Nämndens delårsrapport 2 2012

LSN-HSF12-253 Nämndens delårsrapport 2 2012 Länssjukvårdsnämnden

Innehållsförteckning Inledning... 3 Perspektiv... 4 Medborgare (patient, kund)... 4 Personal... 8 Förnyelse... 12 Miljö... 16 Ekonomi... 18 Samlad analys - personal och ekonomi... 19 Intern kontroll... 41 Patientperspektivet... 41 Personalperspektivet... 41 Miljöperspektivet... 42 Ekonomiperspektivet... 42 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 2(44)

Inledning Prognosen för 2012 pekar i nuläget mot ett 0-resultat. Den underliggande kostnadsutvecklingen pekar efter augusti mot -10 mnkr, men vår bedömning är att divisionernas effektiviseringsplaner kommer att medföra att förvaltningen klarar 0- resultat 2012. 2012 har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 161 mnkr högre per augusti 2012 jämfört med samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen mellan augusti 2011 och augusti 2012 är 1,1 %. Intäktsutvecklingen för samma period är 7,7 %. Prognosen pekar på helår mot ett 0-resultat. Arbetet med att se över och förbättra vårdprocesserna inom hälso- och sjukvården samt att skapa en organisation kring förbättringsprocesserna pågår för fullt. 9 huvudvårdprocesser har identifierats och där ingår även några av Bra till Bäst processerna. Ett projekt för att skapa en länsgemensam operationsplanering pågår också sedan i höstas. Tillgängligheten till den somatiska sjukvården är i stort oförändrad i jämförelse med samma period förgående år. Sjukvårdsverksamheten under sommaren har liksom förgående år fungerat tillfredsställande. Patienttrycket har varit högt och särskilt under första semesterperioden. Arbetet med att genomföra händelseanalyser och riskanalyser fortsätter och fastställt mål för 2012 är att en riskanalys ska genomföras på varje basenhet. Under 2012 genomfördes den tredje mätningen av trycksår och i Sörmland hade 14% av inneliggande patienter trycksår. Under hösten genomförs utbildningar i förebyggande av trycksår. Arbetet med att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fortsätter och nu har också processledare för det hälsofrämjande arbetet vid länets sjukhus utsetts. Antalet anställda i augusti 2012 har minskat med 188 årsarbetare jämfört med samma period förgående år. Till stor del är minskningen en effekt av den genomförda kapacitetsanpassningen september 2011. Vakanser finns på specialistläkare inom vissa specialiteter, men också inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla tillgängligheten och produktion har inhyrd personal anlitats. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 3(44)

Perspektiv Medborgare (patient, kund) Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en patientfokuserad verksamhet. Patientfokus Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Resultaten från NPE på länets BUP-mottagningar hösten 2011 visar att patienternas upplevelse av bemötande låg på 87 (riksgenomsnittet 87). Utöver patienterna fick anhöriga en egen enkät om patienten var 13-17 år. Om patienten var under 13 år skickades enkäten bara till anhöriga. Anhörigas upplevelse av bemötandet i Sörmland låg på 88 medan riksgenomsnittet var 91. Sommaranalys Slutenvård och operation har på totalen reducerats något mer i än förgående år, men det skiljer sig mellan sjukhusen. Stängningsplanen har i stort kunnat följas men under enstaka perioder har extra vårdplatser tagits i bruk. Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom hälso- och sjukvården och de senaste åren har utvärderingarna visat på stora variationer hur verksamheterna upplevt sommaren, både mellan olika verksamheter och mellan olika år. För sommaren 2012 visar rapporterna från i stort sett alla enheter att verksamheten fungerat bra. Givetvis finns det undantag, som att akutmottagningen NLN har haft problem med långa väntetider, men i stort upplever nästan alla verksamheter att sommaren 2012 ur sjukvårdssynpunkt fungerat väl så bra som föregående sommar. De flesta enheterna har haft en bra bemanningssituation under 2012 men några enheter har upplevt en bristsituation, främst inom läkarbemaningen. Ett fåtal verksamheter har också fått tillgripa övertid eller inhyrd personal för att lösa bemanningen vissa perioder. Periodvis har trycket på vårdenheterna varit högt, framförallt under första delen av sommaren. Beläggningen på vårdavdelningarna har varit hög med vissa toppar som skapat vårdplatsbrist. Beredskapsplanen har dock inte behövt användas så mycket, men har fungerat när den behövts. Vårdplatskoordineringen har fungerat bra på alla tre sjukhus. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 4(44)

Kommunernas hemtagning av medicinskt färdigbehandlade patienter har, med några enstaka undantag, fungerat bra i sommar. Vård i rimlig tid Vårdgaranti inom den specialiserade vården Nybesök inom 90 dagar gäller för första besöket inom den specialiserade vården oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen inkluderar inte samtliga specialiteter, t.ex. är rehabilitering och infektionssjukvård exkluderade. Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som stäms av varje månad. För att få ta del av bidraget ska andelen väntande högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. Resultatdelen för vård i rimlig tid redovisas under avsnittet tillgänglighet i den samlade analysen. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Vårdgarantin ska följas Genomloppstiden på akuten ska förbättras Den patientupplevda kvaliteten av respektfullt bemötande ska förbättras Tillgängligheten följs kontinuerligt både utifrån vårdgarantin och kömiljarden. 69 % 80 % Både akutmottagningarna och berörda kliniker rapporterar aktiviteter för att effektivisera patientflödet på akuten. För att säkerställa att resultaten av Nationell Patientenkät tas till vara i det interna förbättringsarbetet ska verksamheterna omgående efter att resultaten återförts till respektive enhet starta arbete med att analysera resultaten både på enhets- och kliniknivån identifiera problemområden både de som är specifika för enskilda enheter och de som är gemensamma för hela kliniken prioritera de problemområden som Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 5(44)

Styrtal Utfall Måltal Kommentar ska åtgärdas planera/genomföra aktiviteter för att åtgärda problemen fr.o.m. budgetåret 2012 dokumentera detta i enhetsbudgeten/målbilag an i PLUSS. Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Genomförande av årets patientsäkerhetsronder pågår med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna, divisionscheferna och verksamheterna. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Arbetet med Synergi under 2012 fokuserar på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden i samarbete med chefsläkarna. Patientsäkerhetsenheten har under året medverkat vid genomförandet av 20 händelse- och riskanalyser. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är viktigt för att förhindra vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och mätningar genomförs två gånger per år. För att ytterligare stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. Under 2012 genomfördes den tredje mätningen av trycksår och i Sörmland hade 87 av 605 inneliggande patienter (14 %) trycksår. Under hösten genomförs utbildningar i förebyggande av trycksår. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen i mars 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstiget Sörmland skall ske enligt SBAR. Under 2012 kommer i första hand introduktion av SBAR att rikta sig mot nya sköterskor och AT-läkare. Under 2012 skall väsentliga steg mot ett brett användande av Nationella patientöversikten (NPÖ) tas. En plan har tagits fram för att landstinget skall bli såväl givare som mottagare av information. I ett första steg är målet att Ögonkliniken i Sörmland skall kunna kommunicera med sin motsvarighet i Örebro. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 6(44)

Strukturerad journalgranskning enligt Global Trigger Tools (GTT) för att spåra vårdskador genomförs på samtliga sjukhus under 2012. Ett arbete för att systematiskt följa överbeläggningar enligt Socialstyrelsens definition på alla avdelningar pågår. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. Antalet avslutade avvikelser inom 2 månader ska öka En riskanalys ska genomföras på varje basenhet Följsamheten till basala hygien- och klädregler ska förbättras 7,2% <7% 7,2 % VT 2012 48st 2636 av 3242 avvikelser (= 81 %) är avslutade Arbetet har påbörjats. 8 enheter av 38 inom länssjukvården har genomfört riskanalys. Slutenvård inkl rättspsykiatri = 55 % Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedrivas med hög kvalitet dygnet runt som systematiskt kontrolleras, analyseras och förbättras. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Dokumenterad medicinsk vårdplan för inskrivna patienter enligt rutin. Andel höftfraktur-patienter som opereras inom ett dygn (24 timma) ska bli högre Arbetet med att införa rutinen att alla inskrivna patienter ska ha en medicinsk vårdplan fortsätter. Följsamheten till införda rutiner ska rutinmässigt kontrolleras. 95% Ambulansen ansvarar för att patienten förs direkt in på röntgen och därefter till vårdavdelning, vilket effektiviserat processen med ca 4,5 timmar. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till konkret verksamhet inom hälso- och sjukvården fortsätter. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) och FaR (Fysisk aktivitet på Recept), där olika aspekter av hälsofrågor behandlas. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 7(44)

Processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker har startat. Ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökfrihet i samband med operation är nu infört på samtliga tre sjukhus och i rutinerna för detta arbete ingår ett samarbete med primärvården. De Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är klara och arbetet pågår med implementeringen av dessa i samarbete med Socialstyrelsen. Sörmland ingår i den nationella gruppen, som Socialstyrelsen leder och i en pilotverksamhet, som också leds av Socialstyrelsen, kring KVÅ-koder (Klassifikation av vårdåtgärder) avseende hälsofrämjande insatser tillsammans med ett antal andra landsting. Registrering av insatser med KVÅ-koder infördes från årsskiftet och används vid rökfrihet i samband med operation. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal genomförda jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik Antal webbsidor som är anpassade för lättläst Redovisas i årsbokslutet. Redovisas i årsbokslutet. Personal Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Åtgärder för personal- och kompetensförsörjning och för att möta generationsväxlingen Åtgärder som genomförts under året är förutom sedvanlig rekrytering via annonsering, och via personliga kontakter så har också flera besök på rekryteringsmässor och olika högskolor/studieorter genomförts under året främst för att rekrytera läkare och sjuksköterskor. Särskilda rekryteringsgrupper arbetar med att planera och genomföra insatserna. Rekryteringsinsatser av läkare från främst EU-området har genomförts via Medicarrea. I denna insats ingår utbildning i svenska och utbildning om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet samt inom andra integrerande områden. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 8(44)

Inom flera specialiteter anställs fler ST-läkare för att möta den generationsväxling vi står i. Många svenska läkarstudenter genomför sin utbildning i annat EU-land, kontakter har på olika sätt knutits med dessa i syfte att intressera dem för en anställning i Landstinget Sörmland. Förutom möjlighet att fullgöra viss praktik hos oss har vi under sommaren haft ett tiotal anställda på särskilda läkarassistentplatser. Vi har också i samverkan med SKL deltagit i en rekryteringsträff med särskild inriktning mot psykiatri och fortsatta insatser planeras under hösten genom att kontakt knyts med MSF Utland. Programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor fortsätter där nyutexaminerade allmänsjuksköterskor erbjuds gemensamma föreläsningar mm under sin första anställningstid som ett komplement till de inskolningsprogram som genomförs ute på deras respektive arbetsplatser. Denna aktivitet är både kompetens- och rekryteringsbefrämjande. Satsningar för på specialistutbildning av sjuksköterskor fortsätter. Under vårterminen påbörjade fyra sjuksköterskor och under höstterminen ytterligare 15 sjuksköterskor specialistutbildning med studieförmåner inom områdena, operation, anestesi, intensivvård, psykiatri, barnsjukvård, endoskopi, distriktssjukvård och gynekologi och obstetrik. Genom en särskild satsning i budget 2012 har vi kunnat utöka antalet platser och också öka beloppet för ersättning under studietiden. Några sjuksköterskor går också magisterutbildning. En mer långsiktig rekryterings- och generationsväxlingsinsats är de sommarpraktikplatser som hälso- och sjukvården erbjudit 82 gymnasieelever i årskurs 2 i syfte att väcka intresse för fortsatt utbildning till yrken inom hälso- och sjukvård. Samverkan med utbildningsaktörer sker i branschråd med Mälardalens högskola, via VO-college och med bland annat Uppsala Universitet via läkarkandidatplaceringar. Hälso- och sjukvården tar varje år emot många sjuksköterskor för praktikplacering under sjuksköterskeutbildning främst från Mälardalens högskola och praktikplacering för flera andar utbildningar pågår också. Under året har ett särskilt arbetsrum färdigställts för läkarkandidater på Mälarsjukhuset där inläsning mm kan ske. Samverkan sker också med Eskilstuna och Nyköpings kommun kring YH-utbildning (Yrkeshögskola) för medicinska sekreterare (se nedan). En särskild insats genomförs för att möta generationsväxlingen inom gruppen medicinska sekreterare och det är den 2-åriga YH-utbildning för medicinska sekreterare som startats i samverkan med Eskilstuna och Nyköpings kommun. Den första utbildningen startade hösten 2011 med 41 deltagare och nu har ytterligare en utbildning startat med 40 deltagare fördelade mellan utbildningsplatserna Eskilstuna och Nyköping. Planering av praktikplatser inom vår verksamhet pågår för alla deltagare och vi bistår också med undervisning inom vissa ämnen. De gemensamma utbildningsprogrammen för AT- och ST-läkare fortsätter. Handledarutbildning för utbildningsläkare och handledare genomförs regelbundet. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 9(44)

De webbaserade utbildningarna i tystnadsplikt och sekretess samt dataintrång har införts och pågår. Ledarskapsutveckling och chefsrekrytering En koncerngemensam ledarskapsutbildning har startat under våren, där förvaltningen har flera deltagare. Anmälan av deltagare till den första förändringsledarutbildningen som genomförs i september har också skett där förvaltningen utsett 13 deltagare. Ledarskapsprogram genomförs också inom ramen för utbildningen av AT- och STläkare. Upphandling pågår av insatser för utveckling av ledningsgrupper. Förvaltningen har också planerat ett chefsprogram med utbildning inom olika ämnesområden såsom patientsäkerhet, ekonomi, arbetsrätt mm. Under året har rekrytering genomförts av chefer till olika delar av verksamheten på såväl första linjechefs-, verksamhetschefs- och divisionschefstjänster. Rekryteringen har skett såväl internt som externt. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen kvinnliga chefer 76% Andelen kvinnor av samtliga anställda 0% Redovisas senare enligt plan. 82% Redovisas senare enligt plan. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Den webbaserade arbetsmiljöutbildningen via ELLSA (e-learning) lanserades 2011. Fortsatta uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud planeras och genomförs 2012, Under våren har utbildningarnas fokus varit på systematiskt arbetsmiljöarbete. Nätverksträffar har hållits under våren 2012 för de ergonomiombud som utbildades 2011. Nätverksträffarna fortsätter att planeras en gång per termin och sjukhus. Utbildning i ergonomi och brand för semestervikarier har planerats och genomförts i juni 2012. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 10(44)

Utbildningar om bemannings- och arbetstidsfrågor utifrån ett hälso- och verksamhetsperspektiv har genomförts under april-juni 2012. Målet med utbildningen var att tydliggöra kopplingar mellan planering av verksamhet, bemanning, arbetsmiljö/hälsa samt arbetsrätt, ekonomi och det systemstöd som finns i Heroma. För att särskilt belysa kopplingen mellan arbetstider och hälsa anlitades föreläsare från stressforskningsforum, i övrigt genomfördes utbildningen av interna resurser. Målgruppen för utbildningen var främst chefer och totalt 117 kursdeltagare deltog i utbildningen. Friskvårdsinsatser bedrivs i första hand via fritidsföreningarna som har ett utbud av olika aktiviteter i egen regi och via andra aktörer som erbjuds medarbetarna. Sjukfrånvaron har ökat från 13,8 dagar per anställd de senaste 12 månaderna till 16,4 dagar per anställd, en ökning med 2,6 dagar per anställd. Andelen långtidssjuka > 90 dagar är nu 77 personer motsvarande 1,8 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 61 personer långtidssjuka, en ökning med 16 personer. I antal personer är ökningen störst för personer som är 60 år och äldre (+8) samt inom gruppen < 40 år (+6). I antal personer och befattningsgrupper är ökningen störst inom grupperna undersköterskor m.fl. (+ 13) och sjuksköterskor (+6). Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som under året erbjudits att delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5 % 4,5 % Redovisas senare enligt plan. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl.a. vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Landstinget Sörmlands medarbetarenkät planeras att genomföras under november och december 2012, i syfte att inventera medarbetarnas syn på sitt arbete samt att identifiera möjliga utvecklings- och förbättringsområden både på arbetsplatsen och på övergripande nivå. Arbete utifrån enkätresultatet genomförs efter analys och återrapportering. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Redovisas senare enligt plan Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 11(44)

Förnyelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De nationella riktlinjerna ligger till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Rådet för kunskapsstyrning i Landstinget Sörmland är bl.a. mottagare och förmedlare av de nationella riktlinjernas intentioner till berörda vårdenheter. Samverkan med berörda verksamhetsföreträdare, tjänstemän och politiker är av central betydelse för att de nationella riktlinjerna ska få acceptans och följsamhet på alla nivåer. Nationella riktlinjer på gång under andra tertialen 2012 Politiska viljeinriktningen för riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder är tagen av samverkansnämnden i maj och i LS i augusti. Arbete pågår med implementeringen. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Preliminära versionen av nationellt kunskapsstöd för palliativvård utkom under sommaren. Arbete pågår via regionala utvecklingsgruppen att planera för regionala seminarier under hösten. Preliminär version nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar finns klara. Rekommendationer ges inom områdena reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, artros i höft och knä, osteoporos samt långvarig smärta i nacke, skuldror och rygg. Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på resp. vårdnivå. Överenskommelsen gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Hittills under 2012 har vårdöverenskommelse gällande reumatologi samt barn- och ungdom fastställts. Sjukskrivningsprocessen TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan är plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna i syfte att fler återgår i arbete. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 12(44)

Förutom TRIS inkluderar sjukskrivningsprocessen Sjukvårdsmiljard, Rehabiliteringsgaranti, RAR (Finansiell samordning) och RSG/LSG (Regional/lokala samverkansgrupper). Nuvarande överenskommelser löper året ut. Förhandlingar mellan Socialdepartementet och SKL har påbörjats inför en fortsättning 2013 gällande både rehabiliteringsgarantin och sjukvårdsmiljarden. Sjukvårdsmiljarden (redovisas på koncernnivå) Landstingets handlingsplan bygger på den nationella överenskommelsen och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen i Sörmland. Rehabiliteringsgarantin Överenskommelsen innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern 16-67 år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad psykisk ohälsa. Behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Behandlingsinsatser inom rehabiliteringsgarantin vid ångest, depression och stresstillstånd är kognitiv korttidsterapi (KBT) icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar eller generell smärta är multimodal rehabilitering (MMR) Kompetens för att utföra behandlingsserier inom KBT respektive MMR finns både inom SRS-kliniken och primärvården. 2011 redovisades 1 953 påbörjade behandlingsserier KBT och 200 MMR. Hittills i år tom kvartal 2 har vi redovisat 440 KBT och 57 MMR-insatser. Minskningen beror till större delen på ändrade regler för redovisning tom 2011 redovisades påbörjade behandlingsserier och from 2012 redovisas avslutade serier. Detta innebär givet en förskjutning av redovisade behandlingsserier. Om resten av året allt mer följer 2011 kvartal 3 och 4 bör vi ändå hamna på ca 1 500 KBT och 160 MMR för 2012. Ledningssystem Från den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nyheter i föreskriften är att den fokuserar på hur ett systematiskt förbättringsarbete ska bedrivas lägger hela ansvaret för att det finns ett ledningssystem för verksamheten på vårdgivaren ställer krav på att utveckliga och säkra kvaliteten så att samtliga krav och mål enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) uppfylls ställer krav på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet är gemensam för all hälso- och sjukvård och omsorg Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 13(44)

I Landstinget Sörmland har sedan 2011 bedrivits övergripande arbete där samtliga förvaltningar deltagit för att ta fram ett gemensamt ledningssystem. Den 9 januari 2012 presenterades en prototyp för ledningssystemet på Insidan. Under hösten 2012 kommer utvecklingen av denna grundmodell, som benämns Vårt arbetssätt, fortsätta både på övergripande nivå och i varje förvaltning för sig. Ett arbete har startats för att samordna utvecklingen av ledningssystemet med tre andra utvecklingsprojekt som pågår parallellt, informationsförsörjning och EDIL, processkartläggning med syfte att stödja ett processinriktat arbetssätt i landstingets verksamheter och utveckling av intranätet. Stort fokus kommer också att läggas på samarbete och samordning mellan de fyra sjukvårdande förvaltningarna. I Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter arbetet enligt den handlingsplan som fastställdes av förvaltningsledningen den 23 januari 2012. I handlingsplanen läggs stor vikt på att samordna ledningssystemsarbete med förvaltningens arbete med de identifierade 9 huvudvårdprocesserna, ledningssystemarbetet på landstingsnivån, införandet av SYSteam Cross version 5 med PMA (ProcesstödMedAnteckning) samt utvecklingen av Insidan och dokumenthanteringssystemet. Under hösten 2012 kommer hjärtsviktsprocessen och diabetesprocessen att vara prioriterade områden. Vad gäller stödprocesserna kommer fokus att ligga på patientsäkerhet samt ekonomi och personal. Utifrån resultatet av den test som genomfördes av Mälardalens högskola i juni 2012, med verksamhetsföreträdare som testpersoner, kommer en prototyp att utvecklas. Länsgemensam operationsplanering Arbete pågår med att införa länsgemensam operationsplanering för att öka tillgängligheten till operationer, minska utomlänsremitteringen samt uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande av tillgängliga operationsresurser. Ett nytt förslag för ledning och styrning av en gemensam operationsplanering håller på att utformas. Uppdraget omfattar alla opererande verksamheter exklusive ögonkliniken. Från 1 september startar förvaltningens nya funktion Länsövergripande operationsplaneringsenhet (LOPEN). Från Bra till Bäst-processer Bröstcancer Arbetet med ständiga förbättringar fortsätter gemensamt med medarbetare från radiologen, kirurgkliniken och onkologen. Vårdenhetschefen för mammografiverksamheten leder gruppen. Arbetet styrs av bröstcentrums ledningsgrupp, berörda verksamhetschefer samt tre vårdenhetschefer. Patientföreningen Aurora har deltagit i arbetet via ledningsgruppen och klinikerna träffar dem regelbundet för att få deras syn på verksamheten. Uppföljning sker utifrån respektive verksamhet. Flöde vårdavdelningar Arbetet med detta område fortsätter i vårdplatsenheternas forum tillsammans med övriga kliniker (styrelse och slutenvårds möte). Respektive verksamhetschef ansvarar för uppföljning. Målen, återinläggningar inom 30 dagar ska minska med 75 % och >50% av de patienter som planerats skrivas ut under dagen ska vara utskrivna före lunch = klockan 12.00, följs upp i förvaltningens styrkort. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 14(44)

Flöde ortopediska vårdavdelningar MSE/KSK Ansvaret för fortsatt arbetet och uppföljning är överfört till berörda verksamhetschefer som träffas i en styrgrupp. Arbetsgrupper för fortsatt förbättringsarbete är etablerat och samordnas av en första linjechef från paramedicin. Multisjuka äldre Projektgruppens uppdrag med att ta fram ett koncept är slutfört och ledningen av det fortsatta arbetet överfört till Ledningskraft. Hjärtsvikt Målet är att 90% av berörda verksamheter registrerar i Rikssvikt och andelen registrerande verksamheter är 89%. För närvarande registrerar ingen enhet på NLN i Rikssvikt. Processledaren för hjärtsvikt kommer under hösten att diskutera frågan med berörda verksamhetschefer i syfte att hjälpa dem att komma igång med registreringen Processer 9 huvudvårdprocesser har identifierats och alla processer förutom ledskador har en utsedd processledare och processtödjare som ansvarar för arbetet. Till varje process finns även en metodstödjare och en ekonom. Ett intensivt arbete pågår med att göra nulägesbeskrivning, identifiera problemområden, göra mätningar och sätta mål. Alla utsedda går sedan i maj en processledarutbildning som pågår fram till 4 december. Värt att nämna från arbetet med processen Stroke där alla tre sjukhus har testat snabbspår för patienter med misstänkt stroke är att tiden från ankomst till sjukhus till start av behandling med trombolys har minskat från utgångsläget på 90 min till 50 min (målvärdet ligger på 40 min). Dessutom har antalet patienter som får behandling med trombolys har ökat, framförallt på MSE där en fördubbling har skett under första halvåret 2012 jämfört med 2011. Processkartläggning Administrativa processer för planering, uppföljning och utveckling har kartlagts under perioden. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal pågående vårdprocesser som omfattar kartläggning, utredning och förbättring ska öka Bra till Bäst-processerna pågår och spänner över flera kliniker. 9 huvudvårdprocesser har identifierats och arbete pågår med: förlossning, cancer (kolorektal- och prostatacancer), diabetes, hjärtsjukdom (hjärtsvikt), njursjukdom, psykisk ohälsa (ADHD samt ätstörningar), stroke, övervikt samt ledskador. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 15(44)

Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Landstingsledningen har ett samarbete via DU-nämnden som kommer att identifiera lämpliga samverkansområden. Miljö Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Under våren och försommaren genomfördes 13 st. externa miljörevisioner inom HSF varav 8 st. inom Länssjukvården. I slutrapporten anger revisorn att landstinget uppfyller kraven enligt miljöledningsstandarden ISO 14001:2004. Revisorn anger även att god kompetens samt utmärkt engagemang för miljöarbetet finns hos samtliga enheter som har reviderats. Förbättringsområden är bland annat att bearbeta betydande miljöaspekter och miljömål på enhetsnivå. Under revisionen uppkom flertal avvikelser gällande att för få miljöavvikelser registreras samt att utvärdering av miljölagar måste förbättras. Vissa verksamheter har fokuserat på vissa betydande miljöaspekter under året, exempelvis att informera om miljöpolicyn eller att personal ska genomgå den grundläggande miljöutbildningen i Ellsa kompetensplats. 58 % av personalen i Länssjukvården har genomgått grundläggande miljöutbildning i Ellsa samt 7 % har påbörjat utbildningen. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Förvaltningsspecifika miljörutiner inarbetas 8% 100% 63 % av verksamheterna anger att de påbörjat arbete med att föra in miljörutinerna och beräknar att bli klara enligt plan. 8 % anger att de har fört in rutinerna, 1 (=3%) verksamhet anger att de ej påbörjat, men beräknas bli klara. 25 % lämnar ofullständigt svar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 16(44)

Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Flertal verksamheter anger aktiviteter som ska minska klimatpåverkan genom ecodriving, alternativ mötesteknik, samåkning eller resa med kollektivtrafik. Under 2012 har energisparkampanjen Stoppa onödan cirkulerat i landstinget, budskapet i kampanjen fokuserar på att hushålla med energi genom att släcka belysning och stänga av apparater som drar el för att inte slösa med energi. Under 2011 installerades lustgasdestruktör till ventilationssystemet till förlossningen på MSE. Destruktören spjälkar 97 % av lustgasen till syrgas och kvävgas. Avgörande hur stor andel lustgas som spjälkas är beroende på hur stor andel som samlas in i maskerna på förlossningen. Under 2012 har mätningar som undersöker andelen uppsamlad mängd lustgas påbörjats på MSE. Installation av lustgasdestruktör till förlossningens ventilationssystem på NLN är klar och provkörs för tillfället. På NLN har förbrukningen av lustgas sjunkit markant vilket beror på att driften har åtgärdat en läcka av en central lustgasledning. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Drivmedelsförbrukningen ska minska - ecodriving (sparsam körning) 6% 100% 48 % av verksamheterna anger att de arbetar med aktiviteter för att minska drivmedelsförbrukningen. 6 % anger att de fullföljt målet. 45 % lämnar ofullständiga uppgifter. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Arbetet med utfasning av miljöskadliga kemikalier påbörjades 2010, ett antal verksamheter kemikalieinventerades samt ett flertal kemikalier miljöbedömdes. De kemikalier som köps via Varuförsörjningen har landstinget kontroll på, men övriga kemikalier måste miljöbedömas för att tillgodose miljölagar och andra krav. Efter arbetet som utfördes 2010 har inga insatser eller resurser lagts på utfasningsarbetet. Nystart planeras till 2013. En webbutbildning för förskrivare gällande läkemedel och miljö är i slutfasen av produktionen och kommer att publiceras i Ellsa kompetensplats i slutet av 2012. Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% Nystart av projektet planeras till 2013. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 17(44)

Ekonomi Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Inför 2012 förstärktes uppdragsersättningen med 245 mnkr. För att klara 0-resultat fordrades trots det åtgärdsplaner för 90 mnkr. Divisionernas åtgärdsplaner tidssattes och implementerades. Efter första halvåret börjar planerna visa ekonomisk effekt, inte minst genom omställningsarbete inom personal. Produktionen både vad gäller besök, slutenvård och köpt vård ligger ungefär i samma nivå som tidigare år. Antalet återinskrivningar har inte ökat heller enligt mätningarna inom processarbetet. Resultatet indikerar på en högre produktivitet utifrån att det ekonomiska resultatet förbättrats och kostnadsökningen är 1,1 % per augusti och därmed lägre än LPI att produktionen ligger i samma härad som tidigare år och att antalet anställda minskat med 188 personer mellan augusti 2012 och augusti 2011 För att förvaltningen ska klara en fortsatt positiv resultatutveckling krävs att nya arbetssätt utvecklas. Därför införs en modell för operationsplanering fr.o.m. 1 september. Likaså har arbetet runt hälso- och sjukvårdens huvudvårdprocesser organiserats upp. Det handlar om att förädla "Bra till bäst"-arbetet genom att gå från öar till helhet. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. 0 tkr 0 Redovisas i samband med årsbokslutet. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 18(44)

Samlad analys - personal och ekonomi PERSONAL Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har minskat från 4 601 till 4 394, en minskning med 207 personer eller 187,7 årsarbetare jämfört med föregående år. 120 av dessa utgörs av tillsvidareanställda. Det är främst sjuksköterskor men även undersköterskor, läkare och medicinska sekreterare som står för minskningen. Till stor del är minskningen en effekt av den genomförda kapacitetsanpassningen september 2011. Antal anställda årsarbetare (tillsvidare och visstid) 2011 Aug 2011 Dec 2012 Aug Länssjukvård 1 495 1 438 1 459 Närvård 1 032 997 978 Medicinsk Service 1 650 1 555 1 567 Gemensamt HSF 139 133 125 Totalt 4 316 4 123 4 129 Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi, samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period förgående år minskat med 141 000 timmar eller 3,3 % som motsvarande 124 årsarbetare. Det är främst tillsvidareanställda som står för minskningen. Inhyrd personal har minskat med 6 000 timmar. Såväl övertid som timtid har ökat. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 19(44)

Förändring av arbetad tid omräknad till årsarbetare Januari - augusti 2012 jämfört med 2011 Antal Division årsarbetare Länssjukvård -48 Närvård -29 Medicinsk Service -47 Gemensamt HSF 0 Totalt -124 Av den arbetade tiden har 96 % utförts av månadsavlönad personal, 4 % av timavlönade samt resterande 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 132 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 23 årsarbetare. Frånvarotiden har minskat med 65 000 timmar, det är främst semester, ledighet utan lön och föräldraledighet som har minskat. Sjukfrånvarotiden motsvarar 233 årsarbetare och visar på en ökning med 32 000 timmar. Det är främst sjukfrånvaro > 14 dagar som ökat. TABELLER TILL SAMLAD ANALYS - PERSONAL OCH EKONOMI Tertial 2 2012 Lsv 1. TIMMAR NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare 3 472 303 3 402 428 Vanlig tid visstid 488 053 409 658 Övertid 74 896 79 036 Jour/beredskap läkare 74 124 72 887 Summa 4 109 376 3 964 009 FRÅNVARO 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Egen personal 2011 2012 Sjukfrånvaro 231 612 263 552 Semester 740 183 704 492 Föräldraledighet 295 417 276 830 Utbildning 73 220 69 409 Övrig frånvaro 407 641 369 121 Summa 1 748 073 1 683 404 139 672 149 858 32 027 26 367 4 281 075 4 140 234 2. ÅRSARBETARE 1133 TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Vanlig tid tillsvidare 3 065 3 003 Vanlig tid visstid 431 362 Övertid 66 70 Jour/beredskap läkare 65 64 Summa 3 627 3 499 123 132 28 23 3 779 3 654 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 20(44)

