Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn



Relevanta dokument
Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Vad är folkhälsovetenskap?

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

Friluftsliv och naturupplevelser

Sociala skillnader i skaderisker bland barn

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Barns och ungas hälsa

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

10:e nationella skadekonferensen, Göteborg: Samhällets säkerhetsfrämjande arbete Är personskador ett problem? Går utvecklingen åt rätt håll?

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Självmord i Stockholms län och Sverige

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Barnens Rättigheter Manifest

Motioner till partidagen 2016

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Resultat från Skolelevers drogvanor

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Våld i nära relationer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Multisystemisk terapi (MST)

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Se till mig som liten är

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Suicidriskprevention genom forskning

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

World congress of sexually transmitted infections & AIDS Elin Gottfridsson

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Stadsplanering för ökad hälsa

Vilken målgrupp pratar vi om?

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Baskurs missbruk & beroende

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Ett tryggare Tidaholm Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Bättre hälsa: antagande

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS )

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

Våld i nära relationer Riktlinjer

Transkript:

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor Karolinska Institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Nationella skadekonferensen Göteborg 15-16/10-2013

Detta är Sverige världsberömt för lärdomar Wänskän, 2013 Lucie Laflamme 2

Vi står inför flera utmaningar Skador förblir den främsta dödsorsaken bland barn Bibehålla våra framgångar bland småbarn i alla miljöer Minska skaderisken bland äldre barn i synnerhet trafikrelaterade skador Äldres skador är ett stort folkhälsoproblem Minska skaderisken bland äldre i synnerhet fallskador, ju äldre man blir Sociala skillnader i skaderisk förblir Minska sociala skillnader i skaderisk Lucie Laflamme 3

Presentationsöversikt Skadestatistik fördelningen av skador i olika avseende Skadeprocessen hur skador inträffar Skadeprevention åtgärder som fungerar (allmänt, för barn, och för äldre) Förebyggande av ojämlikhet i skaderisk Framtidsarbete hur går vi vidare? Lucie Laflamme 4

Skadestatistiken fördelningen av skador i olika avseende Lucie Laflamme 5

Skillnader mellan regioner och länder för samtliga skador och för specifika orsaker Lucie Laflamme 6

Global dödlighet pga trafik- och fallskador Fördelning per WHO regioner 11.2 78.4 2.1 11.3 Lucie Laflamme 24 oktober 2013 7

Global dödlighet pga fallskador per WHO region, kön och ålder (/100,000 population), 2000 Lucie Laflamme 24 oktober 2013 8

Skillnader mellan europeiska länder - Inkomstskillnader och barnskador Lucie Laflamme 9

Country level income inequality and injury mortality in 26 European countries Lucie Laflamme 10

Ett inlägg i debatten om inkomstskillnader och hälsa i olika länder (Pickett & Wilkinson) Vilka skillnader spelar egentligen roll Absoluta skillnader the poorer the worse health Relativa skillnader the greater the differences in wealth the poorer is health Olika mekanismer spelar in Absoluta material deprivation (mycket viktigt vg skador) Relativa comparative ; social tissue investering is hälsa och säkerhet för alla Vad studien tillför Relativa skillnader spelar roll men sambandet är komplext Levnadsvanor kan vara en delförklaring Lucie Laflamme 11

Country level income inequality and housing strain in 26 European countries

Skillnader inom länder ålder och kön i Sverige i dag Lucie Laflamme 13

Oavsiktliga skador per åldersgrupp sjukhusinläggning (2011) Samtliga skador Fallskador MSB och Socialstyrelse, 2013 Lucie Laflamme 14

Oavsiktliga skador per åldersgrupp sjukhusinläggning (2011) Transportolyckor x 2,7 Övriga oavsiktliga MSB och Socialstyrelse, 2013 Lucie Laflamme 15

Över tid antal sjukhusinlagda per 100 000 trafikrelaterade, fall och övriga skador 2001-11 0-14 år 65+ år X 5,7 Lucie Laflamme MSB och Socialstyrelse, 2013 16

Hur inträffar skador? Vad kan alt ska förebyggas? Lucie Laflamme 17

Haddons 3 faser primär prevention sekundär prevention tertiär prevention Pre-crash Crash Post-crash Lucie Laflamme 18

