Verksamhetsplan 2008-2010. Så får vi fler att resa

Verksamhetsplan 2008-2010 Så får vi fler att resa 2010 2008 Nu

Innehåll Förord 03 1. Västtrafik och samhällsnyttan 04 2. Vision och övergripande mål 08 3. Utvecklas vi i riktning mot målen? 10 4. Så får vi fler att resa kollektivt 20 5. Handlingsplan 2008-2010 24 5.1 Resenärsperspektivet 25 5.2 Beställarperspektivet 39 5.3 Utvecklingsperspektivet 40 5.4 Personalperspektivet 43 5.5 Ekonomiperspektivet 45 6. Regionala ägarrådets temasidor 52 Goda exempel 7. Organisation 54 7.1 Syfte med verksamhetsplanen 55 7.2 Västtrafiks uppdrag 55 7.3 Aktieägaravtalet 56 7.4 Ägarråden 56 7.5 Västtrafiks organisation 57 7.6 Planeringsprocess och beslutsgång 59 Bilaga 1: Förteckning över Västtrafiks strategiska dokument Bilaga 2: Regionens mål för regionala resor Verksamhetsplanens författare: Jan Efraimsson www.vasttrafik.se Tel: 0500-46 44 00 2

Förord Välkommen till verksamhetsplanen för åren 2008-2010. I planen, som har fastställts av ägarna, beskriver vi hur kollektivtrafiken utvecklas i förhållande till våra mål och vad vi tänker göra för att förbättra kollektivtrafiken i framtiden. Ägarna till Västtrafik beslutade vid årsstämman 2006 att Västtrafik skulle fusioneras till ett aktiebolag. Från 2007 anpassar vi vår organisation till dessa nya förutsättningar. Vi kommer även i framtiden ha en god lokal förankring med både resenärer och beställare. Kontor kommer oförändrat att finnas i Skövde, Göteborg, Borås och Vänersborg. Vår förhoppning är att den nya organisationen skall medverka till effektiva och marknadsanpassade trafiklösningar och till en fortsatt bra dialog med våra beställare och ägare. När vi gör en tillbakablick på 2006 kan vi konstatera att kollektivtrafiken återigen utvecklats i riktning mot många av de uppsatta målen. Resandet har ökat med 2,1 % det senaste året. Under 2006 har vi börjat införa det nya pris och betalsystemet inte helt problemfritt kanske, men vi anser att de tekniska problemen nu är lösta och att den fortsatta lanseringen kan ske under 2007. Även i denna verksamhetsplan har det Regionala ägarrådet skrivit sina temasidor vilka handlar om goda exempel i kollektivtrafiken. I framtidssatsningarna för 2008-2010 ingår inköp av nya tåg, spårvagnar och bussar, utveckling av nya terminaler och upprustning av hållplatser, anpassning av kollektivtrafiken till funktionshindrade samt ytterligare miljöanpassning av trafiken. Vi kommer också mer aktivt än tidigare arbeta för att kollektivtrafiken erbjuds med hög kvalitet, t ex punktlighet, komfort och information till resenärer och allmänhet. Nytt i verksamhetsplanen är att vi nu beskriver kostnadsutvecklingen på lång sikt, fram till 2020. Beskrivningen tar bl a med framtida satsningar på tågtrafik, regionbuss och på kollektivtrafiken i Göteborgsområdet, dvs K2020. Det är en utmaning och en oerhört spännande uppgift vi har framför oss. Vi ska tillsammans utveckla kollektivtrafiken och få fler människor att resa kollektivt. På så sätt skapar vi en samhällsnytta som gagnar utvecklingen i Västra Götaland. Skövde 2007-05-30 Håkan Bergqvist VD 3

1. Västtrafik och samhällsnyttan 1. Västtrafik och samhällsnyttan Pengarna samhället satsar på Västtrafik kommer tillbaka med ränta. Återbäringen är omfattande på de pengar som samhället satsar på kollektivtrafiken. Även om ägarnas ekonomiska situation är ansträngd har vi inte råd att avstå de nyttor som kollektivtrafiken genererar i samhället. Västtrafik vill öka förståelsen för att kollektivtrafiken inte ska ses som en kostnad utan som en intäkt. 4

1. Västtrafik och samhällsnyttan Samhället har inte råd avstå satsning på kollektivtrafiken? En fortsatt ansträngd ekonomi för kommuner och Region kan i värsta fall leda till trafikneddragningar och prishöjningar för resenärerna. Om vi inte är vaksamma kan detta leda till att människor på landsbygden får svårt att klara sina dagliga ärenden. I städerna kan det innebära allvarliga problem med ökad trängsel och svårigheter att klara miljömålen. Generellt leder neddragningar till ökade klyftor och till minskad jämställdhet. Vi tror att ägarna på sikt inte har råd att avstå från att utveckla kollektivtrafiken. De pengar som samhället satsar på kollektivtrafik får man tillbaka med ränta. Den drivfjäder som kollektivtrafiken innebär för samhällsuppbyggnaden måste utnyttjas i framtiden. Varför har vi kollektivtrafik? Ägarna till Västtrafik betalar varje år drygt 1,8 Mrd till kollektivtrafiken i Västra Götaland. Syftet med att ekonomiskt stödja kollektivtrafiken är att ta del av den samhällsnytta som kollektivtrafiken genererar. Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska bidra till att uppnå de samhällsmål som riksdag, Ju mer konkurrenskraftigt Västtrafik blir, desto mer kan vi krympa bilköerna regering och Västtrafiks ägare har formulerat. Ägarnas engagemang i kollektivtrafiken har sitt fäste i de trafikpolitiska målen och ägarnas regionala och lokala mål. Kollektivtrafiken fyller en viktig uppgift. Den bidrar till en positiv samhällsutveckling och växtkraft i alla delar av Västra Götaland både i städer och på landsbygden. Den genererar nyttor inom flera samhällssektorer utanför trafiken, exempelvis inom sjukvård, miljö, utbildning och näringsliv. Västtrafik det samhällsnyttiga företaget Sambanden mellan ägarnas ekonomiska tillskott till kollektivtrafiken och samhällsnyttorna är inte tillräckligt tydliga. En svårighet är att kollektivtrafikens samhällsnytta i form av minskad kostnad eller ökad intäkt inte alltid når den som finansierar trafiken. Det är också svårt att exakt fastställa värdet av all den samhällsnytta som kollektivtrafiken skapar. Men några exempel är tydligare än andra. Kollektivtrafikens miljöfördelar kan översättas till pengar. Trafikens miljöeffekter är ett stort samhällsproblem både när det gäller vår hälsa och hela samhällets ekonomi. Miljökostnader mäts i flera dimensioner; global påverkan (växthuseffekten). regionala effekter (nedsmutsning och försurning) och lokala effekter (cancereffekter och andra hälsoeffekter). Om 70 procent av våra resenärer skulle börja åka bil istället skulle förbrukningen av fossil energi öka med mer än 110 miljoner liter per år. Det är lika mycket som den årliga energiförbrukningen för 25 000 normalstora villor. Samhällets miljökostnad skulle öka med 300 miljoner kronor. Kollektivtrafiken minskar också antalet trafikolyckor vilket leder till reducerade sjukvårdskostnader. Det är cirka 58 gånger större risk att förolyckas om man åker bil jämfört med att åka buss. Isbergen i Antarktis smälter på grund av växthuseffekten, mer och bättre kollektivtrafik hjälper till att motverka detta. 5

