Malmö stad Demensprojekt Malmö stad Malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnad Modellen bygger på att reflektion sker i arbetslaget som leds av reflektionsledare som ingår i arbetsgruppen. Reflektionsledarna får handledning av handledare i stadsdelsförvaltningen. Handledarna i sin tur träffas gemensamt för utbildning och fortbildning. Handledningen är inriktad på personcentrerad omvårdnad och att ge stöd till reflektionsledaren. Handledare 16 reflektionshandledare är utbildade i Malmö stad. Deras yrkeskategori är allt från demenssjuksköterska till undersköterska. Gruppen träffas två gång per termin för fortbildning inom demensvården och som handledare. Handledarna sammankallar reflektionsledarna två gånger i halvåret. Grupperna bör inte vara större än 8-12 personer. Reflektionsledare Det har utbildats drygt 400 reflektionsledare av Demensprojektet. Flertalet av deras chefer har också deltagit på utbildningen eftersom de är ansvariga för att reflektionerna fungerar. Cheferna ska också stötta och uppmuntra reflektionsledarna. Reflektionsledarna ska ta med sig arbetsgruppens funderingar till handledningen. De kan också via handledningen diskutera frågor om sin roll som reflektionsledare. Handledning ges av handledare i stadsdelsförvaltningen 2 gånger per halvår. Reflektionsmöte Reflektion ska ske i arbetsgruppen på arbetsplatsen. Exempelvis i hemtjänstgruppen, på en avdelning på särskilt boende. Reflektionsgruppen bör träffas minst 30 minuter en gång i månaden och leds av reflektionsledaren (kollega som arbetar i arbetsgruppen och som fått utbildning av Reflektionshandledare eller Demensprojektet). Malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnad bilaga 2 malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnadl.doc
Tvärprofessionell utbildning Demensprojektet i Malmö stad Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare S78elsen Silviahemmet Bilaga 2 Pallia)v vårdfilsofi för demensvården
Innehållsförteckning Bild 3 S)Eelsen Silviahemmet Bild 4-5 Utbildningar Bild 6 Cer)fiering Bild 7 20 Pallia)v vårdfilosofi Bild 21 24 Tvång Bild 25 29 Personcentrerad omvårdnad Bild 30 33 Personcentrerat ledarskap Bild 34 53 Demenssjukdomar Bild 54-63 Bemötande och kommunika)on Bild 64 69 Svåra symtom BPSD Bild 70 71 Konfusion Bild 72-79 Kost och mål)d Bild 80 82 Vårdmiljö Bild 83 88 Ak)viteter Bild 89 Första hjälpen i mötet
S)Eelsen Silviahemmet Ordförande HMD Silvia Startade år 1996 Dagvårdsverksamhet Utbildning: Silviasystrar Silviasjuksköterskor Cer)fiering
Distansutbildningar på Silviahemmet - Sophiahemmet Silviasyster 60 hp, 2 år på halvfart Silviasjuksköterska 30 hp, 1 år på halvfart Magister i demensvård 30 hp )ll Silviasjuksköterska+30 hp magister utbildning. Totalt 2 år på halvfart
Vad händer eeer a] Malmö stad utbildat 16 Silviasystrar? Handledare Ny roll i gruppen Samarbetet med chefen Samarbetet Silviasystrar - Silviasjuksköterskor Samarbetet med Demenssjuksköterskan Besvikelse? Rädsla för förändringar
Cer)fiering Bygger på den pallia)va vårdfilosofin ALL personal går en 3- dagars utbildning Leva med demenssjukdom Arbetsledarutbildning Reflek)onsledarutbildning Skrivning Det är hela enheten som cer)fieras, inte enskilda personer Uppföljning i gång per år Cer)fieringen varar i 3år
Pallia)v vårdfilosofi
Pallia)v vårdfilosofi WHOs defini7on Pallia7v vård Pallia)v vård är en ak)v helhetsvård av pa)enten och dennes familj genom e] mul)professionellt team. Målsä]ningen är a] ge livskvalitet när bot inte längre är möjlig men väl lindring och tröst. Pallia)v vård beaktar fysiska, psykiska, sociala och existen)ella behov. Den stödjer också anhöriga i deras sorgearbete.
