Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd



Relevanta dokument
Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Vad räknas till frukt och grönt?

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets författningssamling

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Nyckelhålet för spannmålsprodukter

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Matprat i primärvården

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Att läsa på. matförpackningar...

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Profilprogram för varumärket nyckelhålet

Tio steg till goda matvanor

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Bli en detektiv i mataffären

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Livsmedelsverkets författningssamling

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

UTKAST Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl.

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Bakom våra råd om bra matvanor

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

En riktig må bra-kasse!

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Ämnesutbildning: Mat

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Vete helt. Produktinformation. Uppgiftslämnare: Saltå Kvarn AB. Varumärke: SALTÅ KVARN. Artikelbenämning: Vete helt. Storlek: 700g

Läsa och förstå text på förpackningar

Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet) Dnr 3198/2013

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Branschstöd för näringspåståenden och hälsopåståenden

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

Råd om fullkorn 2009

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Att upphandla bröd. Guide till förfrågningsunderlag

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Att upphandla. bröd GUIDE TILL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Nyckelhålet. Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl.

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Socker och hälsa - fakta och myter

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Fazer ALKU-sortimentet utökas med flingor

WHO = World Health Organization

Kosten kort och gott

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Begrepp Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Apotekets råd om. Kost och motion

FUTURE KITCHEN Introduktion del

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Erfarenheter: nyckelhålsymbolen i Sverige - hur främjar den ett sundere val? Anita Laser Reuterswärd teknologie doktor i näringslära Livsmedelsverket

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Namn: Anders Andersson Datum:

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Transkript:

Asp-symposium den 20 nov 2013, Lund Kolhydrater, fiber och fullkorn från vetenskap till en hälsosamt kost Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd Anita Laser Reuterswärd Teknologie doktor i livsmedelskemi & näringslära Livsmedelsverket, Rådgivningsenheten Nils-Georg var min mentor 1975 Examensarbete civ.ing.-utbildningen i Näringslära, Kemicentrum, Lund Om tillgängligt lysin, GLC-metod Nils-Georg handledare 1984 Doktorsexamen i livsmedelskemi. Nils-Georg handledare Nutritional value of collagen in meat products ALR var anställd vid Köttforskningsinstitutet, Kävlinge 1990-2001 Nils Georg blev VD 1990 SNF Swedish Nutrition Foundation ALR: Rådgivare hälsopåståenden, konferensansvarig, bitr redaktör för Scandinavian Journal of Nutrition/ Näringsforskning tillsammans med redaktör Bo Hallgren tom 1995, och redaktör Gösta Samuelson fom 1996 Skrev 30-tal artiklar om functional foods 1

Nils-Georg var Livmsmedelsverkets expert Nils-Georg Asp förordnades 1986 av Regeringen att bli ledamot i Livsmedelsverkets vetenskapliga råd. Verket kontaktade experter i olika frågor Nils-Georg var ledamot i expertgruppen för kost- och hälsofrågor från 1987 t.o.m. 2005 NGA diskuterade bl.a. frågor om egenåtgärdsprogrammet om hälsopåståenden med expertgruppen Under åren 1982: Om kosfiber i Vår Föda Nils-Georg Asp skrev den första artikeln som publicerades om kostfiber i Vår Föda i nr 5/82 Sammanfattning om symposiet Kostfiber och dess kliniska betydelse. 2

1982 Kostfiberbestämning har visat sig vara den mest lämpade kontrollanalysen för att bestämma mängden fullkornsmjöl i spannmål. Siljeström M, Johansson C-G, Asp N-G. Kostfiberanalys i bröd för fastställande av andelen sammalet mjöl (fullkornsmjöl). Rapport till statens livsmedelsverk 1982, Dnr 632/81. Torelm I. Redligheten Vår Föda 1988;2:96-107 Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning 1985 Norsjöprojektet: Hjärtmärkning i butik 1989 Nyckelhålet började användas SLVFS 1989:2 2005 Reglerna reviderades LIVSFS 2005:9 2009 Nyckelhålsmärkningen blev nordisk Danmark, Norge och Sverige med gemensamma regler Myndigheterna står bakom: Fødevarestyrelsen, Helsedirektoratet, Mattilsynet och Livsmedelsverket 2013 Island och Litauen har nyligen börjat använda symbolen www.nyckelhalet.se 3

Varför ett nyckelhål? Villkoren är numera näringspåståenden enl. (EU) nr 1924/2006 EU-notifiering 2008 Livsmedelsverkets registrerade varumärke 1989 Fett, socker, salt; fiber Villkor i nyckelhålsmärkningen 1989:2 4

1990-talet: Functional fibre! Renframställa fiberprodukter Resistent stärkelse (Hi-maize ) Inulin (fruktaner) jordärtskocka, cikoriarot blev alltmer fiberingredienser i bl.a. bröd Sambandet mellan fullkornsinnehåll och kostfiber i spannmålsprodukter gäller inte längre! Kostfiber vs fullkorn Diskussion inför nya regler: LIVSFS 2005:9 kostfiber är ett näringsämne kostfiber ingår i näringsvärdesdeklarationen nyckelhålet är ett näringspåstående och kopplas till ett näringsämne varumärket nyckelhålet är registrerat för hög halt kostfiber kostfiber (inte fullkorn) används inom EU och Codex Rapport nr 2/2006 av Anita Laser Reuterswärd 5