1. Västtrafik och samhällsnyttan Om inte Västtrafik fanns så bedömer vi att 30 procent av våra resenärer skulle gå eller cykla och att 70 procent skulle resa med bil istället. Det gör att ytterligare cirka 500 personer skulle skadas eller dödas i trafiken varje år. Samhällskostnaden för trafikolyckor skulle öka med 1,4 miljarder i Västra Götaland. Näringslivseffekterna är mer komplicerade att beräkna. Kollektivtrafiken ger invånarna en god tillgänglighet till högre utbildning, vilket ger ökad tillväxt i samhällsekonomin. För flera av kommunerna i Västra Götaland har invånarna en förhållandevis låg utbildningsnivå, vilket har en hämmande effekt på näringslivets kompetensförsörjning. Men det är svårt att fastställa det exakta värdet av den spinnoff-effekt som högre utbildning ger. En viktig uppgift för kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen är att öka tillgängligheten till orter som erbjuder högskoleutbildningar. Västtrafik vill göra samhällsnyttorna synliga Varje år generar kollektivtrafikens resenärer förädlingsvärden och produktionsvärden i industri och andra näringar som motsvarar ofantliga belopp, vilket i sin tur leder till en positiv samhällsutveckling, lägre arbetslöshet och ytterligare ekonomiska medel till offentlig sektor. Kollektivtrafikens framtida nyttor måste kunna omräknas i debet och kredit i Regionens eller kommunernas bokföring. Kostnaden för kollektivtrafiken finns där, men ännu inte intäkterna åtminstone är de inte synliga. Eftersom det är nödvändigt att ytterligare lyfta fram den samhällsnytta som kollektivtrafiken skapar har Västtrafik ihop med framstående expertis utarbetat ett informationsmaterial för att beskriva sambanden på ett förenklat sätt och därmed göra samhällsnyttorna mer synliga. Informationsmaterialet är utarbetat inom ramen för projektet Västtrafik och samhällsnyttan och kan beställas hos Västtrafik och är dessutom tillgängligt på www.vasttrafik.se. Västtrafik måste satsa ytterligare resurser på att utveckla kunskapen om kollektivtrafikens samhällsnytta i Västra Götaland. 6

1. Västtrafik och samhällsnyttan Intäkter Kostnader Täckningsgrad Trafiksäkerhet Trängsel Restid Jämställdhet Arbetsmarknad Utbildning Boende Näringsliv Stadsmiljö Avgasutsläpp Energiförbrukning Hälsa Trafiksamordning Varje år genererar Västtrafik samhällsnytta för miljardbelopp. De osynliga samhällsvinsterna syns tyvärr inte i resultaträkningen. Exempel på kollektivtrafikens samhällsnyttor som leder till hög livskvalitet och ekonomisk tillväxt Regionförstoring Ökad kollektivtrafik leder till utvidgade arbetsmarknader Minskad olyckskostnad Ökad kollektivtrafik reducerar antalet skadade i trafiken. Minskat behov av vägutbyggnad Ökad kollektivtrafik i stadsområdena reducerar bilköerna. Ökad jämställdhet Ökad kollektivtrafik ger resmöjligheter för alla och därmed en större valfrihet. Företagens kompetensförsörjning ökar Ökad kollektivtrafik ger bättre matchning av arbetstagare och arbetstillfälle, vilket leder till högre produktionseffektivitet. Högre utbildningsnivå Ökad kollektivtrafik till högskolor ger bredare rekryteringsbas för företagen. Ökad livskvalitet Ökad kollektivtrafik ökar möjligheten att fritt kunna välja var man vill bo. Minskad sjukvårdskostnad Ökad kollektivtrafik leder till minskade utsläpp av luftföroreningar och ohälsotalen minskar. 7

2. Vision och övergripande mål 2. Vision och övergripande mål Vår inriktning ska ge oss fler resenärer Vision Affärsidé Övergripande mål Framsynta företag har en vision något som man vill uppnå. Mål är nödvändiga för att alla vi som arbetar med kollektivtrafiken ska dra åt samma håll. Om vi är överens om målen kan vi med gemensamma krafter utveckla kollektivtrafiken så att den blir ett naturligt val när vi ska resa. 8

2. Vision och övergripande mål Vision Västtrafiks vision är följande: Västtrafik det naturliga valet när man reser En viktig del i verksamheten är att skapa den bild vi vill att allmänheten ska ha av Västtrafik. Vi ska bygga upp och stärka varumärket Västtrafik. Bolagets image ska stämma överens med kärnvärdena: Enkelt, Mänskligt och Pålitligt. Affärsidé På uppdrag av våra ägare organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det gör vi genom att ta reda på invånarnas resbehov och köpa den trafik som behövs. Verksamheten finansieras genom biljettintäkter och ersättning från ägarna. Övergripande mål Våra ägare har formulerat sju övergripande mål. Målen är vägledande för hela Västtrafiks verksamhet. Vi ska hela tiden sträva mot dessa mål, både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. I det nya aktieägaravtalet som gäller från 2004 framgår att ägarna vill vara mer aktiva och delaktiga i kollektivtrafikens utveckling. Genom det nya avtalet har rollerna förtydligats, med ägarna som beställare och Västtrafik som utförare. Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses. Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå nollvision. Utöver de sju övergripande målen ovan har Västtrafik som mål att ägarna som också är beställare av trafik skall vara nöjda. Verksamhetsplanen innehåller därför också ett beställarperspektiv. Mål för regionala resor Enligt aktieägaravtalet är det Västra Götalandsregionen som är ansvarig för de regionala resorna. Regionen har utarbetat mål för kortväga och långväga regionala resor. Målen är beslutade i Regionutvecklingsnämnden. De beslutade målen utgör ett underlag när Västtrafiks verksamhetsplan utformas. I bilaga 2 redovisas Regionens mål för regionala resor. Lokala mål för kollektivtrafiken Enligt aktieägaravtalet skall Västtrafik vara behjälpligt att utveckla lokala mål för kollektivtrafiken. Företrädare för Västtrafiks dotterbolag har vid olika tillfällen under 2005 och 2006 fört en dialog med kommunerna angående målen för kollektivtrafiken. För att strukturera detta arbete ytterligare och få ett gemensamt synsätt när det gäller framtida lokala mål föreslår Västtrafik att arbetet sker i tre steg: inventering av dagens mål, utveckla mall samt utveckla mål. 9