FRÅNVARO Egen personal 2011 2012 Sjukfrånvaro 204 233 Semester 653 622 Föräldraledighet 261 244 Utbildning 65 61 Övrig frånvaro 360 326 Summa 1 543 1 486 3. % NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Vanlig tid tillsvidare 81 82 Vanlig tid visstid 11 10 Övertid 2 2 Jour/beredskap läkare 2 2 Summa 96 96 3 4 1 1 100 100 FRÅNVARO Egen personal 2011 2012 Sjukfrånvaro 13 16 Semester 42 42 Föräldraledighet 17 16 Utbildning 4 4 Övrig frånvaro 23 22 Summa 100 100 Lönekostnadsanalys, kostnaden för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 1 465 mnkr. Lönekostnaden har totalt minskat med 0,46 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 354 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som minskat med - 2,71 %. Nya avtal varav nya avtal 1,55 % varav individuell förändring utöver avtal 0,78 % varav löneförändring p.g.a. personalomsättning -0,61 % varav volymförändring -4,43 % Den låga kostnadsökningen beror på att löneförhandlingarna med Kommunal, Läkarföreningen, Vision samt flera mindre fackförbund inte är slutförda. Löneutbetalning kommer att ske med novemberlönen Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Samt löneförändring efter ett år för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 21(44)

Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen och antal anställda har minskat med 187,7 årsarbetare. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 5,38 %. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan, är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 20,18 % och övertidskostnaden har ökat med 13,31 %. Jourkostnad Jourkostnaden har ökat med 6,84 % motsvarande 3,9 mnkr, kostnadsökningen beror till stor del av ökad arbetad tid under jour p.g.a. vakanta läkartjänster. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid, d v s sjuklönekostnaden har ökat med 5,90 %, motsvarande 1,1 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader har ökat med 72,54 %, motsvarande 1,2 mnkr Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har ökat med 4,13 %, motsvarande 1 mnkr. Det är kostnader för uppdragstagare på Radiologen och KlinFys för t ex bildgranskning och specialistkompetens. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 22(44)

EKONOMI Helårsprognosen pekar efter augusti mot ett 0-resultat. Augusti månads resultat 2012 är + 20 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -172 mnkr. 2012 har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 161 mnkr högre per augusti 2012 jämfört med samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen mellan augusti 2011 och augusti 2012 är 1,1 %. Intäktsutvecklingen är för samma period 7,7 %. Landstingsprisindex (LPI) för 2012 är 2,7 %. Den låga kostnadsutvecklingen visar att åtgärdsplanerna börjar få avsedd effekt, framför allt inom personalkostnaderna. De totala personalkostnaderna har ökat endast 0,4 % mellan augusti 2011 och augusti 2012. Den underliggande kostnadsutvecklingen pekar efter åtta månader mot -10 mnkr, vilket är en förbättring jämfört delårsrapport 1. Vår bedömning är att divisionernas åtgärdsplaner kommer att medföra att Länssjukvården klarar 0-resultat 2012. När beslutet om förstärkt uppdragsersättning 2012 fattades i Landstingsfullmäktige var prognosen för Länssjukvårdsnämnden -245 mnkr (okt 2011). Eftersom 2011 års resultat slutade på -264 mnkr ökade effektiviseringskravet med 19 mnkr för verksamheten. Förstärkningen på 245 mnkr finansierar det senaste decenniets underfinansiering. Samma period har kostnadsutvecklingen för Hälso- och sjukvård legat ca 1,8 % över LPI. Om den utvecklingskurvan fortsätter samt att ägaren fortsätter räkna upp uppdragsersättningen med LPI betyder det att verksamheten årligen har ett effektiviseringskrav på minst 1,8 %. I nuvarande nivå betyder det ca 90 mnkr. Utveckling av underskott och resultat Diagrammet visar dels den underliggande kostnadsutvecklingen uppräknat till helår, dels prognosen och till sist budgetmålet. Staplarna åskådliggör den resultatförbättring som augusti månads resultat visar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 23(44)

Resultatutvecklingen i hälso- och sjukvården har tidigare år haft likartad trend. 2012 visar kurvan ett trendbrott. Den förstärkta intäkten gör att periodresultaten de första månaderna är positiv. Under de första månaderna har resultatet årligen varit mer positivt än under senare delen av året. Årets positiva resultat är bra, men den historiska trenden för resultatutveckling under hösten måste brytas för att säkra ett 0-resultat. Tidigare år har resultatet varit förhållandevis positivt inledningsvis också, med en utveckling som tydligt pekat mot underskott. 2012 bedöms åtgärdsplanerna dock få avsedd effekt för 0- resultat. Efter sommaren 2012 pekar utvecklingen mot ett trendbrott. Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Uppdragsersättningens utbetalning per månad är periodiserad enligt en nyckel som beslutas i Landstingsbudgeten. Känslighetsanalys 0-resultat för 2012 är ett ambitiöst mål och en stor utmaning. Det förutsätter att: Effektiviseringsplanerna får avsedd ekonomisk effekt Tillgänglighetsmålen uppnås utan nämnvärda kostnadsökningar, d v s genom effektivare produktions- och kapacitetsplanering Ytterligare faktorer som kan påverka resultatet är: Om det nationella målet inom patientsäkerhetsområdet uppnås kan prestationsersättning på ca 9 mnkr erhållas och förbättra resultatet Om de nationella målen inom den s.k. Kömiljarden uppnås kan prestationsersättning på 1 mnkr per mål (nybesök resp. behandling) erhållas och förbättra resultatet Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 24(44)

Att utvecklingen av utomlänsvårdskostnaderna inte stegrar utan stabiliseras på den nivå som är nu. Trenden hittills under året är att volymen (remisserna) endast ökar marginellt, medan kostnaderna ökar mer. Det kan tyda på att varje remiss är dyrare, delvis till följd av längre vårdtider. När förändrad nivå av högkostnadsskyddet får effekt förväntas patientintäkterna öka. Hittills syns ingen effekt i ekonomiska termer i förvaltningens resultat. Ersättningsmodell för specialistsjukvård I LS 2011/226 beslutades om att införa en Ersättningsmodell för specialistvården. I beslutet är inriktningen att införa modellen i skarp drift från januari 2013. Under 2012 är tanken att skugga förvaltningen, d v s följa upp nyckeltalen för att rigga en struktur för uppföljning i den skarpa driften. Modellen innehåller nyckeltal som både mäter produktion och kvalitet. De mål som är identifierade utifrån ett kvalitetsperspektiv har hämtats ur Öppna Jämförelser. Det är X antal mått där Hälso- och sjukvården har sämre resultat än riket. Mätfrekvensen är idag en gång per år i samband med Öppna Jämförelser. Uppgifterna hämtas ur kvalitetsregister. Idag är det inte möjligt att mäta månatligen då få kvalitetsregister medger det. I presentationen av Öppna Jämförelser, som kommer i oktober månad, redovisas data för föregående år. Nu i oktober 2012 redovisas 2011 års siffror. I några fall t o m 2010 års siffror. Antalet anmälningar till LÖF är ett mått på reklamationer. LÖF rapporterar månatligen antal ersatta anmälningar till HSF. I bilaga redovisas resultat för nyckeltalen i Beställar- och uppföljningsmodellen. Tillgänglighet Vårdgaranti Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 25(44)

I augusti månad har 71 % av andelen patienter fått tid till nybesök inom 90 dagar eller kortare. I augusti månad har 60 % av andelen patienter fått behandling besök inom 90 dagar eller kortare. Kömiljard När det gäller mätningarna inom kömiljarden så har 51 % av patienterna fåt tid till nybesök inom 60 dagar. Målet är 70 % och innebär att HSF inte erhåller statligt bidrag Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 26(44)

När det gäller mätningarna inom kömiljarden för behandling så har 34 % fått tid till behandling in om 60 dagar. Det påbörjade arbetet med produktions- och kapacitetsplanering är en del i utvecklingsarbetet som förväntas skapa möjligheter till att fler patienter får vård inom 90 dagar samt ger förutsättningar att nå måluppfyllelsen inom kömiljarden. Produktion Besöksvolymen ligger i snitt under januari till augusti på ungefär samma nivå 2012 som 2011. Däremot finns en viss förskjutning mellan månaderna. Detta gäller för såväl läkarbesök som besök hos övriga kategorier. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 27(44)

Även när det gäller avslutade vårdtillfällen har produktionen lega i samma härad 2012 som 2011. Under juli och augusti ser vi en högre nivå jämfört med tidigare år. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 28(44)

