Projektavslutsrapport

Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Veronica Lilja Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson Datum för projektets godkännande: 2013-11-05 1. Summering av projektplanen Idén till projektet uppkom i samband med att personal från Vård och Omsorg (VoO) som arbetar med LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) är i kontakt med en barnfamilj vars föräldrar har svårigheter i sitt föräldraskap, och där barnen riskerar att fara illa. Detta aktualiserar behovet av att samarbeta över förvaltningsgränserna med Barn och Utbildning (BoU) m.fl. för att möjliggöra insatser åt familjen. Flertalet studier visar att barn i familjer där minst en förälder har kognitiva svårigheter är en utsatt grupp. Barnen riskerar att få bristande stimulans och försenas i utvecklingen. Samhällets insats för barnen är ofullständiga. Det finns en ofullständig samordning och myndighetspersoner saknar i regel kunskap om problematiken (FOU 2009/5). VoO möter flera unga personer med funktionsnedsättningar som har en stark önskan om att bilda familj. Förvaltningen arbetar med personer som idag har umgängesrätt till sina barn, men där behovet av stöd och handledning är påkallat. Dessa behov behöver hanteras. BoU möter barn och ungdomar i förskola/skola, där det kan anas att de inte mår bra eller inte får sina behov tillgodosedda på grund av deras föräldrars egna svårigheter. Professionella upplever också att de i sin yrkesutövning kommer till insikt om barnens svårigheter i ett alltför sent skede när oron leder till en anmälan till sociala myndigheter. Det saknas kunskap att möta dessa föräldrar och att identifiera dem. Det saknas även kunskap i att vägleda föräldrarna och veta vilket stöd de kan ha rätt till. Det kan även finnas en tro om att personer med stöd, t.ex. via LSS eller arbete med lönebidrag, automatiskt har all hjälp de behöver från samhället. Professionella kan, utifrån den 1

missuppfattningen, avstå från att agera när de har misstankar om att barnen inte får sina rättigheter tillgodosedda enligt Barnkonventionens principer. Projektets syfte är att öka skyddsfaktorerna för hela familjen och minska riskerna för att barn far illa i Eslöv. Kan Eslövs kommun trygga barns uppväxtvillkor genom att öka och samordna de offentliga insatserna för familjerna, så kan de negativa mänskliga, sociala och ekonomiska effekterna av det utanförskap som barnen riskerar att hamna i, på sikt minska. Säkerställandet av att barnrättsperspektivet stärks i Eslövs kommun är ett politiskt beslut, som projektet ska bidra till att synliggöra. Projektets huvudmål är att genomföra en organisationsförändring som säkerställer att samverkan och nätverksbyggen genomförs och utvecklas utifrån evidens- och erfarenhetsbaserade tillvägagångssätt. Personer med kognitiva svårigheter får stöd inför och under ett föräldraskap. Projektets övriga mål är att öka kunskapen hos yrkesverksamma, bland annat genom fortbildningar och information samt att inleda ett samarbete med SUF-kunskapscentrum (Samverkan-Utveckling-Föräldraskap) i Uppsala. Inom projektets ram är samtliga föräldrar med kognitiva svårigheter och LSS-stöd i Eslövs kommun erbjudna och har tackat ja till att bli intervjuade för att ta reda på deras behov och hitta möjligheter tillsammans för att tillgodose behoven (se bilaga 1). 2. Resultat Samtliga leveransmål är uppfyllda. Två fortbildningar har genomförts och har blivit utvärderade. Utvärderingarna är i huvudsak positiva och intresset för att få mer kunskap om målgruppen är stort. Projektledarna har i samverkan med styr- och projektgrupp skapat en projektplan som är genomförbar och med mål som är utvärderingsbara. Organisationsförändringen innebär att socialrådgivaren på Familjens hus har fått utökad tjänst för att bland annat kunna samordna, sammankalla och dokumentera möten i den uppstartade lokala SUF-gruppen (se bilaga 2) kallad SUF-Eslöv. Gruppen består av utvalda yrkesverksamma inom Eslövs kommun och Region Skåne. SUF-Eslöv har en länk på SUF-Kunskapscentrums hemsida http://www.lul.se/sv/kampanjwebbar/suf-kunskapscentrum/sufgrupper/skane/eslov/ där projektet är beskrivit och samordnaren fortlöpande kan lägga in dokumentation. Detta medför att andra kommuner och landsting som är i startgroparna kan följa Eslövs arbete. Kommunen får därigenom en möjlighet att synliggöras ur ett positivt perspektiv. Ett mål i kommunikationsplanen var att nå ut till allmänheten med projektets intentioner och utveckling. Detta är ett resultat och ett annat är den tidningsartikel som Skånska Dagbladet publicerade den 20 november 2014. Ett tredje resultat är att Bjuvs kommun har bjudit in projektledarna för att föreläsa om projektets framgångar för politiker och tjänstemän. Den interna 2

