Välkommen! Workshop hypermobilitet
Innehåll Inledning Varför valde vi temat Hypermobilitet vad bör du som sjukgymnast känna till? Bakgrund Hypermobilitet vad är det? Klinik Behandlingsstrategi Bedömningsinstrument Patientfall Barn Vuxen Frågor och sammanfattning
Hypermobilitet - diagnos, bedömning och behandling Elke Schubert Hjalmarsson Specialistsjukgymnast i pediatrik Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Thomas Torstensson Leg SG, MSc Länssjukhuset Sundsvall, Doktorand Uppsala universitet 2012.12.02
Prevalens för hypermobilitet Uppgiften varierar från 2% till 57% beroende på ålder, kön, etnicitet, screeninginstrument, cut-off vid bedömning Vuxna Kvinnor 6-57%, Män 2-35% (Remvig; The Journal of Rheumatology 2007) Svenska barn 9 år - 26% flickor, 20% pojkar 12 år - 20% f, 8% p 15 år - 33% f, 8% p (Jansson et al; Acta Paediatric 2004)
Diagnos/bedömning Konsensus? Children with Generalised Joint Hypermobility and Musculoskeletal Complaints: State of the Art on Diagnostics, Clinical Characteristics, and Treatment (Scheper et al Biomed Res Int. 2013;2013) Epidemiology of General Joint Hypermobility and Basis for the Proposed Criteria for Benign Joint Hypermobility Syndrome: Review of the Literature Are Diagnostic Criteria for General Joint Hypermobility and Benign Joint Hypermobility Syndrome Based on Reproducible and Valid Tests? (Remvik, Jensen and Ward J Rheumatol 2007;34:804 9)
Beighton score för GJH Publicerad av Beighton 1969 och används sedan dess för bedömning av hypermobilitet.
Brighton revised criteria for BJHS BJHS test Kriterier besvaras Ja/Nej (M) Beighton 4. (M) Ledsmärta > 3 mån i > tre leder. (m) Beighton 1-3. (m) Ledsmärta eller ryggsmärta > 3 mån eller spondylos/spondylolistes. (m) Luxation subluxation i > en led eller i en led vid > ett tillfälle. (m) Tre eller flera, mjukdelsproblem (ex epicondylit, tenosynovit, bursit). (m) Hud: tunn hud, striae, övertöjbarhet, breda ärr. (m) Ögon: hängande ögonlock, närsynthet, nedåtlut ögonlocksspringor. (m) Åderbråck, bråck, uterus/rectal prolaps. (m) Finger-finger avstånd > kropsslängd (Marfanoid kroppskonstitution). (m) Mitralisklaffprolaps (m) Otvetydig ärftlighet (mor, far, barn) M=Major m=minor
Hypermobilitetsbegreppet Vad är normalt? Vid 8 års ålder - ingen skillnad i fysisk aktivitetsnivå, smärta, skadefrekvens (B.Juul-Kristensen 2010) Vuxna med hypermobilitetssyndrom har nedsatt livskvalitet främst pga smärta och trötthet (Castori 2012) Hypermobilitet - en gåva eller belastning? Hypermobila söker sig till idrotter som balett, gymnastik, simning samtidigt som andra inte deltar i skolidrott
Erfarenhet/ evidens för intervention Smith et al, Physiotherapy and occupational therapy interventions for people with benign joint hypermobility syndrome: a systematic review of clinical trials. Disabil Rehabil 2013, Early Online:1-7 Simmonds & Keer, Hypermobility and the hypermobility syndrome. Manual Therapy 12 (2007) 298 309 Keer & Simmonds, Joint protection and physical rehabilitation of the adult with hypermobility syndrome. Current Opinion in Rheumatology 2011, 23:131 136 Kemp S. et al. A randomized comparative trail of generalized vs targed physiotherapy in the managment of childhood hypermobility. Rheumatology 2010;49:315-25 Maillard SM, Adkins D, Haggart E, Bhagat S. Physiotherapy Management of Children with Hypermobility: A Review of an Out-Patient Self Management Exercise Programme. [abstract]. Arthritis Rheum 2010;62 Suppl 10 :1342 De Vries O. et al. Barn med hypermobilitet og smerter; er de trenbare? Erfaringer fra et pilotprojekt. TRS kompetensesenter, Sunnaas Sykehus HF 2009 Brad T. Issues and management of Joint Hypermobility. Left Paw Press 2008
Funktionella problem Smärta Trötthet Muskelsvaghet Stabilitetsproblem Felbelastning Ögontrötthet OBS för barn Hypotonus Försenad motorisk utveckling Finmotoriska svårigheter
Smärta Ledsmärta Generell muskelsmärta har ofta fibromyalgi som diagnos Mag/buksmärta har ofta IBS som diagnos
Trötthet Kronisk trötthet Muskeluttröttbarhet Eventuellt koncentrationssvårigheter
Hypermobilitet påverkar: Individ Familj Skola/arbete Fritid Smärta Trötthet Ständig anpassning Besvikelse Oro Vara och göra saker tillsammans Anpassning Aktiviteter Val av yrke Delaktighet Umgänge Hobbys
Kliniskt omhändertagande Bemötande Bedömning/diagnos Information/undervisning Rådgivning och besvara frågor Träningsstrategi Smärtbehandling, t.ex. TENS, akupunktur, ortoser Coaching
Träning Hur? Lågintensiv, 50-80% av max Långvarig, >30 min/pass Kontinuerlig, dagligen (5-7 dar/v) Vad? Styrka Stabilitet Balans Koordination Kroppskännedom Syfte Konditionshöjande mycket blod ut i kroppen Bindvävshärdning Långsam process 6-12 v Kräver tillgång på syre och rätt belastningsnivå Proprioceptionsstimulerande Proprioceptionen är nedsatt vid BJHS (Smith et al, 2013)
Mål med intervention Övergripande syftet är att medverka till ett oberoende/aktivt liv Anpassad träning/ fysisk aktivitet Adekvat, väl anpassad smärtlindring Skapa strategier för att själv hantera situationen. Studier, arbete, familjeliv och fritid. OBS relationen barn vs förmyndare.
