2013-11-01-1 (17) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Örelundskolan, 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se
Omslagsbild: Diskrimineringsombudsmannen, DO, Lika rättigheter i skolan, Hjulet för likabehandlingsarbetet 2(17)
3(17) Innehåll Inledning... 4 1. Utvärdering... 5 1.1 Förra årets arbete... 5 1.2 Samtliga insatser och åtgärder... 5 1.3 Resultat... 5 1.4 Kvar att göra... 5 1.5 Nya mål och åtgärder... 6 2. Främja... 6 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde... 6 2.2 Stöd i läroplanen... 6 2.3 Diskrimineringsgrunder... 7 2.4 Socialt klimat... 7 2.6 Undervisning och läromedel... 7 3. Kartlägga... 8 3.1 Upptäcka risker... 8 3.2 Kartläggningsmetoder... 8 3.3 Diskrimineringsgrunder... 8 3.4 Trakasserier och kränkande behandling... 8 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler... 8 3.6 Analys... 8 4. Förebygga... 9 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner... 10
4(17) Inledning En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, även benämnd likabehandlingsplan, ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheterna, som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasieskola. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimingeringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandlig bör innehålla 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som 1 Diskrimineringslagen 3 kap. 16
5(17) kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3 1. Utvärdering Förra årets arbete Samtliga insatser och åtgärder Arbetsgrupper Likabehandlingsgruppen, pedagoger från skola och fritids har schemalagd tid en gång i veckan för likabehandlingsarbetet. TAG, Trygghets och Arbetsmiljö - gruppen, en flicka och en pojke från varje klass, utses av pedagog. F- klass - år 6. De har i uppdrag att vara den grupp som sammanställer elevernas synpunkter vid revidering av likabehandlingsplanen. De medverkar vi skolans skyddsrond, de framför arbetsmiljöfrågor från klassråden samt genomför aktivteter med syfte att förebygga kränkningar och öka trivseln i och mellan klasserna på skolan. Gruppen träffas en gång i månaden tillsammans med en pedagog. Trygghetskartläggning genomfördes under vårterminen med en reviderad enkät som förtydligar och klargör diskrimineringsgrunderna Likabehandlingsdag mot rasism 4-6 genomfördes under vårterminen. Gemenskapsdagar för att stärka sammanhållning och trygghet genomfördes fyra gånger per termin under läsåret. Genomgång av likabehandlingslagen vid skolstarten med eleverna. Under året har vi arbetat mot nedvärderande kommentarer och rasistiska tillmälen utifrån resultatet i trygghetskartläggningen 2012. Resultat Utifrån trygghetskartläggningen våren 2013 upplever sig de flesta av eleverna vara trygga i skolan. Den satsning som gjorts mot svordomar i projektet Sila snacket har gett goda resultat i form av ett bättre språkbruk bland eleverna. Dock visar enkätsvaren något sämre resultat då det gäller diskriminering beträffande etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Vid genomgång i klasserna av enkätsvaren poängterades att dessa former av kränkningar måste upphöra. Tiden efter genomgången noterades att kränkningarna upphörde bland eleverna. Emellertid dras slutsatsen att det är nödvändigt att arbeta förebyggande och främjande för att förhindra framtida kränkningar. Skolan ser allvarligt på denna typ av kränkningar och anser att 2 Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier hänvisar till Diskrimineringslagen 1 kap. 4 3 Skollagen 6 kap. 3
6(17) de måste upphöra. Alla elever ska känna trygghet i alla sammanhang under hela skolverksamheten. Begreppet funktionsnedsättning har i enkäten förtydligats och utvidgats till att gälla alla typer av svårigheter, vilket har påverkat resultatet. Det innebär att lärarna i samtal med eleverna pratade om ej synliga funktionsnedsättningar vilket exemplifierades med bristande självkontroll, läs- och skrivsvårigheter etc. Målet med att öka kännedomen och delaktigheten i arbetet med likabehandlingsplanen har inte utvärderats detta läsår, vid årets kartläggning kommer en fråga om detta att läggas till. En åtgärd som gjorts var att likabehandlingsgruppen presenterade sig och likabehandlingsplanen i varje klass. Kvar att göra Arbetet med att lära sig vad identitet är och att beskriva olika