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? 3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Ökat resande ger god måluppfyllelse Ägarna har formulerat sju övergripande mål för Västtrafiks verksamhet. De flesta av dessa mål uppfylls om fler invånare i Västra Götaland ställer bilen hemma och använder kollektivtrafiken i stället. 10

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. Kollektivtrafikens resandeutveckling Under åren 1999-2005 utgår Västtrafiks resandestatistik i huvudsak från stämplingar i biljettmaskinerna. Från och med 2006 beräknas resandet utifrån hur biljettintäkterna utvecklas. Vi har då korrigerat för de prishöjningar som gjorts under 2006. Resandet under 2006 uppgick till 157,3 miljoner resor jämfört med 154,1 miljoner resor under 2005. Under tiden 1999-2006 har resandet ökat från 138,3 till 157,3 miljoner resor per år. Detta betyder att resandet har ökat med 13,8 % sedan Västtrafik bildades. Under 2006 ökar resandet i samtliga trafikområden. Störst resandeökning sker i den storregionala tåg- och busstrafiken. Resandet i Sjuhärad ligger under 2006 på en lägre nivå än när Västtrafik bildades. En bidragande orsak till detta är att trafikutbudet av ekonomiska skäl reducerades 2002-2004. Det bör också poängteras att resandeutvecklingen egentligen är mer positiv i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal om de storregionala busslinjerna inräknas. Nu redovisas dessa resandeökningar i den Storregionala trafiken. Resandeutveckling hela Västtrafik (milj. helresor/år) 150 100 50 0 138,3 139,8 144,4 147,8 Resandeutveckling i % (helresor) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 1.0% 5% 0% 4,4% Skaraborg Sjuhärad Storregionala linjer Fyrbodal Gbg-omr Hela Västtrafik 6,9% 147,7 6,7% 152,6 10,3% 154,1 157,3 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 11,4% -5% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 I dotterbolagens resande ingår inte resandet med storregional busstrafik. 13,8% Kollektivtrafikens marknadsandel koll/(koll+bil) 2002 2003 2004 2005 2006 25% 20% 15% 14,4% 14,3% 14,6% 14,6% 14,7% 20,9% 20,9% 21,3% 21,4% 21,5% Kollektivtrafikens marknadsandel Västtrafik har som mål att öka kollektivtrafikens marknadsandel. För att klara detta krävs att det kollektiva resandet ökar mer än vad antalet bilresor ökar. 10% 5% 0% Hela Västtrafik Göteborgsområdet 8,3% 8,1% 7,8% 7,7% 7,7% 6,0% 5,7% 5,8% 5,8% 5,9% 5,3% 5,2% 5,0% 5,0% 5,0% Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg För att kunna beräkna kollektivtrafikens marknadsandel krävs kunskap om både det kollektiva resandet och resandet med bil. Tyvärr är tillgänglig statistik angående bilresor begränsad. Därför har Västtrafik utvecklat en översiktlig modell för att beräkna bilresorna i de fyra trafikområdena. Under 2006 bedöms att Västtrafik ökat sin marknadsandel från 14,6% till 14,7%. Slutsats: Västtrafiks resande utvecklas i riktning mot målet. 11

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. Genom att anpassa linjenätet och öka kollektivtrafikens turutbud kan vi öka invånarnas tillgänglighet till samhällsviktiga funktioner. Att närmare beskriva graden av tillgänglighet är en omfattande och komplicerad uppgift. I diagrammet nedan använder vi trafikarbetets utveckling som ett mått på tillgänglighetsförändringen. Under 2006 skedde en ökning av trafikarbetet med ca 3 procentenheter. Trafikarbetet har ökat med totalt 12,3 % under perioden 1999 2006. Det enda området som minskar under 2006 är Fyrbodal. Sjuhärads trafikarbete är på väg uppåt, men är fortfarande mindre än när Västtrafik bildades. Procentuell förändring av trafikarbetet, exkl särskilt beställd uppdragstrafik (tidtabellskilometer/år) 25% 20% 15% 10% 5% 0-5% 2,9% 5,7% 8,6% 12,3% 8,9% 9,3% 9,2% -10% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Miljoner tidtabellskm 2006 Skaraborg 9,2 Fyrbodal 11,8 Sjuhärad 8,7 Gbg-omr 61,9 Storr. linjer 16,9 Hela Västtrafik 108,5 Slutsats: Invånarnas tillgänglighet till olika målpunkter har ökat med 12,3 % sedan Västtrafik bildades. Västtrafik utvecklas i riktning mot målet. 12

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. Under det senaste året har Västtrafik gjort följande: Andel av fordonen som har låggolv eller lågentré Buss Spårvagn Andelen låggolvfordon ökar. Ungefär 62 % av Västtrafiks bussar och 57 % av spårvagnarna är av modellen låggolv. Andelen fordon som är utrustade med ramp eller lift för rullstolsburna har sedan 2002 ökat från 14 % till 45 %. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 57% 57% 57% 60% 62% 56% 57% 57% 42% 46% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 Andelen fordon med audiovisuellt utrop, dvs automatiska hållplatsutrop i högtalare och display har ökat något i tågen och i spårvagnarna. Andel av fordonen som har rullstolsplats och ramp/lift 100% Buss Båt Spårvagn Tåg Alla trafikslag 2000-2006 förbättrades terminalerna med i genomsnitt 15,5 % under tidsperioden. I kommande verksamhetsplaner kommer den förbättrade tillgängligheten att mätas och redovisas i enlighet med riktlinjerna i handlingsplanen Ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. 80% 60% 40% 20% 0% 14% 17% 32% 38% 45% 2002 2003 2004 2005 2006 Andel av fordonen som är utrustade med automatiska hållplatsutrop i högtalare och display 100% Buss Båt Spårvagn Tåg Alla trafikslag 80% 60% 40% 20% 24% 24% 23% 24% 25% 0% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 Slutsats: Tillgängligheten till kollektivtrafiken ökar för funktionshindrade personer, vilket överensstämmer med målet. 13

