Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232
Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte ch mål med riktlinjerna... 3 2. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER... 4 2.1 Lagar ch föreskrifter... 4 2.2 Genmförandet ska dkumenteras... 4 2.3 Handlingar enligt Scialtjänstlagen... 5 2.4 Förvaring ch tillgänglighet... 5 3. INDIVIDUELL PLANERING TILLSAMMANS MED DEN ENSKILDE... 6 3.1 Syfte... 6 3.2 Anvisningar för den individuella planeringen... 6 3.2.1 Arbetssätt ch dkumentatin för den individuella planeringen... 6 4. GENOMFÖRANDEPLAN... 7 4.1 Syfte... 7 4.2. Anvisningar för genmförandeplanen... 8 4.2.1 Arbetssätt ch dkumentatin i samband med uppföljning av genmförandeplanen... 8 5. DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET... 9 5.1 Syfte... 9 5.2 Anvisningar för de löpande sciala jurnalanteckningarna... 9 6. UPPFÖLJNING AV DOKUMENTATIONEN... 10 6.1 Syfte... 10 7. AVSLUT AV ÄRENDE... 10 8. ANSVAR OCH ORGANISATION... 10 Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda kmmun 1. INLEDNING Dessa riktlinjer anger Törebda kmmuns anvisningar för individuell planering, dkumentatin ch uppföljning av genmförandet av insatser enligt scialtjänstlagen ch häls- ch sjukvårdslagen. Riktlinjerna gäller för de särskilda bendena i Törebda kmmun ch avser både ffentlig ch enskild verksamhet. Allmänna utgångspunkter Riktlinjerna utgår från grundläggande principer i scialtjänstlagen m den enskildes självbestämmande ch delaktighet samt att de sciala tjänsterna ska präglas av helhetssyn, kntinuitet ch flexibilitet. Riktlinjerna följer Scialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:5) ch anger hur de praktiskt ska tillämpas inm äldremsrgen i Törebda kmmun. Riktlinjerna ligger till grund för ett samrdnat ch enhetligt dkumentatinssystem ch ska tillämpas på samtliga benden inm Törebda kmmuns äldremsrg. Riktlinjerna ska ingå sm en del i verksamheternas ledningssystem för systematiskt Kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Riktlinjerna avser ckså mvårdnadspersnalens genmförande ch dkumentatin kring allmän mvårdnad ch vardags rehabilitering. 1.1 Syfte ch mål med riktlinjerna Huvudmålet är att den enskilde sm kmmer i kntakt med Törebda kmmuns äldremsrg får ett värdigt liv ch upplever välbefinnande. Riktlinjen ska bidra till individens berende ch självständighet. Riktlinjerna syftar till att ge persnalen kunskap ch samsyn kring vilket arbetssätt sm ska gälla för individuell planering, dkumentatin ch uppföljning av genmförandet av insatser inm äldremsrgen i Törebda kmmun. Riktlinjerna ska säkerställa den enskildes rättsäkerhet genm att: alla brukare ges inflytande i planering, genmförande ch uppföljning av insatser, alla brukare erbjuds en individuell planering, alla brukare har en genmförandeplan sm beskriver hur insatserna ska genmföras, alla brukare har en verkställighetsakt där sciala jurnalanteckningar förs kntinuerligt för att kunna följa hur situatinen utvecklas för den enskilde, samt att genmförandet av insatserna följs upp kntinuerligt. alla brukare sm har kmmunal häls- ch sjukvård har en strukturerad dkumentatin sm beskriver behv ch insatser enligt HSL 18. Aktuellt hälstillstånd samt identifierade behvsmråden beskrivs enligt ICF (klassifikatin av funktinstillstånd, funktinshinder ch hälsa) samt åtgärder enligt KVÅ (klassifikatin av vårdåtgärder). Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
2. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 2.1 Lagar ch föreskrifter Skyldigheten att dkumentera regleras i den lagstiftning sm styr äldremsrgen. Handläggnings- ch genmförandeprcessen samt dkumentatin ch hantering av akter ch persnuppgifter styrs av bestämmelser i scialtjänstlagen (2001:453), förvaltningslagen(1986:223) ch ffentlighets- ch sekretesslagen (2009:400). Scialstyrelsen har därtill kmpletterat dessa bestämmelser med föreskrifter ch allmänna råd m dkumentatin vid handläggning av ärenden ch genmförande av insatser enligt SL, LVU, LVM ch LSS (SOSFS 2006:5) samt en handbk, m handläggning ch dkumentatin inm scialtjänsten (Scialstyrelsen, 2010), för att underlätta tillämpningen av regelverket. Dkumentatin inm häls- ch sjukvården regleras enligt Patientdatalagen 2008:355. Scialstyrelsen har dessutm meddelat föreskrifter m infrmatinshantering ch jurnal hantering i häls- ch sjukvård (SOSFS 2008:14). Scialstyrelsen har ett tillsynsansvar, för att granska att verksamheter inm bl.a. äldremsrgen, följer lagstiftning samt fullgör sina ålägganden. I Scialstyrelsens granskning av dkumentatin i genmförandet läggs str vikt vid att den enskilde får den hjälp sm beviljats i biståndshandläggningen, att det finns individuella planer med uppsatta mål, sm scialtjänstpersnal ch/eller häls- ch sjukvårdspersnal i samråd med berörd individ beslutat att uppnå, att uppföljning genmförs samt att jurnalanteckningar förs löpande. 2.2 Genmförandet ska dkumenteras Enligt scialtjänstlagen ska genmförandet av beslutade biståndsinsatser dkumenteras. Dkumentatinsskyldigheten gäller alla individuellt behvsprövade stöd-, vård- ch behandlingsinsatser (11 kap. 5 SL). Teamet (biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut ch sjukgymnast) ansvarar för att utreda behvet. Biståndshandläggaren fattar beslut m insatser enligt SL, legitimerade fattar beslut m åtgärder enligt HSL, teamet ansvarar för att utföraren får infrmatin m beviljade insatser/åtgärder ch tillräcklig infrmatin m den enskilde. Därefter ansvarar utföraren för att planera hur beviljade insatser/åtgärder ska genmföras ch att dkumentera detta. Genmförandet av en insats ska dkumenteras för att visa vad sm faktiskt görs ch hur situatinen för den enskilde utvecklas. Dkumentatinen ska utvisa åtgärder sm vidtas för den enskildes samt faktiska mständigheter ch händelser av betydelse för genmförandet av insatsen (Scialstyrelsen, 2010). Dkumentatinen ska utfrmas med respekt för den enskilde, vara tydlig samt innehålla tillräcklig, väsentlig ch krrekt infrmatin (SOSFS 2006:5). Vad det innebär beskrivs närmare nedan: Respektfull ta hänsyn till den enskildes integritet ch inte innehålla vidkmmande mdömen ch nedsättande eller kränkande uppgifter eller frmuleringar Krrekt uppgifterna ska bygga på ett krrekt underlag ch det ska framgå vem sm har lämnat uppgifterna. Det ska även framgå vad sm är faktiska mständigheter ch vad sm är bedömningar, samt vem sm gjrt en viss bedömning. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
Tillräcklig så att den säkerställer den enskildes rättssäkerhet ch möjlighet till insyn samt ger relevant infrmatin för att genmföra ch följa upp insatser. Väsentlig endast innehålla uppgifter av betydelse för det frtsatta arbetet ch sm visar hur situatinen för den enskilde utvecklar sig. Tydlig alla anteckningar ska vara sakliga, väl strukturerade, tydligt frmulerade, föras löpande, vara daterade ch signerade. 2.3 Handlingar enligt Scialtjänstlagen De handlingar sm upprättas eller inkmmer kring den enskilde ska hållas samman i en persnakt. En persnakt upprättas av biståndshandläggaren i samband med ansökan m insatser. Insatsernas genmförande ska dkumenteras i den verksamhet där insatsen utförs ch hållas samman i en s.k. verkställighetsakt av den verkställande enheten. Verkställighetsakten är en del av den persnakt sm upprättas. När insatserna avslutas sammanförs samtlig dkumentatin till persnakten. Om insatsen genmförs av enskild verksamhet upprättas en ny persnakt. Verkställighetsakten ska innehålla följande handlingar: Uppdrag från biståndshandläggaren innehåller uppgifter m den enskilde, biståndsbeslut, beviljade insatser ch vem sm fattat beslutet. Genmförandeplan sm anger hur den beslutade insatsen praktiskt ska genmföras. Sciala jurnalanteckningar genmförandet av beslutad insats ska dkumenteras frtlöpande. Om insats uteblir dkumenteras även detta här samt rsak till utebliven insats. Levnadsberättelse m sådan upprättats. Ev. inkmna handlingar t.ex. beslut m gdman. 