Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer inom stressforskningen: Walter Cannon, Harvard University Stressforskningens fader Utförde djurexperiment: katter utsattes för skällande hundar. Man undersökte deras organ.
Stressbegreppet Evolutionsperspektiv: Människan är biologiskt sett en föråldrad varelse. Stress reaktionen densamma som hos våra förfäder: fight or flight, fly eller fäkta. I vår tid upplever vi stress när vi har alltför många krav, när vi måste prestera bra t ex.
Stressbegreppet: Hans Selye, kanadensisk fysiolog. Han myntade stressbegreppet. Vid fara eller hot om fara mobiliserar kroppen sina resurser Selye talar om stressorer: köld, hetta, smärta etc
Stress kopplad till psykologisk teori Richard Lazarus, Berkley University Talade om begreppet appraisal eller bedömning: vi gör en tolkning av varje stress situation, vad den innebär och hur vi kan klara av den. Matchar våra resurser det som krävs av oss?
Stressreaktioner: anpassning till miljön: Homeostas: Möjliggör för individen att anpassa sig till ständiga förändringar som sker i miljön. Dagens samhälle ställer andra krav på individen jämfört med de krav som ställdes på våra förfäder
Stressnivån stiger t ex När du har många bollar i luften samtidigt I nya situationer, vid motstridiga krav, vid höga prestationskrav Men även vid monotont arbete och när du är understimulerad
Allostas ett nytt stressbegrepp Avser förmågan att anpassa sig genom förändring Allostatisk belastning - alltför mycket förändring som kostar på de olika systemen såsom hjärta-kärl och de neuroendokrina systemen.
Allostas ett nytt stressbegrepp Vid extra belastning, t ex högre krav på jobbet, anpassar sig kroppen till de nya kraven och ett nytt balansläge uppstår. Detta kallas för allostas (annan balans).
Allostas ett nytt stressbegrepp Allostatiska processer skyddar oss på kort sikt och främjar anpassning Men de kan även skada oss på lång sikt: kronisk stress som kan leda till utbrändhet. Återhämtning av mycket stor betydelse.
Normal stressreaktion Biologisk respons stress Återhämtning Tid
Bristande nedvarvning Biologisk respons stress Tid
Stress kan leda till ohälsa på olika vägar Psykosociala faktorer/ stress i n d i v i d Biologiska stressreaktioner; t ex förhöjt BT, ökad muskelspänning, Hälsorelaterade beteenden; rökning, motion, kost, sömn, droger Ohälsa Risktagande, olyckor Personlighet, gener, coping, erfarenhet etc Följsamhet (compliance) vid behandling, brist på socialt stöd
Stress påverkar immunsystemet Långvarig stress påverkar vårt immunsystem. Man har funnit sänkta nivåer av s.k. Natural Killer Cell aktivitet samt T-cell aktivitet hos individer med hög stress. Har att göra med immunförsvar mot t ex infektioner och sannolikt mot utveckling av vissa tumörer. Mer forskning krävs. - Vi blir lättare förkylda när vi är stressade.
Typ A betendemönster: Mätes med hjälp av Typ A skalan Utmärkande drag: Att man sätter upp deadlines Att man blir uppretad när det går långsamt Att man inte unnar sig tid att koppla av Att man tar jobb med sig hem Kan delas in i tre faktorer: Deadlines o. tidspress, Hostility, Job involvement
Kroppens stress system: Två endokrina system: 1) Sympatiska binjuremärgssystemet 2) Hypotalamiska hypofys-binjurebarksystemet
Sympatiska binjuremärgssystemet Adrenalin och Noradrenalin (stresshormon) utsöndras Ökad sympatisk aktivitet: ökad puls, högre blodtryck, musklerna spänns, pupillerna förstoras, vi svettas
Arbetsmiljön skapar stress Vissa yrken såsom skiftesarbete, att vara busschaufför, servitörer, är speciellt utsatta för en hög stressnivå. Arbete vid löpande band, där man inte kan påverka arbetstakten, skapar även stress.
Hypotalamiska hypofysbinjurebarksystemet En ökad utsöndring av kortisol - Avspeglar emotionell stress såsom ångest, hopplöshet, frustration, nedstämdhet. - Immunförsvaret hämmas om stressen är långvarig.