Målet för medelvårdtiden är satt till 4,9 dagar. Samtliga månader 2012 har medelvårdtiden varit lägre jämfört med föregående år. Sammantaget kan man konstatera att produktionsvolymen under 2012 inte varit lägre jämfört med tidigare år. Samtidigt har antalet anställda minskat enligt åtgärdsplanerna och slutenvårdskapaciteten har också varit lägre 2012 än tidigare år. Detta pekar på att produktiviteten i HSF ökat. Vistelsetid på akutmottagningarna VISTELSETID PÅ AKUTMOTTAGNINGAR - Augusti 2012 Totalt antal besök Antal mer än 4 tim Antal mindre än 4 tim Andel mindre än 4 tim Mål 201208 KSK Akuten 1 320 407 913 69,2% 80% MSE Akuten 3 397 1 064 2 333 68,7% 80% NLN Akuten 2 040 560 1 480 72,5% 80% Summa 6 757 2 031 4 726 Genomsnitt 69,9% 80% Totalt 55 733 17 500 38 233 68,6% Målet för akutmottagningarna är att 80% av patienterna ska bli omhändertagna inom 4 timmar. I augusti har 69,9 % fått vård inom 4 timmar och i snitt mellan januari och augusti är siffran 68,6 %. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 29(44)

DRG (DiagnosRelaterade Grupper) DRG betyder DiagnosRelaterade Grupper och är ett sätt att sammanställa och vikta diagnoser. Det omfattar både huvuddiagnos och bidiagnos. Medelvikten per månad var den senaste 12- månadersperioden (augusti 2011 till juli 2012) 5722 poäng. Medelvikten mätt per månad under perioden januari till augusti 2012 är 5718. Båda snittsiffrorna är högre jämfört med redovisningen vid delårsrapport 1 2012. Diagrammet visar att DRG-vikten under våren sjunkit jämfört med vintermånaderna. Resultatet är beroende både av produktionsvolymen och av att diagnoserna är färdigregistrerade och signerade av respektive läkare. Eftersom den processen medför en månads eftersläpning så redovisas siffror i augusti t o m juli månad, för att ge en rättvisande bild. DRG-vikten som är detsamma som antalet DRG-poäng som producerats är ett mått som både beskriver vad som är gjort samt hur mycket som producerats. Det är det enda nationella (även internationella) mått som finns och som är möjligt att jämföra. Relaterar man dessutom DRG-vikten till kostnaderna så ger det ett mått på produktiviteten. De senaste åren har ett intensivt utbildningsarbete genomförts för att öka kunskapen runt DRG-registrering. Varje klinik har en kodansvarig läkarsekreterare och förvaltningen har en arbetsgrupp som samordnar arbetet runt diagnos- och åtgärdskodning. Arbetsgruppen kalls Kod-gruppen. Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur IT-systemet Beakta. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Beakta är bland annat ett vårdtyngdsystem men ger också möjlighet till uppföjlning av beläggning. Siffrorna bygger på att platser och beläggning läggs in manuellt. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 30(44)

Beläggningen har varierat mellan 82 % - 100 % i länet under 2012. Säsongsrelaterade infektioner har påverkat beläggningen negativt på ett antal avdelningar. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 31(44)

Divisionsresultat DIVISION Ack utfall Ack budget Diff Länssjukvård -1 101 047-1 132 671 31 624 Närvård -737 939-749 840 11 902 Medicinsk service -748 499-762 989 14 490 Gemensamt Hälso- och sjukvård 2 644 306 2 682 713-38 407 Hälso- och sjukvårdsledning -36 238-47 970 11 732 Summa resultat 20 583-10 757 31 340 Division Länssjukvård Resultat A för division Länssjukvård t.o.m. augusti är + 31,6mnkr och resultat A+B är +47,1 mnkr. Prognosen för divisionen är att resultat A blir +- 0. Anledningen till att prognosen inte beräknas bli positiv vid årets slut är förväntade ökade kostnader inom främst utomlänsvård och läkemedel. Antalet anställda har under året minskat med 49 och är nu 1459. Minskningen beror delvis på oönskade vakanser bland läkare och sjuksköterskor. Den arbetade tiden har minskat i motsvarande omfattning, och produktionen mätt i besök resp. operationer har sjunkit något jämfört med 2011. Ett observandum är att sjukfrånvaron successivt ökat från 4,31 i september 2011 till 5,10 i augusti 2012. Rekryteringsarbete pågår kontinuerligt på många kliniker, men vissa vakanser måste tillfälligt lösas med hjälp av hyrpersonal. Kostnaden för hyrpersonal har under året ökat med 200 tkr (39 %). Det totala antalet besök, både nybesök och återbesök, har minskat något under året jämfört med motsvarande tid förra året. Tyvärr finns ingen helt tillförlitlig produktionsstatistik när det gäller operationer och andra behandlingar. De data som finns talar för en något minskad operationsproduktion. Medelvårdtiden har varit 3,7 dygn, vilket är den lägsta noteringen på två år. Under sommarmånaderna försämras alltid tillgängligheten p.g.a. reducerad verksamhet under semesterperioden och man ser ingen skillnad mellan tillgängligheten till behandling mellan 2011 och 2012. Erfarenheten säger att när produktionen ökar igen efter sommaren så förbättras tillgängligheten. Dessutom så startar arbetet med länsgemensam operationsplanering i september och dess målsättning är att tillgängligheten till behandling ska öka så att vårdgarantin uppfylls. Även tillgängligheten till nybesök försämras under sommarreduceringen. Arbete med produktionsplanering är startat på två kliniker, ögon och barn. Kostnaden för utomlänsvård efter initiativ från landstinget är oförändrad jämfört med samma period 2011. När det gäller patientens val, så har kostnaderna ökat med ca.2,3 mnkr. Kostnader relaterat till vårdgarantin har minskat med ca.2 mnkr. Här finns behov av fortsatt analys och kvalitetssäkring av statistiken. De kostnadsökningar som beräknades komma inom området läkemedel under året beroende på nya cytostatika och biologiska läkemedel har inte slagit igenom fullt ut än så länge. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 32(44)

Många kliniker beskriver ett stort behov av ombyggnation och renovering. Ett exempel där detta behov är akut är neonatalavdelningen på MSE. En förstudie är gjord och fortsatt arbete är på gång. På avd. 81 kirurg MSE pågår en ombyggnation av avdelningens toalettutrymmen på uppmaning av AMV. Som en följd av byggnationen av MR-huset på MSE kommer en nödvändig rördragning i taket till sterilcentralen att genomföras under en period av två veckor i månadsskiftet oktober-november. Den befarade reduceringen av operationsverksamheten har kunnat avstyras. Versionsbytet av operationsplaneringsprogrammet Orbit genomfördes i mars och de problem som uppstod är delvis åtgärdade, men en hel del återstår. Åtgärder som pågår: För att förbättra förutsättningarna i kommande IT-projekt så genomförs en händelseanalys av projektet. För att förbättra möjligheten till leverans av adekvata utdata och rapporter via MBI pågår ett arbete tillsammans med leverantören. För att minska problemen i verksamheterna pågår insatser från D-data ute i verksamheterna bland användarna. Division Närvård Efter åtta månader visar resultat A (externt resultat) för den samlade divisionen en budgetavvikelse på + 11 902 tkr med en årsprognos på - 1 253 tkr. För resultat A+B (externt samt internt resultat) redovisas -11 811 tkr för perioden med en prognos på -23 141 tkr. Division Närvård, Medicin. Efter åtta månader visar resultat A (externt resultat) för den medicindivisionen en budgetavvikelse på + 4 107 tkr med en årsprognos på + 7 094 tkr. För resultat A+B (externt samt internt resultat) redovisas - 19 608 tkr för perioden med en prognos på - 28 972 tkr. I Division Närvård, Medicin, relaterar underskottet till avvikelserna inom personal. Upprätthållandet av den akuta verksamheten inom intermedicin på Kullbergska Sjukhuset baseras främst på hyrläkare samt i mindre utsträckning på frivillig tjänstgöring av läkare från länets två andra medicinkliniker. Bemanningen dygnet runt är relativt klinikens storlek mycket kostnadskrävande, i synnerhet då vakanser gör det nödvändigt att anlita hyrläkare. Omfattande rekryteringsinsatser har inte givit resultat och trenden att nyblivna specialister lämnar kliniken efter avslutat ST-läkare utbildning kvarstår. Således påverkas även klinikens icke-akuta verksamheter. Årets resultat inom personaldelen blir ett preliminärt ett underskott på 5 mnkr, vilket kliniken inte har möjlighet att själva balansera mot andra poster. Övriga kliniker prognostiserar i dagens läge ett 0-resultat som följd av pågående åtgärdsplaner. I den mån pågående sparåtgärder skulle generera överskott är det dock inte sannolikt att dessa helt kan uppväga underskott hos KSK. För perioden höga personalkostnader på medicinkliniken MSE jämnas ut under året då de bl.a. orsakas av att kliniken under våren har ett stort antal randande ST från andra kliniker vilket inte är fallet under hösten. Personalintäkter för projekt balanserar vid årets slut. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 33(44)

