Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Livsmedelsverkets Mat- och måltidskonferens Stockholm 2015-11-12
Västerbottens läns landstings vision är att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning
Balans i livet Blodtryck Tobak Matvanor Fysiskt aktiv VIKT Blodfetter Socker - belastning Alkoholvanor Dr Claes Lundgren, Skellefteå Sjukvård
www.tobaksfri.se
Landstingets verksamhetsplan 2004 Närsjukvård och folktandvård uppmanas utveckla ett banbrytande samarbete. Bakgrunden var den galopperande överviktsepidemin och tendenser till försämrad tandhälsa.
Alla barn i Västerbotten bästa möjliga hälsa Hälsofrämjande & förebyggande Systematiskt och långsiktigt Trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet & goda matvanor Stödja barnet och dess föräldrar Samverkan Specifika aktiviteter för varje åldersmodul Röd tråd genom modulerna Datasammanställning Rapportering Forskning
modul I-VII Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas och införs insatser i syfte att främja; - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor
Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Samtalsunderlag och datainsamling BMI självskattad hälsa tandborstning Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet 1,5 år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII Eva Eurenius, hälsoutvecklare/forskare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting
Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm MI som bas i hälsosamtalen Barnmorska BVCsjuksköterska Tandhygienist Skolsköterska Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet 1,5 år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII Eva Eurenius, hälsoutvecklare/forskare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting
Frågor om matvanor till blivande föräldrar under graviditet & när barnet är 3 år Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du fikabröd, choklad, godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du frukt och/eller bär? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta borstar du tänderna? 2 gånger per dag eller oftare 1 gång per dag Sällan eller oregelbundet
Vilka är de största problemen när det gäller att äta hälsosamt? blivande mammor
Vilka är de största problemen när det gäller att äta hälsosamt? blivande pappor
Vilka är de största problemen när det gäller att äta hälsosamt? 1½-åringen
Frukt & grönsaker Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten 1½ år 3 år 3-5 ggr/dag 58 % 59 % 1-2 ggr/dag 35 % 34 % sällan/aldrig 7 % 7 %
Vanor under helgen Söta drycker 1½-åringen Inte alls: 48 % En gång: 21 % Två ggr: 31 % Sötsaker* 1½-åringen Inte alls: 61 % En gång: 33 % Två ggr: 6 % *glass, godis eller choklad, kakor, kex, snacks, chips, kräm eller liknande, varm choklad
100 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 Hur ofta borstar man tänderna? Mamma (n=2812) Pappa/ partner (n=2491) Tonåring-flicka (n=2470) Tonåring-pojke (2517) 3-åring-flicka (n=444) 3-åring-pojke (n=488) 1½ åring-flicka (n=343) 1½ åring-pojke (n=326) 2 ggr/dag 1 ggr/dag
Innehåll mödrahälsovården Hälsoprogram blev Barnmorskeguide och Basprogram Hälsosamtal i MI-anda Hälsoformulär frågor om hälsa/tandhälsa, livssituation, mat- & rörelsevanor, tobak, alkohol, droger, våld, stress Systematiskt fråga kvinnor om våld och kränkningar Hälsoformulär även till blivande pappa/medförälder Besök hos tandhygienist erbjuds alla Fysisk aktivitet på recept (FaR) Vägledande samspel som föräldrastödsmetod införs
Innehåll barnhälsovården Rätt insats vid rätt ålder Samtal i MI-anda Ökat fokus på psykosocial hälsa, t.ex. anknytning Screening av 1½-åringars tandhälsa Screening av social och emotionell förmåga 3-årsenkät med frågor om levnadsvanor o livsvillkor Större fokus på barnens/familjens levnadsvanor Systematiskt fråga mammor om våld och kränkningar Pappa/medföräldersamtal Inför föräldrastödsprogrammet Vägledande samspel
Innehåll folktandvården En del i den ordinarie barn- och ungdomsprocessen Kostnadsfritt hälsosamtal hos tandhygienist för blivande föräldrar i MI-anda Hälsosamtal med screenade 1½-åringar från BVC Deltar vid BVC:s föräldrastödsträffar Folktandvårdens hälsosamtal Munhälsa Tobaksvanor Matvanor Tandvårdsbesök Tandborstning, mm?
Bodil Krokodil på förskolan Pärm: Pyssel och lekar utomhus Pyssel och lekar inomhus Mat och smak Sagor och berättelser Sånger och ramsor Förslag på temavecka Studiebesök och enkät Tandtrollsfakta Skicka vidare! Kakmonster Bodil Krokodil Memory Tidningen: Bamses tandskola Boken: Tanden är lös, Molly!
Innehåll öppen förskola Mål för hälsa i lokala arbetsplaner Hälsofrämjande fika/mellanmål Förlägger aktiviteter utomhus Organiserade aktiviteter som främjar motorisk utveckling och samspel Inför föräldrastödsprogrammet Vägledande samspel
Hur gick det att sprida Salut till ett helt län?
Några resultat Flera förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård.
% av personal som tar upp olika hälsoaspekter 5 frukt & grönt
Några resultat Flera förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård. Öppen förskola visade på förändringar mot ett mer hälsosamt utbud av fika. Ökat samarbete mellan flera av verksamheterna. trots. att deltagarna i hög utsträckning rapporterade hinder som: hög arbetsbelastning underbemanning tidsbrist utan att de fick extra resurser för att implementera Salut.
Hälsofrämjande skolutveckling med stöd av Salut-satsningen Salut erbjuder kommuner stöd i det hälsofrämjande arbetet. Vi finns här för er vad vill ni använda oss till? Salut innebär olika processer i varje kommun.
Hälsofrämjande områden 1. Organisation 2. Medarbetarnas hälsa 3. Skolans fysiska miljö 4. Skolan och hemmet 5. Psykosocial hälsa 6. Matvanor 7. Tandhälsa 8. Fysisk aktivitet 9. Tobak, alkohol och andra droger
Saluts genomförda seminarium i en kommun 2010-2012 2 st. med lokala team Matvanor Godis är gott, men konsekvenserna? 1 st. med förskolepersonal Våga smaka! 1 st. med dagbarnvårdare Mat för små barn 3 st. med skolmåltiden Maten i skolan 1 Maten i skolan 2 Maten i skolan 3
Skolkafeteria Öppet 8.00-13.00 Serverar smörgåsar smoothies frukt Serverar inga söta drycker (undantaget chokladdryck) Samarbetar med badhuset säljer inga onyttigheter under skoltid
www.vll.se/salut
www.vll.se/salut salut@vll.se Salut för ett friskare Västerbotten
Framgångsfaktorer i skolan Politisk enighet om Salut-satsningen inom landstinget. En stabil förankring och organisation. Finns en förväntan hos kommunerna. Flexibiliteten i upplägget. En ledning som leder och stödjer arbetet. Tid. Kopplingen mellan hälsa och lärande. Att efterfråga och synliggöra resultat. Att våga lita på processen.