Målet är största möjliga livskvalitet Självbestämmande Hopp och )llit Meningsfullhet Gemenskap Närhet
Pallia)v vårdfilosofi Plaeormen utgörs av den gemensamma synen på människans lika och unika värde oavse] sjukdom, ålder, kön, social eller kulturell bakgrund
De fyra e)ska grundreglerna A] göra go] A] inte skada A] respektera individens självbestämmande A] utöva rä]visa Används som grundför handlingsplan och reflek)on vid e)ska problemställningar när man arbetar enligt pallia)v vårdfilosofi
Analys Åtgärd - Utvärdering
Den pallia)va vårdfilosofin Fysiska behov Psykiska behov Pa7ent Anhörig Sociala behov Existen7ella behov
Pallia)v vårdfilosofi Den pallia7va vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Närståendestöd Kommunika)on och rela)on
Symtomkontroll A] förebygga, lindra eller bota de symtom som kan uppstå som en följd av demenssjukdomen Beteenden hos vårdaren kan både förvärra och minska symtomen Bemötande BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom)
Teamarbete Gemensam vårdfilosofi Flexibelt arbetssä] Arbetsstolthet och yrkesiden)tet Alla är kunniga men på olika saker Alla lika vik)ga
Det goda teamarbetet kräver: Klart ledarskap Klara mål Klara yrkesroller
Närståendestöd Psykiska, fysiska, sociala och ev. ekonomiska svårigheter Anhörigas sjukdom Riskanhörig En anhörig som är jobbig har det jobbigt
Närståendestöd Närstående är en del av teamet Kontaktperson Utbildning om demens Avlastning Hjälpmedel Uppföljande samtal eeer a] den demenssjukes död
Kommunika)on och rela)on Vara )llgänglig Vara vänlig Vara lugn Vara empa)sk Inte vara dömande Ha sinne för humor
Tvång och skydd i demensvården FöreskriEer om skydds och tvångsåtgärder togs bort 2010 Äldreminister Maria Larsson och Anders Pritz, Socialstyrelsen har lämnat lagförslag )ll Socialdepartementet avvaktar svar
Tvång och skydd i demensvården Lås, larm, sänggrindar, bälten, grenbälten och tvångsåtgärder får inte användas i syee a] frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel då personen samtycker Förmåga a] kunna u]rycka si] samtycke? Visar genom sina reak)oner hur de upplever en viss åtgärd
Tvång och skydd i demensvården Hälso och sjukvårdslagens krav på god vård
Tvång och skydd i demensvården Behov av kliniska riktlinjer för bedömning av rä]shandlingsförmåga/ rä]skapacitet vid demens Allvarlig kogni)v störning Tvångs eller skyddsåtgärder får inte )llämpas pga. personalbrist, dåliga lokaler eller för a] personalen saknar kunskap a] hantera den uppkomna situa)onen
Personcentrerad vård
Personcentrerad omvårdnad A] se personen bakom sjukdomen, åldrande, symtom eller beteende Kräver god kännedom om personen och dennes intressen och behov levnadsberä]elsen
Personcentrerad omvårdnad Na)onella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stödja personens upplevelse av a] vara en fullvärdig människa
Personcentrerad omvårdnad BekräEa personligheten Iden)fiera personens styrkor och behov snarare än svagheter och problem Svårtolkade beteenden förstås u)från personens perspek)v
Värdegrunden för Malmö stad + Na)onella riktlinjer + pallia)v vårdfilosofi? Värdegrund för medarbetarna: Mo)va)on Kompetens Dialog Jämställdhet Kulturell mångfald Åldersstruktur Personcentrerad vård Största möjliga livskvalitet
Personcentrerat ledarskap
Personcentrerat ledarskap Rela)onsinriktat ledarskap medarbetarna ska vara centrala för ledaren Personcentrerat ledarskap synliggör och stö]ar individen och skapar möjlighet för denne a] utvecklas och ta ansvar Källa: Agneta Törnquist i boken Personcentrerad omvårdnad i teori och prak)k av David Edvardsson (red) 2012
Målet med Personcentrerat ledarskap A] utveckla självständiga medarbetare, med långtgående delegering av ansvar och befogenheter över den dagliga verksamheten och stora möjligheter för de anställda a] påverka si] arbete och sina arbetsvillkor. Källa: Agneta Törnquist i boken Personcentrerad omvårdnad i teori och prak)k av David Edvardsson (red) 2012
Personcentrerat ledarskap Synliggörande av personalens individuella kompetens Tillgänglighet och direktkontakt mellan enhetschefen och medarbetarna Personalen är delak)g i planering utveckling och uppföljning Tillvarata personalens kompetens och främja e] lärande