Medicinkliniken NLN redovisar ett personalunderskott. Kliniken har enligt redovisad läkarbemanningsplan en i förhållande till budget något för hög genomsnittlig personalkostnad samtidigt som arbetsmiljön för främst specialister vid kliniken är ansträngt. Detta med anledning av att man inte fått ersättare på två specialistläkartjänster och att primärjouren innehas av övervägande mest AT och pre- AT tjänstgörande läkare. För att rädda arbetsmiljön fick kliniken möjlighet att ta in hyrläkare samt underläkare, vilket har skett. Någon rekrytering av tillsvidareanställda specialister har inte genomfört under sommaren. Ekonomiskt förväntas kliniken klara detta inom klinikens budgetram eftersom det prognostiseras ett överskott på 1,5 mil kr och samtidigt som kliniken sparar 2,5 mil kr på jourkompkontot, en process som måste startas efter sommaren. Övriga närvårdskliniker har lovat att kompensera för underskott ifall prognosen inte slår in. Divisionen har ett underskott i relation till gällande budget på läkemedelskostnaderna efter perioden med -0,8 mkr. Som tidigare påpekat bär Divisionen läkemedelskostnaderna för primärvården i länet. Periodutfallet för läkemedel i PV är 2 mnkr. Budgeten har tagit hänsyn till förväntade patentutgångar där den faktiska ekonomiska effekten först inträder efter sommaren. Division Närvård, Psykiatri. Efter åtta månader visar resultat A (externt resultat) för psykiatri-divisionen en budgetavvikelse på + 7 795 tkr med en årsprognos på + 5 841tkr. För resultat A+B (externt samt internt resultat) redovisas + 7 797tkr för perioden med en prognos på + 5 831tkr. Prognosen för året är fortsatt ett positivt resultat på ca 5,8 mkr. Man kan förutse en minskning i relation till nuvarande resultat av följande skäl: Det positiva resultatet för psyk. klin NLN/KSK genereras bl.a. av ett överskott gällande övriga intäkter. Dessa förväntas minska under senare delen av året Kostnader för hyrläkare kommer att öka under slutet av detta år då man på MSE haft en del uppsägningar och man på båda klinikerna förlorar överläkartid då två överläkare går in som t f verksamhetschefer. BUP Sörmland har ett överskott på personalsidan beroende på vakanser. I samband med öppnandet av Beroendecentrum Ung i Eskilstuna kommer en del av dessa resurser att tas i anspråk då rekrytering av en psykolog och en sjuksköterska pågår. Under hösten kommer, inom befintlig budgetram, ett försök att göras med rekrytering av barnpsykiater med placering BUP Sörmland, dvs. en geografiskt rörlig placering. Ett orosmoment inom division psykiatri är svårigheterna att minska beroendet av hyrpersonal. Inom vuxenpsykiatriska verksamheten spelar den generella bristen på specialister (främst läkare men även sjuksköterskor) en avgörande roll. Det kommer under året inte vara möjligt att minska hyrpersonalbehovet med kvarstående krav på tillgänglighet till öppna befintliga mottagningar och slutenvårdsenheter. Problemet är mest uttalat inom västra samt södra länsdelen. Det senaste året har emellertid nyrekryterats 7 sjuksköterskor inom slutenvården i Nyköping, vilket minimerat behovet av hyrsjuksköterskor. Under hösten ökar behovet av hyrläkare då t f verksamhetschefer lämnar sina kliniska uppdrag. Vid årsskiftet kommer emellertid 5 st-läkare vid kliniken i Nyköping att bli färdiga specialister. Detta kommer att avsevärt reducera hyrläkar- Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 34(44)

behovet i Nyköping nästkommande år. Problemen kvarstår i Västra länsdelen. Rekrytering av nya st-läkare har påbörjats både på MSE och NLN/KSK. När divisionsledningsstrukturen satt sig planeras att upprätta rekryteringsgrupper för läkare och sjuksköterskor på resp. klinik. En sådan lösning har fungerat väl på psyk. klin. NLN/KSK när det gäller sjuksköterskor. Rekryteringsgruppen har bestått av verksamhetschef, enhetschefer, PA-konsult och fackliga företrädare. Division Medicinsk service Efter åtta månader visar resultat A en positiv budgetavvikelse på +9 700 tkr och resultat A+B 28 000 tkr. Totalkostnaden R12 i augusti 2012 har ökat 0,3% vilket motsvarar +351 tkr per månad i snitt jämfört med föregående år. LPI 2012 är 2,7%. Divisionens prognos bedöms hålla sig inom givna ramar trots problemen med sommarbemanning i form av dyra lösningar som ex hyrsjuksköterskor och ökad övertid. Dessa kostnader uppvägs av att färre vårdplatser har kunnat hållas öppna. Effektiviseringsåtgärderna för att hålla budget följer plan. Kapacitetsanpassningen har haft avsedd effekt på antal anställda och till stor del arbetad tid trots sjukfrånvaron och planerade satsningar såsom akutläkarinförande och utökad PCI. Den kraftigt ökad sjukfrånvaro under vintern och våren berodde till stor del på influensa och efterföljande infektioner hos våra medarbetare vilket medfört ökade kostnader av framför allt mertid. Även under sommaren ses ett ökat sjuskrivningstal som enligt rapporter i hög grad relateras till olika typer av infektioner. Jämfört med augusti månad 2011 har antalet anställda minskat -5,0% vilket motsvarar - 83 tjänster. Laboratoriekostnader visar ett överskott men är egentligen ett underskott eftersom en större faktura har gått direkt till Smittskydd. Den förväntade minskningen av kostnaderna under sommaren p.g.a. minskade volymer har inte setts denna sommar bl.a. beroende på att en ökad provtagning har skett med anledning av infektionsläget. I och med övergången till ny provtagningsteknik vid gynekologiska hälsokontroller ses en förväntad kostnadsökning, men glädjande nog också en ökad volym av gynekologiska hälsokontroller d.v.s. fler kvinnor kommer för provtagning. Tillgången på sjuksköterskor är inte tillräcklig beroende på ett lägre antal utbildningsplatser nationellt samt att en larmcentral har startat i Eskilstuna och anställer vana sjuksköterskor. Det pågår dock ett intensivt rekryteringsarbete av sjuksköterskor både internt och externt. Kostnader för hyrpersonal har ökat under juli dels p.g.a. brist på specialistläkare, ex är endast hälften av radiologspecialisttjänsterna på MSE/KSK besatta, dels p.g.a. bristen på sjuksköterskor som är mest uttalad på Akutmottagningen MSE och Vårdplatsenheten NLN. Ökningen är dock lägre än jämförande period 2011 Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 35(44)

