Kvalitetsdokument 2013/2014 Grundskola: Ösbyskolan Rektor: Inger Högberg

Kvalitetsdokument 2013/2014 : Ösbyskolan Rektor: Inger Högberg

1 Inledande frågor Kvalitetsdokument 2014 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Vid starten av läsåret 2012/13 blev vi medlemmar i NTA Skolutveckling. Implementeringen av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) har varit ett viktigt utvecklingsområde för oss även under det här året. Vårt långsiktiga mål är att all lärarpersonal ska få behörighet att arbeta med de temalådor som tillhör vårt åldersstadium och att alla elever från förskoleklass till och med år 3 ska få NTA- undervisning varje läsår. Under innevarande läsår har vi fortsatt utbildningen och skaffat ett antal temalådor. F-2 har under läsåret arbetat med två temalådor och år 3 med en. Under läsåret 2013/14 har vi gått över till åldershomogena klasser. Syftet har varit att höja kunskapsnivån på individnivå. Ett annat betydelsefullt utvecklingsområde är våra elevledda utvecklingssamtal som vi för andra året har genomfört i år 3. Vårt långsiktiga mål är att även år 2 ska omfattas. Åtgärdsprogrammen har utvecklats tillsammans med andra skolor. Utveckla vår kunskap runt Storyline- ett tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt där elevernas förförståelse utmanas och bearbetas genom arbete i grupp, individuellt och i storgrupp. Analys av era insatser under året NTA är ett frågebaserat, undersökande arbetssätt med experiment som grund, helt i överensstämmelse med läroplanen och våra behov. NTA sätter eleven i centrum och gör dem nyfikna och nyfikenhet är vägen till kunskap vilket vi har sett med gott resultat. Arbetet med NTA- lådorna har varit mycket givande och har fångat elevernas intresse. Pedagogen ska ge eleven kreativitet och struktur i sitt lärande. Genom NTA:s organisation får pedagogen förutom material och lärarhandledning framförallt lärarfortbildning som är i överensstämmelse med läroplanen och det vetenskapliga arbetssättet. Effekterna av våra insatser kommer att generera elever som hittar nycklarna till ett glädjefyllt lärande i NO- teknik. Genom bland annat elevledda utvecklingssamtal ökar medvetenheten om det egna lärandet vilket är i linje med våra styrdokument. De elevledda samtalen har mottagits mycket positivt både bland elever och föräldrar. Vår omorganisation har bidragit till ett mer koncentrerat lärande och underlättar för läraren att konkretisera målen för elever och föräldrar. Genom att speciallärarna träffas och utbyter erfarenheter blir det gemensamma språket tydligare runt barn med särskilda behov. Sida 2 av 12

År 2 har genomfört en Storyline med tema Rymden som har varit mycket uppskattat av elever, personal och föräldrar. Kvalitetsdokument 2014 Vi arbetar vidare med att all lärarpersonal ska få adekvat utbildning så att samtliga elever från förskoleklass tom år 3 får arbeta med NTA och de lådor som är för vårt stadium. Vi förväntar oss ett stort engagemang och goda kunskaper i naturvetenskap och teknik både för elever och personal. Vi hoppas utöka de elevledda samtalen till att omfatta även år 2. Vår målsättning vad det gäller Storyline är att samtliga klasser under läsåret genomför en Storyline. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Vi har haft Våga Visaobservation under året vilket gav gott resultat. Se rapport. Pilenenkäten för förskoleklass och år 2 visar ett för vår skola mycket gott resultat. Ösbyskolan har ett högt medelvärde på samtliga områden. Se rapport. Ett annat gott exempel är våra elevers läsförmåga. Analys av skolans goda resultat Ösbyskolan är en liten skola med en närvarande och engagerad personal. Vi har hög personaltäthet och fritidspersonalen följer barnen hela dagen. Alla barn blir sedda och vi har goda relationer med våra föräldrar. Vår speciallärarresurs är hög (80%) och vår speciallärare är en engagerad och kompetent resurs i vårt elevvårdsarbete. Vi har ett väl fungerande elevvårdsteam med speciallärare, skolsköterska, skolläkare, psykolog, talpedagog och rektor. Vi har varit noga med att informera om de nya styrdokumenten och det arbete vi gör med LPP har gett ett gott resultat. Klassföräldrarna träffar skolledningen minst sex gånger under läsåret. Dessa frukostmöten är en väl fungerande länk mellan skolledning och föräldrar. Vår hemsida är omarbetad och har nu även en blogg där man kan följa vår verksamhet. Sida 3 av 12

