Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni



Relevanta dokument
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Hypertoni. Riskvärdering att mäta blodtryck nya riktlinjer samsjuklighet när blodtrycket inte går ned

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

30 REKLISTAN

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Blodtryck och statiner

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Handläggning av diabetes typ 2

Relationship of BP with CV risk is strong, continuous, independent, d predictive i and etiologically significant.

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Högt blodtryck Hypertoni

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel. behandlingsrekommendation. redskap i patientmötet

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Aterosklerosens olika ansikten

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Rekommendationer för kardiovaskulär primärprevention vid inflammatorisk reumatisk sjukdom 2018

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Hypertoni. Johan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel bakgrundsdokumentation

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Hälsoeffekter av motion?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Hur högt är för högt blodtryck?

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Primärvården och laboratorie-prover

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Vetenskapliga slutsatser och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Nytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

FAKTA för Sjuksköterskor

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Transkript:

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni Thomas Kahan, professor, överläkare, FESC, FASH Kardiovaskulära riskmottagningen, Hjärtkliniken Danderyds sjukhus AB, Stockholm Hypertension Excellence Center of the European Society of Hypertension

Fokus på läkemedelsbehandling Pappersversion oktober 2014 Elektronisk version juni 2014 Behandlingsrekommendationer Bakgrundsdokumentation Information från Läkmedelsverket 2014;25(5):20-33; http://www.lakemedelsverket.se/aterosklerotisk_hjart-karlsjukdom.

Behandlingens mål är att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom Opportunistisk screening rekommenderas Prevention är effektiv!

The proportional contributions of specific treatments and risk factor changes to the decrease in CHD mortality CHD mortality in Sweden between 1986 and 2002. The bars show the observed deaths in each age group, with diamonds being the best-model estimate, and vertical lines the extreme minimum and maximum estimates in the sensitivity analysis. Björck L et al. Eur Heart J 2009;30:1046-56

Riskalgoritmer skattar risk för framtida komplikationer bättre än enskilda riskfaktorer En global kardiovaskulär riskbedömning avgör vilken behandling som ska erbjudas

Man kan schematiskt riskstratifiera i fyra kategorier Mycket hög risk Dokumenterad tidigare kardiovaskulär sjukdom (sekundär prevention) Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 10 % Kronisk njursjukdom med GFR < 30 ml/min/1,73 m 2 kroppsyta. Hög risk Markant förhöjning av enskilda riskfaktorer, till exempel totalkolesterol >8 mmoll, SBP>180 mm Hg och/eller DBP 110 mm Hg eller rökare med >20 paketår (antal paket à 20 cigaretter per dag x antal år) före eller under behandling Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 5-9 % Kronisk njursjukdom med GFR 30-59 ml/min/1,73 m 2 kroppsyta. Måttlig risk Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1-4 % Låg risk Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE <1 % SCORE finns även digitalt: www.hearscore.org För diabetespatienter, använd riskskattning enligt NDR: www.ndr.nu/risk Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20-33 T Kahan 2015

Europeiska riktlinjer för riskstratifiering av fatal CV sjukdom i Sverige

ESC/EAS Guidelines: The Additive Value of HDL ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2011;32:1769-818 T Kahan 2011

Skenbar exakthet Hur hantera personer >65 år? Underskattar risken för yngre Överskattar risken för äldre Marginell förbättring med ytterligare riskmarkörer Riskalgoritmer är endast ett strukturerat stöd Hög risk: erbjud intensiv riskfaktorintervention och oftast läkemedel Mycket hög risk: indikation för läkemedel alltid aktuell Manifest hjärt-kärlsjukdom ska handläggas enligt riktlinjer som finns för sådana tillstånd T Kahan 2015

Diabetes har en upp till fördubblad mortalitetsrisk, främst i hjärt-kärlsjukdom Tidigare rekommendationer överskatta risken vid diabetes i Sverige idag NDR har konstruerat egna modeller för riskskattning vid diabetes (www.ndr.nu/risk) Dessa modeller bör användas vid diabetes i Sverige

