BILAGA PS 2015-08-26, 116 2015-08-24 Dnr PS2015-0001 Produktionsavdelningen Tord Jansson E-post tord.jansson@lul.se Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Akademiska sjukhuset redovisade i månadsrapporten för mars ett tufft ekonomiskt läge för 2015. Rapporten visade att det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor för att sjukhuset ska klara en budget i balans 2015. Vid produktionsstyrelsens sammanträde 2015-04-28 presenterade sjukhusdirektören planerade åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. I samband med aprilmötet uppdrog styrelsen till sjukhusdirektören att återkommande under året skriftligen återrapportera de åtgärder som sjukhusdirektören kommer att vidta. Enligt beslutet ska återrapporteringen till styrelsen innehålla resultat i förhållande till tidsplan. I händelse av att tidsplanen förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna biläggas protokollet. Akademiska sjukhuset har inkommit med en beskrivning av åtgärdsprogrammet för perioden januari-juli, som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet. Sammanfattningsvis visar programmet att Akademiska sjukhuset fortsatt har ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs resultatförbättringar på cirka 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 100 miljoner kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå åtgärderna i budgeten för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt åtgärdsplanen. Åtgärderna på kostnadssidan går enligt plan och prognosen på helår är att de kommer att uppfyllas. Respektive division har tagit fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i budgeten 2015. Divisionernas åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram. Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 195 miljoner kronor. Eftersom Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (2) sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare, så har olika task force grupper tillsatts för att analysera och stödja åtgärdsarbetet. Bilagor Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015 Kopia till: Landstingsstyrelsen T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Gustaf af Ugglas, Ekonomidirektören
AKADEMISKA SJUKHUSETS ÅTGÄRDSPROGRAM 2015
Åtgärder sammanställning Åtgärder sammanställning period jan-juli 2015 Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom juli) Öka riks- och regionintäkter 103,7 63,1 25,1 Öka övriga intäkter 26,6 19,6 5,6 Minska personalkostnader 51,0 32,2 8,9 Minska övriga kostnader 16,0 13,2 4,5 Summa 197,3 128,1 44,1
Åtgärder riks- och regionintäkter Åtgärd Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna vårdplatser jämfört 2014 Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills Status 2015 (tom effekt juli) 45,0 21,9 10,1 Göran Angergård Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9,0 9,0 5,0 Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8,0 1,0 0,0 Johann Valtysson Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25,0 15,0 5,0 Jan-Erik Sundquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation under hösten 8,0 8,0 0,0 Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 5,7 4,2 2,0 Johan Lugnegård Ökade intäkter psykiatrin 3,0 4,0 3,0 Åsa Hagberg Summa 103,7 63,1 25,1 Effekthemtagning Planering genomförande
Åtgärder övriga intäkter Åtgärd Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills Status 2015 (tom effekt juli) Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4,0 4,0 2,0 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 2,0 0,0 0,0 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15,0 10,0 0,0 Maria Engedahl Övriga intäkter (priomedel) psykiatrin 3,6 3,6 3,6 Åsa Hagberg BFC ökade PET-intäkter 2,0 2,0 0,0 Adel Shalabi Summa 26,6 19,6 5,6 Effekthemtagning Planering genomförande
Åtgärder personalkostnader Åtgärd Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills Status 2015 (tom effekt juli) Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst 6,0 6,0 0,0 Mikael Köhler Minska antalet nattlag på operation 2,0 2,0 0,0 Göran Angergård Personalkostnadsåtgärder inom psykiatrin 20,0 9,2 2,6 Åsa Hagberg Marianne van Produktionsplanering och förbättrat 23,0 15,0 6,3 Rooijen/respektiv resursutnyttjande personal* e VC Summa 51,0 32,2 8,9 Effekthemtagning Planering *svårt att mäta effekten av detta arbete då många faktorer påverkar utfallet genomförande Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet
Åtgärder övriga kostnader Åtgärd Minskning medicinska material (upphandlingar inom bl a ortopedi) Minskad köpt vård (framförallt pga vårdgaranti) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) 7,0 5,0 1,0 7,0 6,2 3,5 Minskad användning av extern röntgen 2,0 2,0 0,0 Summa 16,0 13,2 4,5 Effekt hittills Status 2015 (tom effekt juli) Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Effekthemtagning Planering genomförande
2015-08-06 Dnr PV 2015-0010 Produktionsstyrelsen Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin inom Primärvården Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den ordinarie månadsmätningen i juli. Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 93 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 82-100 procent. Svartbäcken, Skutskär, Gottsunda, Samariterhemmet och Årsta vårdcentraler redovisar mätvärden under regelböckernas målnivå om 90 procent. Tillgängligheten för nybesök hos läkare inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 92 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 72 100 procent. Sex av tjugo vårdcentraler redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå om 90 procent. Detaljerade uppgifter per vårdcentral framgår av bilaga. Bo Strömquist Chefscontroller