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. Under 2006 har Västtrafik förändrat den långväga trafiken på följande sätt: Utökat busstrafiken mellan Borås och Göteborg med två snabbturer i vardera riktningen. Förlängt Kinnekulletåget till Göteborg med en dubbeltur även under söndagar. Ytterligare ett Itinotåg har börjat trafikera Kinnekullebanan. Hälften av trafiken utförs nu med Itinotåg. I samband med att SJ började trafikera X2000-trafik Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga- Stockholm minskades regiontågtrafiken med en dubbeltur Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga. Ingått avtal med SJ om giltighet för Västtrafiks periodkort på X2000 inom Västra Götaland. Beställt tre nya Reginatåg för trafikering av Bohusbanan från 2009. Beställt fyra mellanvagnar till Reginatågen för att utöka kapaciteten. Etablerat ny snabbusstrafik mellan Uddevalla och Trollhättan med två dubbelturer. Utökat med fyra dubbelturer mellan Kinna och Göteborg samt snabbat upp busstrafiken på denna sträcka. Utökat och snabbat upp expressbusstrafiken i stråket Karlsborg-Tibro-Skövde-Skara-Lidköping Slutsats: Under senaste året har skett en förbättring av de långväga förbindelserna i enlighet med det uppsatta målet 14

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs så att både kvinnor och mäns resbehov tillgodoses. Av samtliga resenärer som reser med Västtrafik är 57 % kvinnor och 43 % män. Könsfördelningen varierar mellan olika åldersgrupper och är jämnast vid låg ålder. Under de senaste åren har Västtrafik gjort följande: Infört nya bytesregler så att man kan resa fritt i 90 minuter lokalt inom en kommun och i 180 minuter regionalt mellan kommuner. Resenärernas könsfördelning 1000-tal delresor/år 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 52% 48% 44% 56% 41% 59% 66% 34% 1-18 år 19-29 år 30-64 år -65 år Män Kvinnor Infört kameraövervakning ombord på alla spårvagnar i Göteborg vilket är en trygghetshöjande åtgärd. Har även börjat införa kameraövervakning ombord på bussar i Göteborgs stadstrafik samt en del regionala linjer i Göteborgsområdet. Ca 13 % av samtliga bussar i Västtrafik är nu utrustade med kameror. Hållplatser har rustats upp och anpassats för ökad tillgänglighet, bekvämlighet och trygghet. Trygghetsfrågan är viktig för många kvinnor som reser kollektivt. Undersökningar av kvinnors och mäns resvanor och resbehov har genomförts i flera kommuner Jämställdhetsmålet har utvecklats och preciserats för ägarna. Regionala ägarrådet har beslutat att kollektivtrafiken skall vara ett medel för att uppnå jämställdhet i samhället. Ett sätt att uppnå ökad jämställdhet är att kvinnor blir alltmer delaktiga i planeringen av kollektivtrafiken. Andelen kvinnor i beslutande ställning (Västtrafiks personal) har de senaste åren ökat från 21% till 34%. Andelen kvinnor i Västtrafiks styrelser har ökat från 21% till 29%. Andelen kvinnor i de fem ägarråden uppgår till 22%. Könsfördelning Västtrafiks personal Avdelningschefer och trafikplanerande personal 100% Män Kvinnor Könsfördelning Västtrafiks styrelser 100% Män Kvinnor 80% 79% 77% 73% 73% 73% 71% 69% 66% 80% 79% 75% 73% 73% 71% 73% 71% 71% 60% 60% 40% 40% 20% 21% 23% 27% 27% 27% 29% 31% 34% 20% 21% 25% 27% 27% 29% 27% 29% 29% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Slutsats: De åtgärder som beskrivs ovan bidrar till att trafiken utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. 15

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. I samband med trafikupphandlingarna ställer Västtrafik särskilda miljökrav på fordonen, vilket har lett till en modernisering och förbättring av bussparken. Under åren 2002 till 2006 har medelutsläppen från Västtrafiks bussar minskat från 5,4 till 4,3 g/kwh. Ett nationellt mål är att medelutsläppen av kväveoxider för busstransporter i Sverige skall minska från 7,4 gram/kwh år 2000 till 3,0 g/kwh år 2010, dvs 60% minskning. Ett annat nationellt mål som Svenska Lokaltrafikföreningen satt upp är att bussarnas utsläpp av partiklar skall minska till 0,02 g/kwh fram till 2010. Västtrafik har redan nått detta mål. 2002 var partikelutsläppen 0,05 g/kwh och redan år 2005 var vi nere på 0,02 g/kwh. Av Västtrafiks ca 1400 bussar körs ca 150 på förnyelsebart bränsle. I Göteborg sker huvuddelen av trafiken med spårvagn vilket innebär hög miljöanpassning i Göteborg. Detta framgår inte av diagrammen då dessa avser endast bussar. Bussarnas utsläpp av kväveoxider NOx, g/kwh 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Bussarnas utsläpp av partiklar g/kwh 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 5,4 0,05 5,1 0,04 4,7 Skaraborg Fyrbodal Sjuhärad 0,03 4,5 Skaraborg Fyrbodal Sjuhärad Göteborgsområdet Hela Västtrafik 2002 2003 2004 2005 2006 Göteborgsområdet Hela Västtrafik 0,02 0,02 2002 2003 2004 2005 2006 4,3 Slutsats: Busstrafikens påverkan på miljön har förbättrats under de senare åren, vilket överensstämmer med målet att göra kollektivtrafiken mer miljöanpassad. 16

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå noll-visionen. Invånare oförändrad nöjdhet under 2006 Västtrafik genomför fr.o.m. 2006 endast en undersökning för att mäta nöjdheten hos invånarna i Västra Götaland. Det är SLTF:s Kollektivtrafikbarometer. Den tidigare Radarundersökningen är numera avvecklad. Frågorna ställs till ett slumpmässigt urval av invånarna mellan 15-75 år. Invånarna i Västra Götaland har svarat på frågan Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Västtrafik? Västtrafiks index avseende nöjda invånare är i stort sett oförändrat under 2006. Förändringen från 57 % till 56 % är en icke signifikant minskning. Andelen missnöjda invånare är i stort sett oförändrat under 2006. Förändringen från 9 % till 10 % är en icke signifikant ökning. Andelen nöjda kunder hos Västtrafik är i stort sett oförändrad under 2006. Minskningen från 65 % till 64 % är en icke signifikant minskning. Andelen missnöjda kunder (7 %) är oförändrad under 2006. Enligt SLTF:s Kollektivtrafikbarometer får kollektivtrafiken i storstäder ett lägre betyg än kollektivtrafiken i mindre städer. SLTF betonar dock att man inte ska jämföra resultaten mellan städer, utan bara jämföra respektive stads egen utveckling under en följd av år. En rapport som beställts av Trafikkontoret i Göteborg konstaterar också att uppfattningen om kollektivtrafiken i storstäder inte kan jämföras med uppfattningen om kollektivtrafiken i mindre städer. Det finns flera orsaker till det, bland annat är beroendet av en fungerande kollektivtrafik avsevärt mycket större i storstäder. Invånarnöjdhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9 36 55 Kundnöjdhet 6 30 64 7 34 59 4 31 65 33 61 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 6 27 67 5 33 62 Andelen nöjda kunder Varken nöjd eller missnöjd Andelen missnöjda kunder 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kundnöjdhet Anropsstyrd trafik 5 4 3 4,55 4,46 9 7 35 58 4,59 Andelen nöjda invånare Varken nöjd eller missnöjd Andelen missnöjda invånare 9 32 59 7 29 64 4,66 9 34 57 7 28 65 4,72 10 34 56 7 29 64 Den senaste kundundersökningen angående resenärernas uppfattning om den anropsstyrda trafiken visar på ett högt betyg, nämligen 4,72 på en 5-gradig skala. 2 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 Slutsats: Invånarnas nöjdhet i Västra Götaland 2006 är i princip oförändrad jämfört med 2005 17