2.4 Förvaring ch tillgänglighet Enligt lagstiftningen ska dkumentatin inm häls- ch sjukvården ch dkumentatin av sciala tjänster föras ch förvaras åtskilda. Anledningen till detta är att det är en skillnad mellan häls- ch sjukvårdsåtgärder ch sciala insatser samt att deras dkumentatin styrs av lika lagstiftningar (Patientdatalagen respektive scialtjänstlagen ch förvaltningslagen). Lagstiftningarna skiljer sig åt gällande regler för arkivering samt vem sm har skyldighet ch rättighet att dkumentera. Det är inte möjligt att utifrån någn frm av generella regler slå fast vad sm är insats enligt SL eller LSS respektive en åtgärd enligt HSL. När det gäller varje persn ch varje enskild insats får man ta ställning till m den är att anses sm en insats enligt SL respektive LSS eller åtgärd enligt HSL vid den tidpunkt då insatsen ges (Scialstyrelsen, 2010). De enskildas verkställighetsakter ska förvaras åtskilda. Verkställighetsakterna kan förvaras i samma pärm, men ska då srteras under lika flikar. Verkställighetsakten ska förvaras inlåst på enheten så att behöriga inte får tillgång den. Dkumentatin i datr ska på mtsvarande sätt säkras mt intrång ch skadegörelse. Dkumentatinen ska alltid finnas tillgänglig för den persnal sm har rätt eller skyldighet att dkumentera samt för dem sm behöver ta del av infrmatinen för att kunna utföra sitt arbete. Den enskilde har rätt att när sm helst få ta del av sin dkumentatin. Om den enskilde anser att någn uppgift är felaktig ska detta antecknas i jurnalanteckning- Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
arna. Den enskilde kan ge sitt samtycke till att en närstående eller företrädare får läsa dkumentatinen. Detta samtycke ska då dkumenteras i jurnalanteckningarna. 3. INDIVIDUELL PLANERING TILLSAMMANS MED DEN EN- SKILDE 3.1 Syfte Hur insatser/åtgärder praktiskt ska genmföras ska vara individuellt anpassade efter den enskildes behv, situatin ch önskemål. Det är därför viktigt att insatserna utfrmas ch genmförs tillsammans med den enskilde. Om den enskilde p.g.a. långt framskriden demenssjukdm eller av andra rsaker inte själv kan delta i planeringen bör en företrädare, närstående eller gd man företräda den enskildes intressen. Den individuella planeringen bygger på teamets samlade bedömning. Kntaktman ch den enskilde ch/eller dennes företrädare möts för att planera ch dkumentera hur hjälpen praktiskt ska genmföras ch följas upp. Detta dkumenteras i en genmförandeplan (se kapitel 4) samt i jurnalanteckningarna, där det nteras att en individuell planering genmförts ch att en genmförandeplan har upprättats (se kapitel 5). 3.2 Anvisningar för den individuella planeringen Samtliga enskilda ska erbjudas en individuell planering. 3.2.1 Arbetssätt ch dkumentatin för den individuella planeringen a) Beslut ch uppdrag från biståndshandläggaren mttags av den enhetschef sm tar emt alla beslut till särskilt bende. b) Den enhetschef sm tar emt uppdraget öppnar en verkställighetsakt. Jurnalanteckningar inleds med att dkumentera att uppdraget inkmmit samt målsättningen i biståndsbeslutet. c) Enhetschef för bendet sm ska verkställa beslutet dkumenterar när insatsen påbörjas ch det sm är av vikt i kntakten med den enskilde, närstående eller andra. Enhetschefen ansvarar för att levnadsberättelsen överlämnas till enskild/anhörig eller annan. Om möjligt bkas hembesök innan inflyttning för att skapa en bra övergång till det nya bendet. d) Om infrmatin m den enskildes situatin, förmågr ch behv inhämtas från närstående ch/eller andra yrkesgrupper ska detta antecknas i jurnalanteckningarna. e) Det team sm lämnar ifrån sig ansvaret ansvarar för att rapprtera till mttagande team (var ch en rapprterar till sin yrkesgrupp). De ser även till att Persnlig pärm med aktuella papper kmmer med till det särskilda bendet. f) I samband med inflyttning hälsas den enskilde välkmmen av den persnal sm tar emt. Infrmatin ges även m aktuella händelser på enheten. Kntaktmannen frtsätter sedan infrmatinen frtlöpande fram till ankmstsamtalet hålls. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