Tillgänglighetsmätning juli 2015 (%) Vårdcentral Telefon Nybesök <= 7 dgr Alunda vårdcentral 95% 94% Enköpings husläkarcentrum 99% 100% Eriksbergs vårdcentral 92% 95% Flogsta vårdcentral 96% 95% Fålhagens vårdcentral 100% 97% Gimo vårdcentral 100% 97% Gottsunda vårdcentral 86% 72% Heby vårdcentral 97% 96% Knivsta vårdcentral 96% 94% Knutby vårdcentral 98% 87% Kungsgärdets vårdcentral 100% 95% Samariterhemmets vårdcentral 86% 90% Skutskärs vårdcentral 87% 97% Storvreta vårdcentral 95% 92% Svartbäckens vårdcentral 85% 82% Tierps vårdcentral 95% 85% Årsta vårdcentral 82% 94% Örsundsbro vårdcentral 95% 86% Östervåla vårdcentral 98% 77% Östhammars vårdcentral 100% 98% Genomsnitt för offentliga vårdcentraler 93% 92% Målvärde enligt målrelaterad ersättning ersättning i regelböcker för vårdcentral 90% 90%
2015-08-17 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök eller operation/behandling i juli. Utfallet för nybesök ligger på ca 90 procent och operation/behandling ligger på ca 95 procent. Totalt antal väntande till nybesök i juli är preliminärt 1733 patienter där 235 patienter väntat mer än 90 dagar varav 8 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 235 patienter som väntat mer än 90 dagar är 62 patientvald väntan. Antal väntande har ökat under de två sommarmånaderna med 306 patienter jämfört med maj månad och med 279 patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen förbättrades stadigt under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt 90 procent. En återhämtning skedde under årets tre första månader och måluppfyllelsen under våren har legat runt 97 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 90 procent förutom hud och ortopedi som uppnår måluppfyllnad på 81 respektive 86 procent. Antal väntande inom ortopedi är i juli 740 patienter. Kösituationen inom ortopedin ligger för juli under målet och orsaken till det är sommar och semesterperioden. Mottagningen fortsätter översynen av flödet för patienten från remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök vad gäller alla specialiteter. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger i fas avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Detta genom ett fortsatt aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget ProVer. Det lagstadgade målet 100 % uppnås även för övriga verksamhetsområden inom medicinmottagningen. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har försämrats jämfört mot tidigare mätning. Förklaringen till försämringen är att mottagningen varit stängd under 5 veckor. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll och remisser som ej har förtur styrs över till Akademiska Sjukhuset. Trots dessa åtgärder har remissinflödet ökat så mycket de sista veckorna att den redan långa kön har vuxit. Det kan konstateras att remissinflödet inte harmonierar med läkarresurserna. Vid planering för hösten visar det sig att vi har bra bemanning från och med vecka 33 och framåt. Ögonmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 94 procent vilket är en acceptabel måluppfyllelse med hänvisning till att mottagningen har varit stängd under fyra veckor under denna mätningsperiod. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod pga Kungsgatan 67-73 Box 908 tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 org nr 232100-0024 www.lul.se/lasarettetenkoping
sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. I dagsläget har vi i stort sett ingen väntetid. 2 (7) Antal väntande till operation/behandling är i juli 792 patienter och av dessa hade 70 patienter väntat längre än 90 dagar varav 36 är patientvald väntan. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 procent. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i juli. Grundkravet når 68 procent vilket är 9 procentenheter lägre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 67,7 procent vilket ca 3 procentenheter lägre än juni månad då både grundkravet och prestationsmålet uppnåddes. Av 1733 totalt väntande patienterna var det 1171 som väntat mindre än 60 dagar och av de 541 utförda besöken hade 366 patienter väntat mindre än 60 dagar. Samtliga områden når grundkravet förutom kirurgi, ortopedi och hudmottagningen som i juli uppnår 63, 63 respektive 52 procent i måluppfyllnad. Prestationskravet nås inte inom specialitetområdena kirurgi, ortopedi, hud och kardiologi. 42,7 procent av alla väntande i juli utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 63 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 46 procent. Prestationskravet för Kirurgmottagningen vad gäller ortopedin och kirurgi har sjunkit något jämfört med föregående månad och orsaken är sommaren och semestertiden. Rekrytering pågår och vi har förstärkt både kirurgi- och ortopedresursen till hösten vilket kommer att inverka positivt på tillgängligheten Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela 2015. För medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, är andelen patienter som väntat < 60 dagar 79 procent eller 26 stycken av totalt 33 väntande patienter varav 22 väntande är kardiologiska patienter som uppnår 73 procents måluppfyllnad. Inför sommaren var farhågan att väntetiderna skulle kunna bli längre, upp till 3 månader, men resultatet blev bättre än förväntat. Prognosen för hösten är att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 52 procent vilket är en försämring jämfört med föregående period vilket delvis kan förklaras av sommareffekten då mottagningen varit stängd under fem veckor. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att Akademiska Sjukhuset tar över de remisser som ej klassas som förtur.
3 (7) Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 85 procent av totalt 52 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Ytterligare förbättringar prognostiseras, som innebär att tillgänglighetsmålet fortsätter uppnås under året. Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling i juli men prestationsmålet nås inte. 80 operationer/ behandlingar genomfördes i juli och av dessa hade 50 patienter väntat mindre än 60 dagar, 62,5 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 792 patienter varav 564 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 71 procent. Samtliga områden klarar både grundkravet och prestationskravet förutom urologi och kardiologi som varken uppnår prestationsmålet eller grundkravet. Specialitetområdet kardiologi har ett ytterst begränsat underlag. Operationsavdelningen har under 4 veckor i sommar varit stängd för ombyggnation och det har inverkat på möjlighet till måluppfyllelse. Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef
