Rapport Demensnätverk



Relevanta dokument
Rapport Genombrottsmetoden 2010

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

ÅTTA NYCKLAR DE ÅTTA BÄSTA IDÉERNA. Ökad säkerhet och trygghet för personer med BPSD HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

ÅTTA NYCKLAR Slutrapport

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Högskolan Väst. Kurs för personliga assistenter Lektionsplan 2017

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Stjärnmärkt utbildningsmodell

Utveckling av hemtjänsten

Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar.

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa. På gång! Nätverksträff för kontaktpersonerna. För mer information se sist i nyhetsbrevet!

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Silviahemscertifiering

Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Medarbetarsamtal i Håbo kommun RIKTLINJER

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Område Rehabilitering

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD. Information till dig som vårdar en närstående

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Skola för hållbar utveckling

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Slutrapport av projekt DIABETES

Studiematerial Handledare

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Nätverksträff Fritidshem 29 september Berghult. Välkommen!

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Verksamhetsplan och budget 2010

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (8) Sammanträdesdatum

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Standard, handläggare

Ledarutvecklingsprogram

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Slutrapport Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Översiktlig sammanställning av hur beviljade stimulansmedlen fördelats och vilka aktiviteter som genomförts alternativt pågår

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

SAMMANSTÄLLDA SYNPUNKTER från ÄGARPARTER inför NY INRIKTNING för FoU Sjuhärad Välfärd utifrån SOCIALTJÄNSTENS BEHOV & VÄLFÄRDENS UTMANINGAR Utifrån

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Välkommen till Kungsbacka

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT

Mötesplatser för kunskap

2 (6)

Utbildning för personal i demensvård i Sölvesborgs kommun

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Ansökan om medel för. kompetensutveckling Bilaga 8. kompetensutveckling

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Uppdrag: Hygienombud. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Rapport: Avtalsuppföljning

Kvalitetsrevision i äldreboende

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

Samverkansprojekt mellan kommunerna i Halland och Hälso- och sjukvården, Region Halland,

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

Ansökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca invånare. ca pensionärer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Transkript:

HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport Demensnätverk Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Syfte... 2 3. Mål... 2 4. Resultat och Genomförande... 2 5. Egna Reflektioner... 4 6. Framtida Tankar... 5 7. Kontaktperson... 4 8. Bilagor... 5 1 (5)

1. Inledning Halmstads kommun har satsat på kompetensutveckling där demensnätverken för omsorgspersonal blivit en viktig hörnsten. Nätverket är en mötesplats för personalen och bygger på behovet av att skapa kontakter med personer inom det egna yrkesområdet. I nätverket kan personalen stödja varandra, lära av varandra och tillsammans utveckla idéer. Personalen arbetar med demenssjuka personer som har en begränsning i förmågan att kommunicera. Det kräver särskilda kunskaper för att kunna tolka och förstå hur de ska bemöta demenssjuka personer på bästa sätt. Personalen får ofta bristande feedback från de demenssjuka personerna och behöver bekräftelse och stöttnin i sitt arbete. I min tjänst som demensundersköterska i kommunen har jag förmånen att vidareutveckla nätverksarbetet tillsammans med personalen. 2. Syfte Syftet med nätverken är: att utveckla och stärka personalens kompetens att förbättra samverkan mellan olika enheter/omsorgsteam att utveckla arbetsmetoder att nätverksarbetet leder till en god demensvård 3. Mål Målet med arbetet är att all omsorgspersonal ska erbjudas en plats i ett demensnätverk 4. Resultat och genomförande Uppbyggnad av demensnätverken Nätverken har byggts genom att först erbjuda omsorgspersonalen på äldreboende enheter med inriktning på demens ett demensnätverk. Den positiva responsen från personalen gav ringar på vattnet och ytterligare två nätverk bildades. Demensnätverk för omsorgspersonal på öldreboende enheter med inriktning på demens. Nätverket startade 2003 och har haft 31 träffar. Medverkande är personal från enheter med inriktning på demens (28 enheter), dagvård (2 enheter) och korttidsboende för personer med demenssjukdom (1 enhet). Antalet deltagare på träffarna har varierat mellan 25 30 personer. Demensnätverk för hemtjänstpersonal. Nätverket startade 2005 och har haft 18 träffar. Medverkande är personal från hemtjänsten ( 36 team), trygghetslarmet ( 1 team), kvälls- och nattpatrullen (2 team). Gruppen är indelade i två grupper och antalet deltagare på träffarna har varierat mellan 30 35 personer. 2 (5)