g) När den enskilde har flyttat in görs funktinsbedömningar/riskbedömningar inm två veckr. Arbetsterapeuten ansvarar för ADL-bedömning ch sjukgymnasten för förflyttningsbedömning. Riskbedömningar ch registreringar i kvalitetsregister (Senir Alert ch BPSD) görs av mvårdnadsansvarig sjuksköterska tillsammans med kntaktman. Samtliga bedömningar skrivs ut ch sätts in i Persnlig Pärm under respektive flik. Teamets samlade bedömning tas med till ankmstsamtalet. h) Kntaktmannen bkar ett möte för ankmstsamtal inm fyra veckr med den enskilde ch i förekmmande fall dennes närstående ch/eller företrädare. Dessutm deltar sjuksköterska, sjukgymnast ch arbetsterapeut sm kan tillföra kunskap eller ge förslag på åtgärder. i) Vid ankmstsamtalet kmmer teamet överens med brukaren m målsättningen för de insatser/åtgärder sm ska ges. Genmförandeplanen/vårdplan upprättas. Ett datum för uppföljning/utvärdering bkas. j) Tiden innan genmförandeplanen har upprättats förs utförliga jurnalanteckningar för att på så sätt skapa ett underlag för genmförandeplanen. k) Om förändringar uppkmmer i den enskildes situatin, förmågr ch/eller behv sm föranleder en förändring i planerade insatser ska genmförandeplanen uppdateras. 4. GENOMFÖRANDEPLAN 4.1 Syfte Den individuella planeringen, sm beskrivs i kapitel 3, ska utmynna i att en Genmförandeplan upprättas. Syftet med genmförandeplanen är att, med utgångspunkt i ett biståndsbeslut m särskilt bende ch målet för detta, beskriva hur insatserna praktiskt ska genmföras utifrån den enskildes specifika behv ch önskemål (Scialstyrelsen, 2010). Genmförandeplanen är ett viktigt planerings- ch arbetsinstrument med betydelse för såväl den enskilde, persnalen sm verksamheten. Genmförandeplanens betydelse för den enskilde: Tydliggör den enskildes behv ch önskemål kring hur insatserna ska genmföras ch bidrar till att stärka kntinuiteten i insatserna. Säkerställer den enskildes rättssäkerhet, att den enskilde får sina behv ch önskemål tillgdsedda. Möjliggör den enskildes delaktighet i att planera ch skapa struktur i sin vardag. Tydliggör den enskildes behv av vardagsrehabilitering, allmän mvårdnad ch scialt innehåll i dagen. Synliggör ett helhetsperspektiv kring den enskildes situatin. Möjliggör uppföljning ch justering av beviljade insatser. Genmförandeplanens betydelse för persnalen: Säkerställer arbetsmetder ch tydliggör förhållningssätt. Stärker rättssäkerheten för persnalen. Underlättar samrdning mellan persnal ch stärker kntinuitet i insatserna. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
Genmförandeplanens betydelse för verksamheten: Tydliggör planering av verksamheten. Tydliggör kmmunens/enhetens kvalitetsarbete. Möjliggör uppföljning ch tillsyn av verksamheten. 4.2. Anvisningar för genmförandeplanen Den enskilde ska ha en individuell genmförandeplan utifrån biståndsbeslut, teamets samlade bedömning ch den enskildes önskemål. Genmförandeplanen ska sammanställas inm fyra veckr från det att uppdraget påbörjats. Nedan följer en uppräkning av vad sm ska framgå av genmförandeplanen ch i de sciala jurnalanteckningarna: Infrmatin kring den enskilde ch den individuella planeringen Den enskildes persnuppgifter. Vilka persner sm deltg i den individuella planeringen (namn, titel eller relatin). Den äldres inflytande över planeringen. Datum då planen upprättades. Vem sm upprättat