Utfall vårdgaranti 2015
5 (7)
Utfall kömiljard 2015 6 (7)
7 (7) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 96% 94% 86% Antal väntande total VIV 1589 1459 1317 1321 1427 1577 1733 nybesök Antal väntande > 90 dagar 255 195 77 66 59 89 235 nybesök Antal väntande >180 dagar 9 14 14 6 6 5 8 nybesök Antal utförda total 673 920 987 819 784 819 541 nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 80% 77% 68% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% nybesök Antal väntande > 60 dagar 598 399 205 210 280 355 562 nybesök Antal utförda total <60 dagar 364 459 619 551 521 577 366 operation Totalt antal väntande Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 96% 94% 91% Antal väntande total VIV 778 640 654 597 629 644 791 operation Antal väntande > 90 dagar 102 84 37 27 24 36 70 operation Antal väntande >180 dagar 25 26 3 5 5 3 4 operation Antal utförda total 314 427 470 423 362 320 80 operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 87% 84% 71% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% operation Antal väntande <60 dagar 549 474 548 517 550 539 564 operation Antal utförda total <60 dagar 190 235 341 311 251 269 50
Sammanställning av Tillgänglighet juni 2015 Primärvård Tillgänglighet inom primärvård mäts utifrån inkommande samtal till telefonväxel för rådgivning och tidsbokning och benämn ofta som kontakt dag 0 (noll). Samtal beräknas utifrån telefonisystem. Tid till läkare mäts utifrån bokade nybesök till läkare inom 7 dagar. Tid till läkare beräknas på registreringar i tidboken i Cosmic journalsystem. Telefontillgänglighet Mottagna samtal april maj juni Telefontillgänglighet Offentlig primärvård 91% 92% 93% Lägsta offentlig 79% 68% 77% Privat primärvård 87% 90% 87% Lägsta privat 57% 67% 55% Mål 100 % - uppfylls ej Tid till läkare inom 7 dagar Första besök april maj juni Läkare inom 7 dagar Offentlig primärvård 88% 88% 92% Lägsta offentlig 70% 64% 72% Privat primärvård 86% 85% 84% Lägsta privat 63% 72% 64% Mål 100 % - uppfylls ej Primärvården har en överlag god tillgänglighet. Förbättringar behövs för vissa verksamheter för att möta behovet av kontakt med en vårdcentral för rådgivning eller tidsbokning till nybesök läkare. Vissa verksamheter (vårdcentraler) har mer svårigheter att tillgodose dessa behov än andra. Uppföljning saknas för hur förvaltningar och vårdcentraler fört in nya arbetssätt som ökar möjligheten få rådgivning samma dag eller ett besök till en läkare. Förslag till utveckling: Handlingsplan och återrapportering av åtgärder från de Förvaltningar/vårdcentraler med måluppfyllelse under 85 %. Utveckla rapporter för att följa flera yrkeskategorier eller besökstyper i datasystemet. Vårdgaranti till specialiserad vård (Akademiska och Enköping) Vårdgaranti för besök mäts på andel väntande patienter inom 90 dagar från inkommen vårdbegäran (t.ex. remiss). Vårdgaranti för operation mäts på andel väntande inom 90 dagar
från tid för beslut om behandling till påbörjad åtgärd (t.ex. en operation). Vårdgarantin exkluderar medicinskt orsakad väntan (MOV). Vårdgaranti Besök inom 90 dagar Landstinget Uppsala län Mätperiod April 2015 Maj 2015 Juni 2015 LUL 81 % 79 % 77 % Akademiska sjukhuset 77% 75% 72% Lasarettet Enköping 97% 97% 96% Jämförelse Mätperiod Juni Juni 2014 2013 LUL 90 % 83 % Antal väntande (exklusive medicinskt orsakad väntan) Mätperiod April 2015 Maj 2015 Juni 2015 LUL 11 458 11 854 12 244 Akademiska sjukhuset 9 248 9 538 9 685 Lasarettet Enköping 1 291 1 428 1 646 Jämförelse Mätperiod Juni Juni 2014 2013 LUL 10 078 10 085
I år har det totala antalet personer som väntar på besök ökat med 18 % jämfört med 2013. Fler patienter har även valt att vänta längre än 90 dagar på besök denna månad. Akademiska har en måluppfyllelse på 72% men de har också den största antalet människor som väntar på besök. Väntande på Besök mer än 90 dagar exklusive Patientvald väntan och Medicinskt orsakad väntan 2 648 (Antal genomförda besök per månad medeltal 5 500 nybesök) Tidigare kömiljarden besök Tidigare målnivå andel väntande och genomförda inom 70 % Besök Andel VÄNTANDE högst 60 dgr Faktiskt GENOMFÖRDA inom 60 dgr April 2015 62% 67% Maj 2015 59% 66% Juni 2015 58% 67% Mål Vårdgaranti besök 100% inom 90 dagar uppfylls ej Vårdgaranti Operation/behandling inom 90 dagar Mätperiod April 2015 Maj 2015 Juni 2015 LUL 88 % 86 % 84 % Akademiska sjukhuset 85 % 84 % 81 %
Lasarettet Enköping 98 % 99 % 98 % Jämförelse Mätperiod Juni Juni 2014 2013 LUL 88 % 79 % Antal väntande på operation (exklusive medicinskt orsakad väntan) Mätperiod April 2015 Maj 2015 Juni 2015 LUL 3 853 3 906 4 299 Akademiska sjukhuset 3 097 3 149 3 493 Lasarettet Enköping 597 629 640 Jämförelse Mätperiod Juni Juni 2014 2013 LUL 3 643 3 898 Väntande Operation mer än 90 dagar exklusive Patientvald väntan och Medicinskt orsakad väntan 660 (Antal genomförda operationer per månad medeltal 1 500 operationer) Tidigare kömiljarden operation Tidigare målnivå andel väntande och genomförda inom 70 % operation Andel VÄNTANDE högst 60 dgr Faktiskt GENOMFÖRDA inom 60 dgr April 2015 72 % 73 % Maj 2015 70 % 70 % Juni 2015 66 % 79 % Mål Vårdgaranti 100 % inom 90 dagar uppfylls ej Fler personer väntade i juni på en operation jämfört med juni 2013. Av LUL totala 4 299 väntar 3 493 personer på operation vid Akademiska sjukhuset. Dessa mätningar är nedslag i kösystemet, en ögonblicksbild. Det säger inget om hur lång tid personer får vänta mellan sina besök, operationer och återbesök. Denna rapport belyser endast patientsituationen. Slutsatser av dessa resultat ska tas med försiktighet då den innehåller diagnoser och åtgärder endast utifrån vad som rapporteras till den nationella databasen.