Demenssjukdomar
Demens är en sjukdom! Demenssjukdom Glömmer hela händelsen Normalt åldrande Nedsa] reak)onsförmåga, glömmer detaljer av en händelse
Vad är demens? Plack och tangels Nervcellerna dör succesiv nedbrytning Nervimpulserna kan inte fortledas Leder )ll förlust av intellektuella och fysiska funk)oner
Uppdelning u)från var i hjärnan skadan si]er Frontal h järnskadebild Parietal hjärnskadebild Subcor)kal hjärnskadebild Global hjärnskadebild
Förekomst Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden Två sjukdomar står för ca. 90% av alla fall av demens Alzheimers ca. 60-70 % Vaskulär demens 20-30%
Huvudgrupper av demens 1. Primärdegenera7va sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna 2. Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av a] blödningar eller proppar stryper syre)llförseln )ll hjärnan 3. Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda )ll demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsä]ningen, utsa]het för gieiga ämnen, infek)oner, eller skalltrauma Blanddemens Blandning av ovanstående grupper, ex. Alzheimers sjukdom och vaskulärdemens
Primärdegenera)va sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens (Pannlobsdemens) Lewy Body demens (Lewykroppsdemens) Parkinsons sjukdom med demens Hun)ngtons sjukdom
Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av av blödningar eller proppar stryper syre7llförseln 7ll hjärnan Näst vanligaste orsaken )ll demens 20-30% Orsakas av a] blödningar eller proppar stryper syre)llförseln )ll hjärnan Skador i hjärnbarken eller i vitsubstansen (småkärlsdemens) Symtomen kommer oea plötsligt och är beroende på var i hjärnan skadan si]er Sjukdomsutvecklingen går stegvis
Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda )ll demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsä]ningen, utsa]het för gieiga ämnen, infek)oner, eller skalltrauma Hjärntumörer Sköldkörtelsjukdomar Hydrocefalus Herpesvirus infek)on i hjärnan HIV Brist på vitamin B12 eller andra B- vitaminer Alkoholdemens Skador eeer lösningsmedel
Vad innebär det a] vara demenssjuk? Försämrat minne och inlärningsförmåga Nedsa] orienteringsförmåga Nedsa] omdöme och insikt
Minnet Närminnet Sist in först ut Lång7dsminnet Episodiskt minne - det vi har upplevt Seman)skt minne - det vi vet Procedurminne - det vi kan
Fyra A:n Anomi ordglömska Afasi tappar språket, svårt a] förstå det som sägs Apraxi inlärd motorik försvinner Agnosi tolkning av sinnesintryck förändras, svårt a] känna igen personer och föremål
Stadieindelning vid demenssjukdom Mild kogni)v svikt ev. e] förstadium Mild demens eller stadium I Medelsvår demens eller stadium II Svår demens eller stadium III
Alzheimers sjukdom demensutvecklingen 30 25 Symptom Mild Mini-Mental test (MMSE) 20 15 10 5 0 Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteende störningar Medel Vård och omsorgs boende placering Svår Terminal Tid ( år) Feldman and Gracon 1996
Det blir lä]are när det blir svårare!
Symtom vid demens Kogni)va Psykiatriska Beteendemässiga Kroppsliga
Kogni)va symtom vid demens Minne, inlärningsförmåga Orienteringsförmåga Exeku)v förmåga Språk, räkneförmåga, Tankeförmåga, uppmärksamhet Insikt, omdöme Apraxi Agnosi
Psykiatriska symtom vid demens Depression Ångest Aggressivitet Vanföreställningar Hallucina)oner Förvirring
Beteendemässiga symtom vid demens Vandring Plockighet Upprepade beteenden Rop eller skrik
Kroppsliga symtom vid demens Inkon)nens Stelhet Parkinsonism Kramper Sväljsvårigheter Kontrakturer
Bemötande och kommunika)on
Grunden )ll e] go] bemötande är: Kunskap om demenssjukdomen Kunskap om personen levnadsberä]elsen Kunskap om anhöriga var de befinner sig i sin bearbetning
Bemötande BekräEa Posi)v avledning Fördröja Bli e] mot världen
Bemötande Vita lögner Spela teater Graden av sjukdomsinsikt styr bemötandet Förmåga a] försöka förstå hur den demenssjukes värld ter sig
Bemötande Undvik a] resonera, argumentera och )llrä]avisa De har all)d rä] ni har all)d fel! BekräEa känslan - även om det är tokigt