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Mål: Beställarna ska vara nöjda med Västtrafik Ägarna har formulerat ovanstående sju övergripande mål. Detta åttonde mål har Västtrafik formulerat. Det är viktigt att få svar på hur beställarna, dvs kommunerna och Västra Götalandsregionen, uppfattar Västtrafik som utförare av kollektivtrafiken. Under de tre åren 2003-2005 har ett neutralt konsultföretag undersökt nöjdhetsgraden hos Västtrafiks beställare. Undersökningen omfattar 150-160 telefonintervjuer varje år. De som tillfrågats är beställarnas politiker samt trafikansvariga och ekonomiansvariga tjänstemän. Undersökningen omfattar frågor inom fjorton olika områden, t ex effektivitet, delaktighet, trovärdighet, uppträdande, politisk förankring och image Beställarnas övergripande betyg av Västtrafik på en 10-gradig skala Koncernen 2003 6,4 2004 6,7 2005 7,2 Moder- 2003 6,3 bolaget 2004 6,6 2005 6,8 Anrops- 2003 5,3 styrd trafik 2004 7,1 2005 7,4 Fyrbodal 2003 7,3 2004 7,2 2005 7,4 Skaraborg 2003 7,1 2004 7,0 2005 7,5 Göteborgs- 2003 7,1 området 2004 7,0 2005 7,0 Sjuhärad 2003 5,7 2004 5,6 2005 6,9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Resultat Glädjande är att betyget för hela Västtrafikkoncernen visar en förbättring år från år och betyget är nu 7,2 på en tiogradig skala. Förra mätningen 2004 visade Anropsstyrd trafik en stor nöjdhetsförbättring, vilken förbättrades ytterligare något under 2005. Göteborgsområdet visar en marginell försämring av nöjdheten. Sjuhärad släpade lite 2004 och står nu för en stor nöjdhetsförbättring. Fyrbodal visar en liten förbättring av nöjdheten. Nöjdheten är som allra störst i Skaraborg. Slutsats: Beställarnas nöjdhet har ökat under 2003-2005. Nöjdheten utvecklas i riktning mot målet. 18

3. Utvecklas vi i riktning mot målen? Summering av måluppfyllelsen I föregående avsnitt visas måluppfyllelsen för åtta olika mål. Västtrafik har försökt göra en summering av måluppfyllelsen genom att bedöma i vilken utsträckning som verksamheten utvecklas i riktning mot målen. Bedömningen blir då med nödvändighet något subjektiv. Geografiska skillnader förekommer när det gäller måluppfyllelsen, men bedömningen nedan avser Västtrafik som helhet. Mål Grad av mål- Grad av måluppfyllelse uppfyllelse 1999-2006 under 2006 1 Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka + + 2 Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna + ++ 3 Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. + + 4 Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. ++ ++ 5 Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnors och mäns resbehov tillgodoses + + 6 Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning ++ ++ 7 Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå nollvision. 0 0 8 Beställarna ska vara nöjda med Västtrafik (avser 2003-2005) + mätning ej genomförd ++ mycket positiv utveckling + positiv utveckling 0 oförändrat - negativ utveckling -- mycket negativ utveckling Västtrafik har analyserat måluppfyllelsen och för ovanstående mål därefter dragit följande slutsatser: Mål 1 och 2 För att öka resandet och tillgängligheten bör ytterligare resurser läggas på att öka trafikutbudet. En målbild för tågtrafiken 2010/2020 är utarbetad, en regionbusstrategi 2007-2012 har utarbetats under 2006. I Göteborgsområdet finns en uttalad vilja att fördubbla resandet fram till 2020. Om Västtrafik skall genomföra större satsningar på kollektivtrafiken krävs att ägarna utökar de ekonomiska ramarna i framtiden. Här bör en tydligare dialog föras mellan Västtrafik och ägarna. Mål 3 För att nå målet att kollektivtrafiken skall vara anpassad 2010 krävs ett ökat engagemang och ökad samverkan mellan Västtrafik och kommuner/väghållare. Mål 4 Västtrafiks målbild för tågtrafiken 2010/2020 bör genomföras. Eventuella minskningar i Rikstrafikens ekonomiska engagemang i framtiden, behovet av att ersätta gamla tåg med nya samt att utöka tågtrafiken med fler turer, innebär ett ökat behov av ägartillskott i framtiden. Mål 5 Andelen kvinnor i beslutande ställning bör öka. Metod för att mäta måluppfyllelsen bör utvecklas av Västtrafik i samverkan med ägarna. Mål 6 Västtrafik bör fortsätta arbetet med att minska utsläppen från kollektivtrafikens fordon. Västtrafik ska också minska de totala utsläppen genom att få fler att byta från bil till kollektivtrafik. Mål 7 För att öka invånarnas (och resenärernas) nöjdhet krävs att Västtrafik lägger mer resurser på kvalitetshöjande åtgärder, såsom ökad punktlighet, störningsinformation, realtidsinformation mm. För att stärka Västtrafiks varumärke bör Västtrafik fortsätta utveckla och förbättra kontakterna med media för att därmed också skapa en mer positiv bild av kollektivtrafiken. Mål 8 Västtrafik bör fortsätta utveckla och förbättra dialogen med beställarna. 19

4. Så får vi fler att resa kollektivt 4. Så får vi fler att resa kollektivt Västtrafik står inför en utmaning Många av de bilresor som utförs idag kan utföras med kollektivtrafiken. En av Västtrafiks största uppgifter är därför att öka resandet med kollektivtrafiken. För att bli framgångsrika i detta arbete krävs att vi skapar ändrade attityder till kollektivtrafiken. Med en konsekvent och långsiktig marknadsföring, positivt umgänge med media och en positiv kommunikation med våra kunder ska vi lyckas. 20