Akademiska startar uppföljning och stödinsatser mot vissa mottagningar under september 2015. Förslag att ta in information från förvaltningar om hur de planerar för att minska antalet väntande efter 90 dagar för både nybesök och operation. Återbesök inom specialiserad vård Totalt antal planerade återbesök LUL Antal väntande 50 962 personer Andel väntande inom tid för medicinskt måldatum 77% Totalt antal planerade återbesök LUL Antal genomförda 16 626 Andel genomförda återbesök inom medicinskt måldatum 65,73% I juni väntade 50 962 personer på ett återbesök. Antalet genomförda återbesök uppgick till 16 626, varav 65,73% genomfördes inom medicinskt måldatum. Mål Ej målsatt, saknar nationella mål. Mätningar rapporteras til nationella databasen månadsvis. Resultat på Vårdgarantienheten Inkommande samtal: juni 557 (2015 3 207) (2014 5 163) Slussade på inom 60 dagar juni 81 personer, totalt 2015 505 personer (totalt slussade 2014 585, 2013 766) (jan-juni 2013 238) (jan-juni 2014 483) Åberopad Vårdgaranti juni 41 personer, totalt 2015 316 personer (totalt åberopade 2014 351, 2013 629) Vårdgarantienheten rapporterar fler inkommande samtal till verksamheten. De har en ökad proaktiv verksamhet med att slussa patienter till annan vårdgivare. Fler åberopar vårdgarantin. Tillgänglighet och samordnat patientcentrerad vård En ny överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL. Den ersätter kömiljarden och tittar på behov i landstinget. För att få medel ska
en handlingsplan lämnas in till Socialdepartementet i september 2015. Fortsatt rapportering till väntetidsdatabasen varje månad Resultatrapport av handlingsplanen lämnas i januari 2016 Ansvarig samordnare: Marianne Pira Tillgänglighet inom Cancervården Införandet av Standardiserade vårdförlopp pågår. Arbetet drivs genom Cancerrådet. Utveckling pågår av att kunna mäta ledtider inom cancervården. Ledtidsarbetet drivs av väntetidssamordnare och EPJ tillsammans med respektive vårdförloppsansvarig. Ansvarig samordnare Björn Ekmehag Ansvarig för ledtidsinförandet: Marianne Pira
Produktionsdirektörens rapport Augusti 2015 Landstingets ledningskontor
Agenda Konklusion produktion, tillgänglighet och ekonomi Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Prislistprojektet AS Självkostnad DRG Effektiviseringskrav 2016 ff på styrelsens förvaltningar Landstingets ledningskontor
Konklusion produktion, tillgänglighet och ekonomi. Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Akademiska sjukhuset I huvudsak har all planerad vård legat nere under sommaren. Operationer har varit av akut karaktär eller inte kunnat vänta som t ex canceroperationer. Färre vårdplatser har varit öppna i år jämfört med föregående år. Målet var att flera vårdplatser skulle vara öppna men detta misslyckades på grund av svårigheter att bemanna. Trots det har sommaren inte varit sämre än tidigare år ( kanske till och med marginellt bättre än föregående år ). Vissa avdelningar och verksamhetsområden har haft det rejält tungt medan andra har haft det acceptabelt. Samarbetet och med kommunerna har fungerat mycket bra över sommaren. Lasarettet i Enköping Kirurgiskt centrum har i stort sett följt planen för produktion, byggnation och bemanning under sommaren. En hög andel återbesök i förhållande till nybesök har skett under sommaren vilket skapat en obalans i antal patienter till operation i höst. För att komma till rätta med detta har extra resurser för nybesök nu satts in på mottagningen. Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Inom medicinskt centrum har sommaren varit stabil. Akutmottagningens flöden har fungerat bra vilket även gjort det möjligt att ta emot patienter från Akademiska sjukhuset. Bemanningen har fungerat bra även om en del korttidsfrånvaro har lett till övertid och kostnad för sommarersättning. Primärvården Hårt tryck på mottagningarna. Huvudsakligen full produktion hela sommaren. Inga stängningar förekommer. Bemanningsproblem som störst i Östhammar och Årsta vad gäller allmänläkare. Detta har lösts med att kommendera läkare från andra vårdcentraler. Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Hälsa och habilitering Närvårdsavdelningen (NÄVA) under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund av bemanningssvårigheter. Folktandvården Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter från privata vårdgivare. Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet. Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Hälsa och habilitering Närvårdsavdelningen (NÄVA) under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund av bemanningssvårigheter. Folktandvården Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter från privata vårdgivare. Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet. Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Landstingets ledningskontor
Prislistprojektet AS Framtagande av självkostnadskalkyl C-läns vård Riks- och regionvård Ersättningsform från regionlandstingen DRG-ersättning med ersättning för ytterfall mm Prislista Nya avtal med regionlandstingen Arbetet skall vara klart under hösten 2015 och gälla från 2016 Landstingets ledningskontor
Effektiviseringskrav 2016 ff på styrelsens förvaltningar Effektiviseringskrav effektivisering vad menar vi med detta? Omvandla färre resurser till samma antal produkter eller tjänster oförändrad kvalité Omvandla samma resurser till fler antal produkter eller tjänster oförändrad kvalité Landstingets ledningskontor