informationen har skett under hela projekttiden, framför allt i form av att projektledarna har träffat nämnder, Rådet för Hälsa och Trygghet, chefer och till viss del övriga medarbetare inom BoU och VoO samt Välfärdsgruppen och övriga projektledare för välfärdsprojekt. Vid några av dessa möten har nya idéer fötts och bland annat resulterat i en ny samverkan mellan VoO och KoF (Kultur och Fritid) och mellan de tre socialtjänsterna i BoU, VoO och AoF (Arbete och Försörjning).. Sammantaget är målen i kommunikationsplanen och tidplanen uppfyllda. 3. Erfarenheter Det stringenta arbetet med fortlöpande dokumentation och regelbundna träffar med deltagarna i projektet kan ses som en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är att projektledarna tidigt hade tillgång till SUF-Kunskapscentrums erfarenheter och stöd och därmed valde att implementera en organisationsförändring som är beprövad under lång tid. Vid samtal med övriga projektledare har det framkommit att det har varit svårt att få ihop styrgruppen. Detta problem har detta projekt inte haft, vilket troligen beror på att alla möten bokades in för en termin framåt. Tidplanen har lyfts regelbundet i både styr- och projektgrupp för att synliggöra eventuella svårigheter. Att driva ett projekt med två projektledare kan vara sårbart, men i detta projekt har det visat sig vara en god källa till utbyte av kunskap om respektive förvaltning. Därigenom har personliga kontakter kunnat användas och närheten till stöd har varit god. BoU och VoO har i de enskilda mötena, t.ex. mellan projektledarnas respektive kollegor, fått en större närhet med möjlighet till informationsutbyte. Projektledarna kände inte varandra innan, men vid starten hade den ena med sig kunskaper om projektets uppkomst och idéskiss och den andra hade projektledarutbildning. Utan dessa förutsättningar hade troligen projektstarten blivit både problematisk och tidsödande. Istället kom projektet igång med kort varsel efter beslut och har bidragit med att projektet kunnat ansvara för att genomföra flera tidskrävande mål trots den lågt avsatta tjänstgöringsgraden för projektledarna (totalt 0,6 tj). Sammantaget kan man ändå säga att alla ramar var satta vid projektstart, både kring kapital och kring persontid. Det underlättade planeringen i projektplanen. I efterhand kan man dra slutsatsen att den väl förankrade projektplanen hade mål som stämde väl överens både med tid och med pengar. Det ekonomiska resultatet kommer troligen att sluta med ett litet överskott, vilket känns mer rimligt än ett underskott. Projektledarna förde regelbundna samtal om risker. Den största risken var ett eventuellt ointresse från Region Skåne kring den samverkansform som höll på att tas fram. Om SUF-Eslöv inte hade kunnat startas hade flera mål fallit på grund av det. Det fanns ingen reservplan för detta. En annan risk var att chefer inte skulle bifalla implementeringsförslaget. För att underlätta dessa risker i framtida projekt kan ett förslag vara att ha en större styrgrupp. Ett annat förslag är att Välfärdsgruppen tydligare uttrycker vilka förväntningar man har på projektledare, styrgrupp och projektägare. Det är inte enkelt i ett inledningsskede att som projektledare möta 3

chefer där alla har en annan roll än den redan etablerade. Dessa risker visade sig inte bli verklighet, men de har funnits med i tanken. Projektledare har gjort en utvärdering vid sista träffen med styr- och projektgrupp. Samtliga har trivts med att deltaga i ett projekt. Lärdomarna blir många och man får både kännedom om en annan förvaltning och kontakter i den samt får möjlighet till erfarenhetsutbyte. De flesta har känt att de haft balans mellan arbetsinsats och tid. Styrgruppen, där medlemmarna är chefer, har en positiv upplevelse men har haft svårt att få tiden att räcka till, då de måste vara lika uppdaterade som projektledarna för att kunna fatta beslut. Det har funnits ett stort engagemang från alla deltagare, men enstaka har haft svårigheter att komma från sitt ordinarie arbete. Det har skett några byten av deltagare. Det har inte påverkat projektet negativt. Eftersom ett projekt löper under längre tid så måste man ha en beredskap för att deltagare byter tjänst eller av andra orsaker inte kan deltaga. 4. Svårigheter och framgångsfaktorer Projektet har inte haft några större svårigheter. Några mindre beskrivs ovan under Erfarenheter. Men i samtal med andra projektledare har vi förstått att många hinder kan uppstå. Våra framgångsfaktorer har troligen varit att det finns ett stort intresse generellt för vårt projekts intentioner, vi har haft kompetens omkring oss och fått mycket stöd av dem vi tillfrågat samt att vi som projektledare hade med oss erfarenhet både av innehållet i projektet och kring projektmetodik. En annan framgångsfaktor är att det har varit ett gott klimat bland deltagarna, alla har varit delaktiga och lyckats både med att fokusera på innehållet och samtidigt kunna ge utrymme för att våga problematisera och vara innovativa. Projekttiden har varit krävande, rolig, utmanande, nytänkande, stressig, ansvarfylld och mycket mer. En svårighet vid något tillfälle för projektledarna är att styrgruppen har haft för få deltagare. När beslut ska fattas kan det vara lämpligt att antingen ha ett ojämnt antal beslutsmässiga och/eller att det finns med en neutral person i styrgruppen. Neutral menas i detta sammanhang att personen inte har en direkt koppling till de respektive förvaltningarna. Inga åtgärder behövde vidtas då alla beslut löstes i samförstånd. Kommunikationsarbetet har visat sig vara både tidsödande och svårframkomligt vid flera tillfällen. Projektledarna fick använda sig av en hel del kontakter för att komma dit de ville. Ibland har det kommit inbjudningar t.ex. från Rådet för Hälsa och Trygghet. Vid andra tillfällen har projektledarna fått stöta på flera gånger för att få möjlighet att sprida projektets intentioner i de båda förvaltningarna. Publicering på hemsidan har i ett första skede inte varit genomförbart då projektledarna och styrgruppen hade andra tankar än den publiceringsansvarige. Vid ett senare försök med annan medarbetare har det blivit både enkelt och bra. Då var hjälpen stor och informationen nådde ut till massmedia och på hemsidan. En förbättringsmöjlighet 4

