2013-11- 21. Fibrers fysiologiska effekter - mer än bara bulk. Margareta Nyman Industriell Näringslära och Livsmedelskemi

Relevanta dokument
Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn olika studier olika svar? 1. Råg faktorn

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

NYHET! En kostbehandling för IBS och ulcerös kolit

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

En guidad tur i kostdjungeln

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Bästa konditionsträningen på 30 min

Evolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Mat och cancer -resultat från Malmö Kost Cancer studien

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige Män

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Normalfloran stör ej!

Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Välkommen ljuvliga höst!

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

INFORMATION TILL DIG SOM ÖVERVÄGER ATT DELTA I KOSTSTUDIEN:

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Bakom våra råd om bra matvanor

Individualiserade kostråd

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

förstå din hunds maghälsa

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Stressfysiologi,

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Dina medicinska uppgifter och behandlingsöversikt. Om dig

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Stillasittande & ohälsa

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

CELIAKI (glutenintolerans)

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Ämnesutbildning: Mat

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

1 äpple eller 1 apelsin 2,5 3,75 dl vatten. 2,5 3,75 dl extra vatten 60 ml NingXia Red

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet

Hälsoläget i Gävleborgs län

Irritabel Tarm: Neuro-endokrine forstyrrelser

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ABSTRACT CONTRIBUTIONS

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Kost och fysisk aktivitet

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Näringslära En måltid

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Nya tider, nya hälsoproblem

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Medelhavskost i Norden?

1(7) 1. Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) senast uppdaterad

D-vitamin. Näringsrekommendationer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Idagsidan Ditt bajs säger mer om dig än ditt dna

Tarmcancer en okänd sjukdom

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Information till forskningspersonerna

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hur kan forskning hjälpa de svårast sjuka IBD-patienterna?

Goda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård

Är det nyttigt med fet mat?

Kolhydratskola - teori och praktik om kolhydraterna, maten och hälsan. Kolhydratskola

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kostrekommendationer & evidens

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Gastrointestinal cancer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar.

.My advice 2U FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kost och hälsa

Ger socker typ 2-diabetes?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Matprat i primärvården

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

Forskning som leder till innovativa produkter- en forskares perspektiv KSLA-seminarium: Vad får vi till mat imorgon?

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Transkript:

213-11- 21 Fibrers fysiologiska effekter - mer än bara bulk Margareta Nyman Industriell Näringslära och Livsmedelskemi Margareta.Nyman@appliednutriAon.lth.se CG Johansson KosFiber på Medline 213 (17 ) Intag 6 6 Hälsa 4 ÖversiktsarAklar 3 Cancer 3 Kolesterol 2 6 (NGAs nr 2) Glukosmetabolism/diabetes 1 8 (NGAs nr 11) Fermentering 1 Fetma 1 4 Kortkedjiga fewsyror 1 3 Tjocktarmscancer 1 3 (NGAs nr 1) Kardiovaskulära sjukdomar 1 1 Minerals 1 Förstoppning 8 PrebioAka 8 Mikroflora 4 InflammaAon 3 MäWnad 26 Metabola syndromet 2 Hjärna 13 Ulcerös kolit 12 Bulkningskapacitet 18 Människa 11 RåWor 1 8 Gris Möss 38 NGA MN Epidemiologiska studier fibrers fysiologiska effekter KosFiberintaget är omvänt proporaonellt mot serum koncentraaoner av CRP (t.ex NHANES, 49 försökspersoner, 4-6 år) (King et al 23) Enda komponent av betydelse Minskat BMI (3 3), minskade koncentraaoner av IL- 6, IL- 18 och CRP medan koncentraaoner av mäwnads hormonet adiponekan ökade (12 övervikaga kvinnor, 2-46 år) eder intag av Medelhavskost i 2 år (2 vs 16 g/d i kontrollgruppen) (Esposito et al 23). Intag av fullkorn och cerealiefiber är omvänt proporaonellt All CRP, TNF- α och blodtryck (kvinnor med typ- 2 diabetes) (Qi et al 26). Ökat intag av cerealiefiber och frukfiber kan relateras All ökade koncentraaoner av adiponecan (92 kvinnor med typ- 2 diabetes) (Qi et al 26). Kost, gener och mikrobiota påverkar uppkomst av tjocktarmscancer (Birt & Phillips 213) Alla kosfibertyper påverkar inte mäwnad och apat på samma säw (Clark Slavin 213) β- glukaner bra Omvänt förhållande mellan kosfiberintag, näringstäthet och det metabola syndromet (Carlson et al 211) Mikrobiota, prebio9ka och biomarkörer (Clark et al 212) Galisteo M, Duarte J, Zarzuelo A, 28, Journal of NutriAonal Biochemistry 1