Effektiviseringskrav 2016 ff på styrelsens förvaltningar Kravet samma verksamhet till 0,75 % lägre kostnad 2016 Kravet samma verksamhet till 1,00 % lägre kostnad 2017 Kravet samma verksamhet till 1,00 % lägre kostnad 2018 Landstingets ledningskontor
Budget 2016 - effektiviseringskrav Effektiviseringskrav fördelat per förvaltning ackumulerat 2016-2018 ( kr ) Förvaltning Ack eff.krav 2016 2017 2018 Akademiska sjukhuset -37 233 000-37 233 000-37 233 000 Akademiska sjukhuset -50 379 210-50 379 210 Akademiska sjukhuset -50 379 210 Summa perioden -37 233 000-87 612 210-137 991 420 Lasarettet i Enköping -3 230 000-3 230 000-3 230 000 Lasarettet i Enköping -4 688 740-4 688 740 Lasarettet i Enköping -4 688 740 Summa perioden -3 230 000-7 918 740-12 607 480 Primärvården -6 000 000-6 000 000-6 000 000 Primärvården -7 764 790-7 764 790 Primärvården -7 764 790 Summa perioden -6 000 000-13 764 790-21 529 580 Folktandvården -376 000-376 000-376 000 Folktandvården -500 980-500 980 Folktandvården -500 980 Summa perioden -376 000-876 980-1 377 960 Hälsa och habilitering -2 314 000-2 314 000-2 314 000 Hälsa och habilitering -3 070 060-3 070 060 Hälsa och habilitering -3 070 060 Summa perioden -2 314 000-5 384 060-8 454 120 Summa sjukvårdsförv -49 153 000-49 153 000-49 153 000 Summa sjukvårdsförv -66 403 780-66 403 780 Summa sjukvårdsförv -66 403 780 Summa perioden -49 153 000-115 556 780-181 960 560 Tillkommande effektiviseringskrav respektive år exkl underliggande ekonomiska underskott i verksamheten sedan tidigare. Landstingets ledningskontor
Budget 2016 - effektiviseringskrav Effektiviseringskrav fördelat per förvaltning ackumulerat 2016-2018 ( kr ) Förvaltning Ack eff.krav 2016 2017 2018 Landstingets resurscentrum -802 000-802 000-802 000 Landstingets resurscentrum -1 066 660-1 066 660 Landstingets resurscentrum -1 066 660 Summa perioden -802 000-1 868 660-2 935 320 Landstingsservice -814 000-814 000-814 000 Landstingsservice -1 082 620-1 082 620 Landstingsservice -1 082 620 Summa perioden -814 000-1 896 620-2 979 240 Summa serviceförvaltningarna -1 616 000-1 616 000-1 616 000 Summa serviceförvaltningarna -2 149 280-2 149 280 Summa serviceförvaltningarna -2 149 280 Summa perioden -1 616 000-3 765 280-5 914 560 Tillkommande effektiviseringskrav respektive år exkl underliggande ekonomiska underskott i verksamheten sedan tidigare. Landstingets ledningskontor
Budget 2016 effektiviseringskrav Några möjliga lösningar på effektiviseringskrav Bättre upphandling lägre pris för samma sak Förbättra verksamhetsprocesser mindre strultid göra rätt från början Se över organisatoriska strukturer med inriktning mot bättre ekonomisk uthållighet och minskad sårbarhet Inför styrelsens beslut om internbudget 2016 Hur stödjer vi förvaltningarna i detta arbete? Landstingets ledningskontor
BILAGA PS 2015-08-26, 120 2015-08-13 Dnr PS2015-0006 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Hälsa och habilitering den 11 augusti 2015 Vid förvaltningsträffen den 11 augusti 2015 diskuterades nedanstående punkter: Receptionen på Kungsgärdet Centrum för äldrefrågor Projekt återinläggning Hjälpmedel Neuropsykiatri, samverkan Samlad rehabilitering Närvårdsavsavdelningen; sommarsituationen och ekonomin Receptionen på Kungsgärdet Hälsa och habilitering lyfter behovet av ombyggnation av nuvarande reception och café på Kungsgärdet som för tillfället inte är ändamålsenliga. Hälsa och habilitering vill gärna behålla caféet på Kungsgärdet som fyller fler viktiga funktioner men ser svårigheter med hur man ska kunna finansiera verksamheten framöver med de krav på lokalmässiga förändringar som framställts. Idag är det Hälsa och habilitering som står för hyreskostnaden medan Uppsala kommun driver caféverksamheten. När det gäller receptionen önskar Hälsa och habilitering flytta denna till huvudentrén där även det planerade kundcentret skulle kunna ligga. Hälsa och habilitering har fått in ett kostnadsförslag från Landstingsservice för ombyggnation av reception samt café som förvaltningen i nuläget har svårt att finansiera. Centrum för äldrefrågor Hälsa och sjukvårdsstyrelsen samt landstingsstyrelsen har fattat beslut inrättande av ett äldrecentrum vid förvaltningen Hälsa och habilitering. Äldrecentrumet ska ses som ett nätverk med berörda intressenter representerade, inom vilket frågor om utveckling av insatser som rör vården av de mest sjuka äldre i länet kan diskuteras och samordnas. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (3) Hälsa och habilitering har tagit fram ett förslag till organisationsmodell för ett äldrecentrum med en rådgivande styrgrupp samt en beslutande centrumledningsgrupp, bestående av cheftjänstemän inom landstinget. Centrumledningsgruppen skulle enligt förslaget motsvara landstingets arbetsgrupp för satsningen bättre liv för de mest sjuka äldre. Hälsa och habilitering önskar starta upp äldrecentrumet och har erbjudit sig att fortsätta att leda centrumledningsgruppen. Enligt Hälsa och habilitering finns intresse från kommunerna liksom Regionförbundet att ingå i centrumbildningen. Hälsa och habilitering inväntar nu klartecken från landstinget att driva frågan vidare. Samlad rehabilitering 2014 gjordes en utredning om brister i vårdkedjan avseende rehabilitering av utredare på landstingets ledningskontor. Utredningen pekar på en rad förbättringsområden. En liknande utredning gjordes på Akademiska sjukhuset. Båda utredningarna har presenterats