Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna
Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet i broschyren motsvarar inte nödvändigtvis EU-kommissionens ståndpunkter. Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Serie DO H3 2009 Layout Unna design
Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. 1 kap. 1 Diskrimineringslag Normer Att sätta upp kriterier för vad som är normalt och att tankemässigt dela in människor i vi och dom är inte unikt för det svenska samhället. Det finns ett mänskligt behov av att kunna identifiera sig med en vi-grupp. För att veta vad som är vi måste det finnas ett de. Det finns positiva normer som exempelvis artighetsnormer, att lyssna på någon utan att avbryta, att alla människor har samma värde etc. Sedan finns det normer och mönster som begränsar oss. Vad är exempelvis manligt, kvinnligt, svenskt, religiöst, normal sexuell läggning, funktionsförmåga och passande ålder. Eftersom alla människor på ett eller annat sätt är med och bildar normerna kan vi alla vara med att förändra dem. Arbetet med Växthuset ger oss en möjlighet att fundera över vilka normer vi har och vem som gynnas respektive missgynnas av dem. De sju diskrimineringsgrunderna Kön Med kön menas vanligen biologiskt kön, det vill säga att någon är man eller kvinna. Könsdiskriminering handlar om att kvinnor och män inte behandlas som individer. Villkoren styrs i stället av föreställningar om hur de förväntas vara och uppträda utifrån sin könsroll, exempelvis när det gäller fysisk styrka, tekniskt kunnande, socialt ansvarstagande etc. Kunskapsbakgrund Växthuset 3 (8)
Vi lever också i ett så kallat genussystem, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Isärhållningen mellan könen exempelvis den könsuppdelade arbetsmarknaden och den kulturella skillnaden mellan kvinnors och mäns livsmönster är en viktig förklaring till genussystemet. Den manliga normen det vill säga traditionen att betrakta det som män gör och är som viktigare, svårare och mer värdefullt än det som kvinnor gör och är utgör, tillsammans med isärhållningen mellan könen, grunden för den ojämställda arbetsplatsen. Där har kvinnor ofta ett mer bundet och monotont jobb än män. Där kan kvinnor ha svårt att få tillgång till kompetensutveckling. Karriärmöjligheterna är ofta små. Kvinnorna har oftast lägre lön än jämförbara manliga kollegor. Diskrimineringsgrunden kön innefattar även transsexuella. En transexuell person har genomgått eller planerar att genomgå en könsbytesoperation, från man till kvinna eller tvärtom. Transvestiter eller personer som på annat vis uttrycker att de inte uppfattar sig som vare sig man eller kvinna räknas däremot in i diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vårt samhälle är traditionellt uppdelat i två kön och vi utgår ifrån att alla människor ät antingen kvinnor eller män. Könsöverskridande identitet eller uttryck betyder enligt Diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man. Genom sin klädsel eller på annat sätt ger personen intryck av att tillhöra ett annat kön. Den nya diskrimineringsgrunden omfattar även hur någon uttrycker sitt sociala kön, exempelvis med kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Det krävs enligt lagen ett könsöverskridande moment, i den meningen att identiteten eller uttrycket på något sätt ska ha manifesterat sig utåt. Antingen genom att det syns tydligt eller genom att personen i fråga själv kan ha beskrivit sin situation. Det kan också handla om rykten om att en anställd är transvestit, eller på något annat vis uppträder eller lever på ett könsöverskridande vis. En transexuell person har, till skillnad från en transvestit, genomgått eller planerar att genomgå en könsbytesoperation, från man till kvinna eller tvärtom. Transsexualism räknas därför in i diskriminerings grunden kön (se avsnittet ovan). Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Begreppet ras används i vissa lagtexter men det Kunskapsbakgrund Växthuset 4 (8)