Vad det gäller läsförmåga har vi en strukturerad kartläggning av våra elever och de elever som riskerar att inte nå målen fångas tidigt upp av vår speciallärare som sätter in läs- och skrivprojekt. Förskoleklassen jobbar intensivt med Bornholm. Vi läser dagligen i minst 20 minuter och alla klasser besöker biblioteket för att få bokprat och låna böcker. Vi har stimulerande författar- eller illustratörsbesök under våra bokveckor. Samtliga lärare kommer att delta i matematiklyftet. Vi inför lärplattor en-till-en för att öka inkluderingen i klassrummet. Vi förväntar oss att ytterligare öka nyfikenheten och ansvarstagandet för det egna lärandet. Eleverna kommer att få ytterligare ett verktyg som kan stimulera de olika inlärningsstilarna. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat er struktur för kvalitetsarbetet Vi utvärderar kontinuerligt med hela personalgruppen, lärare, lärare- elev, fritidspersonal och föräldrar. Trivselenkät bland eleverna två gånger/ läsår. Skolledningen träffar klassföräldrarna på frukostmöten ca 3 gånger/termin. Deltar i kommunens enkäter för förskoleklass och år 2. Våga Visaobservation När vi planerar nya aktiviteter tittar vi alltid på tidigare utvärderingar. Analys av ert kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet sker i små steg och med ständiga utvärderingar för att ge skolan en väl fungerande och synlig struktur för våra föräldrar. Vi går ständigt tillbaka till tidigare utvärderingar när vi planerar våra aktiviteter. Vi är en liten skola med hög personaltäthet som gör att alla barn blir sedda och känner sig trygga. Våra föräldrar ger oss mycket feedback och vi har fler barn som söker till oss än vi kan ta emot. Även Pilenenkäterna visar att vi är på rätt väg och håller en hög kvalitet. Att utveckling sker ser vi också genom testresultat. Vår övergång till åldersrena klasser har fungerat väl och mottagits mycket positivt av våra föräldrar. Då detta är vårt första läsår med åldersrena grupper har vi arbetat vi arbetat extra hårt Sida 4 av 12

med vårt faddersystem så att alla elever känner sig trygga med alla barn på skolan. Vi har ett väl fungerande elevråd för år 1-3. Nästa år kommer även förskoleklassen att vara representerad i elevrådet. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen 2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Resultaten för 2013 hittas på Skolverkets databas Siris http://siris.skolverket.se. Resultaten för 2014 redovisar ni här. Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 3 174/184 23/23 Matematik åk 3 140/161 21/23 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Resultaten av de nationella proven 2012/2013 redovisas inte på Siris i antalet elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån då man tycker att detta är ett trubbigt och känsligt sätt att göra det på. Därför redovisar vi antalet elever som klarat kravnivån. Eleverna har klarat många moment i svenska såsom fri skrivning, läsförståelse och att samtala kring en text. Att återge en faktatext har för några av våra elever varit svårt. I matte har man haft svårigheter med rimlighet och mätning samt skriftliga räknemetoder. Vi behöver mer tid för pedagogiska diskussioner. Vi behöver arbeta mer med utomhusmatematik. Vi kommer att laborera och uppskatta vikt och längd. Vidare ska vi diskutera rimligheten i svaren och att gemensamt lösa matteproblem. Vi vill synliggöra elevers olika lösningar. Vi fortsätter med Kängurumatte och mattelab för att nå en högre nivå. I svenska vill vi lära våra elever att läsa olika sorters texter med hjälp av Barbro Westlunds lässtrategier. Det är också viktigt att lära sig att formulera faktatexter med egna ord. Sida 5 av 12