Bemötande Ställ inga frågor som du inte vet a] du kan få svar på Fråga inte om den demenssjuke känner igen dig, presentera dig istället Undvik a] säga nej och a] fråga varför
Bemötande Tänk på a] den demenssjuke bara kan koncentrera sig korta stunder Förbered personen på vad som ska ske och tänk på det du har sagt snabbt kan glömmas bort Dela upp instruk)oner i flera delmoment, en uppmaning i sänder
Kommunika)on Innan du börjar samtala, fånga den demenssjukes uppmärksamhet, få ögonkontakt Tala långsamt och tydligt, visa di] intresse Det/den som inte syns finns inte
Kroppspråket Försök tolka den demenssjukes kroppspråk och ansiktsu]ryck Förstärk di] eget kroppspråk Ropa inte på någon som inte ser dig - fallrisk
Bemötande Förebygg a] den demenssjuke hamnar i situa)oner som han inte klarar av avled om det händer Alla har e] behov av a] känna sig behövda
Svåra symtom - BPSD
BPSD = Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Beteendemässiga symtom Upprepade beteenden Vandring Plockighet Rop och skrik Sömnstörning Psykologiska symtom Ångest / oro/ depression Hallucinationer Vanföreställningar/ förvrängd verklighetsuppfattning Aggressivitet Svårt att sortera bort störande ljud
Exempel på utlösande faktorer BPSD Smärta Förstoppning Urinreten)on Främmande miljö Hemlängtan Överträdelse av den privata reviret
Åtgärder vid BPSD Utredning/kartläggning Översyn av farmakologisk behandling Op)merad vårdmiljö och bemötande Ev. farmakologisk behandling
Åtgärder vid BPSD Stöd vid oro Ak)vering/vila Utevistelse Massage Musik Vårdarsång Lugn ljudnivå
Konfusion Akut förvirrings)llstånd Kan vara livshotande Kan orsakas av Kroppsliga, psykiska eller sociala stresspåslag
Symtom vid konfusion Desorientering Språkstörningar Svårbegripligt tal Vanföreställningar Hallucina)oner Ängslan Aggressivitet Minnesstörningar
Kost och mål)d
Matsitua)onen Chefens roll Organisa)on Ru)ner Resurser Pedagogisk mål)d
Pedagogiska måltider Personalen äter smakpor)oner Social samvaro Härmar personalens beteende, förmågan si]er kvar rela)vt länge En del vill/ behöver si]a ensamma
Miljön i matsalen Viktigt med lugn och ro Inget spring, diskande Ev. klassisk musik God belysning Uppmuntra till aktiviteter kopplade till matsituationen, ex. torka bord/disk
Råd i samband med måltider Ta bort onödiga föremål Använd färg, kontraster så att personen kan se maten Enfärgat porslin, gärna färgat dricksglas för vatten Undvik mönstrade dukar och underlägg Artighet och respekt, service
Arbetsledarens roll? Tydliga konkreta, mål, utvärdering, checklista Uppföljning ex. vid varje avdelningsmöte/ APT Mål Stämmer Stämmer inte Kommentar Uppföljning Ingen plockar disk under mål)den Max 11 )mmars naeasta Målen måste förankras hos/ komma från personalen!
Man dör inte för att man slutar äta och dricka man slutar äta och dricka för att man är döende Göra det optimala kring måltidssituationen
Vårdmiljön
Vårdmiljön Tydlighet Kontraster Färger Belysning
Vad säger de Na)onella riktlinjerna? En hemlik miljö
Ak)viteter
Aktivitet vid demenssjukdom Vardagliga aktiviteter Meningsfulla aktiviteter Bibehålla funktioner Sinnesstimulering Oro, aggressivitet pga. överstimulering/ understimulering
Känslan av välbefinnande eeer a] ha gjort något roligt och meningsfullt si]er oea kvar länge även om minnet av vad man har gjort har försvunnit.
Risk för övers)mulering Inget filter för s)muli, intryck Känslighet för ljud och spring Vila eeer lunchen Sun- down syndrom
Metoder Tak)l massage Valida)on Reminiscens Jagstödjande förhållningssä]
Närståendestöd kopplat )ll ak)viteter
Första hjälpen i mötet med personer med demenssjukdom Visa tålamod och tolerans BekräEa Avled Fördröj Återkom Säg vad som ska göras, dela upp steg för steg Använd fingertoppskänsla Ha fantasi och inlevelse Källa: Råd )ll dig som möter pa)enter med demenssjukdom, Margareta Skog Stockholms läns lands)ng. Beställning:informa)onsmaterial.lsf@sll.se Ar)kelnr: 110205-0001
Pallia)v vårdfilosofi Symtomkontroll Kommunika)on- Rela)on Närståendestöd Teamarbete
Tack!