Förutsättningar för att lyckas Att: vara motiverad och disciplinerad vara positiv till fysiskt aktivitet hantera sin smärta på ett adekvat sätt klara av att anpassa vardagen integrera behandlingen som en livsstil ha stödjande föräldrar/familjemedlemmar
Förutsättningar som försvårar Att: vara omotiverad till fysiskt aktivitet vilja ha hjälp utan att arbeta för det själv vara rädd för smärta vara rädd för att röra sig (Kinesiofobi) ha svårt att ändra rutiner/anpassa vardagen sakna motivationsstöd i familjen ha en neuropsykiatrisk diagnos inte se fördelarna av behandlingen
Viktigt att. vara öppen för alla aspekter som påverkar behandlingen samarbeta med de som är delaktiga i omhändertagandet
Ytterligare information Vid hypermobilitetssyndrom (för vuxna) www.ltkalmar.se/for_vardgivare Sök vårdens styrdokument Hypermobilitet Ehlers-Danlos syndrom www.agrenska.org Ehlers-Danlos syndrom Riksförbund Sverige www.ehlers-danlos.se
Pojke 6 år Allergimottagning 7/9 Beighton 16 percentil motorisk, upplevs som motorisk klumpig 3 månads träningsperiod balans, förbättrad balans Återkommer med smärta 8 v träningsperiod
Tjej 17 år Ortopedmottagning Ledrörlighet, muskelstyrka 6/9 Beighton + fötter och höfter inlägg Individuell träningsprogram, förbättrad smärtsituation Regelbunden fysiskt aktivt till 2011 Återkommer 2012 med smärta fötter och knä
Kvinna 27 år Administratör, sjukskriven av och till från 2007, nu på heltid (jan-13) Värk från stora delar av kroppen sen tidiga tonåren Magsmärtor från 19-20 år. Ständig huvudvärk, rygg- och nacksmärta Belastningssmärta, bäst i lätt rörelse Lätt att vricka fötter, fumliga händer Kramper i armar och ben Skör hud och sköra slemhinnor I status: Generell ledöverrörlighet (Beighton 9/9) Generell ömhet i muskulatur Triggerpunkter i gluteer och trapezius Ingen neurologi Socialt: Särbo utan barn Smärtan medför: Energibrist ständigt trött Störd sömn Gångförmåga <1 km och svårt att lyfta/bära Isolering Behandling: Aku, TENS, massage, osteopat, homeopat, psykologsamtal, hälsohem, Bruggerterapi, träning, avslappning Läkemedel: Lyrica, Tramadol, Tramadol Retard, Saroten, Diklofenac, Alvedon
Rheumatologists seem to be in a state of denial about the implications and importance of hypermobility. Mention hypermobility to an adult or pediatric rheumatologist and you are likely to be met with either polite disinterest or frank indifference. Prof Rodney Grahame University College London Hospitals
Besök hos reumatolog Å du ska ha EDS. Visst är du överrörlig men du har inte EDS. Du är frisk för du kan inte dra ut ditt skinn som man ska kunna göra om man har EDS Din mamma är ju inte död eller hur? Och hon har ju fött barn. Uppenbarligen eftersom du sitter här och hon förblödde ju inte när hon födde dig Vem är han som kan ställa diagnosen EDS, han är väl ingen läkare bara en sjukgymnast
Träning = överenskommelse Utgångspunkt är en tänkt 0-linje, dvs den belastning som inte förvärrar besvären. Daglig träning 5-7 dar/v 12 v med uppföljning var 4:e v Resultat via träningsdagbok Du tränar inte för min skull Innehåller 2 likvärdiga kvaliteer Syreökande konditionsträning Belastningsträning Syreökande Cykling 3 dagar/vecka Gå ut med hunden 7 dagar/veckan Belastande Promenader Styrketräning Styrketräning med inriktning på funktion ex: Core i liggande, 10 x 10 sek Armhävning (stab), 10x 4 Squats, 10-50 x 4
Programmet - bygger på kunskap om bindvävsträning 1 Kondition: cykel 15-30 min Börja på 5-10 min och öka 2 min var tredje pass. 2 Styrka: Squats (knäböjningar, sätta sig ned på en stol, rak rygg och ut med häcken ) 10-50 x 4 Starta på 10 x 4 och öka 3 reps var tredje pass 3 Promenad 20-30 min: 10 min/dag med ökning 2 min var tredje dag tills du når 30 min Träna gärna uppdelat på två ggr per dag med antingen promenad på fm och kondition/styrka på em eller tvärtom. Lägg in promenaden i vardagen om det går.
Resultat VAS 6-8 i starten till VAS 3-4 efter 7 månader Mer energi i vardagen Arbetar 50 % Struktur i vardagen hygglig balans arbete/fritid/träning Tränar 3 ggr/v kondition & styrka Vet att hon kan påverka sin situation
Kom ihåg Sjukgymnasten har stor betydelse Stå för Din bedömning Var en aktiv coach Det är Ditt val..