4. Så får vi fler att resa kollektivt Målet står fast: Fler ska resa med kollektivtrafiken! Under det senaste året har arbetsformerna kring marknadsföringen funnit sin form. Västtrafik har kartlagt resebehov, definierat huvudmålgrupper och utvecklat de viktigaste argumenten för kollektivtrafiken. Efter flera framgångsrika marknadsaktiviteter (t ex Sommarkampanjen och Trafikförbättringskampanjen) känner vi att vi hittat rätt väg. Utmaningen under 2008-2010 är att få ändå fler att resa med kollektivtrafiken. Västtrafik ska se ut och agera som ett enda företag. Västtrafiks nya organisation som ett bolag ger oss ännu bättre förutsättningar att bygga ett starkt varumärke. Vi kan fokusera på gemensamma huvudbudskap och gemensamt utseende. Vi kommer att fortsätta utveckla den lokala förankringen, där närheten till resenären är mycket viktig. Västtrafik finns för alla invånare i Västra Götaland. Våra huvudbudskap kommer därför att få lokala anpassningar då detta gör marknadsföringen bättre och lockar fler resenärer. Satsningarna består av både information och marknadsföring. Västtrafiks resurser till information och marknadsföring kan grovt delas in i tre områden. Selektiv marknadsföring Generell marknadsföring Information 50% av marknadsavdelningens resurser går till information, dvs tidtabeller och produktinformation främst genom utskick till samtliga hushåll i regionen samt information på hållplatser, hemsida och hos våra försäljningsombud. 25% av resurserna är generell marknadsföring, dvs breda och övergripande reklamkampanjer i syfte att öka resandet och förbättra attityder till hela Västtrafik. 25% av resurserna är selektiv marknadsföring, dvs riktade marknadsinsatser till målgrupper och områden med stor potential för ökat resande. Detta sker främst genom direktbearbetning. Västtrafik ska alltid uppfattas som Enkelt, Mänskligt och Pålitligt Vi har koncentrerat våra kärnvärden till tre, enkelt, mänskligt och pålitligt. Därmed har vi fått en tydlig kompass för vårt agerande på marknaden. Västtrafik ska skapa mesta möjliga effekt per marknadsföringskrona Vi ska koncentrera oss på färre men större marknadsaktiviteter. När det gäller den selektiva marknadsföringen kommer vi att fokusera ännu hårdare på områden med stor resandepotential och mot de målgrupper som är enklast att locka till kollektivtrafiken. Västtrafik ska bli bättre att mäta och redovisa. För varje aktivitet vi följer upp så lär vi oss mer. Vi känner våra målgrupper bättre. Vi vet mer om vilka erbjudanden som fungerar. Vi kan anpassa våra budskap så att de slår igenom bruset. Det betyder att vi kan göra allt bättre aktiviteter och locka fler resenärer. Under kommande år ska vi arbeta ännu mer med att följa upp, mäta och redovisa resultat av alla våra aktiviteter. 21

4. Så får vi fler att resa kollektivt Utveckla goda relationer med media Västtrafiks verksamhet är av stort allmänt intresse och bevakas flitigt i media. Genom regelbundna undersökningar vet vi att ca 75 % av det material som publiceras vinklas balanserat eller positivt, medan 16 % är svagt negativt och 9 % är negativt. Västtrafik ska: Fortsätta utveckla och förbättra vår kommunikation med media, där till exempel planerade pressmeddelanden om alla nyheter, förändringar och förbättringar och snabba svar på alla insändare utgör grunden. Arbeta aktivt med olika PR-aktiviteter, som till exempel debattartiklar för att påverka opinionen. Att skapa goda relationer med journalister, och att vara tillgänglig för media är också viktiga delar i detta arbete. Stärkta kundrelationer ger ökad försäljning. Försäljningsavdelningen arbetar både på strategisk nivå och operativ nivå och ansvarar för försäljning, prissättning och kundrelationer. Till grund ligger en övergripande och tydlig försäljningsstrategi. Västtrafik ska: Se till att Västtrafiks Kundservice och försäljningsombud är lättillgängliga och har god kunskap i hur man lockar till köp och får nöjda kunder. Locka resenärerna att använda det nya Västtrafikkortet för att betala resan och för att nyttja ett antal tjänster, bl a att kunna spärra kort och utnyttja autogiro. Utnyttja kundregistrets värdefulla information om bl a resvanor för att ytterligare förbättra Västtrafiks produkter. Västtrafik måste aktivt påverka den bild media sprider om Västtrafik. Skapa goda relationer med företag och gemensamt med företagen arbeta för att få fler kunder till kollektivtrafiken. När vi möter våra kunder är vi ambassadörer för kollektivtrafiken 22

4. Så får vi fler att resa kollektivt Försäljningen skall bli enklare och säkrare Västtrafik ska: Se till att det blir enklare att köpa Västtrafiks färdbevis, bl a genom SMS-biljetter på ett antal orter, kortbetalning på buss/spårvagn och på sikt försäljning via Internet. Sträva efter minst ett lokalt försäljningsställe per kommun, gärna fler. Skapa en säkrare försäljningssituation för vår försäljningspersonal och våra försäljningsombud genom att Västtrafik frångår kontantbetalning i möjligaste mån. Kunderna ska i stället kunna betala via bankkort, Internet, autogiro och automater. Prissättning som instrument för ökat resande och ökade intäkter Den kommande prisstrukturen ökar möjligheten att föra en aktiv prissättning d v s tillämpa mer differentierade priser. I så fall kommer det att ske i dialog och i samförstånd med ägarna. Västtrafik ska: Ta fram en prisstrategi, som gynnar affärsmässighet och minskar kontanthantering ombord. Vårt nya prissystem blir mer rättvist och gör det enklare för kunderna att resa. Västtrafiks ambition är att minska förarnas och försäljningsställenas hantering av kontanter så mycket som möjligt 23

5. Handlingsplan 2008-2010 5. Handlingsplan 2008-2010 Västtrafiks handlingsplan beskrivs i fem perspektiv där resenärsperspektivet är det mest centrala. Resenärsperspektivet åtgärder som syftar till att förbättra utbud och kvalitet för resenärerna. Beställarperspektivet åtgärder som syftar till att tillgodose beställarnas krav och önskemål. Utvecklingsperspektivet åtgärder som har med utvecklingsfrågor att göra, ofta långsiktiga projekt, längre än tre år. Personalperspektivet åtgärder som leder till ökad stimulans och ökad trygghet bland Västtrafiks anställda och förare. Ekonomiperspektivet ekonomiska ramar under planperioden. 24

