ett mått på kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Kassalikviditeten uppgick till 108 % år 2012. Kommunens likviditet ska motsvara 40 Mkr.

Resultatbudget, mkr VÄNNÄS KOMMUN BUDGET 2014 Plan 2015-2016 Resultaträkning Tkr Skatte- och bidragsprognos 2013-04-24 Verksamhet 2013 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen -68796-64 467-66 967-66 967 Plan och miljönämnd -7 033-7 033-7 033-7 033 Barn- och utbildningsnämnd -214 495-211 479-211 479-211 479 Styrelsen för gymnasieskolan 1 500 1 500 1 500 0 Vård- och omsorgsnämnd -197 482-192 982-192 982-192 982 Överskott 2 500 Avsatt till löneökningar -9 000-19 000-29 000-39 000 Avgår kapitalkostnad 19 728 19 728 19 728 19 728 Avskrivningar -17 500-18 000-18 500-19 000 Pensionskostnader -10 000-10 500-11 000-12 000 Sänkta arbetsgivaravgifter 1 582 1 582 Verksamheternas nettokostnader -501 496-498 151-515 733-528 733 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 500-5 000 Finansiella intäkter 1 000 1 000 1 000 1 000 Kommunalskatt 345 890 354 558 368 740 386 071 Generella stb o utjämning 148 258 149 731 151 076 153 232 Justering skatter -2 000-2 000 Justering generella statsbidrag 3 100 3 100 3 100 Kapitalkostnad Vegaskolan -2 250-4 500 Balanskrav bokslut -5 464 Årets resultat -10 348 775-567 3 170 (att använda till investeringar, amorteringar samt pensionsavsättningar) 16

FINANSIERINGSANALYS 2014 2015 2016 Årets resultat plus avskrivningar 28 118 27 276 31 513 Investeringar -98 784-68 700-2 200 Amorteringar -10 000-11 000-12 000 Avsättning till pensionsfond -4 000-4 000-4 000 Nya lån 89000 64 700 Ökning av likvida medel 4 334 8 276 13 313 Förändring av ramar 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen Kommunledning och service 52 886 52 017 52 017 Kollektivtrafik linje 61/71-2 274 Kollektivtrafik 1 100 Ej återsatta tjänster 305 Verksamhetsmedel 1 195 Byskolor nedläggning Tomma lokaler -195 Sparkrav -1 000 Ny ram 52 017 52 017 52 017 Samhällsbyggnadsförvaltning 15 910 12 450 14 950 Underhållsåtgärder (enl. beslut budget 2013) 500 Torpet - Rivning -500 Byskolor nedläggning omställn.kostn. -460 Sparkrav -3 000 Underhållsåtgärder Fastighet 2 500 Ny ram 12 450 14 950 14 950 Ny ram Kommunstyrelsen 64 467 66 967 66 967 Plan- och miljönämnd 7 033 7 033 7 033 Ny ram 7 033 7 033 7 033 17

Förändring av ramar 2014 2015 2016 Barn- och utbildningsnämnd 214 495 211 479 211 479 Sparkrav -4 409 Fler barn i förskola/skola 2 400 Gymnasiekostnadsökning 1 500 Byskolenedläggning - Landsbygdssatsning personal -700 Byskolenedläggning Landsbygdssatsning personal (utöver) -858 Byskolenedläggning Lokaler -1 234 Byskolenedläggning Skolskjuts 90 Byskolenedläggning omställning, flytt -205 Ny ram 211 479 211 479 211 479 Vård- och omsorgsnämnd 197 482 192 982 192 982 Sparkrav -4 500 Ny ram 192 982 192 982 192 982 Styrelsen för gymnasieskolan Återtag underskott 1 500 1 500 0 Ny ram 1 500 1 500 0 18