Diabetes och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom Risken för hjärtinfarkt och stroke tilltar med längre diabetesduration, högre debutålder och långsiktigt bristande glukoskontroll Rökning, kolesterol och blodtryck är additiva till diabetesrisken i sig Njurskada (MAU och/eller sänkt GFR) är viktigaste riskmarkören Vid debut av T1D är risken inte diabetesrelaterad utan beror på andra riskfaktorer; risken är påtagligt ökad först efter lång tid T Kahan 2015

Riskskattning vid diabetes enligt NDR www.ndr.nu/risk Finns för T1D: 30 65 års ålder; T2D: 30-75 års ålder NDR anger risk för fatal/icke-fatal koronarsjukdom och stroke över 5 år Ca 3 5 gånger flera hjärt-kärlhändelser än dödsfall Extrapolera till t ex 65 års ålder hos yngre för att inte underskatta livstidsrisk SCORE (10 år) NDR (5 år) Mycket hög risk > 10 % >20 % Hög risk 5 9 % 8 20 % Måttlig risk 1 4 % 2 7 % Information från Läkemedelsverket 2014;25(5):20-33 T Kahan 2015

Hypertoni är vanligt, omkring en fjärdedel av den vuxna svenska befolkningen Hypertoni är farligt Risken är direkt relaterad till blodtrycksnivån

Death Rates in Ischemic Heart Disease and Stroke in Relation to Blood Pressure Data from a meta-analys based on 61 observational studies, 958 000 subjects, and 12,7 million person years. Lewington et al Lancet 2002;360:1903-10

Blodtrycksmätning bör erbjudas frikostigt i hälsooch sjukvården (opportunistisk screening) Blodtrycksmätning i hemmet och ambulatorisk blodtrycksmätning bör utnyttjas oftare

Adjusted 5-year Risk of Cardiovascular Death for CBP and ABP: the Dublin Outcome Study 646 deaths in 5592 untreated hypertensive patients from 1980 to 2002 A 10 mm Hg increase in night systolic ABP causes a 20% increase in CV death risk. Dolan et al. Hypertension 2005;46:156-161

Office BP and BP Self Measurements at the Office and at Home Office BP Home BP: +8±14/9±3 mm Hg Self Measured Office OBP Home BP: +7±13/4±3 mm Hg Al-Kharkhi et al. Blood Press Monitor 2014 (in press) Home BP (HBP measured during 7 days), office BP (OBP) and self measured office BP (SMOBP) as a mean of the 2 last of 3 measurements with an OMRON i-c10 in 162 hypertensive patients in primary care.

Kahan & Bengtsson Boström. Hypertoni, bakgrundsinformation. Läkemedelsverket 2014;25:56-64. T Kahan 2014

Behandlingens mål är att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom En global kardiovaskulär riskbedömning avgör vilken behandling som ska erbjudas

Risk för död i hjärt-kärlsjukdom i relation till blodtryck, riskfaktorer, asymtomatisk organpåverkan och annan sjukdom Blodtryck (mm Hg) Högt normalt Mild (grad 1) hypertoni Måttlig (grad 2) hypertoni Svår (grad 3) Andra riskmarkörer, organpåverkan Systoliskt 130 139 Systoliskt 140 159 Systoliskt 160 179 Systoliskt >180 eller sjukdomar eller diastoliskt 85 89 eller diastoliskt 90 99 eller diastoliskt 110 109 eller diastoliskt >110 Inga andra riskmarkörer Låg risk Moderat risk Hög risk 1 2 riskmarkörer Låg risk Moderat risk Moderat till hög risk Hög risk >3 riskmarkörer Låg till moderat risk Moderat till hög risk Hög risk Hög risk Organpåverkan, CKD 3 eller diabetes Moderat till hög risk Hög risk Hög risk Hög till mycket hög risk Manifest hjärt-kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med organpåverkan/riskfaktorer Mycket hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Låg, moderat, hög och mycket hög risk motsvarar <1, 1-4, 5-9 och >10 procent risk för död i hjärt-kärlsjukdom inom 10 år. ESH/ESC Guidelines. Eur Heart J 2013;34:2159-2219

