SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av tre övningar. De mänskliga rättigheterna är odelbara och alla rättigheter är lika viktiga. Här får eleverna ändå jämföra och ställa rättigheterna mot varandra som ett sätt att reflektera över vilken betydelse och konsekvenser de kan ha. De mänskliga rättigheternas tillkomst kopplas också till de antijudiska lagar som stiftades i 1930- och 40-talens Tyskland. Eleverna arbetar både individuellt och i grupp utifrån sina egna värderingar.
LÄRARMANUAL SIDA 2/8 Förkunskaper Inför workshopen bör eleverna känna till följande: FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna andra världskriget och Förintelsen Lärandemål Öka sina kunskaper om mänskliga rättigheter, dess bakgrund och hur de kom till Utveckla sina färdigheter i att argumentera muntligt och i skrift Öka sina kunskaper om människors villkor i en diktatur och under upptakten till folkmord Förberedelser Eleverna behöver limstift och saxar Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 1, 2 och 3) Förbered visning av filmklipp från visningsmaterialet (övning 3)
LÄRARMANUAL SIDA 3/8 ÖVNING 1 Alltid-Ibland-Aldrig Efter en kort introduktion om de mänskliga rättigheterna får eleverna ställa dem mot varandra i en utmanande gruppövning. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta om FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Betona särskilt att rättigheterna är universella, odelbara och samverkande. (Se faktaruta) 3. Dela in klassen i grupper om 4-5 elever. Dela ut blanketten med MR-citat samt A3-papper med fälten Alltid-Ibland-Aldrig. Vissa MR-citat förekommer två gånger. Förklara att grupperna ska klippa ut exemplen på rättigheter. Remsorna fördelas jämnt inom gruppen. 4. I grupperna funderar eleverna först individuellt över om de tycker att de olika exemplen på remsorna gäller alltid, ibland eller aldrig. Varje elev placerar ut remsorna i de fält som han/hon tycker passar. 5. Gruppen studerar tillsammans under tystnad hur remsorna är placerade. Alla har nu rätt att vända på de exempel de tycker är felplacerade. De exempel som blir kvar det vill säga de som alla i gruppen är överens om klistras fast. 6. Gruppen diskuterar de exempel de vänt på. Om de tillsammans kan komma fram till en placering av några av eller alla dessa, klistras också de fast. 7. Låt grupperna sätta upp sina papper på tavlan/väggen. Alla får gå en runda och se hur de olika grupperna har resonerat. 8. Diskutera i helklass utifrån följande frågor: Vilka var skillnaderna och likheterna? Vilka exempel var lätta att placera respektive svåra? Varför?
SIDA 4/8 LÄRARMANUAL Fakta om mänskliga rättigheter FN:s Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kom till 1948. Men lagar och rättigheter som styr förhållande mellan makten och den enskilde medborgaren har en lång historia. Grundläggande mänskliga rättigheter uttrycktes till exempel i engelska Magna Charta 1215, tryckfrihetsförordningen i Sverige 1766, amerikanska självständighetsförklaringen 1776, deklarationen om mänskliga rättigheter efter franska revolutionen 1789 och i förbud mot slavhandel i slutet av 1800-talet. De mänskliga rättigheterna gäller för alla. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är universella och gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang. Rättigheterna är odelbara och okränkbara. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati. En fördjupad och långsiktigt hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. De rättigheter som har en mer direkt koppling till det demokratiska beslutsfattandet är åsikts- och yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheten samt den allmänna rösträtten. Även andra rättigheter har betydelse för demokratiseringsprocessen, till exempel de som sammantaget syftar till att upprätthålla rättsstatens principer och rätten till utbildning. Grundläggande behov så som rätten till en rimlig levnadsstandard, hälsovård och utbildning spelar också en viktig roll för människors möjligheter att få makt och inflytande över sina liv och ta del av politiken. Det krävs ett minimum av materiell standard för att den enskilde ska ha kraft och råd att utöva sina politiska rättigheter. Läs mer: www.manskligarattigheter.gov.se
LÄRARMANUAL SIDA 5/8 ÖVNING 2 När lämnar du landet? I den här övningen följer vi upp diskussionen i övning 1. Eleverna får reflektera över hur de själva skulle agera om deras villkor och rättigheter skulle försämras stegvis. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta för klassen att de ska föreställa sig att de tillhör en minoritet i landet. Du kommer att läsa upp ett antal negativa förändringar för dem som individer och som grupp. Eleverna ska ta ställning till när de får nog och lämnar landet. När respektive elev upplever måttet som rågat lämnar han/hon sin plats och går till en annan del av klassrummet (förbered ett område som rymmer alla elever stående). 3. Läs upp de negativa förändringarna i blanketten, en efter en. Efter hand reser sig eleverna och går iväg till det anvisade området. När alla elever har lämnat sin plats kan du som pedagog läsa upp de negativa förändringar som eventuellt finns kvar. 4. Dela ut blanketten med listan över negativa förändringar. Låt eleverna diskutera listan i par utifrån följande frågor: Varför lämnade du landet just då? Tycker du att det blev gradvis värre i landet. Fanns det kanske förbud som borde flyttats högre upp i listan? Vad skulle du göra innan du lämnar landet? (till exempel försöka göra motstånd eller demonstrera). 5. Led en sammanfattande diskussion i helklass. Jämför listorna med exempel och förbud som användes i övningarna 1 respektive 2.