för produktionsstyrelsen. Under 2014 tog TKL:s beredningsgrupp (tjänstemän inom landstinget och kommunerna) fram riktlinjer för rehabilitering som hade till syfte att klargöra ansvarsgränser mellan huvudmännen men också tydliggöra att rehabilitering ingår i uppdraget för slutenvården, primärvården, Hälsa och habilitering och kommunerna. Vid landstingets ledningskontor har en arbetsgrupp för rehabilitering tillsats under ledning av utredare för att fortsätta att arbeta för en förbättrad rehabilitering. Under mötet diskuteras frågan vad som egentligen menas med en samlad rehabilitering, var rehabiliteringen bedrivs idag och huvudmännens rehabiliteringsansvar. Oplanerade återinskrivningar Vid mötet presenteras resultaten från en pilotstudie som genomförts rörande oplanerade återinskrivningar inom landstinget. Oplanerade återinskrivningar definieras i studien som patienter 65 år eller äldre som återinskrivs akut inom 30 dagar. Studien har analyserat återinskrivningar på diagnosnivå samt avdelningsnivå inom landstinget. Landstinget i Uppsala län ligger på ca 15 % återinskrivningar inom 30 dagar hos patienter äldre än 65 år. Detta är något lägre än riket i övrigt. Det finns dock utrymme att minska återinskrivningarna vilket bl.a. skulle kunna frigöra vårdens resurser. En procentenhets minskning av andelen återinläggningar per verksamhetsår motsvarar frigjorda resurser om ca 25 miljoner kronor per år. Hälsa och habilitering har inom ramen för piloten tagit fram en struktur för analys av återinskrivningar som skulle kunna användas inom hälso- och sjukvården. För att fortsätta att utveckla kunskapen inom området önskar Hälsa och habilitering att landstinget fortsatt följer upp denna parameter. Hälsa och habilitering ser också att man i detta arbete skulle kunna ha en samordnade roll och vara behjälplig med metod- och uppföljningsstöd till verksamheterna. Hjälpmedel
3 (3) Mellan åren 2013 och 2014 ökade kostnaderna för hjälpmedel med 1 849 tkr, eller 15 % Förvaltningen har vidtagit en rad åtgärder för minska kostnaderna. I budgeten för 2016 finns avsatt ytterligare 1,5 mnkr för hjälpmedel, inkl. inkontinenshjälpmedel. För att skapa incitament för ett större kostnadsansvar inom hjälpmedelsområdet önskar Hälsa och habilitering att intäkter och kostnader redovisas där hjälpmedlen förskrivs. Idag är det Hjälpmedelscentralen inom Hälsa och habilitering som bär samtliga kostnader för barn, unga och vuxna upp till 21 år för hjälpmedel inom områdena förflyttning, hygien och kognition. För området kommunikation och inkontinens ansvarar hjälpmedelscentralen för hjälpmedel i alla åldrar. I, Allmänna riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel Landstinget i Uppsala Län, finns en uttalad målsättning att hjälpmedelskostnader ska tas där kostnaderna uppstår. Riktlinjerna antogs under våren 2015 av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I enlighet med beslutet ska en översyn genomföras över hur kostnaderna är fördelade på de förskrivande enheterna. För 2016 har förvaltningen Hälsa och habilitering fått ett särskilt uppdrag i vårdöverenskommelsen att se över hur de ökade hjälpmedelskostnaderna ska hanteras. Under hösten kommer Hälsa och habilitering att arbeta fram en modell för att ta ut kostnader på förskrivande enhet och under 2016 kommer dessa att följas via en skuggbudget. Samverkan kring neuropsykiatrin Hälsa och habilitering informerar att nästa steg i arbetet för ett förbättrat omhändertagande av patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är att involvera primärvården i det fortsatta arbetet. Sommarsituationen vid närvårdsavdelningen Närvårdsavdelningen har under sommaren haft 13 vårdplatser öppna. Antalet vårdplatser kommer under hösten att utökas till 24 platser. Enligt Hälsa och habilitering bidrar avdelningen till att äldre patienter slipper sjukhusinläggning och långa väntetider på akutmottagning. För närvarande förs diskussioner förs med Uppsala kommun kring framtida finansiering. När det gäller personalomsättningen bedöms denna av förvaltningen vara relativt låg. En utmaning är dock sjuksköterskebemanningen.
Akademiska Sjukhuset Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 8040604 Parkeringshus AS 216 450 000 188 731 463 120 758 790 2015-11 8040468 A1 Ombyggnad kontor och stamrenovering 83 800 000 94 898 000 80 926 723 2015-10 8040848 Garage B8 19 000 000 20 018 678 18 810 982 2015-06 8040745 Renovering tak samt fasad A9 16 800 000 15 262 699 15 358 510 2015-07 8041187 Inomhusproblem A9 9 000 000 6 084 577 2 742 474 2016-03 8040916 Ställverk B7 Normalkraft 8 000 000 8 000 000 3 467 063 2015-12 8040611 Byte av styrsystem hela huset F15 5 350 000 5 241 925 4 945 199 2015-09 8040424 Byte spol- och diskdesinfektorer AS 5 200 000 5 200 000 5 145 701 2015-01 8040808 Scapis CT kamera i lab 11 5 000 000 2 914 459 1 653 518 2015-06
Enköping Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 305806 Akuten i Enköping 59 907 000 59 894 779 40 031 247 2016-03 8040345 Elkraftförsörjning, Enköping 56 900 000 56 567 584 54 048 165 2015-09 8040797 Byte takpendlar op-salar i Enköping 5 820 000 5 819 648 4 909 306 2015-07 8041169 Ombyggnad ab kompressoranläggning 5 000 000 5 000 000 131 825 2015-12