Fiber och fullkorn 2004? När villkoren för nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter skulle revideras 2004, föreslog Livsmedelverket villkor både för fullkorn och kostfiber Livsmedelsbranschen satte sig emot detta. Fullkorn finns därför inte med i reglerna LIVSFS 2005:9. Vid revideringen 2009 då det nordiska nyckelhålet började gälla även för Danmark och Norge, infördes krav på fullkorn och villkor för fiber för spannmålsprodukterna LIVSFS 2009:6 Definitioner fullkorn och spannmål LIVSFS 2009:6 fullkorn: hela kärnan av spannmål (frövita, grodd och kli); kärnan får vara mald, krossad eller liknande men beståndsdelarna ska ingå i sina ursprungliga proportioner för respektive spannmålsslag, och spannmål: vete, spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra och andra Sorghum-arter 6

Kostfiber och fullkorn LIVSFS 2009:6 gällande regler minst x % fullkorn* kostfiber minst x g/100 g 20. Mjukt bröd samt brödmixer 21. Hårt bröd och skorpor 22. Pasta (ofylld) 23. Frukostflingor och 24. Mjöl, flingor, gryn och kross av spannmål samt kli av spannmål 25. Gröt och grötpulver 25 5 50 6 50 6 50 6 100 6 50 6 * fullkorn räknat på produktens torrsubstans Vad är kostfiber i märkningen? (1) LIVSFS 1993:21 näringsvärdesdeklaration Direktiv 90/496/EEC kostfiber, ätligt material som inte kan brytas ned av kroppsegna enzymer. Kostfibervärdet bestäms enligt den undersökningsmetod som beskrivs i Association of Official Analytical Chemists, XIV Ed. 1st Supplement 43.A14-A20, 1985 7

Vad är kostfiber i märkningen? (2) Direktiv 2008/100/EEC Definition av det material som utgör kostfibrer I detta direktiv avses med kostfibrer kolhydratpolymerer med fiber ger 2 kcal/g tidigare 0 kcal/g minst tre monomerenheter som varken spjälkas eller upptas i människans tunntarm och som hör till någon av följande kategorier: Ätliga kolhydratpolymerer som naturligt förekommer i konsumtionsfärdiga livsmedel. Ätliga kolhydratpolymerer som erhållits ur livsmedelsråvaror genom fysikaliska, enzymatiska eller kemiska metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Ätliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. Fråga: Vad innebär allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation i detta sammanhang? Hälsopåståendet om fullkorn Nr 9. Hjärtinfarkt/hjärtsjukdom - fullkorn Epidemiologiska studier har påvisat ett samband mellan ett högt intag av fullkornsprodukter och en hälsosam livsstil och minskad förekomst av hjärtinfarkt/hjärtsjukdom 2004: Brödbranschen införde begreppen Innehåller fullkorn 25 g/ts Rik på fullkorn 50 g/ts Egenåtgärdsprogrammet infördes 1990 reviderads 1997, 2001, 2004 2004: För olika hälsopåståenden: Produkten skall också uppfylla nyckelhålskriterierna när dessa är tillämpliga 8

Riksmaten vuxna 2010-2011 Fiberintaget / dag kvinnor 18,8 g män 21,3 g hela gruppen 19,9 g NNR 2012: 25-35 g/dag ca 3 g/mj Fullkornsintaget / dag kvinnor 39 g, 46 g män 42 g för hela gruppen Livsmedelsverkets fullkornsråd riktlinje: ca 70 g kvinnor, ca 90 g för män = 75 g fullkorn/10mj Fem kostråd 2005 Baserade på SNR 2005, lanserade Livsmedelsverket fem kostråd om de viktigaste förändringarna för befolkningens hälsa. På temat Vill du äta hälsosamt gavs kostråd om frukt och grönt, fullkorn, fisk, fett och nyckelhålet. Kostrådet om fullkorn 2005: Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn. Kostrådet ändrades i dec 2009 till Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Rapport 10/2009 Becker W et al. Genomgång av det vetenskapliga underlaget om fullkorn och hälsa: Nya rådet medför inte ökningar av intaget av akrylamid och kadmium. 9

Hur får man använda kostråden? Bilderna på kostråden är fria att användas i samband med information om bra matvanor, till exempel av kost- och hälsoarbetare, vårdpersonal, i skolundervisning och liknande Bilderna får även användas i livsmedelsbutiker i anslutning till en livsmedelsavdelning, till exempel frukt- och grönsaksdisken Bilderna får däremot inte användas i samband med enskilda produkter eller vid marknadsföring av enskilda produkter http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/bilder-pa-5-kostrad/ Kostråden ska nu revideras bl.a. utifrån NNR 2012, resultaten i Riksmaten 2010-2012 Kostråd på produkter? Ja, ev. på nyckelhålsmärkta SNF och Livsmedelsbranschen har sedan några år framfört önskemål att använda kostråden på förpackningar Frågan utredes på Livsmedelsverket utifrån juridiskt synpunkt. En ev. märkning med kostråd får inte kollidera med befintliga regler (hälsopåståenden) Idé: att märkning med kostråd skulle kunna knytas till nyckelhålsmärkningens grupper och villkor Danmark har 10 nya kostråd sedan oktober 2013 Dessa ska varumärkesskyddas FVST utreder samma fråga: användas på förpackningar? Förslag (oberoende av SE): Koppling till nyckelhålet? 10

11