DAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN

DAGBOK FÖR MATSVINN Varje dag slängs stora mängder mat, anledningarna är nästan lika många som tillfällen det slängs. För att få bättre koll på vad som slängs i ditt hem har vi skapat den här lilla dagboken för matavfall. Tanken är att både din egen hushållskassa och miljön ska stå som segrare när veckan är genomförd. Enligt Livsmedelsverket slänger ett svenskt medelhushåll mat för 5 300 kr om året. Den här dagboken kommer ge dig information om maten som inte hamnar i magen. Man kan fokusera på olika områden för att minska det som slängs. Dagboken ger svar på: Vilka varor som slängs mest. Dels det som bli över på tallriken men även det som aldrig ens når fram till matbordet. Hur mycket mat som slängs. Varför maten slängs och vilket sätt ni väljer att göra er av med avfallet. Här kan man se negativa trender och hitta mindre miljöbelastande sätt att göra sig av med maten. Dagboken sträcker sig över en vecka men det är du själv som väljer hur länge du vill mäta. En bra idé är att genomföra mätningarna återkommande och jämföra resultatet för att se om ni gjort några förändringar i era vanor. I avslutningen av det här dokumentet finns en tabell för dina egna tips och idéer. Vill du få fler tips eller dela med dig av dina egna? Gå in på slängintematen.se SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN Kom ihåg att alla i hushållet måste vara med på tåget och fylla i allt som slängs. Även det som görs iordning i det egna köket men slängs någon annanstans, t.ex. lunchlåda. I slutet av dagboken finns en lista för allt som slängs mellan måltiderna. Det är lätt att man glömmer bort det som rensas ut ur kylen för att det ser osmakligt ut. Om det av någon anledning inte blivit något matavfall från en måltid ska även det fyllas i. Om du t.ex. inte åt hemma eller precis allt hamnade i magen. Lycka till och var ärlig i din bedömning Glöm inte det du slänger vid utrensning ur kylen Spara 1000-lappar och gör miljön en tjänst

Sätt att mäta Många gånger är det svårt att avgöra hur mycket det faktiskt är kvar på tallriken eller i en förpackning. För att underlätta uppskattningen rekommenderar vi tre olika sätt att mäta, vikt (gram), volym (centiliter) och hel/halv. För hela matvaror kan det vara svårt att uppskatta i vikt eller volym hur mycket som slängs. Då kan du istället ange enligt bilderna nedan för t.ex. bröd, frukt, grönsaker, fisk, kyckling, potatis, korv mm. Ett helt Ett halv En kvarts Mindre än en kvarts För att det ska vara enkelt att få en överblicksbild när veckan är slut är det bäst att vara konsekvent i hur man anger vikt och volym. Uppskatta därför i gram (g) och centiliter (cl). Eftersom det många gånger är svårt att avgöra får ni uppskatta så gott det går. Ett tips är att måtta upp t.ex. hur mycket yoghurt man tar i en tallrik med ett decilitermått och på så sätt få en bra uppskattning om hur mängden ser ut i en djup tallrik. 2

Exempel Frukost : Antal personer: 2 vuxna och 2 barn Inget att fylla i för att: inget matavfall åt ute Varför maten? Äggskal Från 4 ägg Vanlig soppåse Oundvikligt Yoghurt 10cl Spolade ner i vasken Det som blev kvar i förpackningen Frukostflingor 15cl Matade hunden Blev över på tallriken Kaffesump 20cl Till komposten Oundvikligt LUNCH : Antal personer: 1 vuxen och 2 barn Inget att fylla i för att: inget matavfall åt ute Brödkanter Från 4 skivor bröd Matade fåglarna på trädgården Varför maten? Barnen äter inte kanterna på brödet Makaroner 4dl I vanliga soppåsen Blev över efter måltid Bananskal Från två bananer Till egen kompost Oundvikligt avfall MIDDAG : Antal personer: 3vuxna och 2 barn Inget att fylla i för att: inget matavfall x åt ute vi åt takeaway och åt upp allt utom en bit pizza som åts upp dagen efter Varför maten? 3

Fortsättning exempel FIKA, MELLANMÅL MM : Varför maten? Äpple Ett helt Komposten Det hade blivit skadat Jordnötter 5cl Vanliga soppåsen Det sista i påsen, var mätt och ville inte ha mer Mjölk 10cl Vasken Tog för mycket i glaset och ville inte dricka upp UTRENSNING Ifall du har rensat ur kylen eller andra ställen från mat fyller du i utrymmet nedan. Varför maten? Vitt skivat bröd En halv limpa Vanliga soporna Hade köpt en ny limpa och den gamla såg torr ut Hemmagjord lasagne En halv ugnsform, 700g Vanliga soporna Matrester från tidigare middag, ville inte äta när en längre tid gått 4

Dag 1: FRUKOST : Varför maten? LUNCH : Varför maten? 5

MIDDAG Varför maten? FIKA, MELLANMÅL MM Varför maten? 6

UTRENSNING UTRENSNING Ifall du har rensat ut mat ifrån kyl, skafferi, brödlåda mm. Så anger du det på samma sätt nedan. Varför maten? BRA GJORT! NU KAN DU TITTA TILLBAKA PÅ DEN GÅNGNA VECKAN OCH SE MER TYDLIGT VAD SOM FAKTISKT SLÄNGS OCH DÅ ÄVEN SE ENKLA LÖSNINGAR PÅ HUR MATSVINNET KAN MINSKAS. MÅNGA BLIR FÖRVÅNADE ÖVER HUR MYCKET PENGAR MAN KAN SPARA GENOM SMÅ FÖRÄNDRINGAR. 19

Nyttiga Tips & Idéer ANVÄNDBARA TIPS PÅ HUR MATSVINNET KAN MINSKAS Tips & idéer Var hittade du det här? (kom på det själv, från en vän, läste det någonstans, från slängintematen.se, från annan hemsida eller tidning etc) DELA GÄRNA MED DIG AV DINA TIPS PÅ SLÄNGINTEMATEN.SE DÄR KAN DU ÄVEN LÄSA DE BÄSTA TIPS SOM ANDRA HAR. TACK TILL LOVEFOODHATEWASTE.COM 20