kan vara att vid projektstart ha en kommunikationsansvarig bland deltagarna i projektgruppen. Den utvalda bör då ha en kompetens kring detta. Ett annat alternativ kan vara att alla välfärdsprojekt har en gemensam person att vända sig till gällande kommunikationsplanen och genomförandet. Välfärdsgruppens deltagare var okända för projektledarna fram till inbjudan kom under senare delen av projektet. Endast två personer var kända och gav mycket stöd. En förbättringsmöjlighet kan vara att Välfärdsgruppen bjuder in samtliga deltagare i nya projekt vid uppstart, för att presentera sig, berätta om förväntningar på projekten och för att projektledarna ska få lära känna varandra för att sen regelbundet kunna träffas och utbyta erfarenheter. Det kan bidra till en mer likvärdig process för projekten. Projektledarna framförde önskemål om en projektdeltagarutbildning vid uppstart, vilket var ett stort stöd som gavs från en av Välfärdsgruppens deltagare. 5. Ansvar Socialrådgivaren (BoU) på Familjens hus har numera ansvaret för att leda SUFgruppens arbete i riktning mot att samordna stöd till familjer där minst en förälder har kognitiva svårigheter. Utöver att samordna stöd ska gruppen lära känna varandras verksamheter, metoder och möjligheter samt utvidga kunskapen om gruppens arbete till alla professionella som möter barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Detta arbete görs under ledning och med stöd av enhets- och avdelningschef. Samtliga deltagare i SUF-Eslöv har uppdraget i sin tjänst, vilket är förankrat på respektive chefsnivå. Om någon slutar så tar efterföljaren över. Gruppen är inte fast över tid för att undvika stigmatisering, utan utvecklingen och eventuellt utökningen av gruppens deltagare ska växa fram i en process. Redan nu finns det intressenter från AoF (Arbete och Försörjning) och från PÖM (Psykiatrisk öppenvårdsmottagning) som ser att de vill och kan bidra till gruppens utveckling. Ansvaret för att effektmålen följs upp ligger i styrgruppen. I styrgruppen finns både enhets- och avdelningschef samt samordnaren för SUF-Eslöv. Avdelningschefen ansvarar för att kommunicera uppföljningen av effektmålen till förvaltningschef, som dessutom är projektägare. 6. Förslag Goda idéer som uppkom under vägen men som inte är förverkligade Ha en insatsgrupp kopplad till SUF-Eslöv bl a bestående av personal med PYC-utbildning och personal som får uppdrag att vara lots/hemterapeut. Samordning av ekonomi mellan VoO och BoU i det fall där man har personal i familjen från båda förvaltningarna. Samordningen ska medföra en reducering av antalet vuxna som stöd i hemmet. 5

Förslag till vidare arbete Ny projektidé är presenterad för Välfärdsgruppen kring vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna med kognitiva svårigheter, med fokus på ökad föräldrakunskap. Utbilda och implementera medarbetare till lots/hemterapeut Utbilda medarbetare i mamma trots allt en grupp av mammor (föräldrar) som träffas regelbundet under ledning av den utbildade medarbetaren, för att hantera hur man kan vara förälder trots att barnet är placerat i familjehem. Utbilda personal både inom BoU och inom VoO i PYC (Parenting Young Children) ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, som har barn som är yngre än sju år. Utvecklingsbehov utanför projektets avgränsningar införande och kompetensutveckling kring arbetet med Reality Care Baby en babysimulator. Lättläst information om vad ett föräldraskap innebär samt rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare, framför allt till unga vuxna med kognitiva svårigheter. Information både i foldrar, på hemsidan och som talande webb. Bilagor: Bilaga 1: Sammanställning av intervjuer Bilaga 2: Handlingsplan för lokal SUF-grupp Eslöv den 18 dec 2014 Projektägare Projektledare Projektledare 6