Brandåtgärder Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 8040739 Sprinkler hus A Enköping 29 600 000 25 288 478 11 455 168 2017-12 8040931 Sprinkler Tierp 28 140 000 25 600 000 21 828 061 2015-09 8040756 Sprinkler Östhammar Sjukhuset 26 800 000 22 685 751 20 318 416 2015-06 8040726 Brandåtgärder sprinkler B9 19 300 000 18 530 457 11 679 358 2015-09 8040986 Belysning brandlarm F14/F15 8 000 000 8 000 000 7 971 876 2015-12 8040794 Ut nöd och brand larm Kulvert AS 7 150 000 6 219 032 6 676 473 2015-12 8040956 Installation sprinkler F15 5 080 000 5 080 000 4 366 591 2015-12 8041002 VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F15 5 000 000 5 000 000 1 581 732 2015-12
C-område & Länet Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 8040489 Rudbeck förnyelse R3 131 050 000 135 250 084 127 152 826 2015-10 8040852 Rudbecksförnyelse Västra R4 C11 120 000 000 97 840 787 33 236 629 2016-03 41076 Miljöstation C2-C3 114 100 000 113 953 746 90 188 733 2015-09 8040684 Kulvert + VVS Wik 16 300 000 19 622 304 18 913 409 2015-06 40866 Kompressorrum C1 9 300 000 9 300 166 5 936 159 2015-12 8041165 Takrenovering Östhammar 6 400 000 5 286 453 3 241 354 2015-12 8041196 Breddning kulvert från Rudbecklab till bef. 35 800 000 34 060 000 11 191 525 2015-12
Framtidens Akademiska Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. Genomförande 8010961 J-Huset inkl kulvert 1 798 000 000 2 283 000 000 258 757 694 2017-11 8040550 Vårdplan B11 431 050 000 431 050 000 20 687 272 2019-02 8040551 Vårdplan B14 414 868 000 414 868 000 302 514 139 2016-06 8040549 Teknikhuset B11 95 651 000 95 651 000 9 453 767 2017-09 8040179 Teknikhuset B14 90 000 000 95 242 000 96 360 312 2013-06 Programskede 8041246 Fördjupat program B9, B12 68 182 000 68 182 788 4 706 407 8041121 Ny huvudentré 7 000 000 7 000 000 951 226
Redovisning upphandlingen Ing 100 Entreprenaden uppdelad i två generalentreprenader i samverkan: Mark och kulvert: (6 anbud) Initierad 2014-01-08 Tilldelad 2014-03-05 Kontrakt 2014-03-21 med Sh-Bygg Byggnation (2 anbud) Initierad 2014-06-26 Tilldelad 2014-10-01 Kontrakt 2014-10-20 med SKANSKA
2015-08-18 Dnr AS2015-0059 Till Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhusets redovisning av verksamhetsförändringar i ingång 100, (J-huset) Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade 106/2015 bland annat att uppdra till tf sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset, att till styrelsens sammanträde i augusti, redovisa vilka verksamhetsförändringar som tillkommit sedan landstingsfullmäktiges beslut 2013 om uppförande av ny vårdbyggnad samt vilka eventuella fördyringar som dessa verksamhetsförändringar medfört. Redovisningen ska innehålla vilka effektiviseringar som verksamhetsförändringarna kan leda till. att uppdra till tf sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att redovisa eventuella konsekvenser till följd av förseningen av byggnationen av J-huset. Yttrande Sedan beslutet togs har ett antal verksamhetsförändringar gjorts vilka redovisas i bilaga 1. De största kostnaderna är: 6:e bunkern, en forskningsbunker med MR-Linac inkl. bunkerkällare. Kostnaden beräknad till 38 mkr. MR-hybridsal ersätter vanlig hybridsal för ökad flexibilitet, 4 mkr. Flytt av hematologavdelning till J-huset för att optimera samarbetet med onkologin, 3,3 mkr. I samband med work-streamarbete, dialog LSU och verksamhetsföreträdare, har synpunkter från verksamheten framkommit som resulterat i olika förändringar. Ett exempel är storleken på kamerarum inom nuklearmedicin vilka i ursprungsdokumenten planerats för små för att den medicintekniska utrustning som ska placeras i rummen och de måste därmed förlängas. Konsekvensen för verksamheten i NoP är att det tar några månader till innan de kan verka i ändamålsenliga lokaler vilket är beklagligt men inte adderar ytterligare konsekvenser jämfört med tidigare tidsplanering. Likaledes fördröjs eventuell renovering av byggnaderna B9/B12 och en förändrad evakueringsplan för genomförande av B 11 krävs. Konsekvenserna av det sistnämnda är i nuläget svåröverblickbara men kan komma att kräva att evakueringsyta tillskapas inom eller i närhet av sjukhusområdet. Sammanfattningsvis genererar verksamhetsförändringarna en fördyring om ca 50 mkr, enligt bedömning från LSU. Den aktuella programändringen beskrivs mer detaljerat i bilaga 1. Eva Telne Tf Sjukhusdirektör
Programändringar 100-huset Datum Ärenden Beslut Motiv/effekt Hematologen och onkologen eftersträvar ett nära samarbete och har bildat nytt verksamhetsområde. Verksamheten bedöms öka avseende bla cellterapi. Behöver expansionsmöjligheter. Verksamheten viktig för att Akademiska sjukhuset ska kunna fortsätta bedriva högspecialiserad 2014-08-20 Nr. 4 Bygga hematologavdelning m 24 vpl 2014-08-21 vård. 2014-10-06 Nr. 7 Strålbeh: ändrad placering högskåp, ta bort vägg För att säkra sekretessen bör skåpen där fixationerna förvaras förses med en vägg så att personnumren ej är synliga. Vägg tas bort för att få ett större 2015-05-13 desinfektionsrum. 2014-11-12 Nr. 8 Dialysavdelningen tas bort Begränsar sjukhusets flexibilitet då den planerades ovanför opavdelningen. Istället planera för en 2015-05-13 dagvårdasavdelning. 2014-11-28 Nr. 11 Strålbeh: Dörr brachy För att säkerställa patientsäkerheten ersätta planerad dörr, som är tung att få 2015-06-23 upp, med skjutdörr. 2014-12-16 Nr. 17 Nuklearmedicin: Inre sluss större än yttre 2015-05-13 Den inre slussen behöver vara större än den yttre för att bereda plats för bl a handfat, handsprit och avställningsplats för rena skor, blyförkläden mm. Tydlig markering i golvet för att markera ren och smutsig sida.