Skadeprocessen ett exempel bakgrundsfaktorer tillfälligt tillstånd något oväntat olycka skada Pre-crash Crash Post-crash skadans art rehabilitering Lucie Laflamme 24 oktober 2013 19

Tid och epidemiologisk trekant time agent host environment Lucie Laflamme 20

Haddons matrix Lucie Laflamme 24 oktober 2013 21

Haddons 10 strategier Eliminera faran Separera faran Isolera faran Modifiera faran Utrusta Utbilda och instruera Varna Övervaka Rädda Reparera och rehabilitera Pre-crash Crash Post-crash Lucie Laflamme 22

Skadeförebyggande arbetet val av strategier och åtgärder Lucie Laflamme 24 oktober 2013 23

Preventiva åtgärder kan bidra till att förebygga skador säkerhet för alla minska skillnader riktade insatser Lucie Laflamme

Två olika sätt att tänka Säkerhet-för-alla strategier och åtgärder Vad vi vet fungerar Lucie Laflamme 25

Säkerhet-för-alla allmänt Lagstiftning, reglering, upprätthållande av lagar Samhällsbaserade program Program som inkluderar utbildning kring säkerhet i hemmet och stödjande hembesök Lucie Laflamme 26

Lagstiftning, upprätthållning Minimistandarder kring säkerhet Arbets- och trafikmiljö Byggda miljön den privata och kollektiva Riskbeteende Hastighet Alkohol Restriktioner kring farliga produkter/substanser Bekämpningsmedel Förpackning (och storlek) av medicinska produkter Försäljning och äganderätt av vapen Lucie Laflamme 27

Samhällsbaserade program Egenskaper Bygger ofta på både individ- och miljöförändringar Kan även innefatta lagstiftning / upprätthållande åtgärder Kan inkludera subventioner/bidrag Effekt Normativa förändringar (till en början) Vissa säkerhetsbeteenden (hemma) men inte alla (trafik) Vissa grupper men inte alla ungdomar särskilt svåra att nå Lucie Laflamme 28

Hembesök / Utbildning Egenskaper Fokuserar på säkra beteenden och vanor Kan innefatta utdelning av gratisprodukter Kan inkludera subventioner/bidrag Effekt Normativa förändringar (till en början) Skyddande effekt på barnmisshandel och vanvård Kan förbättra flera osäkra beteenden och vanor Beror mycket på hur omständigheterna kring implementeringen ser ut Lucie Laflamme 29

Skadeförebyggande arbetet mer specifikt för barn och äldre Lucie Laflamme 24 oktober 2013 30

Antal döda per 100 000 till följd av skadehändelse 1960-2010 0-17 år 65+ år X 7,1 MSB och Socialstyrelsen, 2012 Lucie Laflamme 31

Antal sjukhusinlagda per 100 000 avlidit till följd av skadehändelse 1987-2010 0-17 år 65+ år X 3,2 MSB och Socialstyrelsen, 2012 Lucie Laflamme 32

Att förebygga oavsiktliga skador bland barn Miljöförändring t ex hem; trafik Produktsäkerhet t ex förpackningar Främja användning av säkerhetsutrustning Lag, reglering, upprätthållande av lagar Stödjande hembesök Samhällsbaserade/lokala åtgärder Utbildning och utveckling av färdigheter Lucie Laflamme 33

Några saker att fundera på Är - föräldrars tillsyn - pappor som är föräldralediga avgörande riskfaktor för barnsskador? Lucie Laflamme 24 oktober 2013 34

Föräldrars tillsyn och närvaro Mått Vad mäter/fångar tillsyn / närvaro i studierna? Forskningsresultat går isär indikerar att sambandet är kontextberoende Svensk forskning Om föräldraledighet ny studie Lucie Laflamme 35

Pappor som är föräldralediga en studie om barn 0-2 år Förändringar över tid barnskador och pappors föräldraledighet Skadeincidens under föräldraledighet pappor respektive mammor barn i samma ålder Incidens högre när mamman är ledig än pappan Efter kontroll för sociodemografiska faktorer ingen skillnad Laflamme et al. 2012 Lucie Laflamme 36

Mäns andel av den totala föräldraledigheten ökar och skador minskar Pappor är inte sämre/bättre vårdare än mammor vg skador Laflamme et al. 2012 Lucie Laflamme 37