INVESTERINGAR (Tkr) 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen KLK Ärende- och dokumenthanteringssystem 500 Summa 500 Kommunstyrelsen SBF Gatu: GC/vägar lånefinans 2 000 Nytt bostadsområde Vännäsby lånefinans 2 100 Summa 4 100 Fastighet: Dränering, publika toaletter Medborgarhuset 2 000 Campingstugor 400 Festsalen 1 500 Energieffektivisering lånefinans 1 200 Ny förskola lånefinans 12 500 12 500 Liljaskolan ombyggnad internat lånefinans 4 000 Vegaskolan nyproduktion lokaler lånefinans 50 000 35 000 Summa 71 600 47 500 VA: Enligt prio 1 lånefinans 2 200 2 200 Summa 2 200 2 200 Vännäs Bostäder: Nyproduktion bostäder lånefinans 15 000 15 000 Summa 15 000 15 000 Plan- och miljönämnd Byggreda, Miljöreda ärendesystem 259 Summa 259 Barn- och utbildningsnämnd Till nämndens förfogande 2 500 Inventarier Vegaskolan 1 800 Summa 2 500 1 800 Vård- och omsorgsnämnd Till nämndens förfogande 425 Summa 425 Styrelse för gymnasieskolan Inventarier och maskiner 2 200 2 200 2 200 Summa 2 200 2 200 2 200 Total investeringsvolym 98 784 68 700 2 200 19

Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Detta innebär att kommunstyrelsen samordnar planering och uppföljning av verksamheter och ekonomi, för såväl nämnder som det helägda bolaget. Under kommunstyrelsen finns två förvaltningar; kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunledningskontoret arbetar i huvudsak med intern service till förvaltningar och medborgare, samt ungdoms-, föreningslivs-, utvecklings-, integrations-, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med drift och underhåll av gator och fritidsanläggningar/grönytor, gatubelysning, vatten- och renhållning och fastighetsservice. Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2014-2016 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som kommunstyrelsen har enligt reglemente m.m. ska kommunstyrelsen under planperioden 2014-2016 särskilt arbeta med; 1. Att stärka fritidsområdet vid Vännäs bad och camping som mötesplats för föreningsliv, medborgare och besökare. 2. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 3. Att satsa på investeringar som minskar kommunens driftkostnader uppmuntras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas. De kostnadsminskningar som görs genom större satsningar på energieffektivisering ska redovisas årligen och komma hela kommunbudgeten tillgodo. 4. Att renhållningstaxan ska innehålla avsättning (1 Mkr/år) för sluttäckning av deponin med beräknat slutdatum 2040. 5. Att avkastningskravet för Vännäs Bostäder ska utgöra 5 %. För att nå denna nivå används trappstegsmodell, vilket innebär att det 2014 höjs med 2,5 % och 2015 med ytterligare 2,5 % för att uppnå 5 % - nivå totalt. 6. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budgetram 2014 Kommunstyrelsens totalram för 2014 är 64 467 tkr, inklusive sparkrav med -4 000 tkr. Ramen för kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen förändras, i förhållande till 2013 års ram, med det följande; (tkr) Kommunledningskontoret 2014 Nämndens drifttillskott -869 Total förändring - 869 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2014 Nämndens drifttillskott -3 460 Total förändring -3 460 Ny budget för kommunledningskontoret är 52 017 tkr 2014. Ny budget för samhällsbyggnadsförvaltningen är 12 450 tkr. Underhållet av kommunens fastigheter ska förbättras och hålla en högre nivå. Kontot omsluter 2 Mkr årligen. De särskilda 20

satsningar på underhållet som görs utifrån ramförstärkningen ska återredovisas till kommunfullmäktige i november 2013. Plan 2015-2016 Investering 2014-2016 2014 2015 2016 Kommunledning 2014 2015 2016 Kommunledningskontor 500 Summa 500 2014 2015 2016 Fastighetsavdeln. 71 600 47 500 Gatuavdelning 4 100 VA-avdelning 2 200 2 200 Vännäs bostäder 15 000 15 000 Summa 92900 64700 Kommunstyrelsens investeringsbehov redovisas fördelat på kommunledningskontoret samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltning Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 52 886 52 017 52 017 Ram 2013 Nämndens -869 drifttillskott Ram 2014 52 017 Preliminär ram 52 017 52 017 Samhällsbygg 15 910 12 450 14 950 nadsförvaltni ngen Ram 2013 Nämndens -3 460 2 500 drifttillskott Ram 2014 12 450 Preliminär ram 14 950 14 950 KS ram 2014 64467 Preliminär ram 66967 66967 21