Kortisolutsöndring på morgonen Studier av försökspersoner visar att kortisolnivån är hög på morgonen, och högst ca 30 min efter uppvaknandet - Höga kortisolnivåer hos kvinnor som skattat att de har höga krav i arbetet - Avsaknad av eller lågt socialt stöd på arbetet
Cortisol and Social Support Cortisol (nmol/l) 600 500 400 300 200 100 Yes No Some 0 Yes No Some
Socialt stöd och hälsa Fungerar som buffert mot stress: - Socialt stöd i form av empati och hjälp från andra har visat sig påverka hälsan positivt. - T ex återhämtning efter operation eller efter hjärnblödning och leukemi går snabbare. - Reducerar stressreaktioner genom att sänka arousalnivån. Påverkar immunsystemet.
Optimism, stress och hälsa Optimism (förväntningar om en positiv framtid) viktigt för effekter av stress. - Studier visar samband mellan Optimism och ett starkare immunförsvar, i termer av Natural Killer Cell aktivitet. - Alltså: Optimism - ett starkare immunförsvar.
Stressfaktorer i arbetet kan vara: Tidspress, ständiga deadlines Att ej kunna utnyttja sin kompetens Att utföra monotont arbete Dålig fysisk arbetsmiljö Att inte få uppskattning av sin chef Att få motstridiga krav eller för många krav Avsaknad av socialt stöd Låg lön
Sense of coherence and menopausal symptoms Self-rating 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 1 2 3 4 5 Low High 1. Palpitations 4. Sexual problems 2. Musculoskeletal 5. Vitality 3. Vasomotor sympt.
Psykosocial arbetsmiljö och hälsa Karaseks modell: - Höga krav och liten egenkontroll i arbetet leder till en sämre hälsa - Modellen främst testad på manliga försökspersoner - Kvinnor jobbar ofta inom yrken med liten egenkontroll, t ex service eller vård
Psykosocial arbetsmiljö och hälsa Theorell och Johnson (1988) lade till: - Dimensionen socialt stöd - Det sociala stödet fungerar som en buffert - Skyddar oss från de negativa effekterna av stress
Stress påverkar hälsan negativt Konsekvenserna av stress på lång sikt är kronisk stress som kan resultera i ett högt blodtryck (hypertoni): - En negativ lipidprofil (högt totalkolesterol, högt LDL och höga triglycerider) - En negativ lipidprofil kan innebära risk för: - Kardiovaskulär sjukdom
Det onda och det goda blodfettet Det s.k. goda blodfettet HDL (high density lipoprotein) är viktigt. Ett lågt HDL har samband med risk för hjärt- och kärlsjukdom. - Ackumulering av lipider i artärväggarna ses som utmärkande för s.k. arteroskleros. - Bra att göra hälsokontroller för att få reda på sina blodfetter (Totalkolesterol, LDL, HDL, triglycerider)
Psykosociala faktorers betydelse: Rosalind Barnett, Harvard University Det råder en ständig interaktion mellan arbetsroll, partnerroll och föräldrarroll, rollerna påverkar varandra. Hur man har det på jobbet påverkar en därhemma
Expansionsteorin Multipla roller leder till bättre hälsa Arbetsroll, partnerroll, föräldrarroll Både kvinnor och män mår bra av att ha olika roller. Berikande att ingå i olika sammanhang.
Kvaliteten i olika roller Barnett talar om upplevelsen av belöningar (rewards) och bekymmer (concerns) Arbetsrollen, partnerrollen och föräldrarrollen innehåller både rewards och concerns Om de positiva aspekterna överväger har detta en avgörande och positiv betydelse. Om de negativa aspekterna överväger har detta en negativ inverkan på hälsan
Vad är självskattad hälsa? På senare år har man gjort studier som visar att den egna upplevelsen av hälsan är viktig för ens framtida hälsa. Vi kan mäta den subjektiva, självskattade hälsan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1) Mycket bra 2) Ganska bra 3) Varken bra eller dåligt 4) Ganska dåligt 5) Dåligt Den egna skattningen överensstämmer ej alltid med s.k. objektiv bedömning.