genmförandeplanen. Infrmatin kring insatserna Vilken eller vilka insatser sm ska genmföras. Vilka mål sm gäller för insatserna eller delar av dem. När insatsen/insatserna ska genmföras. Hur insatsen/insatserna ska genmföras. Infrmatin kring uppföljning När genmförandeplanen ska följas upp. Hur genmförandeplanen ska följas upp. 4.2.1 Arbetssätt ch dkumentatin i samband med uppföljning av genmförandeplanen a) Kntaktpersnen ansvarar för att genmförandeplanen följs upp, minst en gång per halvår, genm att ett särskilt uppföljningsmöte hålls tillsammans med den enskilde ch/eller företrädare. Från enheten deltar företrädesvis samma persner sm deltg i den individuella planeringen. b) På mötet samtalar man kring hur den enskildes situatin har utvecklats ch m det skett förändringar i behv, förmågr eller önskemål kring insatserna/åtgärdernas genmförande. c) Om det skett mindre förändringar kan ändringar göras i den aktuella planen. Det ska vara tydligt vad man ändrat från ch det nya tillägget/förändringen ska dateras ch signeras. d) Vid många eller större förändringar kan det vara bättre att upprätta en ny plan. Föregående genmförandeplan sparas i genmförandeakten. e) I jurnalanteckningarna ska det antecknas när uppföljningen genmfördes, vilka sm deltg, vad resultatet blev, m ch vilka förändringar sm gjrts i aktuell plan, m ny plan upprättats. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
5. DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET 5.1 Syfte Genmförandet av ett beslut m en insats ska dkumenteras frtlöpande i frm av sciala jurnalanteckningar (SOSFS 2006:5). Dkumentatinen ska visa vad sm faktiskt görs eller avvikelser från det sm planerats ch anledningen till avvikelsen samt hur situatinen för den enskilde utvecklas. Beslut ch åtgärder sm vidtas i ärendet samt faktiska mständigheter ch händelser av betydelse för genmförandet av insatsen ska dkumenteras (Scialstyrelsen, 2010). 5.2 Anvisningar för de löpande sciala jurnalanteckningarna Alla anteckningar i jurnalen ska vara daterade (år, mån, dag) samt föras kntinuerligt i krnlgisk rdning. Det ska även tydligt framgå vem (namn ch titel) sm iakttagit händelsen ch vidtagit insatsen. De sakförhållanden eller bedömningar sm legat till grund för insatsen bör ckså dkumenteras. Dkumentatinen ska vara strukturerad på ett enkelt, tydligt ch överskådligt sätt. Det ska vara lätt att hitta sökt infrmatin ch tydligt var lika uppgifter ska antecknas. Det innebär att strukturen ch rutinerna för vad sm ska dkumenteras måste vara känd ch förankrad i persnalgruppen. Vad sm ska dkumenteras i den sciala jurnalen berr på vilken insats det gäller ch mständigheter i det enskilda fallet. Nedan följer en uppräkning av sådan infrmatin sm dck alltid ska antecknas i den sciala jurnalen. Infrmatin kring ankmstsamtalet ch genmförandeplan sm upprättats: När genmförandeplanen upprättades, vilka sm deltg samt planerat datum för uppföljning/utvärdering av genmförandeplanen. På vilket sätt brukaren utövat inflytande över det praktiska genmförandet i genmförandeplanen. Om brukaren deltagit i upprättandet av planen eller inte. Om brukaren av någn anledning inte deltagit ska rsaken till det anges. Om brukaren nekat till upprättandet av en genmförandeplan ch i så fall brukaren behv av insatser ch hur de ska genmföras. När genmförandeplanen följts upp ch reviderats. Infrmatin kring insatserna När insatsen eller lika delar av insatsen har påbörjats. Om det inträffat mständigheter sm medfört att insatsen inte har kunnat genmföras sm planerat (brukar även benämnas sm utebliven insats från genmförandeplanen). Vad sm har kmmit fram av betydelse vid kntakter med brukaren eller andra sm har lämnat uppgifter i samband med upprättandet av genmförandeplanen. Vad sm har uppnåtts i förhållande till de uppsatta målen för insatsen. När insatsen avslutats eller ändrats ch av vilka skäl. Infrmatin kring brukaren Händelser sm är av betydelse för brukaren. Om brukarens situatin eller behv har förändrats. Om systematiska bedömningsinstrument har använts ch i så fall vilka. Om brukaren anser att någn uppgift i dkumentatinen är riktig. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