5. Handlingsplan 2008-2010 Resenärsperspektivet Förbättrad information ska ge oss fler resenärer Inför en kollektivtrafikresa är det nödvändigt att känna till förutsättningar för avgångstid, restid, linjenät, biljettsystem, prissystem, hållplatslägen, fordon, förseningar med mera. Behovet av information i kollektivtrafiken är alltså påfallande stort. SLTFs (Svenska Lokaltrafikföreningen) kundbarometer visar att drygt en tredjedel av svenska folket saknar kunskap om kollektivtrafiken och att man efterlyser bättre information. Västtrafik ska: Fortsätta att utveckla tidtabeller och produktinformation om kollektivtrafik Utveckla Västtrafiks hemsida genom att göra den mer användarvänlig Realtidssystem och störningsinformation ska under perioden kvalitetssäkras och utökas i våra trafiktäta områden. På längre sikt är ambitionen att störningsinformation skall kunna nås via mobiltelefon, vilket innebär att även resenärer på landsbygden kan nå störningsinformationen. Automatiska hållplatsutrop införs stegvis med start i våra trafiktäta områden. Fortsätta utveckla och förbättra kundinformation och dialog med kunderna via Västtrafiks Kundservice. Bättre kundbemötande ska ge oss fler resenärer Kunderna tycker att Västtrafik bör bli mer lyhörda för deras synpunkter. Detta är en viktig kunskap som vi måste ta till oss både anställda inom Västtrafik och förarna. Alla Västtrafikanställda har ett ansvar när det gäller kundbemötande. Västtrafik ska: Behandla kundernas synpunkter och reklamationer på sådant sätt att kunderna uppfattar Västtrafik som ett lyhört och öppet företag. Ge kundernas synpunkter mer tyngd som grund för produktutveckling och kvalitetsförbättrande åtgärder. Certifiera alla förare som kör för Västrafik. Västtrafiks förare ska därigenom få en bättre kunskap om kollektivtrafikens villkor och servicekrav, vilket leder till bättre kundbemötande och ökad service. Förarna möter minst 500.000 kunder varje dag. Förarcertifieringen kommer att förnyas vart femte år. Bra kundbemötande ombord en viktig del av resupplevelsen. 25

5. Handlingsplan 2008-2010 Ökad jämställdhet för resenärerna Ett av Västtrafiks övergripande mål är att kollektivtrafiken ska utformas så att jämställdhet mellan könen främjas, det vill säga så att både kvinnors och mäns resbehov tillgodoses. Detta är också ett nationellt trafikpolitiskt mål. Vi vill här framhålla att Västtrafik också ska beakta den etniska mångfalden, dvs. att kollektivtrafiken anpassas till alla i samhället. Västtrafik vet att: Män reser längre sträckor med bil jämfört med kvinnor. Med kollektivtrafik är den genomsnittliga reslängden för män och kvinnor nästan lika, män 11,7 km och kvinnor 11,5 km. Kvinnor är rädda för överfall på ödsliga hållplatser och att kvinnor undviker att åka kollektivt på kvällstid. Kvinnor och män har olika resmönster - kvinnor reser mer spritt över dagen och reser mer på lördagar och söndagar än män. Västtrafik ska: Identifiera både kvinnors och mäns behov i kollektivtrafiken Utveckla en metod för att bedriva jämställdhetsprocessen inom Västtrafik så att trafikutbudet på sikt anpassas till både kvinnors och mäns resbehov. Genomföra fler undersökningar för att mäta hur väl Västtrafik tillgodoser mäns och kvinnors resbehov. Utveckla metoder för att följa upp det regionala resandet för kvinnor och män. En väl utbyggd kollektivtrafik bidrar till att öka jämställdheten Utveckla nyckeltal för att kunna mäta och följa upp utvecklingen av jämställdhet i trafiken. Analysera undersökningar utifrån könsperspektivet genom att studera hur män och kvinnor har svarat. Arbeta för kameraövervakning ombord på fler fordon och på vissa terminaler och stationer. Arbeta för säkrare och tryggare gångvägar till hållplats. Arbeta för att införa fordonsvärdar ombord under nattrafik. 26

5. Handlingsplan 2008-2010 Ökad trygghet och säkerhet Det är viktigt att resenären känner sig trygg på sin gångväg till hållplatsen, på terminaler och hållplatser samt ombord på fordonen. Det är oftast inte Västtrafik som är huvudman för gångvägar till hållplatserna. Därför kommer vi i samråd med kommunerna och Vägverket att diskutera åtgärder för att resenärerna skall känna sig tryggare när de åker kollektivt. Västtrafik ska: I samråd med kommunerna och Vägverket diskutera åtgärder för tryggare gångvägar, gångtunnlar, hållplatser och terminaler. Det handlar t.ex. om att anpassa den fysiska utformningen och införa bättre belysning under kvälls- och nattetid. Arbeta för ökad trygghet ombord på fordonen, t ex genom att införa fordonsvärdar på natturer. Införa kameraövervakning i terminaler och ombord på fordonen. Ökad trafiksäkerhet Trafiksäkerheten är ett av kollektivtrafikens starka samhällsekonomiska plusvärden. Den relativa personskaderisken för olika färdmedel framgår i tabellen som utgår från att bilförare har riskvärdet 1,0. Trafiksäkerheten ombord på fordonen utvecklas successivt av fordonstillverkare, trafikentreprenörer och Västtrafik. Västtrafik ska: Relativ personskaderisk moped/mc 17,87 cyklist 5,73 fotgängare 4,13 bilförare 1,00 bilpassagerare 0,87 buss 0,13 tåg 0,13 I samband med trafikupphandlingar kräva trepunktsbälten för fordon som är nyare än årsmodell 2003. Dock ej bussar i stadstrafik. I samband med trafikupphandlingar kräva att bussarna är utrustade med alkolås. I samband med trafikupphandlingar kräva att trafikentreprenören har en drogpolicy för sina förare. Dessutom krävs att entreprenören visar hur uppföljningen av drogpolicyn utförs. Kontrollera att det finns lagstadgad brandskyddsutrustning ombord på fordonen. Prioritera trafikmiljön ur säkerhetssynpunkt för fotgängare och andra oskyddade trafikanter på hållplatser, stadsgator och utmed vägar. Detta måste göras i dialog med Vägverket och kommunerna. Utgå från barns specifika förutsättningar och behov när vi planerar den fysiska utformningen av gångvägar och hållplatser. Barn är en av våra stora kundgrupper. Säkerheten för barn måste prioriteras 27