2015-01-15 16 CBC; Central Cytostatika Beredning Med den ursprungliga ritningen beräknas personalkostnaderna öka kraftigt. Föreslagen ändring beräknas ge en besparing på 1,2 mkr /år 2015-01-29 Nr. 18 IVA-hiss 2015-05-13 2015-04-10 Nr. 21 Nuklearmedicin: Kamerarummens storlek 2015-06-11 De befintliga hissarna har längden 3200mm. En av hissarna förlängs till 3500mm. Hissen utformas som en genomgångshiss. Planerade kamerarum på 8 meter är för litet. För att få plats med utrustningen och säkerställa personalens arbetsmiljö krävs en storlek på 10 meter. 2015-05-29 Nr 21. Ombyggnad PET/CT rum Nr. 12 Ny källstyrka 1,5 (källstyrka 1,0 var ingångsvvärde i programhandling). Nr 20. Intransport tung utrustning Nr 24. Manöverrum operation Rummen är för små för planerad verksamhet. Önskemål att teknikrummen minskas för att möjliggöra större rum för PET/CT. Programbearbetning under hösten 2013 Datum Under programbearbetningen togs inte särskilda kostnader för programändringarna fram. De kostnader som redovisas här är uppskattningar i efterhand. Beslut Motiv/effekt Nr 3. 6.e bunkern, forskningsbunker med MR-Linac. Inkl bunkerkällare Tillagt förråd för klinisk forsknings- och utvecklingsenhet (KFUE) 25m2 Följd av omdisposition plan 4.
Nr 2. Inplacering Brachy 2013-10-07 Plan 4, hela verksamhetsplanet omarbetat för att placera in brachyverksamheten. Lanterniner över manöverrum i bunkerdel Omställning av plan 5 från dagkriurgi till slutenvård. Lufbro mellan lamellerna flyttad, anpassning till slutenvårdskirurgi. Nr 1. MR-hybridsal planeras istället för "vanlig hybridsal". 2014-02-06 Önskemål om dagsljusinsläpp från verksamheten. Har senare utgått igen i besparingssyfte. Plan 6 Ändringar av toaletter, reception, kiosk och café i entrén. Plan 7 Omarbetad planlösning utifrån verksamhetens synpunkter. Plan 7+8 Seminarierum justerat. Mottagning, plan 8, Genomräckningsskåp införda samt nya lägen för personalwc. Vårdplan, (plan 8+9+10) Patientnära analysrum(pna) inarbetat på enheterna. Plan 8 Justering dagrum/expedition på dagvården. Nr 10. Plan 9+10 Genomräckningsskåp införda. Plan 9+10 Kombinerat anhörig- och personalrum ändrat till enbart personalrum. Patienthiss utförs med öppningar åt två håll Ändringar av toaletter, reception, kiosk och café i entrén. Omarbetad planlösning utifrån verksamhetens synpunkter. Seminarierum justerat. Genomräckningsskåp införda på mottagning samt nya lägen för personalwc. Patientnära analysrum(pna) inarbetat på enheterna. Justering dagrum/expedition på dagvården. Genomräckningsskåp införda. Kombinerat anhörig- och personalrum ändrat till enbart personalrum.
2015-08-06 Dnr CK 2015-0141 Dnr PS 2015-0032 Landstingets ledningskontor Sune Larsson Tfn 018-611 4470 E-post sune.larsson@akademiska.se Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum Bakgrund När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring. Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd. Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet. Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten 2014. De båda centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett liknande center startade 2007. De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum) samt landsting/region som initiativtagare. Denna typ av diagnostiskt centrum anses Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (3) ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Projektansvarig i Kristianstad anger att erfarenheterna, under de knappa 3 år som verksamheten varit igång, varit mycket positiva. För patienter har det med ganska stor sannolikhet medfört kortare ledtider från symtomdebut till behandling medan sättet att arbeta inneburit att diagnostiskt centrum bidragit till bättre samverkan mellan primärvård och specialistvård. För att undersöka effekterna mer noggrant drivs ett forskningsprojekt från centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet där man på ett systematiskt sätt studerar om och i så fall på vilket sätt centrat skapat skillnad för de patienter som fått en cancerdiagnos. Denna vetenskapliga utvärdering förväntas bli klar tidigast 2017. I vilken grad centret haft betydelse för de patienter som diagnosticerats med annan allvarlig åkomma är för närvarande inte inkluderat i någon studie. Kristianstads lasarett har ett upptagningsområde på cirka 150.000 invånare vilket resulterat i cirka 10-15 remitterade patienter per månad från de totalt cirka 25 vårdcentralerna i området. Av de som remitterats har drygt 20% fått cancer diagnos medan drygt 60% fått andra diagnoser ofta relaterat till mag-tarm kanalen eller inflammatoriska ledsjukdomar medan övriga befunnits friska. Centrat utgör en enhet inom medicinkliniken och bemannas av erfaren specialistläkare inom internmedicin på deltid samt sekreterare och sjuksköterska. Inom region Skåne har beslut tagits om att låta diagnostiskt centrum i Kristianstad övergå till att bli en del av regionens ordinarie sjukvårdsutbud från och med hösten. Detta grundat på de positiva erfarenheter som byggts upp under projekttiden. Förutom att permanenta detta center kommer under hösten ytterligare två centra att öppnas inom region Skåne där det enda förläggs till Helsingborgs lasarett medan det andra öppnas inom Skånes universitetssjukhus. En av erfarenheterna från pilotprojektet i Kristianstad är att patientunderlaget sannolikt bör vara 300.000 eller mer vilket är skälet till valet av i tre centra för de 1.2 miljoner invånare som ingår i upptagningsområdet. Inom pilotprojektet har all verksamhet skett polikliniskt. Detta har i allt väsentligt fungerat bra men eftersom det i vissa situationer kan finnas behov av observation av patienter efter mer omfattande undersökningar ska de kommande centra sannolikt få tillgång till vårdplatser för enstaka övernattningar. Det diagnostiska centrat på Södertälje sjukhus har i stort sett samma uppbyggnad samt uppdrag och arbetssätt som motsvarigheten i Kristianstad. Den samlade erfarenheten är naturligtvis mer begränsad eftersom det startade för mindre än ett år sedan, men hittills ändå väl överensstämmande med erfarenheterna från Skåne. Enligt projektansvarig i Södertälje har några faktorer identifierats vilka sannolikt måste uppfyllas för att nå framgång. Dit hör tydliga kriterier för remisser från primärvård till centrat, standardiserade arbetssätt som tas fram tillsammans med i första hand primärvård samt överenskommelser med BFC som ger möjlighet till begärda undersökningar med inga eller endast mycket korta väntetider.