Reflektionsledarutbildning 2012-12-31 Demens1projekt Malmö Stad Anette Olsson Tel 0721 64 22 39 Anette.5.olsson@malmo.se Bilaga 2 Reflektionsledarutbildning
Två personer ser inte saker på samma sätt
Hur jag ser på mig själv påverkar min bild av världen
Ramar för gruppen
Reflektionsmötet l Tid l Plats l Närvaro l Tydlighet l Sekretess
Reflektionsledarens uppgift " Är inte Expert " Leder samtalet " Sammanfattar mötet " Föra vidare frågeställningar " Deltaga på handledning
Reflektionsmodell
Verktyg för personcentrerad omvårdnad Utförligare beskrivning finns i Utbildningsmapp 2011 för implementering av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 2012-12-31 Demensprojekt Malmö Stad Anette Olsson Tel 0721 64 22 39 Anette.5.olsson@malmo.se Bilaga 2 Verktyg för personcentrerad omvårdnad
Förhållningssätt Personcentrerad omvårdnad Modell - VIPS V I P S Värdesätta personer med demenssjukdom och deras vårdare bemöta och behandla personer som Individer se världen utifrån personens Perspektiv skapa ett positivt Socialt klimat där personen med demenssjukdom kan uppleva välbefinnande
Arbetsmetod inom demensvården Personcentrerad omvårdnad l Relation l Kommunikation l Känslor l Förmågor
Hur ska jag agera i vardagen? Tänk på att personen är bra på att uppleva KÄNSLAN Försök att avleda från det som väcker oro eller ilska. Ha inlevelse och försök se meningen med de handlingar personen med demenssjukdom gör. Använd fantasin för att skapa meningsfullhet och lösa svåra vårdsituationer. Våga prova nya lösningar! Tonfall Instruktion Tydligt tal Bekräfta Ögonkontakt Uppmuntra Kroppsspråk Ansiktsuttryck
Vad behöver jag veta om personen för att ge en god omvårdnad? D = P + B + H +NI + SP D Demenssjukdom P Personlighet B Biografi (livsberättelse) H Hälsa NI Neuropsykiatrisk utredning SP Socialpsykologi
Hur ska jag bemöta anhöriga? Demensomvårdnads Triangel Obetald Betald Omvårdnadsgivare Omvårdnadsgivare Person med demenssjukdom
Hur ska jag veta vilket stöd anhöriga behöver? Demenssjukdomens åtta faser enligt geropsykolog Birgitta Ingridsdotter l Irritationsfasen l Orosfasen l Känslostormfasen l Aktivitetsfasen l Dygnet runtfasen l Beslutsfasen l Separationsfasen l Avslutningsfasen
Första hjälpen
Reflektion
Första hjälpen i mötet med personer med demenssjukdom Demens 2011.indd 1 2011-11-01 10.50
Tonfall Instruktion Tydligt tal Bekräfta Tänk på... Uppmuntra Kroppsspråk Ansiktsuttryck Ögonkontakt Använd personcentrerad omvårdnad vid mötet Sätt personen och inte demenssjukdomen i fokus. Utgångspunkt ska vara personens upplevelse av sin verklighet. Försök att avleda, ha inlevelse och använd fantasin för att lösa svåra omvårdnadssituationer. Bekräfta känslan som personen med demenssjukdom förmedlar. Kommunicera med alla berörda Person med demenssjukdom/anhöriga/professionella. Demens 2011.indd 2 2011-11-01 10.50
REFLEKTION en arbetsform för att utveckla demensomvårdnaden Demensprojektet
5. Handlingsplan Vad gör du om detta händer igen? 1. Beskrivning Vad hände? 4. Analys Vad kan du lära dig av detta? 2. Känslor Vad tänkte du? Vad kände du? 3. Värdering Vad är positivt? Vad kan förbättras? Reflektion för att utveckla personcentrad omvårdnad i Malmö stad (fritt efter Gibbs reflektionsmodell, 1988). Reflektionsmodell Reflektionsledare i arbetsgrupperna Handledare i stadsdelarna Specialister från Kunskapscentrum för demenssjukdomar, SUS. Förutsättningar Reflektionsmodell/Schemalagd arbetstid för reflektion/ Chefens stöd.