Sommaren har inneburit ett hårt arbete för att omsättning ska vara tillräckligt hög på det lägre antalet öppna vårdplatser för att de ska räcka till. Detta har skötts mycket bra och har i viss mån underlättats av att trycket tidvis inte varit lika högt på akutmottagningarna som under vintern och våren. Akutmottagningen MSE saknade inför sommaren flera sjuksköterskor bl.a. p.g.a. uppsägningar vilka ersatts med hjälp från andra kliniker, personalpool, övertid och inhyrda sjuksköterskor. Arbetsmiljön påverkas negativt av både bemanningsbrist och brist på rum samt funktionalitet i lokalerna. Ökning av antalet besök fortsätter och man har de tre första månaderna haft i genomsnitt ca 135 besök per dygn jmf med ca 122 besök per dygn 2009. Ett beslut om lokalförändringar i form av ny- eller ombyggnation behöver tas så fort som möjligt. Ett speciellt projekt startades inför sommaren med en rad åtgärder för att hantera den ökade volymen av patienter. En riskanalys av sommarplaneringen utfördes i början av maj och resulterade i ett antal förslag för att lösa de problem och risker som bristande bemanning innebär. Arbete med att omsätta framtagna förslag till åtgärder leds av en projektledare och kommer att fortsätta in på hösten. Akutklinikerna deltar i ett nationellt flödesförbättrande projekt i SKL s regi kallat Akut förbättring. Under 2011 och 2012 har det skett en successiv ökning av belastningen på ambulansverksamheten i södra länsdelen. Belastningen följs genom att tillgängligheten mäts kontinuerligt. Åtgärd i nuläget är att låta ambulansen i västra länsdelen hjälpa till med att täcka upp så mycket som möjligt i södra, vilket sedan mars månad lett till en jämnare fördelning i länet. Kommentarer till intäkter och kostnader I nämndens budgetbeslut lades 2012 års effektiviseringskrav under kostnadsslaget personal i avvaktan på identifierade och fastställda åtgärdsplaner. Inledningsvis under r de första månaderna har planerna tagits fram och till delårsbokslutet har omfördelningar mellan intäkts- och kostnadsslagen gjorts utifrån dessa. Mellan Övriga vårdintäkter och Övriga intäkter har även en rättning gjorts. Ett konto hade i första skedet sorterats in på fel rad. Intäkter Intäktsutvecklingen är 7,7 % mellan augusti 2011 och augusti 2012. Den förstärkning som Landstingsfullmäktige beslutade om på 245 mnkr för 2012 innebär att intäkterna för perioden januari till augusti fått är 161 mnkr högre jämfört med samma period föregående år. Inför 2012 avslutades pilotprojektet mellan förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel (HH) avseende sjukresor vilket betyder att intäkterna (och kostnaderna) beräknas minska med 17 mnkr på helårsbasis. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 36(44)

I mars klarade HSF målet för nybesök inom Kömiljarden, vilket betyder att 1 mnkr är säkrad i ersättning. Övriga månader har inte HSF klarat målen för nybesök resp. behandling. Prognosen för Övriga intäkter är högre än budget. Orsaken är att de statliga bidragen som är prestationsbaserade, med undantag av Rehabgarantin, inte budgeteras. Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är per augusti månad 1,1 %. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att budget resp. utfallskurvan i rullande 12 närmar sig varandra. Personalkostnader Personalkostnaderna har per augusti månad ökat med endast 0,4 % jämfört med augusti föregående år. Prognosen är 2 282 mnkr och innebär en negativ budgetavvikelse på 26 mnkr. Utöver personalbudgeten har Länssjukvården särskilda intäkter på ca 30 mnkr som finansierar personalkostnaderna det är t.ex. rehabgarantipengar, stimulansmedel och statliga medel för sjukskrivningsprocessen. Resultatförbättringen beror framför allt på att HSF har ca 187 färre anställda i augusti 2012 jämfört med augusti 2011. Se fördjupad analys under avsnitt om personal på sid 19. Utomlänsvård Under första halvåret 2012 är antalet remisser totalt något högre än första halvåret 2011. Den ökningstakt som fanns under 2011 ser ut vara bruten. Den remisstyp som under 2012 står för den största ökningen (26 %) jämfört med 1a halvåret 2011, är remisser för fritt vårdval. En viktig orsak till detta är att fritt vårdval återigen gäller inom det ortopediska verksamhetsområdet och här ses en tydlig ökning Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 37(44)

av antalet betalningsförbindelser/remisser med åberopande av fritt vårdval. För remisser på initiativ av vårdgivaren finns det en viss ökning (3,2 %). Remisser för vårdgaranti har minskat (30 %) jämfört med första halvåret 2011. Noteras bör att under hösten 2011 skedde en tydlig ökning av antalet remisser av denna typ. Kostnadsutvecklingen mellan 2011 och 2012 är per augusti 9,5%. Prognosen för utomlänsvården är 588 mnkr och innebär en negativ budgetavvikelse på 67 mnkr Kostnader och remisstyper Kostnad i tkr som värden Utfall helår 2010 Utfall helår 2011 Utfall jan - mar 2011 Utfall jan - mar 2012 Remissvård* 374 549 417 168 92 296 99 387 Fritt vårdval 30 483 27 628 4 309 8 360 Övrigt och akut vård 112 859 106 587 19 010 27 133 Alla Remisstyper 517 891 551 383 115 615 134 880 Läkemedel Kostnaderna för receptläkemedel har minskat med 4,5 % (16,9 mnkr) i jämförelse mot samma period föregående år. Detta beror i huvudsak på Läkemedel för sjukdomar i andningsorganen ökar med 2,5 mnkr (5,6 %) framför allt beroende på ökade kostnader för behandling av KOL. Kostnaderna för läkemedel för behandling av matsmältning och ämnesomsättning ökar med 2,0 Mkr (4,3 %). Framför allt beror detta på ökade kostnader för diabetesläkemedel Kostnaderna för läkemedel för hjärta och kretslopp minskar med 4,9 mnkr (9,0 %) beroende på två patentutgångar Kostnaderna för diabeteshjälpmedel minskar med 4,8 mnkr trots volymökningar Kostnaderna för läkemedel för behandling av sjukdomar i nervsystemet minskar med 3,1 mnkr (-3,4 %). Detta beror till stor del på patentutgång. Läkemedel för behandling av blodsjukdomar är ett område där kostnaderna både ökar och minskar (-1,7 mnkr -4,1 %). För närvarande är minskningarna större än ökningarna. Kostnaderna för övriga läkemedel har ökat med 6,4 Mkr (4,2 %) i jämförelse mot föregående år samma period. Efter avregleringen från Apoteket är det svårt att följa ett enhetligt volymsbegrepp. Det är med andra ord inte möjligt att relatera kostnadsutvecklingen till ev. volymförändring. Ett av de läkemedel som hittills bidragit till ökade kostnader finns inom ögonsjukvården. Landstinget har tecknat rabattavtal med det aktuella företaget som minskar kostnaden med ca 20 % 2012. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 38(44)

Inom övriga läkemedel syns även kostnadsökningar för behandling av tumörer och immunsystemet samt för immunoglobuliner. Lab Kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 är efter augusti 4,7 %. Under sommarmånaderna har kostnadsökningen varit som störst i kategorin mikrobiologiska prover som t ex klamydia. I år har, trots färre vårdplatser och semester, antalet läkarbesök och vårdtillfällen ökat. Prognosen pekar mot att landa något högre än budgeterad nivå. I kategorin kliniks patologi är kostnaden i nivå med förgående år. Bättre kallelsesystem och förbättrad och ny analysmetod har bidragit till att de gynekologiska hälsokontrollerna har ökat med 100% i jämförelse med samma period förgående år. Klossar görs av Biomedicinsk Analytiker (BMA) istället för läkare till ett billigare pris. Övriga kostnader och medicinskt material Kostnaderna för inom övriga kostnader, lokalhyror samt medicinskt material har på totalen minskat med 1 % mellan augusti 2011 och augusti 2012. Det är framför allt inom kostnadsgruppen Övriga kostnader som minskningen skett. Huvudskälet till det är att pilotprojektet runt sjukresor är avbrutet. Kostnaderna är åter hos HH (Habilitering och hjälpmedel). Det innebär att kostnaderna beräknas minska med 17 mnkr på årsbasis. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 39(44)

Specifikation över övriga kostnader. Övriga kostnader består främst av köpta sjukvårdstjänster, men också av köp av material och inventarier samt sjukvårdsmaterial. Investeringar Investeringsramen för 2012 är 88,3 mnkr. Prognosen för genomförda investeringar 2012 är drygt 60 mnkr. Av de beviljade investeringsobjekten innevarande år kommer objekt för 33 mnkr att skjutas över till 2013 i huvudsak på grund av framskjutna ombyggnationer och i en del fall försenade upphandlingsprocesser. Länssjukvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2 2012 40(44)