Demensnätverk för omsorgspersonal på äldreboende enheter. Nätverket startade 2007 och har haft 15 träffar. Medverkande är personal från äldreboende enheter ( 46 enheter). Antalet deltagande på träffarna har varierat mellan 30-35 personer. På första nätverksträffen i respektive nätverk fick deltagarna information vad ett nätverk är och syftet med nätverket. Därefter fördes en diskussion kring hur vi tillsammans ska få ett fungerande nätverk. Nätverkets struktur: Enheterna/teamen väljer ut en ibland två representanter från sin arbetsgrupp. Nätverken träffas 3-4 ggr per år, på eftermiddgen mellan klockan 13.00 16.00. Träffarna innehåller olika teman, nyheter inom demensvården presenteras och vad som är på gång i kommunen. Varje representant har ansvaret för att informera sina chefer och arbetskamrater om nätverksarbetet och samlar information från nätverket i en pärm på sin enhet. Ledarskapet utgörs av en samordnare som har en sammanhållande roll och har ansvaret för att skicka ut kallelse och att det förs minnesanteckningar efter varje träff. Nätverksträffarna genomförs på olika äldreboenden för att ibland avslutas med ett studiebesök på någon av enheterna. En del av tiden sitter deltagarna i smågrupper för att diskutera dagens tema, genomföra en uppgift och delge varandra sin vardag. Ibland har nätverken haft gemensamma träffar t.ex. då vi har bjudit in extern föreläsare. Demensnätverket för omsorgspersonal på äldreboende enheter med inriktning på demens samverkar med det regionala demensnätverket i Halland. Det regionala demensnätverket drivs av FoU socialcentrum, Region Halland. Nätveksträffarnas innehåll Träffarna innehåller olika ämnesområdena, tema utifrån deltagarnas behov och önskemål. Flera nätverksträffar har innehållit följande team: Levnadsbeskrivning, en gemensam mall för Levnadsbeskrivning har utarbetats i nätverken. Den används både i ordinärt boende och på äldreboende. Kunskap om demens, o Externa föreläsare har inbjudits till nätverken, exempelvis Inge Dahlenborg, Per-Olof Sandman, Jane Lindell Ljunggren och Bertha Ragnarsdottir. o Studiebesök på äldrepsykiatrin länssjukhuset Halmstad. o Filmer om demens har visats för utlåning, exempelvis Ja så kan det va, Gipsmössan när minnet sviker och Lasse och Ulla. o Litteratur har presenteras för utlåning. Represntanterna i hemtjänstnätverket har fått Handbok om bemötande vid demens för hemtjänstpersonal. o En punktlista på tidiga tecken vid demens har utarbetats. 3 (5)