SIDA 6/8 LÄRARMANUAL ÖVNING 3 Lagstadgat förtryck I den här övningen får eleverna upptäcka och undersöka kopplingen mellan de antijudiska lagarna och de mänskliga rättigheterna. 1. Gå kort igenom mål och syfte med övningen. Berätta för eleverna vad ni kommer att göra. 2. Berätta att de förbud som användes som exempel i övning 1 och 2 är omskrivningar av de antijudiska lagarna. Dessa stiftades av naziregimen från 1933 och framåt. Gå kort igenom hur dessa kom till. (Se faktaruta) A 3. Visa filmklippet Nürnberglagarna ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia). 4. Dela ut blanketten om de antijudiska lagarna ur boken om detta må ni berätta. Elevernas uppgift är att läsa texten. 5. Led en diskussion i helklass hur de antijudiska lagarna hänger samman med det folkmord som skedde i Nazityskland. Lyft fram hur lagarna kom att bli en del i upptakten till den slutgiltiga lösningen. (Se faktarutor) 6. Knyt ihop diskussionen och workshopen med att återkoppla till FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Beskriv dess tillkomst i ljuset av Andra världskrigets slut och Förintelsen. Förklara att man kan se FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som en spegling av (eller ett svar på) de antijudiska lagarna. Fakta om de antijudiska lagarna När nazisterna kom till makten i Tyskland existerade inte folkmord som en plan. Direkt efter maktövertagandet (30 januari 1933) infördes en rad lagar och bestämmelser som stegvis fråntog den judiska befolkningen dess rättigheter. Till sist bestod de antijudiska lagarna av över 400 förbud. Syftet var primärt att tvinga judarna att emigrera att uppnå ett judefritt Tyskland. 1935 infördes även de s.k. Nürnberglagarna; lagen om rikets flagga; lagen till skydd för det tyska blodet, vilken förbjöd äktenskap och utomäktenskapliga förbindelser mellan judar och personer med tyskt eller därmed besläktat blod; lagen om medborgarskap, vilken uteslöt judar från tyskt medborgarskap och därmed från rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. En konsekvens av dessa lagar var att Förenta Nationerna, som bildades efter andra världskriget, 1948 formulerade FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som bland annat slår fast alla människors lika värde.
SIDA 7/8 LÄRARMANUAL Fakta om Förintelsen var planerad eller inte Beslutet om den slutgiltiga lösningen fattades vid Wannseekonferensen 1942 och följdes av inrättandet av dödslägren. Men redan innan dess hade en rad åtgärder vidtagits för att tränga ut judarna ur samhällslivet. Exempelvis: Införandet av J-stämpeln i pass som tillhörde tyska medborgare av judisk börd. Niskoplanen som innebar att alla judar skulle deporteras till ett område i Generalguvernementet nära Lublin i dagens Polen. Planerna övergavs 1940 då nazisterna såg dem som opraktiska. Madagaskarplanen som gick ut på att deportera alla judar från Europa till den dåvarande franska kolonin Madagaskar. I slutet av 1930-talet stöddes idén av flera ledande nazister. Planen övergavs i början av 1940-talet. Fakta om flyktingströmmarna och Évian-konferensen Segregationspolitiken syftade främst till att tvinga judarna att emigrera och på så sätt uppnå ett judefritt Tyskland. Men emigrationen begränsades starkt av omvärldens ovilja att ta emot judar. Under andra hälften av 1930-talet införde de flesta europeiska länder och USA en mycket restriktiv immigrationspolitik för att stoppa den ökande judiska flyktingströmmen från Tyskland. Konferensen ägde rum 6-15 juli 1938, i Évian, Frankrike. Initiativtagare var USA:s president Roosevelt. 32 nationer deltog. Avsikten var att diskutera en lösning på flyktingproblemet i Europa, framför allt de judiska flyktingarna från Tyskland och Österrike. Målet var att lösa hjälpåtgärder för judiska flyktingar och fastställa flyktingkvoter. Från Norden deltog Danmark, Norge och Sverige. På plats som åhörare fanns också ca 40 frivilliga hjälp- och flyktingorganisationer. Konferensen blev ett totalt misslyckande. Man uttryckte stor sympati med de förföljda judarna, men ansåg sig inte kunna ta emot fler flyktingar. Skälen var ekonomiska, sociala och risk för ökad arbetslöshet. Man ansåg också att en judisk flyktingström skulle skapa ökad antisemitism och ett judeproblem i det egna landet. Ett enda land förklarar sig villigt att ta emot fler judiska flyktingar Dominikanska Republiken. Fakta om Förintelsens olika steg Historikern Raul Hilberg förklarar Förintelsen stegvis. Förenklat kan man säga att först definierades judar som grupp. Sedan fråntogs de sina rättigheter. De flyttades efter det till getton för att sedan deporteras till läger och slutgiltigt mördas i dödsläger. Läs mer om Förintelsens steg och faser på: www.levandehistoria.se/forintelsen/fakta/forintelsen
LÄRARMANUAL SIDA 8/8 Utvärdering Låt till exempel eleverna skriva varsin argumenterande text eller göra en muntlig framställning där de jämför exemplen i övningarna 1 och 2. Använd följande frågeställningar: Vilka hör ihop? Vilka mänskliga rättigheter hör de samman med? Vad betyder dessa mänskliga rättigheter för dig idag och senare i livet? Eleven ska föreställa sig att hon/han skulle fråntas någon eller några av dessa rättigheter? Hur skulle det påverka honom/henne? Denna utvärdering kan också göras i grupper om 3-4 elever. Dessa gör då en gemensam presentation inför klassen med presentationstekniska hjälpmedel som exempelvis PowerPoint. Fördjupning Låt eleverna lyssna när överlevande från Förintelsen berättar om sina minnen i korta ljudklipp: www.levandehistoria.se/forintelsen/vittnesmal Använd Levande rättigheter igår, idag, imorgon. Skolmaterialet handlar om mänskliga rättigheter med utgångspunkt i historiska händelser: www.levandehistoria.se/levanderattigheter