213-11- 21 Fibrers fysiologiska effekter Effect of Dietary Fiber on the InducEon of Colorectal Tumors and Fecal β- Glucuronidase AcEvity in the Rat Hans G. Bauer, Nils- Georg Asp, Richard Öste, Arne Dahlqvist and Per E. Fredlund Cancer Res 1979;39:372-376. PekAn gav mer cancer!?! Effect of Two Kinds of PecEn and Guar Gum on 1,2- Dimethylhydrazine IniEaEon of Colon Tumors and on Fecal β- Glucuronidase AcEvity in the Rat Hans G. Bauer, Nils- Georg Asp, Arne Dahlqvist, Per E. Fredlund, Margareta Nyman and Richard Öste Cancer Research 1981 Jun;41(6):218-23 Olika typer av pekan gav mer cancer igen!!! Wheat bran increases high- density- lipoprotein cholesterol in the rat N.- G. ASP, H. G. BAUER, P. NILSSON- EHLE, MARGARETA NYMAN and R. OSTE Br. J. Nurr. (1981). 46, 38 38 PekAn hade ingen effekt men däremot guargummi och vetekli Dietary fibre in type II diabetes Asp NG, Agardh CD, Ahrén B, Dencker I, Johansson CG, Lundquist I, Nyman M, Sartor G, Scherstén B Acta Med Scand Suppl 1981; 66:47-. EW högt fiberinnehåll (hela äpplen och vete/rågbröd) gav ew lägre blodsockersvar än ew lågt fiberinnehåll (äppeljuice och viw vetebröd) Mekanismer Då Olösliga kosfiber resistenta mot fermentering ökar bulk och motverkar förstoppning och cancer Lösliga viskösa kosfiber förlångsammad absorpaon (lipider och glukos) i mage och tunntarm Idag Samma som ovanstående, men tarmflorans sammansäwning och vilken typ av metaboliter som bildas i tarmen har stor betydelse för vår hälsa Caecar et al 21 Fermentering i tjocktarmen Bakteriella metaboliter Äwksyra (+/- ) Propionsyra (+) Odigererbara komponenter, t ex kosxiber Mikroflora Fermentering Smörsyra (+) Primära gallsalter (+) Sekundära gallsalter (+/- ) LPS (- ) Design av livsmedel OpEmera bildning av bakteriella metaboliter genom a] välja rä] typ av process och råmaterial 2

213-11- 21 EFFEKT AV HAVRE Studie på patienter med ulcerös kolit En normal frisk tarm och en tarm på en person med månligt svår ulcerös kolit 23 patienter > 18 år Multicenter försök (tre sjukhus) 6 g ß-glukan anrikat havrekli = 2 g kostfiber 12 veckor 4 skivor bröd och frukostflingor I remission i åtminstone 3 månader Ingen antibiotika, inga bulklaxativ Effekt av ß-glukan anrikat havrekli på smörsyra koncentration i faeces på ulcerös kolit patienter (n=19, µmol/g) 1 1 Ökad smörsyra konc Mindre symptom Start 4 veckor 4-12 veckor Hallert et al 23 P <.1 P <. Effekt av molekylvikt och löslighet KoncentraAon av propionsyra och smörsyra i blindtarm på råwa med fruktooligosackarider Polymeriseringsgrad Löslighet 2 2 2 2 µmol/g 1 1 DP 2-8 DP 1-6 µmol/g 1 1 High - caecum Low - distal colon Propionic acid Butyric acid Propionic acid Butyric acid Nilsson & Nyman, 2 3

213-11- 21 Behandling av fiberrikt vetemjöl Fiberrikt vetemjöl Etanollösligt Olösligt i 7% etanol Vattenlösligt Olösligt 2 2 Kortkedjiga fe]syror i blindtarm på rå]a 2 1 Förhållande mellan äaksyra Ell propionsyra (portåderblod) (micromol) 1 1 Smörsyra Propionsyra 1 Ättiksyra a a b ab Fiberrikt mjöl Olösligt Vattenlösligt Etanollösligt Fiberrikt mjöl Olösligt Vattenlösligt Etanollösligt Haskå et al 211 Effekt av diet på mikrofloran ( ), SCFA, lever kolesterol och TG samt MCP- 1 PEKTIN Blindtarm äwksyra Blindtarm propionsyra Blindtarm smörsyra GUAR Bacteroides GUMMI Serum smörsyra MCP- 1 Lever kolesterol FIBERFRI Akkermansia Lever TG JakobsdoUr et al, PloS ONE, 213 Smörsyra och bärnstensyra i blindtarm på råwor med låg respekave högfew diet Bärnstensyra 14 12 1 µmol 8 6 GuarGum 4 Pec+GG 2 Low Fat 2w High Fat 2w High Fat 4w 8 Smörsyra 7 6 µmol/g 4 3 2 Guar Gum Pec+GG 1 Low Fat 2w High Fat 2w High Fat 4w JakobsdoUr et al, PloS ONE, 213 4

213-11- 21 Gallsalter i blindtarm på råwa 3 2 Primära gallsalter µg in caecum 2 1 1 Fibre Free Guar Gum Mixture CA CDCA α- MCA 4 4 Sekundära gallsalter µg in caecum 3 3 2 2 Fibre Free Guar Gum 1 Mixture 1 LCA DCA Ghaffarzadegan et al, J. Chrom. B, 213, in press Bärnstensyra - ny bakteriell metabolit med hög few diet Blod? JakobsdoUr et al, PloS ONE, 213 Samarbetspartners Ulf Nilsson Frida Fåk Lina Haskå Greta Jakobsdowr Tannaz Ghaffarzadegan Yadong Zhong CrisAna Teixeira Camilla Bränning Claes Hallert Inger Björck Margareta Sandahl Jan Åke Jönsson Narda Blanco Olov Sterner

213-11- 21 Tack 6