kopplas inte till rasteorier utan används som beteckning för en social konstruktion. Alla har en etnisk tillhörighet. Alla kan därför bli utsatta för diskriminering. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet. En person född i Sverige kan exempelvis vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En person kan också ha flera etniska tillhörigheter, till exempel om föräldrarna har olika etnisk bakgrund. Om en arbetsgivare behandlar arbetssökande sämre på grund av deras etniska tillhörighet, exempelvis inte kallar till intervju på grund av att den arbetssökande har ett utländskt klingande namn, är det diskriminering. Det råder fortfarande olika villkor på arbetsmarknaden. Anställda som inte tillhör normgruppen upplever ofta att de inte erbjuds samma möjligheter att få eller behålla olika arbeten eller att avancera i yrkeslivet genom kompetensutveckling. Anställda med utländsk bakgrund har ofta sämre arbetsvillkor än anställda med svensk bakgrund. Många arbetstagare med utländsk bakgrund är överkvalificerade för de arbetsuppgifter de utför. När de arbetar med lika eller likvärdiga arbetsuppgifter som anställda med svensk bakgrund har de många gånger lägre lön. Lägst i hierarkin på arbetsplatserna står ofta kvinnor med utländsk bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Religion definieras inte i lagen men de religioner som avses är exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Lagen omfattar alltså även rätten till trosuppfattningen att det inte finns några gudar eller att man inte säkert kan säga något om existensen av gudar. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar omfattas däremot inte av begreppet annan trosuppfattning eftersom de inte har någon koppling till religion. I många religioner och trosuppfattningar bekänner eller bekräftar man sin tro genom handlingar. Lagen omfattar därför även de uttryck för tro som ingår i ens religion eller trosuppfattning som till exempel regler om kläder, bön, kost och så vidare. Kunskapsbakgrund Växthuset 5 (8)
Funktionshinder Omkring en femtedel av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär att ha en nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är något som du eller jag har, inte som du eller jag är. Funktionsnedsättningar kan variera och leda till olika svårigheter beroende på hinder i omgivningen. De kan märkas mer eller mindre i olika situationer, till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och syn skador med mera. Andra kan förväntas bli ett hinder i framtiden som till exempel hiv, cancer eller MS. Diskrimineringslagen använder termen funktionshinder istället för funktionsnedsättning. Funktionshinder definieras där som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare eller kan förväntas uppstå. I dag är det vanligare att tala om funktionsnedsättning istället för funktionshinder men eftersom lagen använder begreppet funktionshinder så använder DO termen i texter som handlar om skyddet mot diskriminering. År 2007 antog FN en ny konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som listar åtgärder för att motverka diskriminering. Den slår också fast ett antal vägledande principer som rätten till icke-diskriminering, jämlikhet, oberoende, delaktighet och lika möjligheter. Konventionen betonar allas rätt till utveckling av hela sin potential och alla människors lika värde. Många av oss utgår i all välmening från att funktionsnedsättningar måste medföra begränsningar. Arbetsplatsen bör dock utformas efter olika människors olika behov och förutsättningar. Först då kan vi få ett arbetsliv för alla. Sexuell läggning Alla människor har en sexuell läggning. Man kan vara homo-, bi- eller heterosexuell. Sexuell läggning har inget att göra med olika sexuella beteenden. Sexuell läggning omfattar en människas hela liv och kan handla om sådant som identitet, samlevnadsform och kärlek. På arbetet kan det handla om att alla, oavsett sexuell läggning, kan delta i arbetsplatsens småprat kring fikabordet och berätta om sig och sitt liv. Heterosexuell läggning uppfattas som så självklar att många av oss inte tänker på det som en sexuell läggning. Om heterosexualitet alltid anses vara det normala och förväntade blir det en styrande norm den så kallade heteronormen. Därmed blir det onormalt eller konstigt att vara homo- eller bisexuell. Kunskapsbakgrund Växthuset 6 (8)
En homo- eller bisexuell person ställs inför valet att berätta om detta vid varje nytt möte eller tillfälle då omgivningen inte känner till personens sexuella läggning. Det är alltså inget som man berättar om en gång i livet och sedan är det klart. Som heterosexuell behöver man aldrig säga något eftersom samhället som regel utgår ifrån att alla är just heterosexuella. Heteronormen handlar också om hur riktiga flickor och kvinnor och riktiga pojkar och män förmodas vara för att komplettera varandra och bilda riktiga par. Heteronormen styr mer än vad vi tror när det gäller miljö och tilltal på arbetsplatsen, utformningen av kommunikationsmaterial och bemötande av kunder, medborgare eller brukare. Kunskapsbakgrund Växthuset 7 (8)
DO www.do.se Box 3686 103 59 Stockholm Besök Torsgatan 11 Tel vxl 08-120 20 700 Texttel 08-120 20 820 Diskrimineringsombudsmannen, DO, jobbar för alla människors lika rättigheter och mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.