sidor av sin identitet är ett arbete som prioriteras läsåret 13/14 samt att fortsätta att förankra likabehandlingsplanen hos elever och vårdnadshavare. Syftet med det är att öka elevers medvetenhet och acceptans för olikheter samt dessa som en tillgång. Nya mål och åtgärder Mål: Att lära sig vad identitet är och kunna beskriva sin identitet samt att alla är unika och se det som en tillgång. Syftet är att öka självkännedom öka acceptansen för människors olikheter. Åtgärd: Fritids och skola tillsammans arbetar på ett strukturerat och årsövergripande sätt med värdegrundsarbete i klasserna/grupperna. Mål: Öka kännedomen om och delaktigheten i arbetet med likabehandlingsplanen bland personal, elever och vårdnadshavare. Åtgärd: Likabehandlingsplanen revideras i början av läsåret och presenteras och förankras bland personal i skola och på fritids, elever samt vårdnadshavare. Med eleverna kommer vi att arbeta så att varje klass får komma med synpunkter på likabehandlingsplanen till TAG-gruppen som sedan förmedlar idéerna till likabehandlingsgruppen. För att ge vårdnadshavare inblick och inflytande i arbetet kommer vi att ta hjälp av vårt föräldraråd vars engagemang för skolans arbete är stort. Likabehandlingsplanen presenteras på Bollebygds hemsida. 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde Det bedrivs ett fortlöpande arbete för att skapa ett gott klimat på skolan. Varannan månad har vi en gemensamma aktivitet med pedagoger och elever, detta för att stärka sammanhållningen på skolan och att lära känna varandra över klassgränserna. Örelundskolan har vuxennärvaro där elever befinner sig under hela skoldagen t ex. i matsal, på skolgården, vid busshållplats och i nära anslutning till omklädningsrum. Samtliga klasser har klassråd varje månad, där en punkt på dagordningen är arbetsmiljö och trivsel. I fritidshemmet tas dessa frågor upp regelbundet på samlingen. Varannan vecka tas värdegrundsfrågor upp under ledning av klassläraren respektive ansvarig pedagog på fritids.
7(17) Det kan ske på olika vis, det ser olika ut i olika grupper och åldrar. Som exempel kan nämnas rollspel, kompisring, dilemmafrågor, 4 hörn -övningar etc. Aktuella frågor om trivsel och trygghet tas upp på konferenstid varje månad. Representant från fritidshemmet är med på dessa konferenser. Likabehandlingsteamet meddelar vid behov all personal att ha särskild uppsikt över vissa elever. Det kan exempelvis vara elever som har signalerat otrygghet. Fritidhemmets verksamhet genomsyras av socialt arbete, där pedagogerna möter barnen under andra förhållanden än de i skolan. Uppdraget som fritidspedagogen har är att främja goda relationer mellan barnen och mellan barn och vuxen. För att befrämja ett gott och tryggt klimat samt förstärka respekten för varandra arbetar pedagogerna med olika former av värderingsövningar. Detta görs under samlingarna, alltså som en del av den dagliga verksamheten. Dramaövningar genomförs med aktuella teman. Exempel på teman är saker som uppstått i vardagen där man tar en situation och gör en dramaövning utifrån den, till exempel i form av rollspel. 2.2 Stöd i läroplanen Enligt LGR11 ska lärarna uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2.3 Diskrimineringsgrunder De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsidentitet eller könsuttryck 2.4 Socialt klimat Kartläggningen visar att det råder ett gott socialt klimat på Örelundskolan. Vi arbetar med värdegrundsfrågor i alla grupper i skola och fritidshem. (Se 2.1) För att upprätthålla det goda klimatet har vi rastvärdar ute under all tid barnen vistas i skolan/fritids. Vi äter tillsammans med barnen i matsalen via pedagogiska måltider. Dörren till lärarrummet står alltid öppen för att eleverna inte ska känna sig ovälkomna. På vår lilla skola är klimatet bland personalen sådant att alla vuxna känner ansvar för alla barn. Vi låter inte eleverna välja grupper i idrotten eller vid grupparbeten ej heller placeringar i klassrum och matsal. 2.6 Undervisning och läromedel Fortsätta arbeta med att gallra bort läromedel som inte gagnar likabehandling. Skolbibliotekarien kommer att sätta ihop ett minibibliotek bestående av titlar som berör diskrimineringsgrunderna samt utvidga utbudet i övrigt bland biblioteksböcker för att främja alla elevers möjligheter att kunna identifiera sig och hitta förebilder.