Infrmatin i samband med hantering av handlingar, anmälningar eller klagmål Om den enskilde berörs av ett ärende sm är självständigt från ett grundläggande ärende t.ex. ett individuellt tillsynsärende ska handlingen i fråga inte ingå i persnakten. Däremt bör det i jurnalen göras en anteckning m att den enskild berörs av ett sådant ärende. Om klagmål har förts fram mt genmförandet av en beslutad insats ch i så fall vilka eventuella åtgärder sm vidtagits. När en handling kmmit in eller upprättats. 6. UPPFÖLJNING AV DOKUMENTATIONEN 6.1 Syfte Uppföljning är en viktig del i en kvalitetsstyrd verksamhet. Den kan påvisa vad sm uppnåtts i relatin till satta mål samt syftar till att förbättra verksamheten. Genm uppföljning ch utvärdering får man reda på vilka mråden sm behöver utvecklas eller förbättras. 7. AVSLUT AV ÄRENDE När ett ärende avslutas ska en slutanteckning göras i den sciala jurnalen där även skälet till att ärendet avslutas ska anges (SOSFS 2006:5). Genmförandeakten rensas på kpir sm finns i flera exemplar samt interna meddelanden innan den överförs till arkivansvarig. Kmmunstyrelsen har yttersta ansvaret för arkivering. 8. ANSVAR OCH ORGANISATION Kmmunstyrelsen: Fastställer riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun ch uppföljning av genmförandet av insatser enligt scialtjänstlagen inm äldremsrgen i Törebda kmmun. Verksamhetschef: Ansvarar för att teamet sätter individuella mål ch följer måluppfyllelsen i verksamhetsuppföljningen. Ansvarar övergripande för att genmförandet av insatser dkumenteras ch följs upp. Ansvarar för uppföljning av riktlinjerna. Enhetschefer inm äldremsrgen: Ansvarar för att den enskildes mål ch de fastställda riktlinjerna följs. Ansvarar för att ge persnalen de förutsättningar sm behövs för gd dkumentatin: att msätta riktlinjerna i rutiner, att persnalen har kunskap m ch följer de anvisningar ch rutiner sm gäller, tydliggöra att dkumentatinen är en viktig del i arbetet, avsätta tid för persnalen att dkumentera ch läsa dkumentatin. Ansvarar för att insatserna planeras tillsammans med den enskilde ch/eller dennes närstående. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6
Ansvarar för att alla enskilda har en verkställighetsakt sm förvaras enligt fastställda riktlinjer. Ansvarar för att alla enskilda har en genmförandeplan. Ansvarar för att genmförandeplanen hålls aktuell ch revideras vid förändringar. Alla genmförandeplaner ska följas upp minst en gång per halvår. Datum för när genmförandeplanen ska följas upp bkas vid den individuella planeringen. Ansvarar för att jurnalanteckningar förs kntinuerligt ch enligt fastställda lagar ch författningar samt fastställda riktlinjer. Ansvarar för egenkntrll/kvalitetsuppföljning av dkumentatinen. Ansvarar för att förbättringsåtgärder vidtas vid brister i dkumentatinen. REFERENSLITTERATUR Förvaltningslagen (1986:223) Häls- ch sjukvårdslagen (1982:763) Offentlighets- ch sekretesslagen (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) Scialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 Scialstyrelsen föreskrifter ch allmänna råd. (2006). Dkumentatin vid handläggning av ärenden ch genmförande av insatser enligt SL, LVU, LVM ch LSS. Stckhlm: Scialstyrelsen. Scialstyrelsen (2010). Handläggning ch dkumentatin inm scialtjänsten. Stckhlm: Scialstyrelsen. Törebda 2012-04-10 Ann-Sfie Eklund Karlssn Enhetschef Ulrika Berglund Enhetschef Rutinen/riktlinjen sparas ch finns: Intranät ch diariet. Bx 83 0506-180 00 VÄXEL 0506-180 21 kmmunen@trebda.se 12 09 00-6