Att förebygga oavsiktliga skador bland äldre kunskapsläge Fokus: på fall och fallskador, som både är vanliga och medför allvarliga konsekvenser Målgrupp: Återfall och fall Äldre i särskilt boende och autonoma Åtgärder: Mer kunskap om specifika åtgärder (sk singel ) än om kombinationer av åtgärder Utvärderingar: Ökande kunskap om effectiveness Lucie Laflamme 38

Att förebygga oavsiktliga skador bland äldre kunskapsbasen vg fallskador Cochrane Reviews of interventions for preventing falls in older people: number of included studies Cochrane Reviews of interventions for preventing falls in older people: number of participants in included studies Gillespie (2013) Preventing falls in older people: the story of a Cochrane Review Lucie Laflamme 39

Prevention av fallskador bland äldre Fysisk aktivitet med eller utan ledare Läkemedelskontroll Kirurgi Vätske- och nutritionsterapi Kognitiv och beteendeförändring Fysisk miljö och stödteknologi (tex golv) Social miljö Kunskap och utbildning FaR Lucie Laflamme 40

Preventiva åtgärder kan bidra till att förebygga skador säkerhet för alla minska skillnader riktade insatser Lucie Laflamme

Vad vet vi om det förebyggande arbetet kring sociala skillnader i skaderisker? Lucie Laflamme 42

Haddons 3 faser primär skillnader prevention i exponering sekundär prevention skillnader i sårbarhet tertiär skillnader prevention i konsekvenser Pre-crash Crash Post-crash Lucie Laflamme 43

Två olika tankesätt Säkerhet-för-alla åtgärder Riktade åtgärder Lucie Laflamme 44

Hantera skillnader i konsekvenser Rädda Haddon Reparera och rehabilitera Tillgänglighet (avstånd / kostnader) Kvalitet Lucie Laflamme 45

Hantera skillnader i exponering - Inrikta sig på farans ursprung passivt skydd Haddon Eliminera faran Separera faran Isolera faran Modifiera faran Skapa alternativ Understödja Socialt stöd Lucie Laflamme 46

Hantera skillnader i sårbarhet - dvs, utvecklandet av safe competencies Haddon utbilda, instruera informera, varna övervaka foto: Martin Skoog / Megapix foto: Ina Agency kostnader, tillgänglighet, läsbarhet advocacy empowerment / delaktighet Lucie Laflamme 47

Hantera skillnader i sårbarhet - dvs, utvecklandet av safe competencies Haddon utrusta kostnader, tillgänglighet, läsbarhet produktsäkerhet vs individuellt skydd Lucie Laflamme 48

Hantera skillnader i social rörlighet - dvs fördelningen/omfördelningen av tillgångar Mellan sociala grupper Deprivation / sårbarhet materiellt kunskap inflytande / makt Exempel integration (t ex boendemiljö) lån (egenmakt/empowerment) Lucie Laflamme 49

Hur går vi vidare? Lucie Laflamme 24 oktober 2013 50

WHOs tre pelare för det skadepreventiva arbetet Att öka medvetenheten i samhället om att skador kan förebyggas Hälsosektor vs tvärsektoriellt arbete Att öka kunskapen om riskfaktorerna för skador Data registrera, dokumentera, följa upp Att identifiera och implementera realistiska interventioner Minska Know-do gap ; satsa globalt och lokalt Lucie Laflamme

Glöm inte Haddon! Utreda individen exponeringen miljön Stärka individen Förändra det övriga -fysiskt genom kända åtgärder -psykiskt -socialt Våga tänka om eller nytt t ex genom ny teknologi Kombinera åtgärderna Lucie Laflamme 24 oktober 2013 52

Glöm inte Haddon! Utreda individen exponeringen miljön Stärka individen fysiskt, psykiskt, socialt Förändra det övriga med kända åtgärder Våga tänka om eller nytt t ex genom ny teknologi Kombinera åtgärderna Lucie Laflamme 24 oktober 2013 53

Ett sätt att verka för att minska skillnaderna Att öka medvetenheten om att sociala skillnader finns och kan förebyggas Att ha jämlikhet som en förutsättning för handling och beslutfattande Att integrera skadors sociala fördelning som en del av utvärderingen Att bevaka fördelningen både generellt och specifikt Att ständigt ha den på dagordning Lucie Laflamme

några har kommit väldigt långt i sitt säkerhetstänkande Lucie Laflamme 24 oktober 2013 55