Plan- och miljönämnden Plan- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Förutom de ovan nämnda arbetsuppgifterna fullgör nämnden även de trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. Plan- och miljönämnden svarar också för räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden som svarar för räddningstjänsten. Nämnden saknar egen förvaltning. Organisatoriskt tillhör avdelningarna plan- och bygg, miljö och räddningstjänsten samhällsbyggnadsförvaltningen. Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2014-2016 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som plan- och miljönämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2014-2016 särskilt arbeta med; 1. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budgetram 2014 Plan- och miljönämndens budgetram för 2014 är totalt 7 033 tkr. Ramen förändras, i förhållande till 2013, med följande, (tkr) Plan- och 2014 miljönämnden Nämndens drifttillskott 0 Total förändring 0 Investering 2014-2016 Plan- och miljönämndens investeringsbehov redovisas. Plan- och 2014 2015 2016 miljönämnden Byggreda, 259 Miljöreda Summa 259 Budgetram 2015-2016 Plan- och 2014 2015 2016 miljönämnd Ram 2013 7 033 7 033 7 033 Ram 2014 7 033 Preliminär ram 7 033 7 033 22

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom bl.a. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Uppgifterna omfattar förskoleklass och grundskola. I nämnden ingår även ansvaret för den kommunala musikskolan samt biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål. Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2014-2016 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som barn- och utbildningsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2014-2016 särskilt arbeta med; 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Investering 2014-2016 Barn- och utbildningsnämndens investeringsbehov redovisas. Barn- och 2014 2015 2016 utbildningsnämnd Barn- och 2 500 1 800 utbildningsnämnd Summa 2500 1800 Budgetramar 2015-2016 Barn- & 2014 2015 2016 utbildning nämnden Ram 2013 214 495 211479 211479 Sparkrav -4 009 Nämndens 993 drifttillskott Ram 2014 211479 Preliminär ram 211479 211479 Budgetram 2014 Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2014 är 211 479 tkr. Ramen förändras, i förhållande till 2013 års ram, med följande; (tkr) Barn- och utbildningsnämnden 2014 Sparkrav -4 009 Nämndens drifttillskott 993 Total förändring -3 016 23

Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd, förutom ansvar för förskole- och fritidshemsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden utövar också ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården samt ledningen för verksamheten med stöd och service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vårdoch omsorgsnämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt lag om riksfärdtjänst, lag om färdtjänst och fastställer regler för den kommunala riksfärdtjänsten. Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2014-2016 Investering 2014-2016 Vård- och omsorgsnämndens investeringsbehov redovisas. Vård- och 2014 2015 2016 omsorgsnämnden Vård- och 425 omsorgsnämnden Summa 425 Budgetramar 2014-2016 Vård- och omsorgsnämnden 2014 2015 2016 Ram 2013 197 482 192 982 192 982 Sparkrav -4 500 Ram 2014 192 982 Preliminär ram 192 982 192 982 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som vård- och omsorgsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2014-2016 särskilt arbeta med; 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budget 2014 Vård- och omsorgsnämndens budgetram för 2014 är totalt 192 982 tkr. Ramen förändras, i förhållande till 2013, med följande, (tkr) Vård- och 2014 omsorgsförvaltningen Sparkrav -4 500 Total förändring -4 500 24

Liljaskolans styrelse Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling av Liljaskolans verksamhet. Liljaskolan är Vännäs kommuns gymnasieskola. Den bedriver också vuxenutbildning och konferensverksamhet. Investering 2014-2016 Liljaskolans investeringsbehov redovisas. Liljaskolans 2014 2015 2016 styrelse Liljaskolans 2 200 2 200 2 200 styrelse Summa 2 200 2 200 2 200 Budgetramar 2014-2016 Särskilda direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2014-2016 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som Liljaskolans styrelse har enligt reglemente m.m. ska styrelsen under planperioden 2014-2016 särskilt arbeta med; 1. Att utreda Liljaskolans framtida storlek och inriktning i syfte att få fram en rimlig storlek på skolan, dess utveckling och flexibilitet gällande kommande utbildningar 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas vid beslut under perioden. Budget 2014 Liljaskolan är en resultatenhet och budget upprättas av Liljaskolans styrelse. Liljaskolans styrelse Återtag underskott 2014 2015 2016 1 500 1 500 25