Metro 23-9-2014 Kvinnor och män har lika stor behandlingsvinst och bör erhålla lika antihypertensiv behandling och till samma målvärden Kvinnor med behandlad hypertoni har högre blodtryck än män når mer sällan målvärden Kvinnor erhåller andra läkemedelsklasser än män; detta förklaras inte av samsjuklighet och kvinnor med diabetes erhåller mer sällan ACEI/ARB Ljungman et al. J Womens Health 2009;18:1049-62; J Am Soc Hypertens 2014;882-90; J Hum Hypertens 2014 Nov 6. [Epub ahead of print.] SvD 23-9-2014

Behandlingsstrategi vid hypertoni Blodtryck (mm Hg) Högt normalt Mild (grad 1) Måttlig (grad 2) Svår (grad 3) Andra riskfaktorer, organ- Systoliskt 130 139 Systoliskt 140 159 Systoliskt 160 179 Systoliskt >180 påverkan eller sjukdomar eller diastoliskt 85 89 eller diastoliskt 90 99 eller diastoliskt 100 109 eller diastoliskt >110 Inga andra riskfaktorer Ingen behandling 3-6 månader; överväg läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås 3-6 veckor; lägg till läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås Sätt snarast in 2 läkemedel 1 2 riskfaktorer Inga läkemedel 3-6 veckor; sedan läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås 3-6 veckor; lägg till läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås Sätt snarast in 2 läkemedel >3 riskfaktorer Inga läkemedel 3-6 veckor; sedan läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås Sätt in 2 läkemedel Sätt snarast in 2 läkemedel Organpåverkan, CKD 3 eller diabetes Inga läkemedel Sätt in läkemedel Sätt in 2 läkemedel Sätt snarast in 2 läkemedel Manifest hjärt-kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med mikroalbuminuri Inga läkemedel Sätt in läkemedel Sätt in 2 läkemedel Sätt snarast in 2 läkemedel Risk för död i hjärt-kärlsjukdom inom 10 år Låg risk <1% Måttlig risk 1-4% Hög risk 5 9% Mycket hög risk >10% Läkmedelsverket 2014 och ESH/ESC Guidelines. Eur Heart J 2013;34:2159-2219 T Kahan 2014

Antihypertensiv behandling är väl dokumenterad och kostnadseffektiv Blodtryckssänkning är en god markör för behandlingsvinst För de flesta med hypertoni är mål <140 90 mm Hg

Reduction in CHD Events and Stroke in Relation to Reduction in BP According to Dose and Combination of Drugs, Pretreatment SBP and Age Meta analysis, 147 studies including 464 000 people. *Blood pressure reductions are more uncertain and hence also reductions in disease incidence Law et al BMJ 2009;338:1245-52

Safety and Efficacy of Low SBP in Diabetes: ONTARGET Proportion of outcome events by achieved SBP. A total of 25,584 patients (9,603 diabetic), >55 years, at high CV risk were randomized to ramipril, telmisartan, or both and observed for 4.6 years. Primary composite outcome was CV death, nonfatal myocardial infarction or stroke, or hospitalized heart failure. BP reductions were accompanied by reduced risk for the primary outcome only with baseline systolic BP levels 143 155 mm Hg; except for stroke, there was no benefit in fatal or nonfatal CV outcomes by reducing systolic BP below 130 mm Hg. Redon J et al. JACC 2012;59:74-83 T Kahan 2012

Lowering BP and Risk: INVEST Post hoc analysis, 22,576 pts with hypertension and CAD, aged >55 ys randomized to verapamil or atenolol based (plus trandolapril) therapy, PROBE design, mean follow up 2.7 ys 52% female, mean age 66 ys, mean BP 160/94 mm Hg follow up 8.4 ys, BP 150/86 mm Hg, 28% diabetes Incidence of the primary outcome (first occurrence of all-cause death, nonfatal myocardial infarction, or nonfatal stroke) by systolic blood pressure and diastolic blood pressure strata. Nadir 119/84 mm Hg. Messerli FH et al. Ann Intern Med 2006;144:884 93 T Kahan 2012