o Anhörigstöd, demensteamet och anhörigombud medverkade. o Rutiner vid inflyttning till äldreboende, biståndshandläggare medverkade, en Välkomstbroschyr utarbetades, en mall för underlag till välkomstsamtalet sammanställdes. o Vårdmiljön, en sammanställning på inredningstips utarbetades. o Besök av Lerums demensnätverk o Handmassage och beröring, undervisning i handmassage o Kost för äldre med demens, dietisten medverkade o Bra hjälpmedel, bra teknik, en pärm med tips åch råd på hjälpmedel och andra redskap sammanställdes och uppdateras. Pärmen finns med på nätverksträffarna. o Genombrottsmetoden, ett år har temat varit genombrottsmetoden för två nätverk. o Reminiscensmetoden, representanterna fick uppgiften att bygga minneslådor och minnesöar på sin enhet tillsammans med sina kolleger. o Sociala innehållet, en nätverksrepresentant har utarbetat en minnespärm Bilder ur livet som trycktes upp till alla demensenheter. Undervisning i Svens målarteknik. 5. Egna reflektioner Nätverksformen var ett nytt arbetssätt för oss personal när den introducerades 2003. Vi har under årens nätverksarbete tillsammans utvecklat en struktur som passar vår verksamhet. Idag kan vi se att de tre demensnätverken fungerar utmärkt och all omsorgspersonal erbjuds plats i ett nätverk. Det är en arbetsform som bidrar till en god omvårdnad vid demens. Drivkraften i demensnätverken är att få ett forum, mötesplats där personal från olika delar av verksamheten kan reflektera tillsammans. Det reflexiva arbetssättet är en förutsättning för att ge en god omvårdnad inom demens. Att man som personal kan diskutera och få bekräftelse på sina tankar och handlande i vardagen. Vilket gör att man utvecklar sin kompetens och blir tryggare i sin yrkesroll. I nätverken fångar man upp engagerad personal och det kan göra att de stannar kvar i sin verksamhet där man har möjlighet att utvecklas. I nätverken blir det naturligt att lära av varandra och goda idéer fångas upp och sprids snabbt i nätverken. Det är också en stolthet att dela med sig av sin kompetens och flera verktyg som Levnadsbeskrivningen har utarbetats i nätverken. Det blir en positiv delaktighet i kvalitetsarbetet. I nätverksarbetet bör man alltid tänka på hur represntanterna på bästa sätt når ut med sin kunskap från träffarna till sin arbetsplats. Till sin hjälp har representanterna de minnesanteckningar somförs efter varje träff. Det är också viktigt att cheferna ger tid och möjlighet för information vil olika personalmöten som APT. I allt fler arbetsgrupper turas personalen om att gå på träffarna, dels för att fler i gruppen ska bli delaktiga och få förståelse för nätverksarbetet och dels för att efterfrågan att få gå på träffarna har ökat. Det är inte meningen att nätverken ska bli en klubb för sig. 4 (5)

Nätverken är också ett sätt att samordna resurserna i demensvården. Idag har vi en bank med filmer och litteratur inom demens som har visats på nätverksträffarna och sedan kan lånas ut i verksamheten. För att nätverket ska fungera så krävs en samordnareresurs som har det sammanhållande rollen i nätverken. Detta har man sett när andra kommuner har börjat bygga nätverk, utan samordnare så tappar nätverken kraft eftersom deltagarantalet sjunker när ingen har ansvaret för att hålla ihop nätverket. 6. Framtida tankar Nästa steg inför framtiden är att få ihop allt nätverksarbete i hemvårdsförvaltningen till en helhet. Fler har sett fördelarna med nätverksarbete och idag finns nätverk inom t.ex. inkontinens och sociala innehållet och frågan är hur många nätverk som verksamheten klarar av. Det måste finnas tid och ekonomiska resurser för personalen att medverka på nätverksträffarna. Inför 2011 kommer allt nätverksarbete samlas i ett temanätverk. Vilket innebär att träffarna innehåller olika ämnesområden, tema. Ämnesområdena kan variera från ett år till ett annat utifrån behov och önskemål. Samordnare för nätverksträffarna blir Nyckelgruppen. Nyckelgruppen består av personer med fördjupade kunskaper inom olika områden och som arbetar med förbättringsarbete bland annat med hjälp av genombrottsmetoden. Tema för 2011 blir: socialt innehåll, inkontinens, demens och genombrottsmetoden. 7. Kontaktperson Eva Persson, samordnare telefon: 035-139482 e-post: eva.m.persson@halmstad.se 8. Bilagor Temanätverk för omsorgspersonal 5 (5)