2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Stödfrågor Samtliga lärare deltar i matematiklyftet nästa läsår. Vi har under de senaste åren fokuserat på att förändra matematikundervisningen genom att införa Kängurumatte, mattelab och utomhusmatematik. På sikt kommer detta arbete att ge resultat. Vad det gäller enkäterna ligger vi högt men vi kan bli ännu bättre på att informera på föräldramöte och i veckobrev. 2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga I förskoleklassen har man jobbat ännu mer koncentrerat med Bornholmsmodellen. Majresultatet i år är 8,4 jämfört med 7,9 förra läsåret. I skolan har vi har generellt ett gott resultat men några elever behöver extra stöd. Stödåtgärder är insatta. Vad det gäller Pilenenkäterna är frågan om vi stimulerar våra elevers språkutveckling men frågan här var ju läsförmågan, inte riktigt jämförbart. Svaren i enkäterna var positiva. 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett I förskoleklassen har pojkarna S=7,9 och flickorna S=5,8 på Hur låter orden?. I skolan ligger flickorna något högre än pojkarna men kunskapsnivåerna är goda för både flickor och pojkar. I matematik ser vi ingen skillnad mellan flickor och pojkar. DLS för år 3 ligger flickor och pojkar på ungefär samma goda nivå. Analys av arbetet med att minska skillnaderna Vi ser inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Vi arbetar individuellt och förebyggande: Sida 6 av 12 Väljer högläsning utifrån genusperspektiv Arbetar varierat med lekar, datorer, lärplattor mm Författarbesök utifrån genusperspektiv Bokprat på bibliotek Nyhetsbevakning och forskning som eleverna själv väljer Månadens bok, fritt val och läsprojekt i 20 minuter varje dag

Tyst läsning varje morgon Högläsning varje dag Bra samarbete med föräldrar Fortsätta det goda arbetet med Bornholmsmodellen. All personal i förskoleklass och år 1 ska få utbildning i Bornholmsmodellen. Fortsätter med fonologisk medvetenhet i förskoleklass och år 1. Tätare samarbete mellan förskoleklass och år 1. 3 Övriga frågor Intensivare läs-och skrivträning i år 1-3 med hjälp v Barbro Westlunds lässtrategier. Biblotimmar för att stimulera läsintresset 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Två gånger per läsår gör vi trivselenkäter med våra elever. Ungefär 75% av eleverna tycker att de alltid/ofta har arbetsro på lektionerna. Det är en försämring med 15%. Föräldraenkäterna för förskoleklass och år 2 visade i år ett sämre resultat i år än förra året. Vi arbetar aktivt med att alla lektioner ska ha god arbetsro bla genom en hög personaltäthet. Vi är tre vuxna i varje klass. Vi behöver diskutera mer med både föräldrar och barn vad arbetsro står för. Analys Personalen och föräldrar som kommer på besök upplever att det är mycket god arbetsro i våra klasser. Barnen upplever större arbetsro än vad föräldrarna ger uttryck för i sina enkäter. 3.1.2 Alla elever känner sig trygga De allra flesta elever på Ösbyskolan uppger att de trivs mycket bra/bra. Vi är en liten skola med en närvarande och engagerad personal. Vi har hög personaltäthet och fritidspersonalen följer barnen hela dagen. Alla barn blir sedda och vi har en god relation med våra föräldrar. Sida 7 av 12

Vi har alltid personal ute på skolgården varje rast, även innan skolstart på morgonen. Vad det gäller värdegrundsarbetet har vi EQ-lektioner varje vecka. Vi tar upp värdegrundsarbetet varje vecka på personalmötet, där vi bestämmer vad vi särskilt ska tänka på i arbetet med barnen. Analys Värdegrundsarbetet är djupt förankrat på vår skola och det har också uppmärksammats av Våga visa-observationen. 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Vi har höga siffror på föräldraenkäterna, 88% för Freja och 91% för år 2 och det tyder på att föräldrarna är nöjda. Vi tycker att vi ger föräldrarna tydlig information vid samtal och genom de individuella utvecklingsplanerna. Analys Vi har varit noga med att informera på föräldramöten, i brev och på Frukostmöten om våra styrdokument. Vi har lagt ut alla våra lokala pedagogiska planer på vår hemsida med lösenord. 3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande? Fritidshemmets uppgift är att: Sida 8 av 12 Komplettera förskoleklass och skola Främja barnens delaktighet och inflytande Stimulera elevernas utveckling och lärande Erbjuda en meningsfull fritid. Detta gör vi bland annat genom att fortsätta arbeta i skolans tema i praktiska pyssel. Kontinuerliga möten med barnen där de uppmanas att påverka och få inflytande i verksamheten. Vi har olika aktivitetsgrupper som Byggklubben, Hästklubben, Dramagruppen och dansgruppen. Dessa aktiviteter erbjuds oavsett kön. Vi tränar dagligen det sociala samspelet med barnen i den fria leken som är en viktig del av barnens utveckling. Enligt kundenkäten anser många föräldrar att de inte fått ta del av information från fritidshemmet eller om målen. Detta måste gås igenom ordentligt på föräldramöten.

Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Personalen har många olika intressen och kunskapsområden som gagnar fritidshemmet. Vi har ett vackert närområde som vi kontinuerligt utnyttjar samt en fantastisk skolgård som inbjuder till den fria leken. Fritidshemmet kan bli bättre på att belysa elevernas inflytande. För att eleven skall se sitt lärande behöver vi pedagoger ställa reflekterande frågor. Vi önskar att kunna arbeta vidare med skolans tema mer. För att belysa elevens lärande bör vi: Ställa frågor som får barnen att reflektera över vad de gjort och lärt sig. Knyta ihop säcken efter avslutad aktivitet med frågor som: Vad gjorde du? Hur gjorde du? Vad var svårt? Vad lärde du dig? Genom att starta upp snickarboden kan vi nå fler barn under fritidstid. Barnen måste få utrymme att i större mån önska aktiviteter så att de känner att de har inflytande över sin verksamhet. Vi i personalen skall bli bättre på att dokumentera efter projekt och aktiviteter. Då kommer vi alltid att ha en aktivitetsbank som kan utvecklas och fyllas på. Här kan även barnens utvärderingar samlas. Efter varje termin eller läsår skall vi utvärdera och planera inför nästa år för att bevara det som varit bra. 3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Förskola-förskoleklass Innan eleven börjar hos oss besöker läraren i förskoleklass besöker varje barn på deras förskola. Barnen skolas in hos oss vid två tillfällen under våren. I början av terminen erbjuder vi inskolningssamtal då föräldrarna får sitta med en pedagog och berätta om det är någonting särskilt som vi bör veta om barnet. Särskilda behov eller intressen och olika kunskapsområden. Vi gör i början av läsåret även ett Bornholmstest som sedan blir grund för gruppindelning av barnen. Förskoleklass-skola Förskoleläraren överlämnar till den blivande läraren och berättar om barnen och dess kunskapsnivå. Elevunderlag från utvecklingssamtal lämnas över och även resultaten från Bornholmstestet som görs igen på våren. Klassläraren besöker förskoleklassen. Förskoleklassbarnen besöker klassen vid flera tillfällen. Specialläraren besöker förskoleklassen och kartlägger tillsammans med talpedagogen barnen. Sida 9 av 12

I viss mån tror vi att undervisning ibland upprepas från förskolan på grund av att vi inte har någon insyn i deras arbete. Detta behöver inte vara någonting negativt då repetition är nyttigt och det förhoppningsvis ligger på en annan nivå. Böckerna vi använder är anpassade för förskoleklass och här får barnen mest smaka på matteträning samt höra och skriva bokstäver och ord, vilket slipas i skolan sedan för dem som behöver. Vi provar även lite engelska. I ettan fördjupas kunskaperna inom dessa och andra områden. Analys av arbetet Talpedagogen har träffat alla barn och vi har gjort om Bornholmstestet igen i maj. Resultatet visar att elevernas kunskapsnivå har ökat avsevärt. Många har knäckt läskoden och har fått låna hem böcker över sommaren för den fortsatta läsprocessen. Styrkor Förskoleklassen på Ösbyskolan kommer från många förskolor, i år 11 olika förskolor. I början av höstterminen läggs ett stort arbete på att lära känna barnen och få ihop dem till en välfungerande grupp. I början av läsåret har vi inskolningsveckor då eleverna får leka mycket, lära känna varandra och de har då egna raster. Detta för att stärka gruppen och för att alla ska känna sig trygga. Gruppindelning utifrån Bornholmstestet gör att eleverna får den undervisning de behöver för att stimuleras. Det är bra att vi har två rum så att vi kan jobba i halvklass ofta. Att vi har delat upp undervisningen mellan tre pedagoger gör att undervisningen blir varierad. Vi har haft besök av specialläraren vid några tillfällen för att hon ska lära känna barnen. Att våra barn får simskola är en uppskattad styrka samt att vi åker skridskor med barnen. Vi sjunger mycket, arbetar med NTA, hjärngympa, engelska, projekt så som konstverken till vårsalongen och plantering av tomater och potatis då de får lära sig om fotosyntes och se hur det växer. Brister Vi kan följa naturen mer än vad vi har gjort. Vi borde utnyttja kulturskolans material för att få in musik och rytmik när vi sjunger. Större tyngd kan läggas på motorisk träning så som hoppsasteg, krypa, åla etc. för att dokumentera och kolla av barnen. Vi vill ha mer massage och Yoga. Lärdomar Bornholmstestet visar att arbetet vi gjort har gett goda resultat. Verksamheten kan bli bättre med en mer planerad verksamhet över en längre tid. På så vis kan även fritidshemmet lättare ta del av vad eleverna arbetar med. Tidig skridskoåkning är bra för balansen hos barnen. Vi möter varje barn där de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Sida 10 av 12