Proposed Target Blood Pressure in CHD Patients Proportion of outcome events by achieved SBP. A total of 25,584 patients (9,603 diabetic), >55 years, at high CV risk were randomized to ramipril, telmisartan, or both and observed CHD and for 4.6 other years. Primary atherosclerotic composite outcome disease was CV death, nonfatal myocardial infarction or stroke, or hospitalized heart failure. BP reductions were accompanied by reduced risk for the primary outcome only with baseline Chronic systolic BP kidney levels 143 155 disease mm Hg; except for stroke, there was no benefit in fatal or nonfatal CV outcomes by reducing systolic BP below 130 mm Hg. Redon J et al. JACC 2012;59:74-83 Target BP <140/90 mm Hg is well documented in uncomplicated hypertension Lower target BP (130-135/80-85 mm Hg) suggested (but evidence is weaker) in Diabetes Hypertensive heart disease Aim for <130/80 mm Hg in CKD with macroalbuminuria T Kahan 2014

Dokumentation stödjer behandling till åtminstone 85 års ålder Hos äldre är biverkningar, samsjuklighet och relativa kontraindikationer vanligt Att avbryta behandling hos äldre utan särskilda skäl är dock olämpligt

Blood Pressure reduction and Outcome in the Elderly All stroke 30%, P=0.055 Total mortality 21%, P=0.019 Heart failure 64% P<0.0001 Fatal stroke 39% P=0.046 HYVET: n=3845, 60% women, 84 ys, 173/91 mm Hg, 12% with CV disease. Target 150/80 mm Hg, achieved 144/78 mm Hg. Beckett NS et al. N Engl J Med 2008;358:1887-98 T Kahan 2014

Läkemedel vid hypertoni ACE-hämmare Angiotensinreceptorblockerare (ARB) Tiazidlika diuretika Kalciumantagonister Beta-receptorblockerare Individualisera preparatval Ta hänsyn till samsjuklighet ASA Alfa-receptorblockerare Mineralkortikoidreceptorantagonister Statiner Centralt verkande och övriga

Successful BP Control on Monotherapy: ACEI vs ARB Följ kreatinin och K när behandling med ACEI/ARB startas Acceptera ca 30% kreatninstegring inom 1 mån Tätare kontroller och försiktigare dosering om egfr <60 Matchar DB et al. Ann Intern Med 2008;148:16-29 T Kahan 2014

Proposed use of Beta-Blockers for Hypertension Post Myocardial Infarction Uncmplicated Hypertension Uncontrolled Hypertension Arrhythmias Hypertension Heart failure Angina Pectoris 0% 100% Bangalore et al. J Am Coll Cardiol 2007;50:563-72 T Kahan 2014

veckor månader beroende på risk Mål <140/90 mm Hg Med riskfaktorer Låg-moderat risk 130 139/80 89 mm Hg 140 179/90 109 mm Hg ACE-hämmare/ARB eller kalciumantagonist eller diuretika Hög-mycket hög risk Starta med 2 klasser om >160/100 mm Hg >180 110 mm Hg Vid särskilda indikationer eller tillägg: betareceptorblockerare ACE-hämmare/ARB och kalciumantagonist eller diuretika ACE-hämmare/ARB och kalciumantagonist och diuretika Tilläggsterapi: Spironolakton eller alfareceptorblockerare Fördjupad utredning Överväg remiss till hypertonispecialist

Hypertoni, uppföljning Alla klasser sänker vid normaldosering blodtrycket med ca 10/5 mm Hg (placebojusterat) Uppföljning av påbörjad läkemedelsbehandling görs (i allmänhet av läkare) efter ett par månader Dessförinnan bör blodtryckskontroll, dostitrering, samt uppföljning av livsstilsåtgärder och biverkningar göras efter 2-4 veckor När blodtryck och riskfaktorer är under god kontroll rekommenderas 1-2 kontroller per år; aktiv uppföljning! Följ upp mikroalbuminuri (veckor-månader) och vänsterkammarhypertrofi (år; EKG ofta lämpligt) som ger viktig prognostisk information T Kahan 2014