5. Handlingsplan 2008-2010 Användbar kollektivtrafik för funktionshindrade Personer med funktionshinder ska kunna leva på samma sätt som andra människor och delta i samhällslivet tillsammans med andra. En förutsättning för detta är att miljön är tillgänglig och användbar. När det gäller kollektivtrafiken är det inte tillräckligt att enstaka hållplatser eller bussar anpassas för personer med funktionshinder. Utvecklingen av ett tillgängligt transportsystem kräver ett stort antal åtgärder. Västtrafik ska: Planera och upphandla trafik, hållplatser, fordon och övriga tjänster så att det blir enklare och bättre för personer med funktionshinder Förbättra samverkan mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Särskild kollektivtrafik (färdtjänst, sjukresor och skolskjuts) används när den allmänna kollektivtrafiken inte kan tillgodose en persons speciella resbehov. Se till att alla som själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats även ska kunna resa med Västtrafik. Resan får inte vara den länk som brister. Se till att minst 90 % av de funktionshindrade kan använda den allmänna kollektivtrafiken senast år 2010 Personer med funktionshinder ska kunna leva på samma sätt som andra människor I samband med framtagandet av trafikförsörjningsplanen processa aktiviteterna i handlingsplanen Ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder Fortsätta satsningen på anpassning av färdmedel, hållplatser och terminaler samt öka dialogen med kommunerna vad det gäller tillgängligheten till/från hållplats. Införa audiovisuella hållplatsutrop, dvs i högtalare och display, i de fordon som kör för Västtrafik. Utveckla Västtrafiks reseplanerare (datorstöd för att planera resan för alla kundgrupper). Erbjuda ledsagarservice vid ett antal terminaler och knutpunkter. Utbilda alla trafiktjänstemän, inte enbart förarna, i bemötande av alla kundgrupper. Resegaranti skall gälla för rörelsehindrade resenärer som av någon anledning inte kan erbjudas plats på de linjer som utlovats vara anpassade för funktionshindrade. Marknadsföra planerade och genomförda åtgärder i handlingsplanen internt och externt Ta initiativ till en ökad samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hela resan. FOKUS 2010 - Fokus på åtgärder för ökad tillgänglighet genom samordnad planering - är ett program för genomförande av en kostnadseffektiv och användbar kollektivtrafik för funktionshindrade. FOKUS 2010 omfattar fem delprojekt - fordonsåtgärder, hållplatser, integrerat trafiknät, resenärsstöd och reseplanerare. I arbetet ingår bla att redovisa merkostnader inom respektive delprojekt per år för att uppnå de mål som är satta till år 2010 i handlingsplanen - ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. 28

5. Handlingsplan 2008-2010 Västtrafik utvecklar knutpunkterna i kollektivtrafiksystemet Resan börjar inte när kunden stiger ombord. Den börjar långt tidigare. En relativt stor del av restiden befinner sig kunden på en station, terminal eller hållplats. I Västra Götaland finns ca 21 500 hållplatser. Västtrafik förvaltar dessutom ca 500 hållplatser i Kungsbacka kommun. Ungefär 25 % av hållplatserna är försedda med väderskydd. Västtrafiks mål är att alla större påstigningshållplatser skall vara utrustade med väderskydd. Fram till och med 2015 planeras att ytterligare ca 1 200 hållplatser utrustas med väderskydd. Därför är det viktigt att utforma dessa så att resan blir så bekväm, säker och trygg som möjligt. Som rekommendation för utformning och möblering av hållplatser finns Västtrafiks Hållplatshandbok. Dokumentet Målbild för kollektivtrafikens infrastruktur 2015, som antogs av Västtrafiks styrelse i juni 2002, är en sammanfattning av inriktningen för hur Västtrafik skall utveckla infrastrukturen. Målbilden har även legat till grund för upprättandet av den Regionala infrastrukturplanen samt de nationella planerna för Banverket och Vägverket för perioden 2004 2015. I dessa planer finns möjlighet till statsbidrag för kollektivtrafikinvesteringar. Förutom de traditionella statsbidragen har GR under ett antal år haft särskilda medel för Göteborgsregionen. De närmaste åren kommer dock utfallet från de traditionella statsbidragen att krympa påtagligt. På Kungsbacka station skapade vi en ljus och funktionell bytesplats mellan buss och tåg. Västtrafik har inför de närmaste åren formulerat viktiga mål för att utveckla infrastrukturen: bättre tidhållning, förbättrad teknik för att informera resenärerna, förenklade byten, bättre kundmiljöer, ökad trygghet och ökad tillgänglighet. Västtrafik ska 2007: Boråsterminalen är ett bra exempel på en terminal som inger trygghet genom sina öppna ytor. Förbättra tillgängligheten på egna fastigheter bl a Nils Ericson Terminalen. Genomföra ombyggnad för bättre resandemiljö på bussterminalerna Kampenhof och Skövde Resecentrum. Planera för fler motorvägshållplatser. Miljöupprusta pendeltågstationer för bättre komfort, trygghet och service. Förse ytterligare ca 100 hållplatser med väderskydd och i samverkan med väghållarna bygga om ca 100 hållplatser för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Bygga ett antal nya pendelparkeringar. 29

5. Handlingsplan 2008-2010 Västtrafik ska 2008 2010: I samarbete med berörda kommuner genomföra nya terminaler i Lidköping, Amhult, Landvetter, Tuvesvik, Stenungsund, Lerum och Älvängen. Miljöupprusta pendeltågstationer för bättre komfort, trygghet och service. Förbättra resandemiljön på större bytesterminaler med bättre väderskydd mm. Projektera nya stationer i Götaälvdalen mellan Tvåstad och Göteborg samt i Gamlestaden. Utveckla pendel- och cykelparkeringskonceptet. Förse ytterligare 400 hållplatser med väderskydd och i samverkan med väghållarna bygga om ca 400 hållplatser för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Arbeta för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade på terminaler, hållplatser och stationer, samt genomföra åtgärder på Västtrafiks fastigheter och arrenderade anläggningar. Framkomlighetsåtgärder Konkurrenskraftiga restider är en viktig fråga för kollektivtrafiken nu och i framtiden. Analyser av biltrafikens utveckling fram till 2010 pekar på att trafiken ökar och att framkomlighetsproblemen kommer att tillta om inget görs för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet. Inom Göteborgsområdet är dessa problem uppenbara på många sträckor och stora satsningar krävs för att ge kollektivtrafiken bättre förutsättningar att ta sig fram ostört. I den nyss genomförda Göteborgsöverenskommelsen återstår medel som ska användas till framkomlighetsförbättrande åtgärder i syfte att förbättra den regionala tillgängligheten. Projektet som benämns Gökungen har i stort genomförts under 2005 2006. Under treårsperioden 2008-2010 kommer Västtrafik i dialog med väghållare att vara pådrivande för ytterligare utbyggnad av separata busskörfält och andra framkomlighetsåtgärder. Västtrafik ska 2007: Slutföra de sista delprojekten i projekt Gökungen. Västtrafik ska 2008 2010: I fortsatt samverkan med väghållarna arbeta för att alla infartsleder till och i vissa fall från Göteborg förses med busskörfält eller andra framkomlighetsåtgärder. I samarbete med Göteborgs Trafikkontor genomföra ytterligare åtgärder för att förbättra framkomligheten i Göteborgs centrala delar. Lokalisera problem och ge förslag på åtgärder till förbättringar i övriga delar av Västtrafiks område 30