8(17) Lärarna presenterar och samtalar kring dessa böcker och gör medvetna val vid högläsning etc. 3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker All personal har i uppdrag att upptäcka och vidareförmedla trakasserier och kränkningar. Vuxennärvaro under all skoltid där elever vistas. Alla grupper genomför en enkät angående trivsel och trygghet inför utvecklingssamtalen. Årlig trygghetskartläggning genomförs i samtliga grupper i skola och fritidshem. 3.2 Kartläggningsmetoder Enkäter inför utvecklingssamtal förbättras under höstterminen, enkäten utvidgas med frågor om trygghet och trivsel. Årlig trygghetskartläggning genomförs i början av läsåret i såväl skola som fritidshem. Avstämning sker i slutet av höstterminen med djupintervjuer av två elever i varje klass av likabehandlingsteamet. Två andra elever per fritidshem intervjuas också. I slutet av varje termin utvärderas TAG-gruppens arbete av den pedagog som ingår i gruppen. 3.3 Diskrimineringsgrunder I den årliga trygghetskartläggningen ingår frågor som tar upp diskrimineringsgrunderna. Eleverna tillfrågas om de upplever att någon har blivit trakasserad utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. I det främjande och förebyggande arbetet gås diskrimineringsgrunderna igenom i början av varje läsår, man förklarar dem och diskuterar vad de betyder. 3.4 Trakasserier och kränkande behandling När någon elev har eller upplever sig ha blivit kränkt, dokumenterar klassläraren eller den pedagog som var ansvarig vid tillfället, på blanketten dokumentation vid konflikter det som inträffat. Föräldrarna och någon i likabehandlingsteamet informeras om händelsen. Likabehandlingsteamet sammanställer en pärm som ska innehålla tydliga instruktioner för rutiner samt blanketter till alla lärare. Det ska finnas en pärm på skolan och en i fritidshemmet. 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler Vid upprepad kränkning eller när händelsen är av grövre art kopplas likabehandlingsteamet in. Rektor informeras och anmäler till nämnden. Teamet genomför samtal och uppföljningssamtal under längre tid med bägge parter. Vårdnadshavarna informeras av teamet. 3.6 Analys Trygghetskartläggningen har reviderats så att diskrimineringsgrunderna förtydligats och elevanpassats genom tydligare formuleringar. Frågeformuläret inför utvecklingssamtalet innehåller nu frågor om trygghet och trivsel. Det är viktigt att kontinuerligt följa upp hur eleverna upplever klimatet på skola och fritidshem, så att vi snabbt kan förebygga och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkningar.