Vi ska på ett bättre sätt planera verksamheten med en grovplanering över läsåret. Eleverna ska få arbeta mer med naturen genom observationer, lekar, orientering. Vi vill införa mer bild. Dessa uppgifter kan vara kopplade till våra naturobservationer och andra teman. Ett mer kontinuerligt samarbete med specialläraren är önskvärt och vi vill ha samverkan med klass 1. Till sångsamlingarna kan vi plocka fram instrument för variationen och rytmiken. Massage och yoga ska läggas in mer i undervisningen. Vi tror att verksamheten kommer utvecklas positivt med våra lärplattor. Undervisningen kan varieras mer och förhoppningsvis kan vi nå fler elever på deras nivå. Det blir mer individanpassat. Genom arbete med både lärplattor och då vi tänker använda UR:s filmbank mer (bokstavslandet, värdegrund) så kommer barnen mötas både visuellt och auditivt. Vi hoppas på en mer varierad och stimulerande verksamhet. Mer noggrann planering av arbetet kommer att göras under kickoffen i höst. Utbildning i Bornholmsmodellen och NTA för all förskoleklasspersonal. Ett ökat samarbete med år 1. 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Ösbyskolan har deltagit i SPSM:s pilotutbildning i Danderyds kommun under våren 2014. Specialläraren har även genomgått SPMS:s distansutbildning i Tillgänglighet. Utbildningen utmynnade i en handlingsplan över tillgängligheten på vår skola. Rektor och speciallärare har gjort en kartläggning på tillgängligheten i skolan. Vi har en personaltät skola. Under lektionerna finns det minst 2 pedagoger i varje klassrum. Personalen har olika erfarenhet och kunskap i olika alternativa lärstilar och lärverktyg. Vi använder oss av lärplattor med tangentbord och talsyntes för de elever som behöver stöd med sin läs- och skrivutveckling. Elever har fått pröva talförstärkare i klassrummet. Elever som behöver har tillgång till ljudböcker. Det har tillsatts en skolgårdsgrupp som ska se över hur vi kan förbättra skolgårdsmiljön. Analys av era insatser under året Elever i år 1 som har tillgång till lärplattor med talsyntes och tangentbord har gått mycket framåt i sin läs- och skrivutveckling. De har fått skrivglädje och läslust. Eleverna som har fått testa talförstärkare är positiva och tycker att det känns som läraren talar just till dem. Efter kartläggningen av tillgängligheten på vår skola så märktes det tydligt att vi Sida 11 av 12

behöver arbeta vidare och utveckla våra olika lärstilar, lärverktyg och IT i lärandet. Vi behöver också se över vår pedagogiska och fysiska miljö. Arbetslaget behöver mer utbildning kring att göra skolan mer tillgänglig för alla. Den största lärdomen kring ämnet tillgänglighet är att: Det som är bra för elever som behöver stöd, är bra för ALLA elever. Att skapa en tillgänglig skola innebär även en större förståelse för att alla är olika och att alla har särskilda behov. Tillgängligheten bör finnas som punkt på arbetslagsmötet varje vecka. På skolgården bör det finnas en plats för rekreation, vila och delaktighet. Utveckla IT i lärandet; inköp av lärplattor. Vi ska uppmuntra varje elev att hitta sin lärstil och erbjuda stöd i valet av lärstil i klassrummen. Skolbiblioteket ska erbjuda boktjänster för alla elever; böcker, ljudböcker och e- böcker. Specialläraren har beställt nya värderingverktyget från SPSM (dock slut, kommer snart). Arbetslaget kan arbeta med DATE-materialet tillsammans. 3.5 Personal 3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Alla lärare är behöriga. Vi har en förstelärare som fokuserar på skolutveckling och elevernas måluppfyllelse. Huvudsatsningen för lärare har under året legat på NTA, men lärarna har även gått andra kurser. Vi håller på att utveckla kollegialt lärande. Vi använder Skoldatateket. Analys av era insatser under året F-klass 96%, År 2: 91%. Siffrorna talar för sig själva. Vi fortsätter på inslaget spår med NTA. Lärarna kommer även delta i matematiklyftet samt utbildningar på lärplattor och kollegialt lärande. Sida 12 av 12