9(17) Överlag känner sig barnen trygga i skolan. Tidigare år har det visat sig att då det gäller etnisk tillhörighet/religion och funktionsnedsättning blev det ett något sämre resultat. Det är områden vi kommer att fortsätta att bevaka och arbeta främjande kring. 4. Förebygga Mål Åtgärder Ansvarig När sker aktiviteten Utvärderas Att lära sig om diskrimineringsgrun derna, vad identitet är, beskriva olika sidor av sin identitet. Se olikheter som en tillgång. F - klass - år 6 Fritidshemmen Värderingsövningar i klasser och grupper.. Klasslärare / Ansvarig pedagog Minst två tillfällen i månaden Trygghetskartläggn ingen i maj månad Ingen ska bli kränkt genom verbala tillmälen. F - klass - år 6 Fritidshemmen Alla grupper jobbar mot verbala kränkningar Ansvarig pedagog/ Klasslärare Minst två tillfällen i månaden Trygghetskartläggningen i maj månad samt i enkät inför utvecklingssamtal Förtydliga och förbättra enkäter. Revidering av trivselenkät inför utvecklingssamtal samt revidering av trygghets - kartläggningen Likabehandling steamet Under höstterminen I slutet av läsåret Kännedom om likabehandlingsplan en Presentation i samtliga elevgrupper samt information till föräldrar på föräldramöten Likabehandlingsteamet I början av höstterminen Under höstterminen Elevers delaktighet Elevrådet Upprättande av Trivsel- och trygghetsregler Ansvarig pedagog Vid klassråd och elevråd. I slutet av läsåret Elevers delaktighet TAG (trygghets- och arbetsmiljögruppen) Upprättande av likabehandlingsplanen Ansvarig pedagog Klassråd och TAG-möte I slutet av läsåret
10(17) 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. I Bollebygds kommun har vi tagit fram rutiner för hur en skola ska arbeta med detta. Däri ingår även rutinerna för att informera huvudmannen.
11(17) Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Diarienummer: Datum då anmälan gjordes till förskolechefen/rektor Datum då förskolechef/rektor anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning/skola Ansvarig förskollärare/lärare/pedagog Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen/bakgrund Datum då anmälan nådde förskolan/skolan
12(17) Har det drabbade barnet/eleven varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen
13(17) Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets/elevens situation och eventuellt barnets/elevens egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn Namn Namn
14(17) Sammanfattning av förskolans/skolans samlade information/kunskap i frågan Åtgärdsförlag Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder (och eventuellt barnets/elevens egna förslag) Förskolechefens/rektors förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder
15(17) Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ansvarig Övrigt Uppföljning Datum Plats Ärendet avslutat Ärendet avslutat datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2
16(17) Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Skollagen I 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen (2010:800) finns åtgärder mot kränkande behandling reglerad. 2 kap. 7. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skuldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vita de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anses i diskrimineringslagen (2008:567) Huvudmannen, rektor och delegering 6 kap. 5. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 6 kap 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 9. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 6 kap. 11. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Kommentar
17(17) Det som huvudmannen har delegerat till rektor, kan rektor i sin tur inte delegera vidare. Enligt delegationsordningen för Bollebygds kommun har Barn- och utbildningsnämnden delegerat skyndsam utredning gällande omständigheter kring uppgivna kränkningar till rektor/förskolechef (Nr 6.1). Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1. Huvudmannen bör se till att det finns tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 5. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Rutin 1. Så snart förskolechef/rektor får kännedom om att något har inträffat som kan härledas till kap. 6 i skollagen ska första sidan på mallen utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske. Rutiner finns redovisade i enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Den ifyllda sidan mailas till Barn- och utbildningschefen. Förskolechef/rektor ansvarar för att ett ärende läggs upp i Platina. Ärendenumret skrivs in på förstasidan på mallen under Diarienummer. Utredningen diarieförs när mallen är ifylld. Tänk på att du inte kan skriva i mallen när den är diarieförd = låst. 4. Utredning av ärendet startar skyndsamt. Förskolechef/rektor ansvarar för att så sker. Delegation från nämnden 6.1 5. Barn- och utbildningschefen meddelar huvudmannen omgående. 6. När utredningen avslutats återrapporteras detta till huvudmannen (BUN). Detta görs genom att meddela nämndssekreteraren, som lägger in ärendet som redovisning av delegationsbeslut. 7. Härmed ansvarar rektor/förskolechef för enhetens åtaganden.